SFS 1993_1536 Lag om räntefördelning vid beskattning
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag om räntefördelning vid beskattning;
utfärdad den 16 december 1993. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. 1 § vid beräkning av inkomst för fysisk person och svenskt dödsbo av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och av nä1
sfs 1993:1536
utkom från trycket den 29 december 1993
prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:sku15, rskr. 1993/94:108.
3909
sfs 1993:1536
ringsverksamhet och kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt sker räntefördelning enligt denna lag. verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen. fördelningsunderlag 2 § i fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 8 — 12 och 18 — 20 §§. i fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen i bolaget enligt 28 § lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 17 — 20 §§. för andel i handelsbolag som är omsättningstillgång utgörs fördelningsunderlaget av andelens skattemässiga värde med samma justeringar. fördelningsbelopp 3 § ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multiplicerad med ett positivt fördelningsunderlag. ett negativt fördelningsbelopp utgörs av denna räntesats multiplicerad med ett negativt fördelningsunderlag. räntefördelning 4 § positiv räntefördelning innebär att avdrag medges för ett positivt fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital. med negativ räntefördelning avses att ett negativt fördelningsbelopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att avdrag medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital. 5 § positiv räntefördelning medges endast i den mån det justerade resultatet enligt 7 § är positivt. positivt fördelningsbelopp som inte kan utnyttjas förs vidare till det följande beskattningsåret(sparat fördelningsbelopp). uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. 6 § räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll med högst 50000 kronor. skall för den skattskyldige beräknas mer än ett fördelningsunderlag gäller vad som sagts nu summan av fördelningsunderlagen. justerat resultat 7 § vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller underskottet enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt före räntefördelning enligt följande.
3910
som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel samt uppskov enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto. som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel, avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsmannakonto. beräkning av fördelningsunderlaget, m. m. fysiska personer och dödsbon 8 § som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen. detsamma gäller belopp som avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond. 9 § som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring av egendomen utgör intäkt av näringsverksamhet. andel i ekonomisk förening räknas inte som tillgång om sådan utdelning som inte är skattepliktig enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928: 370) mottagits på andelen under närmast föregående beskattningsår. andel i handelsbolag skall aldrig räknas som tillgång. 10 § statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastighetsskatt, mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, annuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift, avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld. 11 § har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelningsunderlaget upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i verksamheten.
sfs 1993:1536
3911
sfs 1993:1536
12 § det belopp som följer av 2 § första stycket och 8—11 §§ ökas med underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 3§ 13mom., 25 § 11mom. eller 26 § 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt minskas med 72 procent av expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår och med kapitaltillskott under närmast föregående beskattningsår. 13 § vid värderingen av tillgångarna skall 1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna, 2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen, 3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 1 2 - 14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden, 4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag, 5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i punkt 2, 6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen, 7. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet, 8. andra tillgångar än sådana som avses i punkterna 1—7 tas upp till anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag. 14 § vid tillämpning av 13 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1993. anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara viss del av det för år 1993 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982—1993 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. med del av taxeringsvärde avses i fråga om 1. småhusenheter 54 procent av taxeringsvärdet, 2. hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet, 3. industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet, 4. lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370). 15 § värdet enligt 14 § skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte
3912
överstiger 75 procent av detta värde. jämförelsen skall avse marknadsvärdet på den egendom som anses förvärvad den 1 januari 1993. 16 § vid tillämpning av 13 och 14 §§ avses med värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk. delägare i handelsbolag 17 § i fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag minskas delägarens justerade ingångsvärde eller, för andel som utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde med kapitaltillskott under närmast föregående beskattningsår och med lån avseende det aktuella beskattningsåret från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet. gemensamma bestämmelser 18 § är vid 1995 års taxering eller, om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksamheten detta år, vid 1996 års taxering, fördelningsunderlaget — beräknat utan sådan jämkning som avses i 19 § — negativt, skall fördelningsunderlaget ökas med motsvarande belopp (övergångsposten). i fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991 - 1994 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat. övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren. 19 § omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader jämkas fördelningsunderlaget med hänsyn härtill. 20 § vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget. 21 § fysisk person är skattskyldig för sådan inkomst av kapital som avses i 4 § även för tid under vilken han inte varit bosatt här i landet. denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 9 § andra meningen tillämpas dock första gången vid 1996 års taxering. i fråga om enskild näringsidkare och dödsbo skall vid beräkning av fördelningsunderlaget underlaget minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, samt som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen
sfs 1993:1536
3913
sfs 1993:1536
(1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder. vid beräkning av fördelningsunderlaget tas medel på uppfinnarkonto upp till halva beloppet. som avgående post enligt 7 § räknas också belopp som tas upp till beskattning enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver. på regeringens vägnar carl bildt bo lundgren (finansdepartementet)
3914
Viktiga lagar inom skatterätten
JP Infonets skatterättsliga tjänster
JP Infonets skatterättsliga tjänster
Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.