SFS 1936:79

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

yetav svensk för­fätt­nings­sam­ling. mre mtt ver yet trh€ 1936 nr 79 och 80. utkom från tryc­ket urt den g april 1936, t nr 79, lag om erkän­nande och verk­stäl­lig­het ay dom som med­de­lats i schweiz; given stock­holms slott den 27 mars 19836 vi gustaf, med guds nåde, sy som konung, föl­jer: göra veter­ligt. gt: att vi, med riks­da­gen!, eri­ges, götes fun­nit gott för­ordna och ven­des l 8. dom som i schweiz med­de­lats i tvis­te­mål]. eml, siså 1 frå annat rän straff eller för­ver­kan­des av gods där givits ål, n mer vare under de i denna jag stad­gade vill­kor gäl­lande jäm­väl här n ; i riket. 2 g. av huvud­sa­ken,så ock beslut angå­ende med dom för­stås i denna lag all­män dom­stols beslut som inne­bär avgö­rande ersätt­ning för rät­te­gångs­kost­nad dom­sto­lar inbe- som med­de­lats 1 följd av beslu­tet i huvud­sa­ken. under all­männa gri­pas schwei­ziska han­dels­dom­sto­lar och yrkes­skil­je­dom­sto­lar. lika med dom gälle för­lik­ning som stad­fästs av dom­stol. 3 beslut som givits i mål angå­ende boskill­nad, hemskill­nad eller äktenskaps-​​ skill­nad vare ansctt såsom dom i tvis­te­mål, ändå att beslu­tet med­de­lats på an- ansett såsom sökan. besluti för­myn­der­skaps­ä­rende vare där­e­mot ej i något fall dom, s 1.dom som givits där dom­stoli schweiz, av schwei­zisk enligt vad i dom­stol vare ej häri riket gäl­lande, denna lag sägs, ej ägt behö­rig­het att med­dela domen; 2 där erkän­nande av domen skulle vara uppen­bart ofören­ligt med grun­derna l o lig för3.rätts­ord­ningen här i natur och där dome­när grun­dad på angår ämne riket;av lag, vars bestäm­mel­se­riäm­net äro per­son­rätts­lig, . famil­je­rätts­lig mn la eller stri­dande mot arvsrälts-​​ . den lag som sko­lat vinna tillämp­ning enligt här gäl­lande inter­na­tio­nellt p vaträtts­li­ga­reg­ler: nit laga kraft enligt jagen å den ort där den med­de­lats; ellar : ; ner­son­li­gen eller genom 5. där domen lö här tred­sko­dom i 9chautebliven a ay stäm­ningen. part ej per­so­nie befull­mäk­ti­gat ombud i tid undfå :g : . förut är sagt tiden­skall för ma - bolag anses vara av 1.dom varom däri sva­ran­den vid schweiz sitt säte eller,i denna stat; oc då fråga är edkall kärv avsikt att aväng­ig­gö­rande för­e­ning, rätt id med verk­ligt hem­vist för- sdom­stol med­de­lad, annan hade sitt sam­fäl­lig­het verk­liga . eller hem­vist ståg den stif­telse, ort där sva­ran­den är boende met : tadigt kvar­stanna; !ål360024. riks­da­gens svensk för­fatt­nings­sam­ling 1936, nr skri­velse 19936: 77. . ir 779 och 80. osm — 1936. nr 79. — ” n för­bun­dit sig att svara vid den dom­stol av o där sva­ran­den uttryct klige . sva­ro­mål; 3]. vil­ken domen med­de­lats i3. för­be­håll .ingått 2 i huvud­sak­ligt ad huvud­käro­må­let. å. där där fråga sva­ran­tär om gen­kärom käro­mål som äger gemen­skap orsi­ellt eller ine!indust­ri­ellt å lt först.. före­tag lats; eil " alal där sva­ran­den och tvis­ten hön­förde i schweiz ) imneha sig ill denna rörelse; h ligt där gäl­lande lag var nrs g. där sva­ran­den i schweiz haft ombud som . het som han där utö­vade; som n: ; anfö plik­ti­gatt hälla och tvis­ten hanier 7. där domen avser ; dor ; 10tpall här­vid med sådan för­plik­telse den grun under vi ig till verk­sam­het av lagstri­diggär­ning som stelse där­stä­des­lik­stäl­las per­son­li­gen förplik-​​ svaran-​​ fått h pe - su telse som har den begåt­ti­solve sin grund i olycks­hän­delse i följd av tra­fik med fort­skaff­nings. medelav ; iz är vad enligt inter­na­tion­cll för­drags­slu­tande slag som helst; part och eller över­ens­kom­melse, som ej inne­hål­ler bestäm­mel­ser om .i vil­ken os såvälr sve­rige r somer-​​ pehweiz ärtm täl­lig­het behö­rig­het avser fråga av per­son­rätts­lig, vad förut i denna para­graf­fa­mil­je­rätts­lig är sagt skall till­kom eller icke äga tillämp­ning schwei­zisk dom­stol, 1 å dom som arvs­rätts­lig natur. rig­heti fråga skulle om sådan dom vare dom­sto­len ansedd såsom behö­rig, där behö hava under mot­sva­rande omstän­dig­he­ter till­kom­mit svensk dom­stol. lest är 8 vid pröv­ning av fråga huruvida i denna lag stad­gade vill­kor för domens gds beslut erkän­nande före­ligga är svensk myn­dig­het icke bun­den av det avgö­rande som "da som häru­tin­nan träf­fats genom domen. den äger där­e­mot icke i övrigt ingå i ny zlava vi pröv­ning av den sok som genom domen avgjorts. zit tit, anhäng­ig­gö­res hos dom­stol eller över­ex­e­ku­tor talan j sak, vil­ken veter­li­gen ag är behö­rig, siho­ims 8 skall redan den är anhängig svenska dom­sto­len vid schwei­zisk eller över­ex­e­ku­tor dom­stol som­visa enligt­må­let ifrån denna l sig. nligt 1—58 §. 3§$§ äger äger gil­tig­het här pilti är 1i riket rik skall, påö dom eller för­lik­ning som e här verk­stäl­las. ; ansö­kan av part, vid ansö­kan om verk­stäl­lig­het sådan ansö­kan skall fogas cö hos 9 §. svea hov­rätt. - r domen i huvud­skrift, eller av veder­bö­rande myn­dig­het styrkt avskrift; v- iapaaa . där stols pro­to­koll ö el] kraft . ndli mine ; utvi­sande i att de i. 5 8 första styc­ket stad­gade vill­kor äro upp­tell­dar fram­går om tred­sko­dom, hand­lingar ? ava i huvnd­skrift eller styrkt av- skrift mäk­ti­gast on f av vilka röra är ear, att del av stäm ute­bli­ven part i per­son­li­gen eller genom befull en som i h ; § är s 1? första ]fö ningen eller, då . ha på sökes verk­stäl­lig­het styrkt avskrift styc­ket av f-​svik­ning, 7, avses,skall­stäm­ningen vid ansök­ningen til­stil­li­fo­gas­lärnh sali. av av behö­rig myn­dig­het ästs av dom­stol samt kan y foc­koll ävensom =p hevi hevis att förli pr nämnd h l kan verk­stäl­las stäl­las 3ischw kningen stad- behn chör] osa, u het,nda hand­lingar skola vara med­de­lade ny schwei­ziska­förse. weiz, fban .s mom­tende utför­da­rens . ; . jet, samt skola åtföl­jas är i rii­ket anställd n ] sk eller r kon­su­lär j man jäns­te­man pu yara styrk eller äv nnensk r eller ock av svensk ) — 1936. nr 79 och 80. 10 8 ansö­kan om verk­stäl­lig­het må ei bif» att därå svara. ghet må ej bifal­las utan att mot­par­ten haft till­fälle 11 8; var­der ansök­ningen bifal­len, len, gånge domen gå eller för­likn; . 129 [somdom­stols in gen­la­gean­nor edes kraft skall šgundo dom för­ord­nar. ej vinna tillämp­ning. dur adcy etig­ba­neg dome eller !g nför­lik­ningen över nyhla hov­rät­tens må inne­hålla om tvångs­me­del 12 §. ! denna lag äger ej tillämp­ning oning åå dom eller för­likni ; ä og]1. . kon­kurs elle­rac­kords­för­hand­ling utan igt 3 vitt ast egen­dom and­ling som ingåtts i annat land än schweiz eller av kon­kurs­gäl­de­nä­ren; eller kon­kurs, däri abee fråaa om skyldi ä för­fo­gande 2. om dylik rätt eller påföljd av sådan ydig etsaaa ifa dock att även 1 ty fall domen eller för­likni h 5 - famil­je­rätts­lig eller arvs­rätts­lig natur. ningen gäl­ler, där den avser ämne av denna lag trä­der i kraft den dag konun ä h sar m; ag gen bestäm­mer; den ä setierimp-​​ ning å dom som med­de­lats eller för­lik­ning verk­stäl­lig­het i vissa som stad­fästs fall av utländsk i vad eljest är stad­gat om gil­tig­het eller dom­stols beslut göres ej änd­ring genom denna lag. det alla som veder­hör hava sig hör­sam­li­gen att efter­rätta. till ytter­mera visso hava vi detta med egen hand under­skri­vit och med vårt kungl. a ngl, sigi sigill bekräfta låtit. stock­holms slott den 27 mars 1936. under hans maj:ts: min allernâdigste konungs och her­res från­varo: gustaf adolf. (l. 8.) k. schly­ter. (justi­tie­de­par­te­men­tet.) nr 80. kungl. maj:1s stadga angå­ende agro­no­mie licen­ti­a­tex­a­men den 5 vid april­jantt 1936. tbroks­hög­skolnn; given stock­holms slo§ 1. är den, som avlagt agronom-​​ behö­rig att avlägga agro­no­mie licen­ti­a­tex­a­men exa­men vid lant­bruks­hög­sko­lan. ;. licen­ti­a­tex­a­men avläg­ge­rii tv å av föl­jande läro­väm­nen ; :nlogi. sys­te­ma­tisk vid lant- reé kaka­lan: lant­brukskemi, väx­ter­nas ana­tomi och ay ach fysi­o­logi, ing­slåra, hus- ik urft­lig­hets­lära, mikrobl0l051:. - ; bota­nik "ochär­fi­lipte hyd­ro­tek­nik, all­män jord­bruks­läre,cas­ted aea dju­ren: nomi­med han­dels­lära. avels-​​ och ras­lä­ra­ettarv de i exa­men ingå­ende ämnena hus­dju­rens utfod­ring 009 § pa skall anses såsom ceko- huvud­ämne.