SFS 2011:548 Lag om ändring i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor
110548.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
sfs 2011:548
lag om ändring i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor;
utfärdad den 23 maj 2011. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om lagen (1990:712) om undersökning av olyckor dels att 2, 4, 5, 7 och 9 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 2 a–2 d, 4 b och 12 a §§, av följande lydelse. 2 §3 olyckor ska undersökas enligt denna lag, om de är av sådan allvarlig art som anges i det följande, nämligen 1. luftfartsolyckor: olyckor vid användningen av luftfartyg som har medfört att a) någon har avlidit eller blivit allvarligt skadad, b) luftfartyget eller egendomen som inte transporterats med luftfartyget har fått betydande skador eller omfattande skador har uppkommit i miljön, eller c) luftfartyget är oåtkomligt eller har försvunnit under flygning och inte har kunnat återfinnas, 2. sjöolyckor: olyckor vid driften av handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg som enligt 2 c § utgör en mycket allvarlig sjöolycka eller en olycka som likställs med en mycket allvarlig sjöolycka, 3. järnvägsolyckor: olyckor vid järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägsdrift orsakade antingen av kollisioner mellan spårfordon eller urspårningar eller av andra händelser med betydelse för säkerheten som har medfört att a) minst en person har avlidit eller minst fem personer har blivit allvarligt skadade, eller b) spårfordon, spåranläggningar, egendom som inte transporterats med spårfordonet eller miljön har fått så omfattande skador att de sammanlagda kostnaderna uppskattas till ett belopp motsvarande minst två miljoner euro, 4. vägtrafikolyckor och andra allvarliga olyckor: andra olyckor än som avses i 1–3 och 2 a § första stycket, om de har medfört att a) flera människor har avlidit eller blivit allvarligt skadade, eller
prop. 2010/11:116, bet. 2010/11:tu23, rskr. 2010/11:259. jfr europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/eg av den 23 april 2009 om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och om ändring av rådets direktiv 1999/35/eg och europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/eg (eut l 131, 28.5.2009, s. 114, celex 32009l0018). 3 senaste lydelse 2008:1367.
2 1
utkom från trycket den 31 maj 2011
1
sfs 2011:548
b) omfattande skador har uppkommit på egendomen eller i miljön. tillbud till olyckor som avses i första stycket 1, 3 och 4 ska undersökas enligt denna lag, om tillbudet inneburit allvarlig fara för att en olycka skulle inträffa eller om tillbudet tyder på ett väsentligt fel hos luftfartyget, spårfordonet eller spåranläggningen eller på andra väsentliga brister i säkerhetshänseende. olyckor som avses i första stycket 1 och som rör luftfartyg med en totalvikt av högst 2 250 kg vilka inte ska ha luftvärdighetsbevis, och olyckor som avses i första stycket 4 samt tillbud till sådana olyckor ska undersökas endast om en undersökning är av betydelse ur säkerhetssynpunkt. 2 a § andra sjöolyckor än de som anges i 2 § första stycket 2 får undersökas enligt denna lag om de utgör en allvarlig sjöolycka eller annan sjöolycka. vid en allvarlig sjöolycka ska den myndighet som gör en undersökning enligt denna lag först göra en preliminär bedömning i syfte att utreda om en undersökning ska inledas eller inte. tillbud till sjöss ska undersökas enligt denna lag om tillbudet skulle ha kunnat leda till en mycket allvarlig sjöolycka eller en olycka som likställs med en mycket allvarlig sjöolycka. tillbud till sjöss får undersökas om tillbudet skulle ha kunnat leda till en allvarlig sjöolycka eller annan sjöolycka. vid en preliminär bedömning gällande allvarlig sjöolycka och vid en bedömning om en undersökning angående annan sjöolycka eller ett tillbud till sjöss ska inledas eller inte, ska det beaktas hur allvarlig olyckan eller tillbudet är, vilken slags fartyg och last som berörs och i vilken mån undersökningens resultat kan förhindra framtida olyckor eller tillbud. 2 b § med sjöolyckor och tillbud till sjöss avses i denna lag olyckor eller tillbud till följd av en händelse eller en serie av händelser som inträffar i direkt anslutning till driften av handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg. 2 c § i denna lag används följande beteckningar på sjöolyckor och tillbud till sjöss. 1. mycket allvarlig sjöolycka: en olycka som innebär att – fartyget har försvunnit, – en eller flera människor har avlidit, eller – allvarlig skada har uppkommit i miljön. 2. allvarlig sjöolycka: en olycka som inte utgör en sådan olycka som anges i 1 och där händelser såsom brand, explosion, kollision, grundstötning, skada på grund av hårt väder eller is, eller inträffad eller misstänkt skada på fartygets skrov, innebär att – fartyget inte är i sådant skick att det uppfyller gällande säkerhetskrav, och detta innebär fara för att fartyget eller personer ombord skadas, eller det utgör ett oskäligt hot mot miljön, – skada har uppkommit i miljön, eller – fartyget har råkat ut för ett haveri som medfört behov av bogsering eller assistans från land. 3. annan sjöolycka: en mindre allvarlig sjöolycka som inte utgör en sådan olycka som anges i 1 eller 2. 4. tillbud till sjöss: en händelse eller en serie av händelser som inte utgör en sådan olycka som anges i 1–3, men där händelserna har utsatt eller, om de
2
inte åtgärdats, skulle ha kunnat utsätta fartyget, personer ombord eller utanför fartyget, eller miljön för fara. med mycket allvarlig sjöolycka likställs att – flera människor har blivit allvarligt skadade, – fartyget eller egendom som inte transporterats med fartyget har fått omfattande skador, eller – fartyget har övergetts i sjön. som allvarlig sjöolycka anses också när en eller flera människor har försvunnit från fartyget. 2 d § bestämmelserna i 2 b och 2 c §§ gäller bara under förutsättning att händelsen eller händelserna som förorsakat olyckan eller tillbudet inte orsakats av en avsiktlig handling eller underlåtenhet i syfte att orsaka skada på fartygets säkerhet, personer ombord eller utanför fartyget, eller miljön. 4 §4 en undersökning enligt denna lag ska göras i fråga om olyckor och tillbud som har inträffat i sverige. detta gäller dock inte om olyckan eller tillbudet berör ett utländskt statsfartyg. en undersökning enligt denna lag av en sjöolycka eller ett tillbud till sjöss som har inträffat utomlands ska göras när olyckan eller tillbudet berör ett fartyg som för svensk flagg eller är av annat väsentligt intresse för sverige. en undersökning enligt denna lag av en olycka eller ett tillbud som berör ett svenskt luftfartyg ska göras även när olyckan eller tillbudet har inträffat utomlands, om annat inte följer av en internationell överenskommelse som har biträtts av sverige. om olyckan eller tillbudet rör ett luftfartyg med en totalvikt av högst 2 250 kg och som inte ska ha luftvärdighetsbevis, ska en undersökning göras endast om det är av synnerlig vikt från säkerhetssynpunkt och en undersökning inte görs i den stat inom vars territorium olyckan eller tillbudet inträffade. om en olycka eller ett tillbud som berör spårfordon i internationell trafik inträffat på eller nära den svenska gränsen, får den myndighet som enligt 5 § ansvarar för undersökningen komma överens med motsvarande myndighet i den andra berörda staten om vilken av dem som ska göra undersökningen eller att de ska göra den tillsammans. 4 b § med annat väsentligt intresse i 4 § andra stycket avses – att en sjöolycka eller ett tillbud till sjöss medför att svensk miljö får allvarliga skador, – att följden av en sjöolycka eller ett tillbud till sjöss orsakar, eller hotar att orsaka, allvarlig skada för sverige som stat, innefattande konstgjorda öar, installationer och konstruktioner som omfattas av svensk jurisdiktion, – att följden av en sjöolycka medfört att svenska medborgare har avlidit eller fått allvarliga skador, eller – att en sjöolycka eller ett tillbud till sjöss i annat fall bedöms vara ett betydande svenskt intresse. 5 § undersökning enligt denna lag ska göras av den myndighet som regeringen bestämmer.
4
sfs 2011:548
senaste lydelse 2007:493.
3
sfs 2011:548
regeringen får föreskriva att myndigheten får överlåta åt någon annan att göra undersökningen. den svenska undersökande myndigheten får överlåta förvaltningsuppgifter gällande undersökningen av en sjöolycka eller ett tillbud till sjöss till ett utländskt organ som fullgör utredningsskyldighet enligt europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/eg av den 23 april 2009 om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och om ändring av rådets direktiv 1999/35/eg och europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/eg5 eller enligt internationella sjöfartsorganisationens resolution msc.255(84), antagen den 16 maj 2008. 7 §6 den myndighet som gör en undersökning enligt denna lag ska, i den mån det är praktiskt genomförbart, underrätta dem som kan vara berörda av olyckan eller tillbudet och ge dem tillfälle att yttra sig. dessa har rätt att närvara vid undersökning på olycksplatsen och vid utredningsarbetet i övrigt, om det kan ske utan men för utredningen. vid tillämpningen av första stycket ska dock alltid iakttas de bestämmelser om medverkan vid undersökningar som finns i internationella överenskommelser som har biträtts av sverige. när en undersökning av sjöolyckor och tillbud till sjöss genomförs ska europeiska unionens gemensamma metod för utredning av sjöolyckor och tillbud till sjöss följas. 9 §7 den myndighet som gör en undersökning enligt denna lag får hålla förhör med den som antas kunna ge upplysningar av betydelse för utredningen. myndigheten har också rätt att ta med sig och granska handlingar eller föremål som kan antas vara av sådan betydelse. om utredningen inte kan fullföljas på annat sätt, får den myndighet som gör undersökningen begära att polismyndigheten lämnar den hjälp som behövs vid utredningen. för polismyndighetens utredning gäller bestämmelserna om förundersökning i 23 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar. den myndighet som gör undersökningen har rätt att få tillträde till platsen för olyckan eller tillbudet. om tillträde vägras, får polismyndigheten lämna den hjälp som behövs. 12 a § bestämmelserna i 7–12 §§ ska även gälla vid en sådan preliminär bedömning som ska göras vid en allvarlig sjöolycka enligt 2 a § första stycket. denna lag träder i kraft den 17 juni 2011. på regeringens vägnar catharina elmsäter-svärd lennart renbjer (näringsdepartementet)
5 6
4
eut l 131, 28.5.2009, s. 114 (celex 32009l0018). senaste lydelse 2007:493. 7 senaste lydelse 2007:493.
thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2011
Viktiga lagar inom ordning och säkerhet
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)
Viktiga lagar inom ordning och säkerhet
Kamerabevakningslag (2018:1200)Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)
JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet
JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet
Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.
