SFS 2022:442 Lag om ändring i lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling lag sfs 2022:442 om ändring i lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i den 24 maj 2022 publicerad riksdagen och dess myndigheter utfärdad den 19 maj 2022 enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter dels att nuvarande 13 och 14 §§ ska betecknas 21 och 22 §§, dels att 3 och 12 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 13 och 14 §§ ska sättas närmast före 21 § respektive 22 §, dels att det ska införas tio nya paragrafer, 3 a, 4 a och 13–20 §§, och närmast före 4 a, 17 och 20 §§ nya rubriker av följande lydelse. 3 § den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd (säkerhetsskyddsanalys). säkerhetsskyddsanalysen ska dokumenteras. med utgångspunkt i analysen ska verksamhetsutövaren planera och vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som anges i 5–9 §§ och som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, förekomst av säkerhetsskydds- klassificerade uppgifter och övriga omständigheter. verksamhetsutövaren ska kontrollera säkerhetsskyddet i den egna verk- samheten och i övrigt vidta de åtgärder som krävs enligt denna lag och enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) i tillämpliga delar. verksamhetsutövaren är skyldig att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och säkerhetshotande verksamhet i den egna verksamheten till säkerhetspolisen. 3 a § som en del i kontrollen enligt 3 § tredje stycket ska en myndighet som anges i 1 §, efter samråd med säkerhetspolisen, vid behov besluta att göra en granskning av 1. att den verksamhet den svarar för bedrivs enligt denna lag, det regelverk som har beslutats i anslutning till lagen och säkerhetsskyddslagen (2018:585) i tillämpliga delar, samt 2. ändamålsenligheten hos det regelverk som har beslutats i anslutning till denna lag. riksdagsförvaltningen, riksbanken, riksdagens ombudsmän och riks- revisionen ska årligen skriftligen redovisa vilka granskningar som har beslutats enligt första stycket. redovisningen ska för riksbankens del lämnas till finansutskottet och för övriga myndigheters del till konstitutions- utskottet. 1 framst. 2021/22:rs5, bet. 2021/22:ku19, rskr. 2021/22:285. 4 5 6 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 säkerhetsskyddschef sfs 2022:442 4 a § vid riksdagsförvaltningen, riksbanken, riksdagens ombudsmän och riksrevisionen ska det finnas en säkerhetsskyddschef. säkerhetsskyddschefen ska leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet samt utföra en granskning av sådant slag som anges i 3 a § första stycket. säkerhetsskyddschefens ansvar kan inte delegeras. 12 § en myndighet som anges i 1 § och som avser att genomföra en upp- handling, ingå ett avtal eller inleda en samverkan eller ett samarbete med en annan aktör, ska ingå ett säkerhetsskyddsavtal med aktören, om aktören genom förfarandet kan få tillgång till 1. säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kon- fidentiell eller högre, eller 2. annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för sveriges säkerhet. myndigheten ska även ingå ett säkerhetsskyddsavtal med en under- leverantör som anlitas för att fullgöra den andra aktörens förpliktelse, om underleverantören genom sitt uppdrag kan få en sådan tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten som anges i första stycket. ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås innan motparten kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. 13 § mellan myndigheter som anges i 1 § och mellan sådana myndigheter och andra statliga myndigheter gäller kravet på säkerhetsskyddsavtal enligt 12 § endast vid anskaffning av en vara, tjänst eller byggentreprenad. kravet på säkerhetsskyddsavtal enligt 12 § gäller inte heller när riksdags- förvaltningen inom ramen för 1 § andra stycket 1 lagen (2011:745) med instruktion för riksdagsförvaltningen tillhandahåller resurser och service för talmannens, kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksam- het samt för riksdagsledamöterna och partikanslierna. om det finns särskilda skäl får en myndighet som anges i 1 § i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal. 14 § ett säkerhetsskyddsavtal ska innehålla de krav på motparten som behövs för att kraven på säkerhetsskydd enligt 3 § ska kunna tillgodoses. ett säkerhetsskyddsavtal ska även reglera hur en myndighet som anges i 1 § ska få kontrollera att motparten följer säkerhetsskyddsavtalet och att myndigheten har rätt att revidera avtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden. 15 § vid säkerhetsprövning enligt ett säkerhetsskyddsavtal tillämpas bestämmelserna i 3 kap. säkerhetsskyddslagen (2018:585) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till de bestämmelserna. 16 § en myndighet som anges i 1 § ska kontrollera att motparten följer säkerhetsskyddsavtalet och revidera avtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden. om motparten inte följer säkerhetsskyddsavtalet, ska myndigheten vidta de åtgärder som behövs för att tillgodose kraven på säkerhetsskydd. 2 skyldigheter inför förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal sfs 2022:442 17 § en myndighet som anges i 1 § och som avser att genomföra ett för- farande som innebär ett krav på säkerhetsskyddsavtal enligt 12 § första stycket ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighets- prövning enligt 18 §. myndigheten ska också samråda enligt 19 §. 18 § innan ett sådant förfarande som avses i 12 § första stycket inleds ska myndigheten genom en särskild säkerhetsskyddsbedömning identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som den andra aktören kan få tillgång till och som kräver säkerhetsskydd. med utgångspunkt i den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och övriga omständigheter ska myndigheten pröva om det planerade förfarandet är lämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt. den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen ska dokumenteras. om lämplighetsprövningen leder till bedömningen att det planerade för- farandet är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt, får det inte inledas. 19 § om lämplighetsprövningen enligt 18 § leder till bedömningen att det planerade förfarandet inte är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt, ska myndigheten innan den inleder förfarandet samråda med säkerhetspolisen, om det planerade förfarandet innebär att den andra aktören kan få tillgång till 1. säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hem- lig eller högre, eller 2. annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för sveriges säkerhet. tystnadsplikt 20 § en anställd vid ett sådant kansli som avses i 3 kap. 6 § lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen får inte obehörigen röja eller utnyttja säkerhetsskyddsklassifi- cerade uppgifter som han eller hon har fått del av vid deltagande i riksdagens eller riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet. 1. denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. bestämmelsen i 12 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande för säkerhetsskyddsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. på regeringens vägnar morgan johansson mathias säfsten (justitiedepartementet) 3