SFS 1998_24 Lag om ändring i rättegångsbalken
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
sfs 1998:24
utkom från trycket den 10 februari 1998
lag om ändring i rättegångsbalken;
utfärdad den 29 januari 1998. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 9 kap 10 §, 23 kap 9 § samt 24 kap. 8, 9 och 22 §§ rättegångsbalken skall ha följande lydelse. 9 kap. 10 §2 skall någon hämtas till ett sammanträde inför rätten, får han, om ej annat följer av vad som sägs nedan, inte omhändertas tidigare än vad som är nödvändigt för att han skall kunna inställas omedelbart till sammanträdet. har ett hämtningsförsök tidigare misslyckats eller finns det annars på grund av vad som är känt om den som skall hämtas särskild anledning till
1 2
62
prop. 1996/97:175, bet. 1997/98:juu7, rskr. 1997/98:138. senaste lydelse 1984:131.
det, får rätten eller polismyndighet besluta att han får omhändertas tidigare än vad som följer av första stycket. omhändertagande får i sådant fall ske högst sex timmar eller, om rätten beslutat, högst arton timmar tidigare än vad som följer av första stycket. vid rättens prövning skall särskilt beaktas vilka olägenheter det kan antas medföra att den som skall hämtas inte är närvarande vid sammanträdet inför rätten. den som har omhändertagits enligt andra stycket är skyldig att i avvaktan på inställelsen stanna kvar på polisstation eller annan plats som bestäms av polismyndigheten. om den omhändertagne skall inställas i brottmål som tilltalad får han tas i förvar. den som har omhändertagits enligt denna paragraf får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som påkallas av ändamålet med omhändertagandet, ordningen eller allmän säkerhet. 23 kap. 9 §3 den som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. är det av synnerlig vikt, att den som kan misstänkas för brottet är tillgänglig för fortsatt förhör, är han skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar. den som är under femton år är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än tre timmar. om det är av synnerlig vikt för utredningen, är den hörde skyldig att kvarstanna ytterligare tre timmar. sedan förhöret avslutats eller tiden, då den hörde är skyldig att stanna kvar, utgått, får han omedelbart avlägsna sig. utan synnerliga skäl får det inte krävas att han infinner sig till nytt förhör tidigare än tolv timmar därefter. den som kan misstänkas för brottet får tas i förvar under den tid han är skyldig att stanna kvar, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med ingripandet, ordning eller säkerhet. 24 kap. 8 §4 har beslut att anhålla någon meddelats i hans frånvaro, skall han, så snart beslutet har verkställts, förhöras av polisman eller åklagare. har åklagaren inte redan underrättats om frihetsberövandet, skall det skyndsamt anmälas till honom. åklagaren skall efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte skall förbli anhållen. har någon gripits enligt 7 §, skall han så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. har åklagaren inte redan underrättats om frihetsberövandet, skall det skyndsamt anmälas till honom. åklagaren skall efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte skall anhållas. anhålls inte den misstänkte, skall beslutet om gripande omedelbart hävas. innan åklagaren har underrättats om frihetsberövandet, får beslutet om gripande hävas av polismyndigheten, om det är uppenbart att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande. i omedelbar anslutning till gripandet får beslutet under samma förutsättningar hävas även av en polisman som har fattat beslutet.
3 4
sfs 1998:24
senaste lydelse 1984:955. senaste lydelse 1987:1211.
63
sfs 1998:24
om den som misstänks för brott avviker och det finns skäl att anhålla honom, får åklagaren efterlysa honom. 9 §5 då någon grips eller anhålls eller då ett anhållningsbeslut enligt 8 § första stycket verkställs, skall den frihetsberövade få besked om det brott som han är misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet. en anhållens närmaste anhöriga och andra personer som står den anhållne särskilt nära skall underrättas om anhållandet så snart det kan ske utan men för utredningen. en sådan underrättelse får dock inte utan synnerliga skäl lämnas mot den anhållnes önskan. 22 §6 den som är gripen, anhållen eller häktad skall tas i förvar. den som är gripen behöver dock inte tas i förvar om det inte är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med gripandet, ordning eller säkerhet. den som häktas skall utan dröjsmål föras till häkte. om det är av synnerlig vikt att den häktade, för utredning av det brott som föranlett häktningen eller något annat brott som han är misstänkt för, förvaras på en annan plats än som anges i första stycket, får rätten på åklagarens begäran förordna att den häktade tills vidare inte skall föras till häkte. rätten eller åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han förts till häkte, skall föras till en plats utom häktet för förhör eller annan åtgärd. om förvaring av den som är häktad och undergår eller har undergått rättspsykiatrisk undersökning finns särskilda bestämmelser. denna lag träder i kraft den 1 april 1998. på regeringens vägnar laila freivalds lena moore (justitiedepartementet)
5 6
senaste lydelse 1987:1211. senaste lydelse 1987:1211.
64
Viktiga lagar inom processrätten
JP Infonets processrättsliga tjänster
JP Infonets processrättsliga tjänster
Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.
