000564.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
sfs 2000:564
lag om ändring i rättegångsbalken;
utfärdad den 31 maj 2000. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 5 kap. 1 §, 9 kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 9 §, 36 kap. 23 § och 40 kap. 16 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
utkom från trycket den 26 juni 2000
5 kap.
1 §2 förhandling vid domstol skall vara offentlig. kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100) må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar. även i annat fall må förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 § eller 9 kap. 17 § samma lag. förhandling skall alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjes vid förhandlingen. förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar. är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom stängda dörrar, vare det gällande.
9 kap.
7 §3 rätten får, om en part eller någon annan bör komma tillstädes eller infinna sig personligen vid en förhandling, förelägga vite. om någon särskild föreskrift om föreläggande har meddelats, skall den gälla. skall ett föreläggande, som enligt särskild föreskrift skall förenas med vite, delges någon som vistas utom riket, får rätten underlåta att förelägga vite, om delgivning annars inte kan ske i den främmande staten. om något vite inte har satts ut, får den förelagde inte åläggas något ansvar för de kostnader som kan ha uppstått till följd av att föreläggandet inte följts. föreläg1 2
prop. 1999/2000:61, bet. 1999/2000:juu19, rskr. 1999/2000:216. senaste lydelse 1991:1549. 3 senaste lydelse 1984:131.
1
sfs 2000:564
gandet skall i övrigt vid den fortsatta handläggningen av målet anses jämställt med ett vitesföreläggande.
31 kap.
4 §4 om den tilltalade i ett mål, där åklagaren för talan, genom att utebli från rätten eller inte följa ett föreläggande, som rätten meddelat, eller genom påståenden eller invändningar, som han insett eller bort inse sakna fog, eller på annat sätt genom vårdslöshet eller försummelse vållat kostnader för staten, är han skyldig att ersätta sådana kostnader oavsett hur ansvaret för rättegångskostnaderna i övrigt skall fördelas. om målsäganden eller en offentlig försvarare genom vårdslöshet eller försummelse vållat kostnader för staten eller den tilltalade, är han skyldig att ersätta dessa kostnader. i 9 kap. 7 § finns bestämmelser om kostnader när något vite inte har satts ut.
33 kap.
9 §5 rätten får vid behov låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från rätten. rätten är skyldig att översätta en handling i brottmål eller de viktigaste delarna av den, om handlingen skall sändas till någon som vistas i en annan stat inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det finns anledning att anta att personen inte förstår språket i handlingen. handlingen skall översättas till språket i den andra staten eller om myndigheten känner till att personen inte förstår detta språk, till ett annat språk som personen förstår. den som biträtt med översättning har rätt till skälig ersättning, som betalas av staten. första och tredje styckena skall tillämpas även i fråga om överföring från punktskrift till vanlig skrift eller omvänt.
36 kap.
23 §6 gör ett vittne sig skyldigt till sådan försummelse eller tredska som avses i 20 eller 21 § och vållas rättegångskostnad därav för någon av parterna, skall rätten på yrkande av parten ålägga vittnet att i skälig omfattning ersätta kostnaden. har även en part av rätten ålagts att ersätta motparten sådan kostnad och har parten utgett ersättningen, har han rätt att av vittnet få ut vad vittnet ålagts att utge. vad som nu sagts om vittnes skyldighet att ersätta en parts kostnad skall gälla även beträffande kostnad som orsakats för staten. i 9 kap. 7 § finns bestämmelser om kostnader när något vite inte har satts ut.
4 5 6
2
senaste lydelse 1990:443. senaste lydelse 1987:747. senaste lydelse 1987:747.
40 kap.
16 § gör en sakkunnig sig skyldig till sådan försummelse eller tredska som avses i 12 eller 14 § eller uteblir en sakkunnig, som kallats till förhör, och vållas rättegångskostnad därav för någon av parterna, skall rätten på yrkande av parten ålägga den sakkunnige att i skälig omfattning ersätta kostnaden. har även en part av rätten ålagts att ersätta motparten sådan kostnad och har parten utgett ersättningen, har han rätt att av den sakkunnige få ut vad denne ålagts att utge. vad som nu sagts om sakkunnigs skyldighet att ersätta parts kostnad skall gälla även beträffande kostnad som orsakats för staten. i 9 kap. 7 § finns bestämmelser om kostnader när något vite inte har satts ut. denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000. på regeringens vägnar laila freivalds thomas rolén (justitiedepartementet)
7
sfs 2000:564
7
senaste lydelse 1987:747.
3
fakta info direkt, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 2000
Viktiga lagar inom processrätten
JP Infonets processrättsliga tjänster
JP Infonets processrättsliga tjänster
Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.
