SFS 2010:930 Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2010:930 lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429); utfärdad den 1 juli 2010. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429)2 dels att 21 § ska upphöra att gälla, dels att 6, 14–20, 30 och 38 §§ samt rubriken närmast före 15 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 10 § ska lyda ”avverkning m.m. på skogsmark”, dels att det i lagen ska införas tio nya paragrafer, 2 b, 6 a, 6 b, 13 a, 13 b, 18 a, 18 b, 18 c, 38 a och 38 b §§, samt närmast före 20 § en ny rubrik av följande lydelse. 2 b § med fjällnära skog avses sådan skog inom det fjällnära området där 1. skogsbruksåtgärder kan påverka intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården, kulturmiljövården eller rennäringen, eller 2. det råder särskilda förutsättningar för skogens skötsel. regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som utgör fjällnära skog. 6 § vid anläggning av ny skog ska de föryngringsåtgärder vidtas som kan behövas för att trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt. 6 a § hyggesplöjning får inte användas som markberedningsmetod. om det behövs för att trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om föryngringsmetod, markberedning, sådd, plantering, vård av plantskog och andra åtgärder. 6 b § främmande trädarter får inte användas som skogsodlingsmaterial i fjällnära skog. regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i första stycket. utkom från trycket den 13 juli 2010 1 prop. 2009/10:184, bet. 2009/10:mju28, rskr. 2009/10:352 och prop. 2009/10:201, bet. 2009/10:mju28, bet. 2009/10:cu21, rskr. 2009/10:352, rskr. 2009/10:363. 2 lagen omtryckt 1993:553. senaste lydelse av 21 § 2005:1164. 1 sfs 2010:930 13 a § avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling får inte ske på skogliga impediment som är större än 0,1 hektar. enstaka träd får dock avverkas om det inte förändrar naturmiljöns karaktär. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet i första stycket. 13 b § inom ett område där renskötsel får bedrivas enligt rennäringslagen (1971:437) under hela året (renskötselns året-runt-marker), får avverkning inte ske om den 1. medför ett sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla tillåtet renantal påverkas, eller 2. omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord. 14 §3 den produktiva skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogsstyrelsen om 1. avverkning och uttag av skogsbränsle som ska äga rum på hans eller hennes mark, 2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken, 3. vad han eller hon avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning på hans eller hennes mark, 4. vad han eller hon avser att göra för att tillgodose rennäringens intressen i samband med avverkning på hans eller hennes mark inom renskötselns året-runt-marker, och 5. vad han eller hon avser att göra för att trygga återväxten av skogen. krav på tillstånd till avverkning i fjällnära skog 15 § i fjällnära skog får avverkning inte ske utan skogsstyrelsens tillstånd. tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling. 16 §4 i ansökan om tillstånd till avverkning ska sökanden redovisa vad han eller hon avser att göra för att 1. tillgodose naturvårdens, kulturmiljövårdens och rennäringens intressen, samt 2. trygga återväxten av skogen. 17 §5 tillstånd till avverkning får inte ges, om avverkningen medverkar till att en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken inte följs. avverkningen får dock tillåtas, om den förenas med de krav som behövs för att följa normen eller om det finns en sådan förutsättning för tillstånd som anges i 2 kap. 7 § tredje stycket miljöbalken. 3 4 5 2 senaste lydelse 2008:662. senaste lydelse 2005:1164. senaste lydelse 1998:821. tillstånd till avverkning får inte heller ges för att bygga en skogsbilväg om nyttan av vägen för skogsbruket inte motsvarar kostnaden för den, eller om vägen inte kan passas in i en vägnätsplan. 18 §6 tillstånd till avverkning får inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. 18 a § tillstånd till avverkning på en sammanhängande yta som är större än 20 hektar inom samma brukningsenhet får ges endast om det finns särskilda skäl för det. 18 b § när tillstånd till avverkning ges ska skogsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som ska tas till 1. naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, samt 2. rennäringens intressen. sådana hänsyn får avse hyggets storlek och förläggning, avverkningsform eller liknande. villkor som gäller rennäringens intressen får inte avse annat än vad som uppenbart behövs med hänsyn till renskötselrätten. 18 c § i samband med att tillstånd till avverkning ges får skogsstyrelsen besluta om åtgärder för att begränsa eller motverka andra olägenheter än sådana som avses i 18 b § och för att trygga återväxten av skogen. 19 §7 i fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut enligt 18 § eller 18 b § första stycket 1 gäller 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första stycket, 7 § första stycket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och andra stycket, 31 § tredje stycket samt 33 § miljöbalken. det som sägs i dessa bestämmelser om miljödomstol ska i stället gälla fastighetsdomstol. samråd inom renskötselns året-runt-marker 20 § innan avverkning sker inom renskötselns året-runt-marker ska berörd sameby beredas tillfälle till samråd. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant samråd. 30 §8 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning. sfs 2010:930 6 7 8 senaste lydelse 2005:1164. senaste lydelse 2010:822. senaste lydelse 1998:1538. 3 sfs 2010:930 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om de åtgärder som ska vidtas för det fall föreskrifter enligt första stycket inte har följts. bemyndigandena i första och andra styckena medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. 38 §9 till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot 6 b § första stycket, 10 § första stycket eller 10 a §, 2. bryter mot 15 § eller mot villkor i beslut som gäller avverkning och som har meddelats med stöd av 18 b § eller 18 c §, 3. bryter mot 36 § tredje stycket eller avverkningsförbud som avses i 36 § fjärde stycket, 4. inte rättar sig efter ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats för att 31 § ska följas, 5. genom avverkning eller andra åtgärder bryter mot 25 § första stycket första meningen, 27 § första stycket eller mot ett beslut om avverkning som har meddelats med stöd av 27 § tredje stycket. i ringa fall döms inte till ansvar. 38 a § till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot en föreskrift som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 7 § första stycket eller 11 §, 2. bryter mot en föreskrift som en myndighet har meddelat med stöd av regeringens bemyndigande enligt 10 § andra stycket, 20 § eller 29 § första stycket, 3. inte fullgör underrättelseskyldighet enligt föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 14 §, 4. inte rättar sig efter ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats för att en föreskrift enligt 30 § ska följas. i ringa fall döms inte till ansvar. 38 b § den som inte har rättat sig efter ett vitesföreläggande eller som har överträtt ett vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 1. denna lag träder i kraft den 1 september 2010. 2. tillstånd som har meddelats enligt 16 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande. 3. en ansökan om tillstånd till avverkning av skog enligt 16 § i dess äldre lydelse som inte omfattas av tillståndsplikt enligt 15 § och som har kommit in till, men inte prövats av, skogsstyrelsen före den 1 september 2010, ska anses som en underrättelse enligt 14 §. 4 9 senaste lydelse 2005:390. på regeringens vägnar eskil erlandsson mats wiberg (jordbruksdepartementet) sfs 2010:930 5 thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2010