SFS 1992:1438

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1992:1438 om die­sel­ol­jeskatt och använd­ning av vissa utkom från tryc­ket olje­pro­duk­ter; den 29 decem­ber 1992 utfär­dad den 17 decem­ber 1992. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs föl­jande. fast­stäl­lande av die­sel­ol­jeskatt m. m. 1 § die­sel­ol­jeskatt skall beta­las till sta­ten enligt denna lag for olje­pro duk­ter som är skat­te­plik­tiga enligt lagen (1957:262) om all­män energi skatt. skatt skall dock inte tas ut om olje­pro­duk­ten har en lägsta flyttempe-​​ ratur på 15°c. 2 § skatt skall i nte tas ut for olje­pro­duk­ter som har för­setts med märk ämnen. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om vilka märkäm­nen som skall använ­das och vilka mäng­der som skall till­sät­tas. märk­ning som avses i första styc­ket får ske endast på depå som är god­känd av beskatt­nings­myn­dig­he­ten och skall ha skett senast när skatt skyl­dig­het for olje­pro­duk­ten inträ­der enligt 8 § första styc­ket 1 och 4 lagen (1957:262) om all­män ener­giskatt. 3 § om skat­te­plik­tig olje­pro­dukt fors in i lan­det av någon som inte är regi­stre­rad som skatt­skyl­dig hos beskatt­nings­myn­dig­he­ten skall skat­ten beta­las till tull­myn­dig­he­ten. där­vid är tul­la­gen (1987; 1065) och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om pu nkt­skat­ter och pris­re­gle­rings­av­gif­ter tillämp­liga. 1 fall som avses i första styc­ket skall skatt inte tas ut om olje­pro­duk­ten har for­setts med märkäm­nen som avses i 2 § senast när pro­duk­ten anmäls till för­tull­ning. 4 § bräns­le­tank på per­son­bil, last­bil och buss som är eller bör vara upp­ta­gen i bil­re­gist­ret får inte inne­hålla olje­pro­dukt enligt 1 § som är för­sedd med sådana märkäm­nen som avses i 2 § första styc­ket om bränsle-​​ tan­ken för­ser for­do­nets motor med bränsle. bestäm­mel­serna i första styc­ket gäl­ler även olje­pro­dukt, från vilka märkäm­nen som avses i 2 § första styc­ket har avlägs­nats. ' prop. 1992/93:124, bet. 1992/93;sku13, rskr. 1992/93:147. 3487 ¬ sfs 1992:1438 bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena gäl­ler även för for­don som bru­kas med stöd av salu­vagnsli­cens enligt 38 § bil­re­gis­ter­kun­gö­rel­sen (1972:599) samt for­don som forts in till sve­rige for till­fäl­ligt bru­kande här och inte är regi­stre­rat här. 5 § die­sel­ol­jeskatt tas ut med 1 350 kro­nor per kubik­me­ter. 6 § beteck­ningar i denna lag har samma bety­delse som i for­donskungö rel­sen (1972:595) och i bil­re­gis­ter­kun­gö­rel­sen (1972: 599). som ägare av ett for­don anses vid tillämp­ning av denna lag den som är eller bör vara upp­ta­gen i bil­re­gist­ret som ägare. i fråga om ett for­don som inne­has på grund av kre­dit­köp med för­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt eller som inne­has med nytt­jan­de­rätt för bestämd tid om minst ett år anses inne­hava ren som ägare. inne­has for­do­net i annat fall med nytt­jan­de­rätt, anses inne­ha­va­ren som ägare, om han har befo­gen­het att bestämma om förare eller anli­tar annan förare än äga­ren har utsett. 7 § bestäm­mel­serna i 6 § första styc­ket 1 och 2, 7 §, 8 § första styc­ket 1 och 4, 27 och 32 §§ lagen ( 1957:262) om all­män ener­giskatt tilläm­pas i fråga om die­sel­ol­jeskatt. reg­ler om för­fa­ran­det vid beskatt­ningen finns i lagen (1984:151) om punkt­skat­ter och pris­re­gle­rings­av­gif­ter. 8 § i dekla­rat ion for redo­vis­ning av die­sel­ol­jeskatt får avdrag göras for samma skatt på de olje­pro­duk­ter som 1. i bes­kat­tat skick för­vär­vats for åter­för­sälj­ning eller för­bruk­ning i egen rörelse, 2. åter­ta­gits i sam­band med åter­gång av köp, 3. av den skatt­skyl­dige eller for hans räk­ning forts ut ur sve­rige eller forts till svensk fri­hamn for annat ända­mål än att för­bru­kas där, 4. sålts med för­lust for den skatt­skyl­dige, i den mån för­lus­ten hän­för sig till bris­tande betal­ning från köpare. avdrag enligt första styc­ket 4 för göras med belopp som sva­rar mot så stor del av skat­ten som för­lus­ten visas utgöra av varans för­sälj­nings­pris. har sådant avdrag gjorts och infly­ter där­ef­ter betal­ning skall redo­vis­ning åter läm­nas för skat­ten på den olje­pro­dukt som betal­ningen avser. straff­be­stäm­mel­ser m.m. 9 § den som från olje­pro­duk­ter avlägs­nar sådana märkäm­nen som avses i 2 § första styc­ket eller på annat sätt tar befatt­ning med olje­pro­dul­c­ter, för vilka die­sel­ol­jeskatt inte erlagts, i syfte att dessa skall använ­das i strid mot 4 § döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. har brot­tet rört bety­dande vär­den eller är det i annat fall att anse som grovt skall, om för­fa­ran­det inte utgör led i gär­ning som är belagd med sträng­are straff enligt skat­te­brottsla­gen (1971:69), dömas till fäng­else i högst två år. 10 § för för­sök eller för­be­re­delse till brott enligt 9 § andra styc­ket skall 34gg dömas till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken. ¬ 11 § ett före­mål som använts som hjälp­me­del vid brott enligt denna lag sfs 1992:1438 eller dess värde får för­kla­ras för­ver­kat, om det är nöd­vän­digt för att före­bygga brott eller det finns andra sär­skilda skäl till det. angå­ende beslag av egen­dom som kan antas bli för­ver­kad gäl­ler bestäm mel­serna om beslag i rät­te­gångs­bal­ken. 12 § anträ­fl­fas olje­pro­duk ter där sådana märkäm­nen som avse s i 2 § första sty cket har avlägs­nats och för vilka die­sel oljeskatt inte betalt s, i annat utrymme än bräns­le­tank som för­ser motor på per­son­bil, last­bil eller buss m ed bränsle och är det uppen­bart att olje­pro­duk­terna avsetts för till­för­sel till sådan bräns­le­tank i strid mot 4 §, påför beskatt­nings­myn­dig heten den, som ansva­rat för att de nämnda ämnena avlägs­nats, die­sel­olje skatt med belopp som mot­sva­rar den skatt som skul le ha tagits ut för olje­pro­duk­terna enligt 5 §. avgifts­be­stäm­mel­ser m.m. 13 § en sär­skild avgift tas ut för motor­for­don vars bräns­le­tank inne­hål ler olje­pro­duk­ter i strid mot 4 §. avgif­ten upp­går för per­son­bil till 10000 kro­nor. avgif­ten beräk­nas för bus­sar och last­bi­lar på föl­jande sätt. skat­te­vikt, avgift, kro­nor kilo­gram o- 3 500 10000 3501-​10000 20000 10001-​​15000 30000 15001-​​20000 40000 20001-​​ 50000 med skat­te­vikt avses den vikt eft er vil­ken for­dons­skatt beräk­nas enligt for­dons­skat­te­la­gen (1988:327). avgif­ten tas ut för vaije till­fälle, som bräns­le­tank påträf­fas med olje­pro duk­ter i strid mot 4 §. 14 § har avgift påförts n ågon och s kall sådan avgift påför as honom för ytter­li­gare till­fälle inom ett år från det tidi­gare till­fäl­let, tas avgif­ten ut med en och en halv gånger det belopp som föl­jer av 13 §. 15 § avgift enligt 13 och 14 §§ påförs äga­ren till for­do­net. bru­kar någon annans for­don utan lov, påförs bru­ka­ren avgif­ten. 16 § i fråga om for­don, som är regi­stre­rat här i lan­det, påförs avg ift enligt 13 oc h 14 §§ geno m beslut av läns­sty­rel­sen i det län där den i bil­re­gist­ret anteck­nade äga­ren av for­do­net har sin adress enligt regist­ret. i fråga om andra for­don påförs avgif­ten av läns­sty­rel­sen i stock­holms län. 17 § om det finns sär­skilda skäl, kan läns­sty­rel­sen medge ned­sätt­ning av eller befri­else från avgift enligt 13 och 14 §§. 3489 llo-​sfs 1992 ¬ sfs 1992:1438 18 § till­sy­nen över efter­lev­na­den av denna lag skall utövas av polis­myn dig­he­terna samt av tull­myn­dig­he­terna vad avser gräns­kon­troll av per­son bil, last­bil och buss till och från utlan­det. 19 § för kon­troll av efter­lev­na­den av denna lag har polis­myn­dig­he­terna och annan till­syns­myn­dig­het rätt till till­träde till låsta utrym­men i for­don. myn­dig­he­ten har rätt att få de upp­lys­ningar, hand­lingar och prov som behövs for till­sy­nen. för uttagna prov beta­las inte ersätt­ning. 20 § bestäm­mel­serna i 3 § andra styc­ket och tredje styc­ket första me ningen, 10 § andra styc­ket, 45 § första styc­ket, 56, 66 och 85 §§ for­dons skat­te­la­gen (1988:327) skall tilläm­pas på avgift enligt denna lag. all­mänt ombud för avgift enligt denna lag är den som för­ord­nats som ombud med stöd av 3 § qärde styc­ket for­dons­skat­te­la­gen. 21 § bestäm­mel­serna i 3 kap. 7 —15 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 3 § lagen (1984:151) om punkt­skat­ter och pris­re­gle­rings­av­gif­ter får tilläm­pas även för att begära upp­lys­ningar till led­ning för beslu­tet om avgift enligt 13 — 14 §§ denna lag. beslut om att begära upp­lys­ning får fat­tas, utom av läns­sty­rel­sen, av beskatt­nings­myn­dig­he­ten. 22 § läns­sty­rel­sens beslut enligt 16 och 17 § § får över­kla­gas hos läns­rät ten. skri­vel­sen med över­kla­gan­det skall ha kom­mit in till läns­sty­rel­sen inom tre vec­kor från den dag då kla­gan­den fick del av beslu­tet. för all­männa ombu­det räk­nas dock tiden från beslu­tets dag. i fråga om över kla­gande tilläm­pas vidare 8 kap. 1 § andra styc­ket, 2 § andra styc­ket samt 3 —5 §§ lagen (1984:151) om punkt­skat­ter och pris­re­gle­rings­av­gif­ter. carl bildt bo lund­gren (finans­de­par­te­men­tet) [1 denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1993. cia på rege­ring­ens väg­nar ¬