010280.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
sfs 2001:280
lag om ändring i rättegångsbalken;
utfärdad den 23 maj 2001 enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att rubriken till 7 kap. skall ha följande lydelse, dels att 7 kap. 1–6, 8 och 9 §§ samt 48 kap. 14 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 7 §, av följande lydelse.
utkom från trycket den 11 juni 2001
7 kap.
om åklagare och om jäv mot anställda inom polisväsendet 1 §2 allmänna åklagare är: – riksåklagaren och vice riksåklagaren, – överåklagare och vice överåklagare, samt – chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare. närmare bestämmelser om åklagarväsendet meddelas av regeringen. 2 §3 riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och har ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet. vice riksåklagaren är riksåklagarens ställföreträdare. i övrigt får vice riksåklagaren i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som riksåklagaren får utföra. under riksåklagaren har de överåklagare som är myndighetschefer inom åklagarväsendet ansvaret för och ledningen av åklagarverksamheten. 3 §4 riksåklagaren och vice riksåklagaren anställs med fullmakt genom beslut av regeringen. 4 §5 allmänna åklagare utför åklagaruppgifter i tingsrätt och hovrätt. endast riksåklagaren är emellertid allmän åklagare i hovrätt i mål som avses i 2 kap. 2 § första stycket. riksåklagaren är allmän åklagare i högsta domstolen.
1 2 3
prop. 2000/01:92, bet. 2000/01:juu23, rskr. 2000/01: 207. senaste lydelse 1974:573. senaste lydelse 1974:573. 4 senaste lydelse 1974:573. 5 senaste lydelse 1981:1312. ändringen innebär bl.a. att femte stycket upphävs.
1
sfs 2001:280
om ett överklagande har gjorts till högsta domstolen endast av enskild part, får även en annan allmän åklagare föra talan där, efter förordnande av riksåklagaren. 5 §6 riksåklagaren, överåklagare som är myndighetschefer inom åklagarväsendet och vice överåklagare till dessa överåklagare får överta uppgifter som skall utföras av lägre åklagare. 6 §7 om det för åklagare beträffande visst brott finns omständighet som skulle utgöra jäv mot domare, får han eller hon inte ta befattning med förundersökning, åtal för brottet eller annan åtgärd enligt denna balk. detsamma gäller vid fullgörandet av andra åklagaruppgifter. jäv får inte grundas på åtgärd som en åklagare har vidtagit på tjänstens vägnar, eller gärning som förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst. även om en åklagare är jävig, får han eller hon vidta åtgärder som inte utan fara kan uppskjutas. en fråga om jäv mot åklagare prövas av den överåklagare som är chef för den myndighet där åklagaruppgiften fullgörs. riksåklagaren prövar dock jäv mot vice riksåklagaren och andra åklagare som finns vid riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare. jäv mot riksåklagaren prövas av honom eller henne. 7 §8 inom åklagarväsendet får det finnas biträdande åklagare. dessa åklagare får i den omfattning som regeringen bestämmer utföra uppgifter som skall utföras av allmän åklagare. väckande eller fullföljande av åtal i högsta domstolen får dock inte beslutas av någon annan än riksåklagaren. riksåklagaren och, i den omfattning regeringen bestämmer, överåklagare som är myndighetschefer inom åklagarväsendet får förordna extra åklagare att utföra uppgifter som skall utföras av annan allmän åklagare än riksåklagaren eller vice riksåklagaren. riksåklagaren får också förordna extra åklagare att utföra talan i högsta domstolen, om ett överklagande har gjorts endast av enskild part. 8 §9 för särskilda åklagare gäller vad som är föreskrivet för dem. ingen annan särskild åklagare än justitiekanslern eller en justitieombudsman får besluta att åtal skall väckas eller fullföljas i högsta domstolen. 9 §10 vad som anges i 6 § om åklagare tillämpas även när det gäller anställda inom polisväsendet som har att vidta åtgärd eller meddela beslut enligt denna balk. en fråga om jäv prövas av polismyndigheten.
6 7
2
senaste lydelse 1983:999. ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. senaste lydelse 1947:616. 8 tidigare 7 § upphävd genom 1983:999. 9 senaste lydelse 1968:79. 10 senaste lydelse 1984:388.
48 kap.
14 § regeringen får meddela föreskrifter om det högsta belopp, till vilket ordningsbot får bestämmas, och om andra begränsningar för användningen av föreläggande av ordningsbot. riksåklagaren väljer, i samråd med rikspolisstyrelsen, ut de brott för vilka ordningsbot skall bestämmas. riksåklagaren bestämmer för olika brott ordningsbotens belopp. därvid anges även grunder för beräkning av gemensam ordningsbot för flera brott. om det finns särskilda skäl får riksåklagaren uppdra åt överåklagare som är myndighetschef inom åklagarväsendet att i fråga om vissa brott bestämma ordningsbotens belopp. denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. på regeringens vägnar thomas bodström christina weihe (justitiedepartementet)
11
sfs 2001:280
11
senaste lydelse 1974:573.
3
fakta info direkt, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 2001
Viktiga lagar inom processrätten
JP Infonets processrättsliga tjänster
JP Infonets processrättsliga tjänster
Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.
