SFS 1989:650

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

^ lag om änd­ring i rät­te­gångs­bal­ken; utfär­dad den 14 juni 1989. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs i fråga om rät­te­gångs­bal­ken dels att nuva­rande 27 kap. 16 § skall upp­höra att gälla, dels att 24 kap. 1 och 3 §§, 25 kap. 1 §, 26 kap. 1 §, 27 kap. 1 och 7 § §, 28 kap. 13 §, 51 kap. 13 § samt rubri­ken till 27 kap. skall ha föl­jande lydelse, delsatl i bal­ken skall infö­ras åt ta nya para­gra­fer, 27 kap. 18-24 §§ samt 28 kap. 3 a §, av föl­jande lydelse. sfs 1989:650 utkom från tryc­ket den 29 juni 1989 24 kap. 1 den som på san­no­lika skäl är miss­tänkt för ett brott, för vil­ket ä r före­skri­vet fäng­else ett år eller där­ö­ver, får häk­tas, om det med hän­syn till brot­tets beskaf­fen­het, den miss­tänk­tes för­hål­lande eller någon annan om stän­dig­het finns risk för att han 1. avvi­ker eller på något annat sätt undand­rar sig lag­fö­ring eller straff, 2. genom att undan­röja bevis eller på något annat sätt för­svå­rar sakens utred­ning eller 3. fort­sät­ter sin brotts­liga verk­sam­het. är för brot­tet inte före­skri­vet lind­ri­gare straff än fäng­else i två år, skall häkt­ning ske, om det inte är uppen­bart, att skäl till häkt­ning sak­nas. häkt­ning får ske endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det intrång eller men i övrigt som åtgär­den inne­bär for den miss­tänkte eller för något annat mot­stå­ende intresse. kan det antas att den miss­tänkte kom­mer att dömas endast till böter, får häkt­ning inte ske. 3 även den som endast är skä­li­gen miss­tänkt för brott får, med den begräns­ning som föl­jer av 19 §, häk­tas, om 1. för­ut­sätt­ning­arna för häkt­ning i övrigt är upp­fyllda enligt vad som sägs i 1 § första, tredje och qärde styc­kena eller 2 § och 2. det är av syn­ner­lig vikt att han tas i för­var i avv aktan på ytter­li­gare utred­ning om brot­tet. 25 kap. 1 §" är någon skä­li­gen miss­tänkt för ett brott, på vil­ket fäng­else kan följa, och finns det med hän­syn till brot­tets beskaf­fen­het, den miss­tänk­tes för­hål­lande eller någon annan omstän­dig­het risk för att han avvi­ker eller på något annat sätt undand­rar sig lag­fö­ring eller straff, men finns det i övrigt inte anled­ning att anhålla eller häkta honom, får, om det är till­räck ligt, i stäl­let för­bud med­de­las honom att utan till­stånd lämna honom anvi­sad vis­tel­se­ort (rese­för­bud) eller före­skri­vas att han på vissa tide r skall ' prop. 1988/89; 124, juu25,rskr. 313. ^ senaste lydelse 1987:1211. ^ senaste lydelse 1987; 1211. '' senaste lydelse 1987: 1211. 1107 ¬ sfs 1989:650 anmäla sig hos anvi­sad polis­myn­dig­het (anmäl­nings­skyl­dig­het). obe­roen de av brot­tets beskaf­fen­het får också rese­för­bud eller anmäl­nings­skyl­dig het beslu­tas, om det finns risk för att den miss­tänkte genom a tt bege sig från riket undand­rar sig lag­fö­ring eller straff. före­lig­ger mot någon skäl till häkt­ning eller anhål­lande men kan det antas att syf­tet där­med kan till­go­do­ses genom rese­för­bud eller anmäl­nings skyl­dig­het, får beslut härom med­de­las även i andra fall än som avses i första styc­ket. rese­för­bud eller anmäl­nings­skyl­dig­het får åläg­gas endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det intrång eller men i övrig t som den inne­bär för den miss­tänkte eller något annat mot­stå­ende intresse. 26 kap. 1 är någon skä­li­gen miss­tänkt för brott och kan det skä­li­gen befa­ras, att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egen­dom eller annor­le­des undan­dra­ger sig att betala böter, vär­det av för­ver­kad egen­dom, fbre­tags­bot eller annan ersätt­ning till det all­männa eller ska­de­stånd eller annan ersätt­ning till mål­sä­gande, som kan anta­gas komma att på grund av brot­tet ådö­mas honom, får för­ord­nas om kvar­stad på så myc­ket av hans egen­dom att ford­ringen kan antas bli täckt vid utmät­ning. kvar­stad får beslu­tas endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det in trång eller men i övrigt som åtgär­den inne­bär för den miss­tänkte eller något annat mot­stå­ende intresse. i 27 kap. o m beslag, hem­lig tele­av­lyss­ning m.m. 1 § före­mål, som skä­li­gen kan anta­gas äga bety­delse för utred­ning om brott eller vara genom brott någon avhänt eller på grund av brott för­ver kat, må tagas i beslag. vad i de tta kapi­tel stad­gas om före­mål gälle ock, i den mån ej annat är före­skri­vet, om skrift­lig hand­ling. tvångs­me­del enligt detta kapi­tel får beslu­tas endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det intrång eller men i övrigt som åtgär­den inne­bär för den miss­tänkte eller för något annat mot­stå­ende intresse. 7 då rät­ten för­ord­nar om beslag eller fast­stäl­ler verk­ställt beslag, skall, om ej åtal redan väckts, rät­ten utsätta den tid, inom vil­ken åtal skall väc­kas. denna må ej bestäm­mas längre, än som fin­nes ound­gäng­li­gen erfor­der­ligt. i annat fall än som avses i första styc­ket skall åtal väc­kas inom en månad från det att besla­get verk­ställ­des, om inte den beslag­tagna egen­do­mens värde under­sti­ger en tion­del av det bas­belopp enligt lagen (1962; 381) om all­män för­säk­ring som gällde då besla­get verk­ställ­des. fin­nes tid, som avses i första eller andra styc­ket, otill­räck­lig, må rät­ten om fram­ställ­ning därom göres före tidens utgång, med­giva för­läng­ning av tiden. 1108 ^ senaste ly delse 1986: 120. ^ senaste lyd else 1986; 1010. ¬ 18 § hem­lig tele­av­lyss­ning inne­bär att sam­tal eller andra telemeddelan-​​ sfs 1989:650 den, som befordras av tele­ver­ket till eller från en viss tele­fon­ap­pa­rat eller annan tele­an­lägg­ning, i hem­lig­het avlyss­nas eller upp­tas genom ett tek­niskt hjälp­me­del för åter­giv­ning av inne­hål­let i med delan­det. hem­lig tele­av­lyss­ning får använ­das vid för­un­der­sök­ning angå­ende 1. brott för vil­ket inte är före­skri­vet lind­ri­gare straff än fäng­else i två år eller 2. för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till sådant brott, om sådan gär­ning är belagd med straff. 19 § hem­lig teleöve rvak­ning inne­bär att upp­gif­ter i hem­lig­het läm­nas av tele­ver­ket om sam­tal eller andra tele­med­de­lan­den som har expe­di­e­rats eller beställts till eller från en viss tele­fon appa­rat eller annan tele anlägg ning eller att en sådan anlägg­ning avstängs för sam­tal eller med­de­lan­den. hem­lig teleö­ver­vak­ning får använ­das vid för­un­der­sök­ning angå­ende 1. brott för vil­ket inte är före­skri­vet lind­ri­gare straff än fäng­else i sex måna­der, 2. brott enligt 1 § nar­ko­ti­ka­straff­la­gen (1968:64) eller sådant brott enligt 1 § lagen (1960:418) om straff för varu­smugg­ling som avser nar­ko­tika eller 3. för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till brott för vil­ket inte är före­skri vet lind­ri­gare straff än fän gelse i två år, om såd an gär­ning är belagd med straff. 20 § hem­lig tele­av­lyss­ning och hem­lig teleöv ervak­ning får ske endast om nå gon är skä­li­gen miss­tänkt för brot­tet och åtgär­den är av syn­ner­lig vikt för utred­ningen. åtgär­den får enda st avse tele­fon­ap­pa­rat eller annan tele­an­lägg­ning som inne­has eller annars kan antas komma att använ­das av den miss­tänkte. 21 § frå­gor om hemli g tele­av­lyss­ning och hem lig teleö­ver­vak­ning prö vas av rät­ten på ansö­kan av åkla­ga­ren. till­stånd skall med­de­las att gälla för viss tid och anlägg­ning. tiden får inte bestäm­mas längre än nöd­vän­digt och får inte över­stiga en månad från dagen för beslu­tet. 22 § hem­lig tele­av­lyss­ning får ej ske a v tele­fon­sam­tal eller andra tele- med­de­lan­den mel­lan den miss­tänkte och hans försv arare. om det fram kom­mer under avlyss­ningen att det är fråga om ett sådant sam­tal eller med­de­lande, skall avlyss­ningen avbry­tas. upp­tag­ningar och upp­teck­ningar skall, i den mån de omfat­tas av förbu det, ome­del­bart för­stö­ras. 23 § om det inte längre finns skäl för ett beslut om hem­lig tele­av­lyss­ning eller hem­lig teleö­ver­vak­ning, skall åkla­ga­ren eller rät­ten ome­del­bart häva beslu­tet. 24 § en upp­tag­ning eller upp­teck­ning som gjorts vid hem lig tele­av­lyss ning skall grans­kas sna­rast möj­ligt. i f råga om sådan gransk­ning tilläm­pas 12 § första styc­ket. upp­tag­ningar och upp­teck­ningar skall, i de delar de är av bety­delse från 1109 ¬ sfs 1989:650 utred­nings­syn­punkt, beva­ras till dess för­un­der­sök­ningen ned­lagts eller avslu­tats eller, om åtal väckts, målet avgjorts slut­ligt. de skall där­ef­ter för­stö­ras. 28 kap. 3 a § hus­rann­sa­kan får beslu­tas endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det intrång eller men i övrigt som åtgär­den inne­bär för den miss­tänkte eller för något annat mot­stå­ende intresse. 13 beträf­fande kropps­vi­si­ta­tion och kropps­be­sikt­ning skall i tillämp liga delar gälla vad i 3 a, 4, 8 och 9 §§ är före­skri­vet om hus­rann­sa­kan. är fara i dröjs­mål, får kropps­vi­si­ta­tion och kropps­be­sikt­ning beslu­tas av polis­man. för­rätt­ning, som är av mera väsent­lig omfatt­ning, skall verk­stäl­las inom­hus och i avskilt rum. verk­stäl­les den av annan än läkare, skall såvitt möj­ligt ett av för­rätt­nings­man­nen anmo­dat tro­vär­digt vittne när­vara. blod­prov må ej tagas av annan än läkare eller legi­ti­me­rad sjuk­skö­terska. annan mera ingå­ende under­sök­ning må utfö­ras endast av läkare. beträf­fande kvin­nor får kropps­vi­si­ta­tion inte verk­stäl­las eller bevitt­nas av annan än kvinna, läkare eller legi­ti­me­rad sjuk­skö­terska. det­samma gäl­ler kropps­be­sikt­ning och annan under­sök­ning vid kropps­be­sikt­ning än tagande av blod­prov. 51 kap. 13 §® så snart målets bere­dande avslu­tats, skall hov­rät­ten bestämma tid för huvud­för­hand­lingen. för behand­ling av rät­te­gångs­frå­gor eller sådana delar av saken som får avgö­ras sär­skilt får huvud­för­hand­ling sät­tas ut, trots att målet i övrigt inte är fär­digt för huvud­för­hand­ling. är den till­ta­lade häk­tad, skall huvud­för­hand­ling hål­las inom fyra vec­kor efter utgången av den tid som anges i 2 §, om det in te till följd av åtgär­der som avses i 11 § eller andra omstän­dig­he­ter är nöd­vän­digt med längre upp­skov. har den till­ta­lade häk­tats efter utgången av den tid som anges i 2 §, skall tiden räk­nas från den dag han häk­ta­des. denna lag trä­der i kraft den i sep­tem ber 1989. på rege­ring­ens väg­nar laila frei­valds lars eklycke (justi­tie­de­par­te­men­tet) 1110 ' senaste lydelse 1981:1294. ® senaste lydelse 1987:1211. : 'ilnni ¬