Lag (1989:686) om dub­bel­be­skatt­nings­av­tal mel­lan Sve­rige och Cypern

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1989:686
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet S3
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2019:1201
Övrigt: Endast den svenska tex­ten är med i bila­gan.
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1989:686
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet S3
Utfär­dad: 1989-​06-29
Änd­rad: t.o.m. SFS

2019:1201
Övrig text: Endast den svenska tex­ten är med i bila­gan.
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


1 §   Det avtal för att und­vika dub­bel­be­skatt­ning beträf­fande inkomst­skat­ter som Sve­rige och Cypern under­teck­nade den 25 okto­ber 1988 skall gälla för Sve­ri­ges del. Avta­lets inne­håll fram­går av bilaga till denna lag.

2 §   Avta­lets beskatt­nings­reg­ler skall tilläm­pas endast i den mån dessa med­för inskränk­ning av den skatt­skyl­dig­het i Sve­rige som annars skulle före­ligga.

3 §   Om en per­son anser att det vid­ta­gits någon åtgärd som för honom med­för eller kom­mer att med­föra en beskatt­ning som stri­der mot bestäm­mel­serna i avta­let, kan han ansöka om rät­telse enligt arti­kel 23 punkt 1 i avta­let.

4 §   Bestäm­mel­serna i arti­kel 21 punkt 2 b i avta­let ska inte tilläm­pas i fråga om inkomst hos en svensk juri­disk per­son som får bes­kat­tas i Cypern enligt arti­kel 7 i avta­let, om inkoms­ten inte bes­kat­tas i Cypern på grund av att Cypern inte anser att den juri­diska per­so­nen bedri­ver verk­sam­het från fast drift­ställe där. Lag (2019:1201).

5 §   Föl­jande gäl­ler om en per­son med hem­vist i Sve­rige för­vär­var inkomst som enligt bestäm­mel­serna i arti­kel 18 punk­terna 1 och 2 i avta­let bes­kat­tas endast i Cypern eller enligt bestäm­mel­serna i arti­kel 21 punkt 2 b ska undan­tas från svensk skatt och per­so­nen i fråga bes­kat­tas till stat­lig inkomst­skatt för annan inkomst. Först uträk­nas den stat­liga inkomst­skatt som skulle ha påförts om den skatt­skyl­di­ges hela inkomst hade bes­kat­tats endast i Sve­rige. Där­ef­ter fast­ställs hur stor pro­cent den på detta sätt uträk­nade skat­ten utgör av hela den beskatt­nings­bara inkomst på vil­ken skat­ten har beräk­nats. Med den fast­ställda pro­cent­sat­sen tas skatt ut på den inkomst som ska bes­kat­tas i Sve­rige. För­fa­ran­det ska dock endast tilläm­pas om detta leder till högre skatt.
Lag (2019:1201).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2019:1201
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2020.
   2. Bestäm­mel­sen i 4 § tilläm­pas första gången för beskatt­ningsår som bör­jar efter den 31 decem­ber 2019.

Bilaga

Avtal mel­lan Konung­a­ri­ket Sve­ri­ges rege­ring och Repu­bli­ken Cyperns rege­ring för att und­vika dub­bel­be­skatt­ning beträf­fande inkomst­skat­ter

Konung­a­ri­ket Sve­ri­ges rege­ring och Repu­bli­ken Cyperns rege­ring, som öns­kar ingå ett avtal för att und­vika dub­bel­be­skatt­ning beträf­fande inkomst­skat­ter, har kom­mit över­ens om föl­jande:

Arti­kel 1 Per­so­ner på vilka avta­let tilläm­pas

Detta avtal tilläm­pas på per­so­ner som har hem­vist i en avtals­slu­tande stat eller i båda avtals­slu­tande sta­terna.

Arti­kel 2 Skat­ter som omfat­tas av avta­let
   1. Detta avtal tilläm­pas på skat­ter på inkomst som påförs för en avtals­slu­tande stats, dess poli­tiska underav­del­ning­ars eller lokala myn­dig­he­ters räk­ning, obe­ro­ende av det sätt på vil­ket skat­terna tas ut.
   2. Med skat­ter på inkomst för­stås alla skat­ter som utgår på inkomst i dess hel­het eller på delar av inkomst, däri inbe­gripna skat­ter på vinst på grund av över­lå­telse av lös eller fast egen­dom, samt skat­ter på vär­desteg­ring.
   3. De för när­va­rande utgå­ende skat­ter, på vilka avta­let tilläm­pas är
      a) i Cypern:

1) inkomst­skat­ten,

2) rea­li­sa­tions­vinst­skat­ten, samt

3) den sär­skilda avgif­ten

(i det föl­jande benämnda "cyp­ri­o­tisk skatt").
      b) i Sve­rige:

1) den stat­liga inkomst­skat­ten, sjö­mans­skat­ten och kupongs­kat­ten däri inbe­gripna,

2) ersätt­nings­skat­ten och utskift­nings­skat­ten,

3) bevill­nings­av­gif­ten för vissa offent­liga före­ställ­ningar,

4) den kom­mu­nala inkomst­skat­ten, samt

5) vinst­del­nings­skat­ten

(i det föl­jande benämnda "svensk skatt").
   4. Avta­let tilläm­pas även på skat­ter av samma eller i huvud­sak likar­tat slag, som efter under­teck­nan­det av avta­let påförs vid sidan av eller i stäl­let för de för när­va­rande utgå­ende skat­terna. De behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna skall varje år med­dela varandra de väsent­liga änd­ringar som vid­ta­gits i skat­te­lag­stift­ningen i respek­tive stat.

Arti­kel 3 All­männa defi­ni­tio­ner
   1. Om inte sam­man­hanget för­an­le­der annat, har vid tillämp­ningen av detta avtal föl­jande uttryck nedan angi­ven bety­delse:
      a) "Cypern" åsyf­tar Repu­bli­ken Cypern och inne­fat­tar, när uttryc­ket används i geo­gra­fisk bety­delse, Cyperns ter­ri­to­rium, Cyperns ter­ri­to­ri­al­vat­ten och de andra havs­om­rå­den över vilka Cypern, i över­ens­stäm­melse med folk­rät­tens all­männa reg­ler, utö­var suve­räna rät­tig­he­ter eller juris­dik­tion,
      b) "Sve­rige'' åsyf­tar Konung­a­ri­ket Sve­rige och inne­fat­tar, när uttryc­ket används i geo­gra­fisk bety­delse, Sve­ri­ges ter­ri­to­rium, Sve­ri­ges ter­ri­to­ri­al­vat­ten och andra havs­om­rå­den över vilka Sve­rige, i över­ens­stäm­melse med folk­rät­tens all­männa reg­ler, utö­var suve­räna rät­tig­he­ter eller juris­dik­tion,
      c) "en avtals­slu­tande stat" och "den andra avtals­slu­tande sta­ten" åsyf­tar Repu­bli­ken Cypern eller Konung­a­ri­ket Sve­rige allt­ef­tersom sam­man­hanget krä­ver,
      d) "per­son" inbe­gri­per fysisk per­son, bolag och annan sam­man­slut­ning,
      e) "bolag" åsyf­tar juri­disk per­son eller annan som vid beskatt­ningen behand­las såsom juri­disk per­son,
      f) "före­tag i en avtals­slu­tande stat" och "före­tag i den andra avtals­slu­tande sta­ten" åsyf­tar före­tag som bedrivs av per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat, respek­tive före­tag som bedrivs av per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten,
      g) "inter­na­tio­nell tra­fik" åsyf­tar trans­port med skepp eller luft­far­tyg som används av före­tag i en avtals­slu­tande stat utom då skep­pet eller luft­far­ty­get används ute­slu­tande mel­lan plat­ser i den andra avtals­slu­tande sta­ten,
      h) "med­bor­gare'' åsyf­tar

1) fysisk per­son som är med­bor­gare i en avtals­slu­tande stat samt

2) juri­disk per­son, han­dels­bo­lag eller sam­man­slut­ning som bil­dats enligt den lag­stift­ning som gäl­ler i en avtals­slu­tande stat, i) "behö­rig myn­dig­het" åsyf­tar

1) i Cypern, finans­mi­nis­tern eller den­nes befull­mäk­ti­gade ombud,

2) i Sve­rige, finans­mi­nis­tern, den­nes befull­mäk­ti­gade ombud eller den myn­dig­het åt vil­ken upp­dras att vara behö­rig myn­dig­het vid tillämp­ningen av avta­let.
   2. Då en avtals­slu­tande stat tilläm­par avta­let anses, såvida inte sam­man­hanget för­an­le­der annat, varje uttryck som inte defi­ni­e­rats i avta­let ha den bety­delse som uttryc­ket har enligt den sta­tens lag­stift­ning i fråga om sådana skat­ter på vilka avta­let tilläm­pas.

Arti­kel 4 Hem­vist
   1. Vid tillämp­ningen av detta avtal åsyf­tar uttryc­ket "per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat" per­son som enligt lag­stift­ningen i denna stat är skatt­skyl­dig där på grund av hem­vist, bosätt­ning, plats för före­tags­led­ning eller annan lik­nande omstän­dig­het. Uttryc­ket inbe­gri­per emel­ler­tid inte per­son som är skatt­skyl­dig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat.
   2. Då på grund av bestäm­mel­serna i punkt 1 fysisk per­son har hem­vist i båda avtals­slu­tande sta­terna, bestäms hans hem­vist på föl­jande sätt:
      a) Han anses ha hem­vist i den stat där han har en bostad som sta­dig­va­rande står till hans för­fo­gande. Om han har en sådan bostad i båda sta­terna, anses han ha hem­vist i den stat med vil­ken hans per­son­liga och eko­no­miska för­bin­del­ser är star­kast (cent­rum för lev­nads­in­tres­sena).
      b) Om det inte kan avgö­ras i vil­ken stat han har cent­rum för sina lev­nads­in­tres­sen eller om han inte i någon­dera sta­ten har en bostad som sta­dig­va­rande står till hans för­fo­gande, anses han ha hem­vist i den stat där han sta­dig­va­rande vis­tas.
      c) Om han sta­dig­va­rande vis­tas i båda sta­terna eller om han inte vis­tas sta­dig­va­rande i någon av dem, anses han ha hem­vist i den stat där han är med­bor­gare.
      d) Om han är med­bor­gare i båda sta­terna eller om han inte är med­bor­gare i någon av dem, avgör de behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna frå­gan genom ömse­si­dig över­ens­kom­melse.
   3. Då på grund av bestäm­mel­serna i punkt 1 annan per­son än fysisk per­son har hem­vist i båda avtals­slu­tande sta­terna, anses per­so­nen i fråga ha hem­vist i den stat där den har sin verk­liga led­ning.

Arti­kel 5 Fast drift­ställe
   1. Vid tillämp­ningen av detta avtal åsyf­tar uttryc­ket "fast drift­ställe'' en sta­dig­va­rande plats för affärs­verk­sam­het, från vil­ken ett före­tags verk­sam­het helt eller del­vis bedrivs.
   2. Uttryc­ket "fast drift­ställe'' inne­fat­tar sär­skilt

   a) plats för företagsledning,
   b) filial,
   c) kontor,
   d) fabrik,
   e) verkstad, och
   f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för
utvin­ning av natur­till­gångar.
   3. Plats för byggnads-​​, anläggnings-​​ eller instal­la­tions­verk­sam­het utgör fast drift­ställe endast om verk­sam­he­ten pågår mer än sex måna­der.
   4. Utan hin­der av före­gå­ende bestäm­mel­ser i denna arti­kel anses uttryc­ket "fast drift­ställe'' inte inne­fatta
      a) använd­ningen av anord­ningar ute­slu­tande för lag­ring, utställ­ning eller utläm­nande av före­ta­get till­hö­riga varor,
      b) inne­ha­vet av ett före­ta­get till­hö­rigt varu­la­ger ute­slu­tande för lag­ring, utställ­ning eller utläm­nande,
      c) inne­ha­vet av ett före­ta­get till­hö­rigt varu­la­ger ute­slu­tande för bear­bet­ning eller för­äd­ling genom annat före­tags försorg,
      d) inne­ha­vet av sta­dig­va­rande plats för affärs­verk­sam­het ute­slu­tande för inköp av varor eller inhäm­tande av upp­lys­ningar för före­ta­get,
      e) inne­ha­vet av sta­dig­va­rande plats för affärs­verk­sam­het ute­slu­tande för att för före­ta­get bedriva annan verk­sam­het av för­be­re­dande eller biträ­dande art,
      f) inne­ha­vet av sta­dig­va­rande plats för affärs­verk­sam­het ute­slu­tande för att kom­bi­nera verk­sam­he­ter som anges i punk­terna a) -- e), under för­ut­sätt­ning att hela den verk­sam­het som bedrivs från den sta­dig­va­rande plat­sen för affärs­verk­sam­het på grund av denna kom­bi­na­tion är av för­be­re­dande eller biträ­dande art.
   5. Om per­son, som inte är sådan obe­ro­ende repre­sen­tant på vil­ken punkt 6 tilläm­pas, är verk­sam för ett före­tag samt i en avtals­slu­tande stat har och där regel­mäs­sigt använ­der full­makt att sluta avtal i före­ta­gets namn, anses detta före­tag -- utan hin­der av bestäm­mel­serna i punk­terna 1 och 2 -- ha fast drift­ställe i denna stat i fråga om varje verk­sam­het som denna per­son bedri­ver för före­ta­get. Detta gäl­ler dock inte, om den verk­sam­het som denna per­son bedri­ver är begrän­sad till sådan som anges i punkt 4 och som -- om den bedrevs från en sta­dig­va­rande plats för affärs­verk­sam­het -- inte skulle göra denna sta­dig­va­rande plats för affärs­verk­sam­het till fast drift­ställe enligt bestäm­mel­serna i nämnda punkt.
   6. Före­tag anses inte ha fast drift­ställe i en avtals­slu­tande stat endast på den grund att före­ta­get bedri­ver affärs­verk­sam­het i denna stat genom för­med­ling av mäk­lare, kom­mis­sio­när eller annan obe­ro­ende repre­sen­tant, under för­ut­sätt­ning att sådan per­son där­vid bedri­ver sin sed­van­liga affärs­verk­sam­het.
   7. Den omstän­dig­he­ten att ett bolag med hem­vist i en avtals­slu­tande stat kon­trol­le­rar eller kon­trol­le­ras av ett bolag med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten eller av ett bolag som bedri­ver affärs­verk­sam­het i denna andra stat (antingen från fast drift­ställe eller på annat sätt), med­för inte i och för sig att något­dera bola­get utgör fast drift­ställe för det andra.

Arti­kel 6 Inkomst av fast egen­dom
   1. Inkomst, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var av fast egen­dom (däri inbe­gri­pen inkomst av lant­bruk och skogs­bruk) belä­gen i den andra avtals­slu­tande sta­ten, får bes­kat­tas i denna andra stat.
   2. Uttryc­ket "fast egen­dom" har den bety­delse som uttryc­ket har enligt lag­stift­ningen i den avtals­slu­tande stat där egen­do­men är belä­gen.
Uttryc­ket inbe­gri­per dock all­tid till­be­hör till fast egen­dom, levande och döda inven­ta­rier i lant­bruk och skogs­bruk, rät­tig­he­ter på vilka bestäm­mel­serna i pri­vaträt­ten om fast egen­dom tilläm­pas, bygg­na­der, nytt­jan­de­rätt till fast egen­dom samt rätt till för­än­der­liga eller fasta ersätt­ningar för nytt­jan­det av eller rät­ten att nyttja mine­ral­fyn­dig­het, källa eller annan natur­till­gång. Skepp, båtar och luft­far­tyg anses inte vara fast egen­dom.
   3. Bestäm­mel­serna i punkt 1 tilläm­pas på inkomst som för­vär­vas genom ome­del­bart bru­kande, genom uthyr­ning eller annan använd­ning av fast egen­dom.
   4. Bestäm­mel­serna i punk­terna 1 och 3 tilläm­pas även på inkomst av fast egen­dom som till­hör före­tag och på inkomst av fast egen­dom som används vid själv­stän­dig yrkes­ut­öv­ning.

Arti­kel 7 Inkomst av rörelse
   1. Inkomst av rörelse, som före­tag i en avtals­slu­tande stat för­vär­var, bes­kat­tas endast i denna stat, såvida inte före­ta­get bedri­ver rörelse i den andra avtals­slu­tande sta­ten från där belä­get fast drift­ställe. Om före­ta­get bedri­ver rörelse på nyss angi­vet sätt, får före­ta­gets inkomst bes­kat­tas i den andra sta­ten, men endast så stor del av den som är hän­för­lig till det fasta drift­stäl­let.
   2. Om före­tag i en avtals­slu­tande stat bedri­ver rörelse i den andra avtals­slu­tande sta­ten från där belä­get fast drift­ställe, hän­förs, om inte bestäm­mel­serna i punkt 3 för­an­le­der annat, i var­dera avtals­slu­tande sta­ten till det fasta drift­stäl­let den inkomst som det kan antas att drift­stäl­let skulle ha för­vär­vat om det varit ett fri­stå­ende före­tag, som bedri­vit verk­sam­het av samma eller lik­nande slag under samma eller lik­nande vill­kor och själv­stän­digt avslu­tat affä­rer med det före­tag till vil­ket drift­stäl­let hör.
   3. Vid bestäm­man­det av fast drift­stäl­les inkomst med­ges avdrag för utgif­ter som upp­kom­mit för det fasta drift­stäl­let, härun­der inbe­gripna utgif­ter för före­ta­gets led­ning och all­männa för­valt­ning, oav­sett om utgif­terna upp­kom­mit i den stat där det fasta drift­stäl­let är belä­get eller annor­stä­des.
   4. I den mån inkomst hän­för­lig till fast drift­ställe i en avtals­slu­tande stat bru­kat bestäm­mas på grund­val av en för­del­ning av före­ta­gets hela inkomst på de olika delarna av före­ta­get, hind­rar bestäm­mel­serna i punkt 2 inte att i denna avtals­slu­tande stat den skat­te­plik­tiga inkoms­ten bestäms genom sådant för­fa­rande. Den för­del­nings­me­tod som används skall dock vara sådan att resul­ta­tet över­ens­stäm­mer med prin­ci­perna i denna arti­kel.
   5. Inkomst hän­förs inte till fast drift­ställe endast av den anled­ningen att varor inköps genom det fasta drift­stäl­lets försorg för före­ta­get.
   6. Vid tillämp­ningen av före­gå­ende punk­ter bestäms inkomst som är hän­för­lig till det fasta drift­stäl­let genom samma för­fa­rande år från år, såvida inte goda och till­räck­liga skäl för­an­le­der annat.
   7. Ingår i inkomst av rörelse inkomst­slag som behand­las sär­skilt i andra artik­lar av detta avtal, berörs bestäm­mel­serna i dessa artik­lar inte av reg­lerna i före­va­rande arti­kel.

Arti­kel 8 Sjö­fart och luft­fart
   1. Inkomst som före­tag i en avtals­slu­tande stat för­vär­var genom använd­ningen av skepp eller luft­far­tyg i inter­na­tio­nell tra­fik bes­kat­tas endast i denna avtals­slu­tande stat.
   2. Bestäm­mel­serna i punkt 1 tilläm­pas även på inkomst som för­vär­vas genom del­ta­gande i en pool, ett gemen­samt före­tag eller en inter­na­tio­nell drifts­or­ga­ni­sa­tion.
   3. Utan hin­der av före­gå­ende bestäm­mel­ser får inkomst av sjö­fart i inter­na­tio­nell tra­fik, som för­vär­vas av bolag eller han­dels­bo­lag med hem­vist i Cypern vars kapi­tal till mer än 25 % behärs­kas, direkt eller indi­rekt av per­so­ner som inte har hem­vist i Cypern, bes­kat­tas i Sve­rige.
Detta gäl­ler dock inte om bola­get eller han­dels­bo­la­get visar, att inkoms­ten är under­kas­tad den cyp­ri­o­tiska skatt som skulle ha utgått på sådan inkomst om skat­ten beräk­nats utan iakt­ta­gande av bestäm­melse lika­ly­dande med eller lik­nande bestäm­mel­serna i den vid under­teck­nan­det av detta avtal gäl­lande lagen om han­dels­sjö­fart (skat­te­be­stäm­mel­serna).
   4. Beträf­fande inkomst som för­vär­vas av det danska, norska och svenska luft­fartskon­sor­tiet Scan­di­na­vian Air­li­nes System (SAS) tilläm­pas bestäm­mel­serna i punkt 1 endast i fråga om den del av inkoms­ten som mot­sva­rar den andel i kon­sor­tiet som inne­has av AB Aero­trans­port (ABA), den svenske delä­ga­ren i Scan­di­na­vian Air­li­nes System (SAS).

Arti­kel 9 Före­tag med intres­se­ge­men­skap
   1. I fall då
      a) ett före­tag i en avtals­slu­tande stat direkt eller indi­rekt del­tar i led­ningen eller över­vak­ningen av ett före­tag i den andra avtals­slu­tande sta­ten eller äger del i detta före­tags kapi­tal, eller
      b) samma per­so­ner direkt eller indi­rekt del­tar i led­ningen eller över­vak­ningen av såväl ett före­tag i en avtals­slu­tande stat som ett före­tag i den andra avtals­slu­tande sta­ten eller äger del i båda dessa före­tags kapi­tal, iakt­tas föl­jande.

Om mel­lan före­ta­gen i fråga om han­dels­för­bin­del­ser eller finan­si­ella för­bin­del­ser avta­las eller före­skrivs vill­kor, som avvi­ker från dem som skulle ha avta­lats mel­lan av varandra obe­ro­ende före­tag, får all inkomst, som utan sådana vill­kor skulle ha till­kom­mit det ena före­ta­get men som på grund av vill­ko­ren i fråga inte till­kom­mit detta före­tag, inräk­nas i detta före­tags inkomst och bes­kat­tas i över­ens­stäm­melse där­med.
   2. I fall då inkomst, för vil­ken ett före­tag i en avtals­slu­tande stat bes­kat­tats i denna stat, även inräk­nas i inkoms­ten för ett före­tag i den andra avtals­slu­tande sta­ten och bes­kat­tas i över­ens­stäm­melse där­med i denna andra stat samt den sålunda inräk­nade inkoms­ten är sådan som skulle ha till­kom­mit före­ta­get i denna andra stat om de vill­kor som avta­lats mel­lan före­ta­gen hade varit sådana som skulle ha avta­lats mel­lan av varandra obe­ro­ende före­tag, skall den först­nämnda sta­ten genom­föra veder­bör­lig juste­ring av det skat­te­be­lopp som påförts för inkoms­ten i denna stat. Vid sådan juste­ring iakt­tas övriga bestäm­mel­ser i detta avtal och de behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna över­läg­ger vid behov med varandra.

Arti­kel 10 Utdel­ning
   1. Utdel­ning från bolag med hem­vist i en avtals­slu­tande stat till per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten får bes­kat­tas i denna andra stat.
   2. Utdel­ningen får emel­ler­tid bes­kat­tas även i den avtals­slu­tande stat där bola­get som beta­lar utdel­ningen har hem­vist, enligt lag­stift­ningen i denna stat, men om mot­ta­ga­ren har rätt till utdel­ningen får skat­ten inte över­stiga
      a) 5 pro­cent av utdel­ning­ens brut­to­be­lopp, om den som har rätt till utdel­ningen är ett bolag (med undan­tag för han­dels­bo­lag) som direkt behärs­kar minst 25 pro­cent av det utbe­ta­lande bola­gets kapi­tal,
      b) 15 pro­cent av utdel­ning­ens brut­to­be­lopp i övriga fall.

De behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna skall träffa över­ens­kom­melse om sät­tet att genom­föra dessa begräns­ningar.

Denna punkt berör inte bola­gets beskatt­ning för vinst av vil­ken utdel­ningen beta­las.
   3. Med uttryc­ket "utdel­ning" för­stås i denna arti­kel inkomst av aktier, gruv­ak­tier, stif­ta­ran­de­lar eller andra rät­tig­he­ter, som inte är ford­ringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra ande­lar i bolag, som enligt lag­stift­ningen i den stat där det utde­lande bola­get har hem­vist vid beskatt­ningen behand­las på samma sätt som inkomst av aktier.
   4. Så länge som någon käll­skatt på utdel­ning inte tas ut i Cypern, är, utan hin­der av bestäm­mel­serna i punkt 2, utdel­ning från bolag med hem­vist i Cypern till per­son med hem­vist i Sve­rige undan­ta­gen från varje skatt som tas ut i Cypern utö­ver skatt på den vinst av vil­ken utdel­ningen beta­las. En fysisk per­son med hem­vist i Sve­rige är berät­ti­gad att återfå cyp­ri­o­tisk skatt som utgått på den vinst av vil­ken utdel­ningen beta­las i den mån skat­ten över­sti­ger den som han själv skulle haft att erlägga i Cypern.
   5. Utdel­ning från bolag med hem­vist i Cypern till bolag med hem­vist i Sve­rige skall, utan hin­der av bestäm­mel­serna i punkt 1, vara undan­ta­gen från beskatt­ning i Sve­rige i den mån utdel­ningen skulle ha varit undan­ta­gen från beskatt­ning enligt svensk lag om båda bola­gen varit svenska bolag. Sådan skat­te­be­fri­else med­ges dock endast
      a) om den vinst av vil­ken utdel­ningen beta­las under­kas­tats den nor­mala cyp­ri­o­tiska inkomst­skat­ten för bolag eller där­med jäm­för­lig inkomst­skatt, eller
      b) den utdel­ning som beta­las av bola­get med hem­vist i Cypern ute­slu­tande eller så gott som ute­slu­tande utgörs av utdel­ning vil­ken detta bolag under ifrå­ga­va­rande år eller tidi­gare år mot­ta­git på aktier eller ande­lar, som bola­get inne­har i ett bolag med hem­vist i en tredje stat, och vil­ken skulle ha varit undan­ta­gen från svensk skatt om de aktier eller ande­lar på vilka utdel­ningen beta­las hade inne­hafts direkt av bola­get med hem­vist i Sve­rige.
   6. Bestäm­mel­serna i punk­terna 1 och 2 tilläm­pas inte, om den som har rätt till utdel­ningen har hem­vist i en avtals­slu­tande stat och bedri­ver rörelse i den andra avtals­slu­tande sta­ten, där bola­get som beta­lar utdel­ningen har hem­vist, från där belä­get fast drift­ställe eller utö­var själv­stän­dig yrkes­verk­sam­het i denna andra stat från där belä­gen sta­dig­va­rande anord­ning, samt den andel på grund av vil­ken utdel­ningen beta­las äger verk­ligt sam­band med det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen. I sådant fall tilläm­pas bestäm­mel­serna i arti­kel 7 respek­tive arti­kel 14.
   7. Om bolag med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var inkomst från den andra avtals­slu­tande sta­ten, får denna andra stat inte beskatta utdel­ning som bola­get beta­lar, utom i den mån utdel­ningen beta­las till per­son med hem­vist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vil­ken utdel­ningen beta­las äger verk­ligt sam­band med fast drift­ställe eller sta­dig­va­rande anord­ning i denna andra stat, och ej hel­ler beskatta bola­gets icke utde­lade vinst, även om utdel­ningen eller den icke utde­lade vins­ten helt eller del­vis utgörs av inkomst som upp­kom­mit i denna andra stat.

Arti­kel 11 Ränta
   1. Ränta, som här­rör från en avtals­slu­tande stat och som beta­las till per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten, får bes­kat­tas i denna andra stat.
   2. Rän­tan får emel­ler­tid bes­kat­tas även i den avtals­slu­tande stat från vil­ken den här­rör, enligt lag­stift­ningen i denna stat, men om mot­ta­ga­ren har rätt till rän­tan får skat­ten inte över­stiga 10 pro­cent av rän­tans brut­to­be­lopp. De behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna skall träffa över­ens­kom­melse om sät­tet att genom­föra denna begräns­ning.
   3. Utan hin­der av bestäm­mel­serna i punkt 2, skall ränta som här­rör från en avtals­slu­tande stat och som upp­bärs av den andra avtals­slu­tande sta­tens rege­ring, dess poli­tiska underav­del­ningar och lokala myn­dig­he­ter däri inbe­gripna, riks­bank eller stat­lig finans­in­rätt­ning vara undan­ta­gen från skatt i den först­nämnda avtals­slu­tande sta­ten.
   4. Vid tillämp­ningen av punkt 3 har uttryc­ken "riks­bank" och "stat­lig finans­in­rätt­ning" föl­jande bety­delse:
      a) i Cypern:

   1) Cyperns riksbank och
   2) statlig finansinrättning som de behöriga myndigheterna i de
avtals­slu­tande sta­terna kom­mit över­ens om,
      b) i Sve­rige:
      1) Sve­ri­ges riks­bank eller riks­gälds­kon­to­ret och
      2) stat­lig finans­in­rätt­ning som de behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna kom­mit över­ens om.
   5. Med uttryc­ket "ränta'' för­stås i denna arti­kel inkomst av varje slags ford­ran, antingen den säker­ställts genom inteck­ning i fast egen­dom eller inte och antingen den med­för rätt till andel i gäl­de­nä­rens vinst eller inte. Uttryc­ket åsyf­tar sär­skilt inkomst av vär­de­pap­per, som utfär­dats av sta­ten, och inkomst av obli­ga­tio­ner eller deben­tu­res, däri inbe­gripna agi­o­be­lopp och vins­ter som hän­för sig till sådana vär­de­pap­per, obli­ga­tio­ner eller deben­tu­res. Straffav­gift på grund av sen betal­ning anses emel­ler­tid inte som ränta vid tillämp­ningen av denna arti­kel.
   6. Bestäm­mel­serna i punk­terna 1 och 2 tilläm­pas inte, om den som har rätt till rän­tan har hem­vist i en avtals­slu­tande stat och bedri­ver rörelse i den andra avtals­slu­tande sta­ten, från vil­ken rän­tan här­rör, från där belä­get fast drift­ställe eller utö­var själv­stän­dig yrkes­verk­sam­het i denna andra stat från där belä­gen sta­dig­va­rande anord­ning, samt den ford­ran för vil­ken rän­tan beta­las äger verk­ligt sam­band med det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen.
I sådant fall tilläm­pas bestäm­mel­serna i arti­kel 7 respek­tive arti­kel 14.
   7. Ränta anses här­röra från en avtals­slu­tande stat om utbe­ta­la­ren är den sta­ten själv, poli­tisk underav­del­ning, lokal myn­dig­het eller per­son med hem­vist i denna stat. Om emel­ler­tid den per­son som beta­lar rän­tan, antingen han har hem­vist i en avtals­slu­tande stat eller inte, i en avtals­slu­tande stat har fast drift­ställe eller sta­dig­va­rande anord­ning i sam­band med vil­ken den skuld upp­kom­mit på vil­ken rän­tan beta­las, och rän­tan belas­tar det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen, anses rän­tan här­röra från den stat där det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen finns.
   8. Då på grund av sär­skilda för­bin­del­ser mel­lan utbe­ta­la­ren och den som har rätt till rän­tan eller mel­lan dem båda och annan per­son rän­te­be­lop­pet, med hän­syn till den ford­ran för vil­ken rän­tan beta­las, över­sti­ger det belopp som skulle ha avta­lats mel­lan utbe­ta­la­ren och den som har rätt till rän­tan om sådana för­bin­del­ser inte före­le­gat, tilläm­pas bestäm­mel­serna i denna arti­kel endast på sist­nämnda belopp. I sådant fall bes­kat­tas över­skju­tande belopp enligt lag­stift­ningen i var­dera avtals­slu­tande sta­ten med iakt­ta­gande av övriga bestäm­mel­ser i detta avtal.

Arti­kel 12 Royalty
   1. Royalty, som här­rör från en avtals­slu­tande stat och som beta­las till per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten, bes­kat­tas endast i denna andra stat, om per­so­nen i fråga har rätt till royal­tyn.
   2. Med uttryc­ket "royalty" för­stås i denna arti­kel varje slags betal­ning som mot­tas såsom ersätt­ning för nytt­jan­det av eller för rät­ten att nyttja upp­hovs­rätt till lit­te­rärt, konst­när­ligt eller veten­skap­ligt verk, häri inbe­gri­pet bio­graf­film och film eller inspel­ning för radio-​​ eller tele­vi­sions­sänd­ning, patent, varu­märke, möns­ter eller modell, rit­ning, hem­ligt recept eller hem­lig till­verk­nings­me­tod eller för upp­lys­ning om erfa­ren­hets­rön av indust­ri­ell, kom­mer­si­ell eller veten­skap­lig natur.
   3. Bestäm­mel­serna i punkt 1 tilläm­pas inte, om den som har rätt till royal­tyn har hem­vist i en avtals­slu­tande stat och bedri­ver rörelse i den andra avtals­slu­tande sta­ten, från vil­ken royal­tyn här­rör, från där belä­get fast drift­ställe eller utö­var själv­stän­dig yrkes­verk­sam­het i denna andra stat från där belä­gen sta­dig­va­rande anord­ning, samt den rät­tig­het eller egen­dom i fråga om vil­ken royal­tyn beta­las äger verk­ligt sam­band med det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen.
I sådant fall tilläm­pas bestäm­mel­serna i arti­kel 7 respek­tive arti­kel 14.
   4. Då på grund av sär­skilda för­bin­del­ser mel­lan utbe­ta­la­ren och den som har rätt till royal­tyn eller mel­lan dem båda och annan per­son royal­ty­be­lop­pet, med hän­syn till det nytt­jande, den rätt eller den upp­lys­ning för vil­ken royal­tyn beta­las, över­sti­ger det belopp som skulle ha avta­lats mel­lan utbe­ta­la­ren och den som har rätt till royal­tyn om sådana för­bin­del­ser inte före­le­gat, tilläm­pas bestäm­mel­serna i denna arti­kel endast på sist­nämnda belopp. I sådant fall bes­kat­tas över­skju­tande belopp enligt lag­stift­ningen i var­dera avtals­slu­tande sta­ten med iakt­ta­gande av övriga bestäm­mel­ser i detta avtal.

Arti­kel 13 Rea­li­sa­tions­vinst
   1. Vinst, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var på grund av över­lå­telse av sådan fast egen­dom som avses i arti­kel 6 och som är belä­gen i den andra avtals­slu­tande sta­ten eller på grund av över­lå­telse av aktier i ett bolag, vars huvud­sak­liga till­gångar utgörs av sådan fast egen­dom, får bes­kat­tas i denna andra stat.
   2. Vinst på grund av över­lå­telse av lös egen­dom, som utgör del av rörel­se­till­gång­arna i fast drift­ställe, vil­ket ett före­tag i en avtals­slu­tande stat har i den andra avtals­slu­tande sta­ten, eller av lös egen­dom hän­för­lig till sta­dig­va­rande anord­ning för att utöva själv­stän­dig yrkes­verk­sam­het, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat har i den andra avtals­slu­tande sta­ten, får bes­kat­tas i denna andra stat. Det­samma gäl­ler vinst på grund av över­lå­telse av sådant fast drift­ställe (för sig eller till­sam­mans med hela före­ta­get) eller av sådan sta­dig­va­rande anord­ning.
   3. Vinst, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var på grund av över­lå­telse av skepp eller luft­far­tyg som används i inter­na­tio­nell tra­fik eller lös egen­dom som är hän­för­lig till använd­ningen av sådana skepp eller luft­far­tyg, bes­kat­tas endast i denna stat.

Beträf­fande vinst som för­vär­vas av kon­sor­tiet Scan­di­na­vian Air­li­nes System (SAS) tilläm­pas bestäm­mel­serna i denna punkt endast i fråga om den del av vins­ten som mot­sva­rar den andel i kon­sor­tiet vil­ken inne­has av AB Aero­trans­port (ABA), den svenske delä­ga­ren i Scan­di­na­vian Air­li­nes System (SAS).
   4. Vinst på grund av över­lå­telse av annan egen­dom än sådan som avses i punk­terna 1, 2 och 3 bes­kat­tas endast i den avtals­slu­tande stat där över­lå­ta­ren har hem­vist.
   5. I det fall då en fysisk per­son har haft hem­vist i en avtals­slu­tande stat och fått hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten påver­kar bestäm­mel­serna i punkt 4 inte den först­nämnda sta­tens rätt att beskatta sådan vinst på grund av över­lå­telse av egen­dom som sådan per­son upp­bär vid något till­fälle under de sju år som föl­jer när­mast efter det per­so­nen upp­hört att ha hem­vist i den först­nämnda sta­ten.

Arti­kel 14 Själv­stän­dig yrkes­ut­öv­ning
   1. Inkomst, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var genom att utöva fritt yrke eller annan själv­stän­dig verk­sam­het, bes­kat­tas endast i denna stat om han inte i den andra avtals­slu­tande sta­ten har sta­dig­va­rande anord­ning, som regel­mäs­sigt står till hans för­fo­gande för att utöva verk­sam­he­ten. Om han har sådan sta­dig­va­rande anord­ning, får inkoms­ten bes­kat­tas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hän­för­lig till denna sta­dig­va­rande anord­ning.
   2. Uttryc­ket "fritt yrke'' inbe­gri­per sär­skilt själv­stän­dig veten­skap­lig, lit­te­rär och konst­när­lig verk­sam­het, uppfostrings-​​ och under­vis­nings­verk­sam­het samt sådan själv­stän­dig verk­sam­het som läkare, advo­kat, ingen­jör, arki­tekt, tand­lä­kare och revi­sor utö­var.

Arti­kel 15 Enskild tjänst
   1. Om inte bestäm­mel­serna i artik­larna 16, 18, 19 och 20 för­an­le­der annat, bes­kat­tas lön och annan lik­nande ersätt­ning (med undan­tag för pen­sion), som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat upp­bär på grund av anställ­ning, endast i denna stat, såvida inte arbe­tet utförs i den andra avtals­slu­tande sta­ten. Om arbe­tet utförs i denna andra stat, får ersätt­ning som upp­bärs för arbe­tet bes­kat­tas där.
   2. Utan hin­der av bestäm­mel­serna i punkt 1 bes­kat­tas ersätt­ning, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat upp­bär för arbete som utförs i den andra avtals­slu­tande sta­ten, endast i den först­nämnda sta­ten, om
      a) mot­ta­ga­ren vis­tas i den andra sta­ten under tidrymd eller tidrym­der som sam­man­lagt inte över­sti­ger 183 dagar under en tolv­må­na­ders­pe­riod, och
      b) ersätt­ningen beta­las av eller på upp­drag av arbets­gi­vare som inte har hem­vist i denna andra stat, samt
      c) ersätt­ningen inte belas­tar fast drift­ställe eller sta­dig­va­rande anord­ning som arbets­gi­va­ren har i den andra sta­ten.
   3. Utan hin­der av före­gå­ende bestäm­mel­ser i denna arti­kel får ersätt­ning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luft­far­tyg som används i inter­na­tio­nell tra­fik av före­tag i en avtals­slu­tande stat, bes­kat­tas i denna stat. Om per­son med hem­vist i Sve­rige upp­bär inkomst av arbete, vil­ket utförs ombord på ett luft­far­tyg som används i inter­na­tio­nell tra­fik av kon­sor­tiet Scan­di­na­vian Air­li­nes System (SAS), bes­kat­tas inkoms­ten endast i Sve­rige.

Arti­kel 16 Sty­rel­se­ar­vode

Sty­rel­se­ar­vode och annan lik­nande ersätt­ning, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat upp­bär i egen­skap av med­lem i sty­relse eller annat lik­nande organ i bolag med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten, får bes­kat­tas i denna andra stat.

Arti­kel 17 Artis­ter och idrotts­män
   1. Utan hin­der av bestäm­mel­serna i artik­larna 14 och 15 får inkomst, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var genom sin per­son­liga verk­sam­het i den andra avtals­slu­tande sta­ten i egen­skap av artist, såsom teater-​​ eller film­skå­de­spe­lare, radio-​​ eller tele­vi­sions­ar­tist eller musi­ker, eller av idrotts­man, bes­kat­tas i denna andra stat.
   2. I fall då inkomst genom per­son­lig verk­sam­het, som artist eller idrotts­man utö­var i denna egen­skap, inte till­fal­ler artis­ten eller idrotts­man­nen själv utan annan per­son, får denna inkomst, utan hin­der av bestäm­mel­serna i artik­larna 7, 14 och 15, bes­kat­tas i den avtals­slu­tande stat där artis­ten eller idrotts­man­nen utö­var verk­sam­he­ten.

Arti­kel 18 Offent­lig tjänst
   1. a) Ersätt­ning (med undan­tag för pen­sion), som beta­las av en avtals­slu­tande stat, dess poli­tiska underav­del­ningar eller lokala myn­dig­he­ter till fysisk per­son på grund av arbete som utförs i denna stats, dess poli­tiska underav­del­ning­ars eller lokala myn­dig­he­ters tjänst, bes­kat­tas endast i denna stat.
      b) Sådan ersätt­ning bes­kat­tas emel­ler­tid endast i den andra avtals­slu­tande sta­ten, om arbe­tet utförs i denna stat och per­so­nen i fråga har hem­vist i denna stat och

1) är med­bor­gare i denna stat, eller

2) inte fick hem­vist i denna stat ute­slu­tande för att utföra arbe­tet.
   2. a) Pen­sion, som beta­las av, eller från fon­der inrät­tade av, en avtals­slu­tande stat, dess poli­tiska underav­del­ningar eller lokala myn­dig­he­ter till fysisk per­son på grund av arbete som utförts i denna stats, dess poli­tiska underav­del­ning­ars eller lokala myn­dig­he­ters tjänst, bes­kat­tas endast i denna stat.
      b) Sådan pen­sion bes­kat­tas emel­ler­tid endast i den andra avtals­slu­tande sta­ten, om per­so­nen i fråga har hem­vist och är med­bor­gare i denna stat.
   3. Bestäm­mel­serna i artik­larna 15, 16 och 20 tilläm­pas på ersätt­ning och pen­sion som beta­las på grund av arbete som utförts i sam­band med rörelse som bedrivs av en avtals­slu­tande stat, dess poli­tiska underav­del­ningar eller lokala myn­dig­he­ter.

Arti­kel 19 Stu­de­rande

Stu­de­rande eller affärsprak­ti­kant, som har eller ome­del­bart före vis­telse i en avtals­slu­tande stat hade hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten och som vis­tas i den först­nämnda avtals­slu­tande sta­ten ute­slu­tande för sin under­vis­ning eller utbild­ning, bes­kat­tas inte i denna avtals­slu­tande stat för
      a) belopp, som beta­las till honom från käl­lor utan­för denna stat för hans uppe­hälle, under­vis­ning eller utbild­ning, och
      b) inkomst av arbete som utförs i denna avtals­slu­tande stat, om inkoms­ten inte under något beskatt­ningsår över­sti­ger 10 000 svenska kro­nor eller mot­vär­det i cyp­ri­o­tiska pund.

Skat­te­be­fri­else enligt b) ovan med­ges endast för den tid som skä­li­gen erfordras för att full­borda utbild­ningen eller prak­ti­ken, men får inte i något fall avse längre tidrymd än sju på varandra föl­jande år.

Arti­kel 20 Annan inkomst
   1. Inkomst som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var och som inte behand­las i före­gå­ende artik­lar av detta avtal bes­kat­tas endast i denna stat, oav­sett var­i­från inkoms­ten här­rör.
   2. Bestäm­mel­serna i punkt 1 tilläm­pas inte på inkomst, med undan­tag för inkomst av fast egen­dom som avses i arti­kel 6 punkt 2, om mot­ta­ga­ren av inkoms­ten har hem­vist i en avtals­slu­tande stat och bedri­ver rörelse i den andra avtals­slu­tande sta­ten från där belä­get fast drift­ställe eller utö­var själv­stän­dig yrkes­verk­sam­het i denna andra stat från där belä­gen sta­dig­va­rande anord­ning, samt den rät­tig­het eller egen­dom på grund av vil­ken inkoms­ten beta­las äger verk­ligt sam­band med det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen. I sådant fall tilläm­pas bestäm­mel­serna i arti­kel 7 respek­tive arti­kel 14.
   3. Inkomst vil­ken inte behand­las i före­gå­ende artik­lar av detta avtal, som per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat för­vär­var och som här­rör från den andra avtals­slu­tande sta­ten, får, utan hin­der av bestäm­mel­serna i punk­terna 1 och 2, bes­kat­tas i denna andra stat.
   4. Inkomst som behand­las i denna arti­kel anses här­röra från en avtals­slu­tande stat, om utbe­ta­la­ren är den sta­ten själv, poli­tisk underav­del­ning, lokal myn­dig­het eller per­son med hem­vist i denna stat eller då inkoms­ten beta­las enligt soci­al­för­säk­rings­lag­stift­ningen i denna stat.

Arti­kel 21 Undan­rö­jande av dub­bel­be­skatt­ning
   1. I Cypern und­viks dub­bel­be­skatt­ning på föl­jande sätt:
      a) I enlig­het med bestäm­mel­serna i cyp­ri­o­tisk lag­stift­ning om avräk­ning av utländsk skatt, skall från cyp­ri­o­tisk skatt på inkomst eller skat­te­plik­tig rea­li­sa­tions­vinst som här­rör från Sve­rige avräk­nas den svenska skatt som erlagts enligt svensk lag och i enlig­het med detta avtal. Avräk­nings­be­lop­pet skall emel­ler­tid inte över­stiga den del av den cyp­ri­o­tiska skat­ten, beräk­nad utan sådan avräk­ning, som belö­per på sådan inkomst eller skat­te­plik­tig rea­li­sa­tions­vinst.
      b) I fall då sådan inkomst eller skat­te­plik­tig rea­li­sa­tions­vinst utgörs av utdel­ning från ett bolag med hem­vist i Sve­rige till ett bolag med hem­vist i Cypern, som direkt äger minst 25% av det svenska bola­gets kapi­tal, med­räk­nas vid avräk­ningen (för­u­tom varje svensk skatt på utdel­ningen) den svenska skatt som det utde­lande bola­get erläg­ger på sin inkomst och som är hän­för­lig till detta kapi­tal.
   2. I Sve­rige und­viks dub­bel­be­skatt­ning på föl­jande sätt:
      a) Om en per­son med hem­vist i Sve­rige för­vär­var inkomst som enligt cyp­ri­o­tisk lag­stift­ning och i enlig­het med bestäm­mel­serna i detta avtal får bes­kat­tas i Cypern, skall Sve­rige, såvida inte bestäm­mel­serna i b) nedan för­an­le­der annat, med beak­tande av bestäm­mel­serna i svensk lag­stift­ning rörande avräk­ning av utländsk skatt -- såsom den kan komma att änd­ras från tid till annan utan att den all­männa prin­cip som anges här änd­ras -- från denna per­sons svenska inkomst­skatt avräkna ett belopp mot­sva­rande den cyp­ri­o­tiska skatt som beta­lats på denna inkomst.
      b) Om en per­son med hem­vist i Sve­rige upp­bär inkomst som enligt bestäm­mel­serna i arti­kel 7 eller arti­kel 14 får bes­kat­tas i Cypern, skall Sve­rige undanta inkoms­ten från skatt, under för­ut­sätt­ning att den över­vä­gande delen av inkoms­ten från det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen här­rör från annan verk­sam­het än för­valt­ning av vär­de­pap­per eller annan lik­nande egen­dom och verk­sam­he­ten i fråga bedrivs i Cypern från det fasta drift­stäl­let eller den sta­dig­va­rande anord­ningen.
      c) I fall då en per­son med hem­vist i Sve­rige upp­bär inkomst som enligt bestäm­mel­serna i detta avtal bes­kat­tas endast i Cypern eller skall undan­tas från svensk skatt enligt punkt b) ovan, får Sve­rige, vid fast­stäl­lan­det av skat­te­sat­sen för svensk pro­gres­siv skatt, beakta den inkomst som bes­kat­tas endast i Cypern respek­tive är undan­ta­gen från svensk skatt.
      d) Vid den ned­sätt­ning av skat­ten som avses i punkt a) skall,

1) i fall då utdel­ning undan­tas från skatt i Cypern utö­ver den skatt som utgår på bola­gets vinst eller inkomst eller bes­kat­tas i Cypern med en skat­te­sats som under­sti­ger 20 % av utdel­ning­ens brut­to­be­lopp, den cyp­ri­o­tiska skat­ten anses utgöra 20 % av utdel­ning­ens brut­to­be­lopp,

2) i fall då sådan ränta på vil­ken bestäm­mel­serna i arti­kel 11 punkt 2 tilläm­pas bes­kat­tas i Cypern med en skat­te­sats som under­sti­ger 15 % av rän­tans brut­to­be­lopp, den cyp­ri­o­tiska skat­ten anses utgöra 15 % av rän­tans brut­to­be­lopp.

Bestäm­mel­serna i denna punkt gäl­ler de första sju åren under vilka detta avtal tilläm­pas. De behö­riga myn­dig­he­terna skall över­lägga med varandra för att bestämma om denna tidrymd skall utsträc­kas.
   3. I fall då enligt bestäm­melse i detta avtal beskatt­ningen av inkomst eller skat­te­plik­tig rea­li­sa­tions­vinst lind­ras i en avtals­slu­tande stat och en fysisk per­son enligt gäl­lande lag­stift­ning i den andra avtals­slu­tande sta­ten bes­kat­tas för sådan inkomst eller skat­te­plik­tig rea­li­sa­tions­vinst till den del den över­förs till eller mot­ta­ges i denna andra avtals­slu­tande stat och inte för hela dess belopp, skall den skat­telind­ring som enligt detta avtal med­ges i den först­nämnda avtals­slu­tande sta­ten avse endast den del av inkoms­ten eller den skat­te­plik­tiga rea­li­sa­tions­vins­ten som över­förs till eller mot­ta­ges i den andra avtals­slu­tande sta­ten.
   4. Vid tillämp­ningen av denna arti­kel skall inkomst som till­kom­mer en per­son med hem­vist i en avtals­slu­tande stat och som bes­kat­tas i den andra avtals­slu­tande sta­ten i enlig­het med detta avtal, anses här­röra från källa i denna andra stat.

Arti­kel 22 För­bud mot dis­kri­mi­ne­ring
   1. Med­bor­gare i en avtals­slu­tande stat skall inte i den andra avtals­slu­tande sta­ten bli före­mål för beskatt­ning eller där­med sam­man­häng­ande krav som är av annat slag eller mer tyng­ande än den beskatt­ning och där­med sam­man­häng­ande krav som med­bor­gare i denna andra stat under samma för­hål­lan­den är eller kan bli under­kas­tad. Utan hin­der av bestäm­mel­serna i arti­kel 1 tilläm­pas denna bestäm­melse även på per­son som inte har hem­vist i en avtals­slu­tande stat eller i båda avtals­slu­tande sta­terna.
   2. Beskatt­ningen av fast drift­ställe, som före­tag i en avtals­slu­tande stat har i den andra avtals­slu­tande sta­ten, skall i denna andra stat inte vara mindre för­del­ak­tig än beskatt­ningen av före­tag i denna andra stat, som bedri­ver verk­sam­het av samma slag.

Denna bestäm­melse anses inte med­föra skyl­dig­het för en avtals­slu­tande stat att medge per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten sådant per­son­ligt avdrag vid beskatt­ningen eller sådan skat­te­be­fri­else eller skat­tened­sätt­ning på grund av civil­stånd eller för­sörj­nings­plikt mot familj som med­ges per­son med hem­vist i den egna sta­ten.
   3. Utom i de fall då bestäm­mel­serna i arti­kel 9 punkt 1, arti­kel 11 punkt 8 eller arti­kel 12 punkt 4 tilläm­pas, är ränta, royalty och annan betal­ning från före­tag i en avtals­slu­tande stat till per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten avdrags­gilla vid bestäm­man­det av den beskatt­nings­bara inkoms­ten för sådant före­tag på samma vill­kor som betal­ning till per­son med hem­vist i den först­nämnda sta­ten. På samma sätt är skuld som före­tag i en avtals­slu­tande stat har till per­son med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten avdrags­gill vid bestäm­man­det av sådant före­tags beskatt­nings­bara för­mö­gen­het på samma vill­kor som skuld till per­son med hem­vist i den först­nämnda sta­ten.
   4. Före­tag i en avtals­slu­tande stat, vars kapi­tal helt eller del­vis ägs eller kon­trol­le­ras, direkt eller indi­rekt, av en eller flera per­so­ner med hem­vist i den andra avtals­slu­tande sta­ten, skall inte i den först­nämnda sta­ten bli före­mål för beskatt­ning eller där­med sam­man­häng­ande krav som är av annat slag eller mer tyng­ande än den beskatt­ning och där­med sam­man­häng­ande krav som annat lik­nande före­tag i den först­nämnda sta­ten är eller kan bli under­kas­tat.
   5. Utan hin­der av bestäm­mel­serna i arti­kel 2 tilläm­pas bestäm­mel­serna i före­va­rande arti­kel på skat­ter av varje slag och beskaf­fen­het.

Arti­kel 23 För­fa­ran­det vid ömse­si­dig över­ens­kom­melse
   1. Om en per­son anser att en avtals­slu­tande stat eller båda avtals­slu­tande sta­terna vid­ta­git åtgär­der som för honom med­för eller kom­mer att med­föra beskatt­ning som stri­der mot bestäm­mel­serna i detta avtal, kan han, utan att detta påver­kar hans rätt att använda sig av de rätts­me­del som finns i dessa sta­ters interna rätts­ord­ning, fram­lägga saken för den behö­riga myn­dig­he­ten i den avtals­slu­tande stat där han har hem­vist eller, om fråga är om tillämp­ning av arti­kel 22 punkt 1, i den avtals­slu­tande stat där han är med­bor­gare. Saken skall fram­läg­gas inom tre år från den tid­punkt då per­so­nen i fråga fick vet­skap om den åtgärd som givit upp­hov till beskatt­ning som stri­der mot bestäm­mel­serna i avta­let.
   2. Om denna behö­riga myn­dig­het fin­ner invänd­ningen grun­dad men inte själv kan få till stånd en till­freds­stäl­lande lös­ning, skall myn­dig­he­ten söka lösa frå­gan genom ömse­si­dig över­ens­kom­melse med den behö­riga myn­dig­he­ten i den andra avtals­slu­tande sta­ten i syfte att und­vika beskatt­ning som stri­der mot avta­let. Över­ens­kom­melse som träf­fas genom­förs utan hin­der av tids­grän­ser i de avtals­slu­tande sta­ter­nas interna lag­stift­ning.
   3. De behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna skall genom ömse­si­dig över­ens­kom­melse söka avgöra svå­rig­he­ter eller tvi­vels­mål som upp­kom­mer i fråga om tolk­ningen eller tillämp­ningen av avta­let. De kan även över­lägga i syfte att undan­röja dub­bel­be­skatt­ning i fall som inte omfat­tas av avta­let.
   4. De behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna kan träda i direkt för­bin­delse med varandra för att tillämpa avta­let i de fall som angi­vits i före­gå­ende punk­ter.

Arti­kel 24 Utbyte av upp­lys­ningar
   1. De behö­riga myn­dig­he­terna i de avtals­slu­tande sta­terna skall utbyta sådana upp­lys­ningar som är nöd­vän­diga för att tillämpa bestäm­mel­serna i detta avtal eller i de avtals­slu­tande sta­ter­nas interna lag­stift­ning i fråga om skat­ter som omfat­tas av avta­let, i den mån beskatt­ningen enligt denna lag­stift­ning inte stri­der mot avta­let. Utby­tet av upp­lys­ningar begrän­sas inte av arti­kel 1. Upp­lys­ningar som en avtals­slu­tande stat mot­ta­git skall behand­las såsom hem­liga på samma sätt som upp­lys­ningar, som erhål­lits enligt den interna lag­stift­ningen i denna stat, och får yppas endast för per­so­ner eller myn­dig­he­ter (däri inbe­gripna dom­sto­lar och för­valt­nings­or­gan) som fast­stäl­ler, upp­bär eller indri­ver de skat­ter som omfat­tas av avta­let eller hand­läg­ger åtal eller besvär i fråga om dessa skat­ter. Dessa per­so­ner eller myn­dig­he­ter skall använda upp­lys­ning­arna endast för sådana ända­mål. De får yppa upp­lys­ning­arna vid offent­lig rät­te­gång eller i dom­stols­av­gö­ran­den.
   2. Bestäm­mel­serna i punkt 1 anses inte med­föra skyl­dig­het för en avtals­slu­tande stat att
      a) vidta för­valt­nings­åt­gär­der som avvi­ker från lag­stift­ning och admi­nist­ra­tiv praxis i denna avtals­slu­tande stat eller i den andra avtals­slu­tande sta­ten,
      b) lämna upp­lys­ningar som inte är till­gäng­liga enligt lag­stift­ning eller sed­van­lig admi­nist­ra­tiv praxis i denna avtals­slu­tande stat eller i den andra avtals­slu­tande sta­ten,
      c) lämna upp­lys­ningar som skulle röja affärs­hem­lig­het, industri-​​, handels-​​ eller yrkes­hem­lig­het eller i närings­verk­sam­het nytt­jat för­fa­rings­sätt eller upp­lys­ningar, vil­kas över­läm­nande skulle strida mot all­männa hän­syn (ordre pub­lic).

Arti­kel 25 Diplo­ma­tiska före­trä­dare och kon­su­lära tjäns­te­män

Bestäm­mel­serna i detta avtal berör inte de pri­vi­le­gier vid beskatt­ningen som enligt folk­rät­tens all­männa reg­ler eller bestäm­mel­ser i sär­skilda över­ens­kom­mel­ser till­kom­mer diplo­ma­tiska före­trä­dare eller kon­su­lära tjäns­te­män.

Arti­kel 26 Ikraft­trä­dande
   1. Detta avtal skall rati­fi­ce­ras och rati­fi­ka­tions­hand­ling­arna skall utväx­las i Lon­don sna­rast möj­ligt.
   2. Avta­let trä­der i kraft med utväx­lingen av rati­fi­ka­tions­hand­ling­arna och dess bestäm­mel­ser tilläm­pas på inkomst som för­vär­vas den 1 janu­ari 1988 eller senare.

Arti­kel 27 Upp­hö­rande
   1. Detta avtal för­blir i kraft tills det sägs upp av en avtals­slu­tande stat. Var­dera avtals­slu­tande sta­ten kan säga upp avta­let när som helst efter utgången av en tidrymd av fem år, räk­nat från dagen för ikraft­trä­dan­det, under för­ut­sätt­ning att med­de­lande om upp­säg­ning skett på diplo­ma­tisk väg minst sex måna­der i för­väg. I hän­delse av sådan upp­säg­ning upp­hör avta­let att gälla på inkomst som för­vär­vas från och med den 1 janu­ari det år som föl­jer när­mast efter det då upp­säg­ningen skedde.

Till bekräf­telse härav har under­teck­nade, där­till veder­bör­li­gen bemyn­di­gade, under­teck­nat detta avtal och för­sett det­samma med sina sigill.

Som skedde i Lon­don den 25 okto­ber 1988 i två exem­plar, på eng­elska språ­ket.

För Konung­a­ri­ket Sve­rige Leif Lei­fland

För Repu­bli­ken Cypern Tas­sos Panay­i­des

JP Info­nets skat­te­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets skat­te­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med skat­te­rätt? JP Info­nets tjäns­ter ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig stän­digt till­gång till alla nya avgö­ran­den, lagänd­ringar och ställ­nings­ta­gan­den. Du kan också ta del av refe­rat och exper­ta­na­ly­ser, som kan hjälpa dig i ditt dag­liga arbete. Se allt inom skat­te­rätt.