921511.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag sfs 1992:1511
om ändring i rättegångsbalken; utkom från trycket
den 30 december 1992
utfärdad den 17 december 1992.
enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 33 kap. 7 § skall upphöra att gälla,
dels att 8 kap. 2 och 7 §§, 12 kap. 2 och 3 §§, 21 kap. 3 § samt 33 kap. 8 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i 8 kap. ska ll införas en ny paragraf , 9 §, av följande lydelse.
' prop. 1992/93:64, bet. 19 92/93:juu 13, rsk r. 19 92/93:73. jfr ee s-avtalet bilaga vii avsnitt i och rådets direktiv 89/48/eeg (egt nr l19, 24.1. 1989, s. 16)m.n. jdzi
¬
sfs 1992:1511 8 kap.
2 till ledamot av advokatsamfundet för endast den antas som
1. är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom europe
iska ekonomiska samarbetsområdet,
2. har hemvist i sverige eller i en annan stat inom europeiska ekonomis
ka samarbetsområdet,
3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till
domarämbete,
4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teore
tisk utbildning,
5. har gjort sig känd för redbarhet, och
6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från
antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2. detsamma gäller
antagningskraven enligt första stycket 3 och 4 beträffande den som är
auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande
bestämmelser.
den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en
stat inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i sverige
genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den
svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3
och 4.
den som har blivit auktoriserad som advokat i danmark, finland,
island eller norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som
därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som
biträdande jurist på advokatbyrå i sverige skall anses uppfylla kraven
enligt första stycket 3-6.
den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken för inte antas till ledamot. inte heller för den antas till
ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksam
het.
lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde för inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag.
vad som nu sagts gäller dock inte den som är anställd vid allmän advokat
byrå.
7 en advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som
annars förfar oredligt, skall uteslutas ur advokatsamfundet. är omständig
heterna mildrande, för i stället varning tilldelas honom.
åsidosätter en advokat annars sina plikter som advokat, får varning
eller erinran meddelas honom. är omständigheterna synnerligen försvå
rande, för han uteslutas ur samfundet.
tilldelas en advokat varning, får han, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst
femtontusen kronor.
3622 ' senaste lydelse 1991:364. ' senaste lydelse 1991:364.
¬
frågor om uteslutning som nu sagts, varning, straflfavgift eller erinran sfs 1992:1511
prövas av samfundets styrelse eller, i den mån så bestämts i stadgarna, av
annat samfundets organ. har prövningen av sådana frågor överlämnats till
ett sådant organ, är en advokat skyldig att lämna detta organ de uppgifter
som behövs för prövningen.
inträder beträffande en advokat sådan omständighet att han enligt 2 §
femte eller sjätte stycket inte f år antas till ledamot av samfundet, är han
skyldig att genast träda ur samfundet. om han inte gör det, skall styrelsen
förordna om hans uteslutning. detsamma gäller, om en advokat inte
längre uppfyller medborgarskapskravet enligt 2 § första stycket 1 eller
hemvistkravet enligt 2 § första stycket 2 och styrelsen inte medger att han
får stå kvar som ledamot av samfundet,
i beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att
beslutet genast skall verkställas.
brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket tredje meningen får inte
åtalas av annan än justitiekanslem, åtal får väckas endast om det är
påkallat från allmän synpunkt.
9 § vad i rättegångsbalken eller i någon annan lag föreskrivs om advoka
ter skall i tillämpliga delar gälla även den som är auktoriserad som advokat
1 något a nnat land inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet när
denne är verksam i sverige. därvid skall han använda den yrkesbeteck
ning som används i den stat där han är auktoriserad, uttryckt på denna
stats språk och med hänvisning til l den yrkesorganisation som han tillhör
eller till den domstol vid vilken han enligt den statens lag får tjänstgöra.
om rätten kräver det, skall den som uppger sig uppfyl la kraven i första
meningen förete bevis härför.
första stycket första meningen omfattar inte bestämmelsen i 4 § andra
stycket och inte heller bestämmelsen i 17 kap, 15 § tredje stycket brottsbal
ken.
advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet eller
organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om beslut i vilket det
har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som advokat.
12 kap.
2 §'' såsom ombud får inte brukas annan än den som rätten med hänsyn
till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara
ombud i målet. ombudet skall behärska svenska språket.
ombud skall ha hemvist i sverige eller i en annan stat inom europeiska
ekonomiska samarbetsområdet; dock får även annan brukas såsom om
bud, om rätten med hänsyn till omständigheterna finner det lämpligen
kunna ske.
ej må den vara ombud, som är underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
3 lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid domstol
eller allmän åklagare eller kronofogde får ej vara ombud, med mindre
^ senaste lydelse 1991:364. _ _ ' senaste lydelse 1981:828.
¬
sfs 1992:1511 regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer giver lov därtill.
vad nu sagts ska ll dock ej avse den som, under tjänstledighet, i utbild
ningssyfte tjänstgör såsom biträde åt advokat.
ej må nämndeman vid den domstol han tillhör föra annans talan.
21 kap.
3 vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträ
das av försvarare.
försvarare utses av den misstänkte. är den misstänkte under aderton år
eller lider han av en allvarlig psykisk störning, utses försvarare av den som
har vårdnaden om honom. har den misstänkte för sig ställt rättegångsom
bud, anses ombudet som försvarare.
en person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag åt
den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omständig
heterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta vad
som åligger en försvarare enligt 7 § första stycket. utländsk medbo rgare
eller den som har hemvist utom rike t får inte vara försvarare om det med
hänsyn till rikets säke rhet är olämpligt. om försvarare gäller i övrig t 12
kap. 2—5 §§ samt 6 § andra stycket.
33 kap.
8 §' har part, som saknar hemvist inom riket, inte hos rätten uppgivit
ombud, som har hemvist i riket eller i en annan stat inom europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och som äger att för parten ta emot delgiv
ning i målet, får rätten förelägga honom, då han första gången för talan, att
för sig ställa sådant ombud och göra anmälan därom hos rätten. underlå
ter han det, får delgivning med honom ske genom att handlingen med
posten sänds till honom under hans senaste kända adress.
1. denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. är ombud enligt 33 kap. 7 § anmält vid ikraftträdandet, skall anmälan
anses avse tre månader efter ikraftträdandet. den som gjort anmälan och
ombudet skall av högsta domstolen på lämpligt sätt underrättas därom
snarast efter ikraftträdandet.
på regeringens vägnar
gun hellsvik
lena moore
(justitiedepartementet)
^ senaste lydelse 1991; 1549. ' senaste lydelse 1970:429.
3624
¬
Viktiga lagar inom processrätten
JP Infonets processrättsliga tjänster
JP Infonets processrättsliga tjänster
Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.