SFS 1990:651

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1990:651 lag utkom från trycket obu ändring i iagch (1947:576) omi statlig inkomstskatt; den 25 juni 1990 utfärdad den 14 juni 1990. enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) ont statlig inkomstskatt^ dels att 4 a §, 7 § 11 och 12 mom., 10 § 2 — 6 mom. samt 19 § skall upphöra att gälla, dels att 1 § , 2 § 1 —10 mom., 3 —5 §§, 6 § i och 2 mom., 7 § 3-6 och 8 mom., 8-9 a §§, 10 § 1 mom ., 10 a §, 11 § i mom., 14 § 1 mom. samt övergångsbestämmelserna till lagen (1985:363) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse, delsaxx det i lag en skall införas nya bestämmelser, 2 § 12—16 mom. och 24 — 30 §§, samt n ärmast före 24 § en ny rubrik av följande lydelse. 1 / mom. till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt denna lag. 2 mom. fysiska personer och dödsbon skall erlägga statlig inkomstskatt dels för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst (förvärvsin komst) dels för inkomst av kapital (kapitalinkomst). 3 mom. juridiska personer utom dödsbon skall erlägga statlig inko mst skatt för inkomst av näringsverksamhet. 4 mom. beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt for utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat. 5 mom. angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen (1990: 324). 2 § / mom." bestämmelserna i 3-5, 18-27, 31-34, 41-44, 65 och 66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen t ill statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag. i den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvis ningarna till kommunalskattelagen i motsva rande delar tillämpas. 1214 ^ prop. 1989/90:110. sku30, rskr. 356. - senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770 4a § 1960:65 7 § i i m om. 1989: 1040 7 § 12 m om. 1985:263 10)} 2 mom. 1986:508 10 §3 mom. 1986:508 10 §4 mom. 1986:508 10 § 5 mom. 1990; 339 10 tj 6 mom. 1986:508 191} 1974:770. ' senaste lydelse 1986: 1307. ' senaste lydelse 1986: 1114. x ¬ för juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde — sfs 1990:651 åttonde styckena. beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. 1 fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen (1976; 125) inte är tillämplig gäller dock följande. beskattningsåret får avse — utom kalenderår — räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj — den 30 april, den 1 j uli-den 30 juni, den 1 se ptember-den 31 augusti eller tid som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skatt skyldige bedriven verksamhet. har skattskyldig påbörjat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenska psåret, skall räkenskapsåret utgö ra beskattningsår utan hinder av att det omfattar annan tid än tolv måna der. räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton måna der skall dock inte i något fall räknas som beskattningsår. inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas som be skattningsår i an nat fall än då omläggningen har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtas som beskatt ningsår. all inkomst hänförs till samma förvärvskälla. till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisa tionsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förplik telser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen. ränteutgift och — med den begränsning som anges i 14 mom. — förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och för pliktelser räknas som omkostnad i näringsve rksamhet även när detta inte följer av första och andra styckena. avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri. vid beräk ning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas — utöver vad som följer av första stycket — 25 § 1—8 mom. och 26 § 1—6 mom. 2 mom} inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har drivit för ett k ommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal, b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av den verksamhet som drivits för kommittentföretagets räkning, c) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela beskatt ningsåret för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva verksamhet av något slag, d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt samt senaste lydelse 1986:1233. 1215 ¬ sfs 1990:651 e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncern bidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget. med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk eko nomisk förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommit- tentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning verksamheten drivs. har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verksam het för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c- e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissio- närsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämn värd omfattning vid sidan av verksamhet som har drivits för kommittent- företagens räkning. har kommissionärsförhållandet tillkommit av organi satoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföretagen medge att inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar for avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. riksskatteverkets beslut i fråg a som här avses får inte överklagas. vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för kommittentföreta- gets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet. inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos de tta företag behandlas som om företaget självt hade drivit verksamheten. i mom.'' äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelama i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. som förutsättning för detta gäller a) att varken givare eller mottagare är livförsäkringsföretag enligt 6 mom., bostadsföretag enligt 7 mom., investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket, b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdek laration eller därvid fogad bilaga, c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag, d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moderfö retaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget samt 1216 senaste lydelse i 984: 1061. ¬ •vi- e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag, sfs 1990:651 moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara a ntingen frikallat från skatt skyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget. lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt d otterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhåll andena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i mo derföretaget. därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbol ag men inte i ann at fall. även i a ndra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp. vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska per soner som avses i 2 § 12 mom. inte anses som svenska ekonomiska för eningar. avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreligger. lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i in tressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regering en medge att bidraget skall anse s som avdragsgill o mkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förut sättningar som anges i första —tre dje styckena inte är uppfyllda. 4 mom.'' bestämmelserna i andra —åttonde styckena nedan gäller i frå ga^ om fusioner enligt 1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975 :1385). 2. 12 kap. i och 3 §§ l agen (1987: 667) om ekonomiska föreningar. 3. ii kap. i och 2 §§ bankaktiebolagslagen (19 87:618), 4. 7 kap, 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619). 5. 10 kap. i och 2 § (} föreningsbankslagen (1987: 620). har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa get tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det ö verlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som i ntäkt. ' senaste lydelse 1970: .1.^9. 1217 39-.si-s ¬ \ sfs 1990:651 1218 har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräk^, ning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av' tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertaga nde i företag utgjort en skattsk yldig. har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna for räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räken skaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredj e stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskaps enlig avskrivning. som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande foretag utgjort en skattskyldig. har betalningsansvaret for framtida utgifter övertagits och har det över låtande foretaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. avdragsrätten for det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret. fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust for något av de de ltagande företagen. avytt ras tillgångar som övert agits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust up p kommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadsh ypoteksfor- eningar samt då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett a nnat försäkringsföretag. det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som de t överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. om mod er bolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. vid fusion mellan ekono miska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom. bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25 — 30 §§ till en annan juridisk person såvida överlå telsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. vidare gäller i nu avs edda , fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och fem te styckena. bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i ak tiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moder- ¬ företaget i koncernen är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och den sfs 1990:651 överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksam het. sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myn dighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst. vid utskiftning av tillgångar i sam band med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvis ningarna till 22 § kommun alskattelagen inte ske. har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldig het för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andr a, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningar na om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § komm unalskattelagen. 5 mom} har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till övervä gande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får underskott som uppkom mit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. vad nu har sagts gäller inte om överlå telsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en koncern. vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till verk samhetens allmänna art och inriktning. företagets inkomst under det beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt de grunder som gäller enligt 24 § kommunalskattelagen (1928: 370). härvid får värdet av återstående tillgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna tid, uppskat tat efter skälig grund. 6 mom} med l ivjdrsäkringsjoreiag förstås i denn a lag företag vars för säkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personför säkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsför- säkring samt arbetslöshetsförsäkring). med skadejorsäkringsjoretag förstås annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. utländskt försäkringsfö retag, som drivit försäkringsrörelse här i riket, be döms med hänsyn endast till den rörelse som företaget drivit här. understödsförening, vilken enligt s ina stadgar får meddela annan kapi talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kro nor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring. såsom netto intäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt livför säkringsföretag, anses nettointäkten av företagets kapital- och fastighets förvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels v senaste lydelse 1984: 1061. senaste lydelse 1985:249. 1219 ¬ sfs 1990:651 pensionsförsäkringar, vilka företaget meddelat direkt eller meddelat i åte ' försäkring åt inländskt försäkringsföretag, dels avgångsbidragsförsäkringät meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbets-' marknadens huvudorganisationer. ' nettointäkt som inte undantagits från beskattning enligt tr edje stycket skall beräknas enligt reglerna för näringsverksamhet enligt denna lag. för den del av nettointäkten som undantagits från beskattning enligt nämnda stycke och som avser pensionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som d rivits av inländskt skade- jdrsäkrin^sjorciaf^, anses överskottet av försäkringsrörelsen. vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in ländskt skadef örsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras för utom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgif ter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som av seratt understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsre serv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning. med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelsetagen (1982:713) (premie reserv. ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återb äring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redo visa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av fö r- säkringsinspektionen fastställd normalplan. minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säk er hetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och av minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. sker ändring av bolagsord ningen, varigenom företaget får rätt att på annat sätt än ovan sagts dispo nera en den i januari 1929 befintlig u tjämningsfond, för vilken bestäm melser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minsk ning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen. utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till om edel bar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare. bestämmelserna i de tta moment om inländskt livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk ringsföretag drivit här i riket. beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför- sä k ringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse. med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier. blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verk samhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäl igt sätt. 7 mom.*" med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås e konomisk ; • -fa ' a •' ' • v-.:--. i , 1220 senaste lydelse 1985:822. y. ¬ förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen sfs 1990:651 består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostä der i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som ut eslutande består i att til lhanda hålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggna d som ägs av föreningen eller bolaget. har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande for helt år räknat tre procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. är taxeringsvärde inte åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fas tighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret. 1 fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än förränta på lånat, i fastigheten nedlagt ka pital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld. vad som sägs i detta moment skall även gälla i f råga om fastighet, vilken tillhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretag. vidare får regeringen efter ansökan medge a tt vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som tillhört annat företag under förutsättning att 1. företagets verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande be står i att äga och förvalta bostadsfastigheter samt 2. företaget bedriver sin verksamhet enligt principer liknande dem som gäller för allmännyttiga bostadsföretag. regeringens medgivande får återkallas om omständigheterna ger anled ning till det. äger fastigheten del i sådan samfällighet som avses i 41 a § kom munal skattelagen (1928:370) skall fastighetens andel av samfällighetens taxe ringsvärde inräknas i underlaget för intäktsberäkningen enligt andra styc ket i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. vidare skall som intäkt tas upp dels sådan inkomst som avses i punkt 2 av anvisningarna till nyssnämnda paragraf i den mån den utgörs av avkast ning av kapital och överstig er 300 kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av an visningarna till samma paragraf. 8 mom." har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning. en kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 1 f råga om andra insatser än förlagsinsatser med ges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdeln ingen. avser denna del av utdelningen hög st 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill. är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för " senaste ivdclsc 1987:1149, 1221 ¬ sfs 1990:651 1222 kooperativa föreningar, har centralorganisationen — även om den inte kooperativ enligt tionde-tolfte styckena nedan - rätt till avdrag utdelning på förlagsinsatser. är föreningen ett förvaltningsföretag enligt' 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minska s med den del av utdelningen som föranlett frikallclse från skattskyldighet enligt nämnda stycke. avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän för sig till. avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av drag föreligger. yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer. sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa. sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban kerna. sveriges allmänna hypoteksbank. konungariket sveriges stadshypoteks- kassa och statens bostadsfinansieringsaktiebolag får göra avdrag för be lopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättn ingen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrätt ningens skulder. hypoteksfbrening får göra avdrag för belopp, som avsatts til! reserv- eller säkerhetsfond, i den mån avsättningen ä r nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder. har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde stycket satts ned skall — om avdrag för fondavsättningen har medgetts — ett belopp mot svarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt. en ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko operativ, om den är öppen och i sin a angelägenheter tillämpar///ca rösträu. för att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var oc h en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till för verkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. den omständighe ten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesan sökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. i det fall att en förening säljer till utomstående kan den som re gel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av r ent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap — i en stor för ening, som säljer till utomstå ende, är det omöjligt att i varje f all inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlem mar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i e konomiskt hänseende jämstäwa honom med medlem, det vill säga ge honom sa mma återbäring på köpta varor som medlem erhåller. kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk ¬ soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas sfs 1990:651 såsom medlem. vad angår kravet på lika röstrält så berövas en centralor- gatiisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess första- handsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsan- ' tal. •19 mom. har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening uppta- ' git lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av .... foretagets utdelning eller av dess vinst (vinstan delslån), medges avdrag for räntan i den utsträckning som anges nedan. för sådan ränta på vinstandels lån som inte är beroende av det låntagan- de företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelser- na i 23 § kommunalskattelagen (1928; 370). ' ränta, vars storlek är beroende av foretagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkos tnad för företaget endast under forut- - sättning att a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller ' b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon ; • som inte äger aktier eller andelar i det låntagande foretaget och inte har : ' sådan intressegemenskap med foretaget so m avses i punkt 1 av anvisning- ' arna till 43 § kommunalskattelagen samt - såvitt gäller fåmansforetag " som avse s i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen - inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företags- • ' ledare eller till aktie- eller andelsägare i foretaget eller c) aktierna eller andelama i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller f öremål for liknande notering här i riket och företrädes- • • rätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i • förhå llande till deras innehav av aktier eller andelar. 1 fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt ta upp ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom " • företrädesrätterna kan anses ha tillf orts aktie- eller andelsägarna. beloppet - tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats. på ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsätt- ning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets uppta- gande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omko stnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har forbehållits person eller pe rsoner som äger aktier eller andelar i foretaget. beslut av riksskatteverket i frå ga som här avses får inte överklagas. .'•r': ar det lån tagande företaget sådant fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisn ingarna till 32 § kommunalskattelagen, gäller — oberoende av .• bestämmelserna i tredje och fjärde styckena ~ att rörlig ränta, som utbeta - las till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i foretaget eller dem närstående personer eller någon som på an nan grund har intressegemen- skap med förelaget, inte är avdragsgill. ..i •' uttrycken företagsledare och närstå ende personer har den innebörd som anges i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskat telagen. har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till senaste lydelse 1985; .508. | 223 ¬ sfs 1990:651 nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. 10 wo/n." vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller;' utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, • 1. alt hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid av yttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.. 2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom., 3. att avdrag får göras för utdelning som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med så stort belopp att det föranleder under skott. med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko nomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentlig en är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsäga re risk fördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier ell er andelar. vad som föreskrivits för investmentföretag gäller också för aktiefonder. för aktiefonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 1,5 proce nt. 12 mom. har bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verk sam het sitt säte i utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget häri riket, skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk förening, såvida företaget, direkt eller genom förmedling av juridisk pe r son, huvudsakligen ägs eller på a nnat därmed jämförligt sätt innehas av svenska fysiska personer och företagets verksamhet väsentligen består i förvaltning av eller handel med värdepapper eller annan dänned likartad lös egendom. 13 mom. ett fåmansföretag har inte rätt till avdrag för kostnad för anskaffande av egendom, hyra eller annan ersättning för lokal eller ned skrivning av lånefordran i den mån ett m otsvarande belopp skall beskattas som intäkt av tjänst enligt punkt 14 första, andra, femte eller sjunde stycket av a nvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). 1 frå ga om ersättning för lokal gäller dock vad nu sagts endast i den mån ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning. i f all som avses i punkt 14 fjärde stycket första meningen av anvisningar na till 32 § kommunalskattelagen sker uttagsbeskattning av fåmansfdreta- get om inte tredje meningen i stycket är tillämplig. uttagsbeskattning sker även i fal l som avses i sjätte stycket i anvis ningspunkten. avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller företagsledare närstående person får åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. 14 mom. 1 fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag för förlust vid avyttrin g av tillgång som avses i 27 § i mom . endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. uppkommer underskott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avytt ring av tillgång som avses i första meningen. begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade r£f/i f' ^(3^50 . 0ih ,-(y[d£ ••slrfl p- 1224 .scnnsie ivdclsc 1984:1061. '••»ih f-ä';; - ¬ tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller sfs 1990:651 av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisato riska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. den gäller inte heller om ett sådant företag som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a. 15 mom. ett aktiebolag, som är fåmansföretag vid utgången av beskatt ningsåret (utgångsdagen) eller vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret (ingångsdagen), har inte rätt till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) om 1. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingångsdagen inte ägde aktier med så s tor andel i röstetalet eller 2. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsdagen. aktier som förvärvats genom emission med lika rätt för aktieägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tidpunkt då aktieägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans förvärv genom emissionen. med ägare till aktier avses fysisk person som - direkt eller genom förmedling av juridisk person — äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktierna. vid bedömningen av ägarförhållandena i ett bolag skall 1. den som är aktieägare på ingångsdagen och samtliga närstående till denne anses som en enda ägare och 2. aktier, som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid förvärvstilirället var företagsledare i bolaget, anses ha ägts av denne även på ingångsdagen. som närstående räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkom- ling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller avkom- ling. med make avses även efterlevande make och med avkomling även styvbarn och fosterbarn. förhållandena vid förvärvstillfället är avgörande för om en person skall anses som närstående. har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingångsdagen får rätten till avdrag bedömas med hänsyn till ägarförhållandena vid den tidpunkt under det närmast föregående beskattningsåret då verksamheten påbörja des. vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar. beteckningarna fåmansföretag och företagsledare i fåmansföretag har den betydelse som anges i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunal skattelagen. 16 mom. förvärvar en juridisk person — dir ekt eller genom förmedling av dotterföretag — a ktier i sådan omfattning att förvärvaren får ett be stämmande inflytande i ett aktiebolag, som inte är fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928: 370), går aktiebolaget vid taxeringen för det beskattningsår då förvärvet sker miste om rätten till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunalskattelagen om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapital förvaltning. den som äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier 1225 40-sfs 1990 ¬ sfs 1990:651 med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett bestämmande . inflytande i detta. vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana för eningar. föranleder en överlåtelse av aktier eller andelar i ett allmännyttigt bostadsföretag eller annan ändring i fråga om foretaget att godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag skall återkallas har företaget vid tax e ringen för det beskattningsår då ändringen inträffade inte rätt till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunalskattelagen. vad nu har sagts om allmännyttigt bostadsföretag gäller också företag som e fter medgivan de av regeringen har tillämpat samma metod vid inkomstbeskattningen som de allmännyttiga bostadsföretagen. 3 §'•" 1 mom. till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. till intäkt av kapital hör bland annat ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar, utdelning på aktier och andelar, vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optionee och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser, ersättning vid upplåtelse av privatbostad, lottervinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § k ommunal skattelagen (1928:370). att utdelning och vinst vid försäljning av akti er i vissa f all skall hänföras til! inkomst av tjänst framgår av 12 mom. gäller i frå ga om en tillgång att vinst vid en avyt tring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp s om intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. på den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskatt ning. i sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde. 2 mom. från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för intäkternas förvärvande samt för ränteutgift och förlust (realisationsför lust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådan a förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 30 § femte stycke t, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverk samhet. om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100000 kr o nor eller - om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handelsbolag — 10000 kronor medges dock avd rag med endast 70 procent av det överskjutande beloppet om inte annat framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. till ränteintäkter hänförs därvid inte löpande avkastning på tillgångar som avses i 27 § 1 mom. 1226 senaste lydelse 1984: 1061. ¬ delägare i fåmansföretag, som avses i 12 mom. nionde stycket, får göra sfs 1990:651 fullt avdrag tör rän teutgifter utöver vad som följer av föregående stycke, med högst så sto r procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som sva rar mot statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. som anskaffningskostnad räknas även arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige har betalat i anlednin g av förvärv av aktierna eller andelarna. har aktierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräk nas med tillämpni ng av 24 § i mom. tredje stycket. avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i den mån inte annat anges i 27 § 5 mom. eller 29 § 2 mom . förvaltningskostnader får dras av endast till den del d e överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret. avdrag medges in te för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotter i. 5 mom. för privatbostadsfastighet och privatbostad, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), beräknas inte något förmånsvärde för eget brukande. intäkt av upplåtelse av privatbostadsfastighet och av privatbostad samt avyttring av alster eller naturtillgångar från sådan fastighet skall tas upp som intäkt a v kapital. detsamma gäller intäkt av uthyrning av bostadslä genhet som innehas med hyresrätt. från intäkt som avses i andra stycket medges avdrag med 4000 kronor för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. vid upp låtelse medges härutöver avdrag med belopp, som i fråg a om småhus som innehas med ägandrätt uppgår till 20 procent av hyresintäkten och i övrig a fall mots varar den del av upplåtarens hyra eller avgift som belöper på det som uthyrts. vid beräk ning av avdragsgill avgift bortses från sådana inbe talningar till föreningen eller bolaget som är att anse som kapitaltillskott och beaktas övriga inbetalningar endast till den del de överstiger utdelning som skett på ann at sätt än i förhållande till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. avdrag medges inte med högre belopp än som följer av detta stycke även om de faktiska kostnaderna varit högre. avdraget får inte överstiga intäkten i fråga. vad som sägs i detta moment gäller inte när intäkten enligt punkt 14 femte stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skall beskat tas som intäkt av tjänst. bestämmelserna i tredje stycket tillämpas inte heller i and ra fall, när upplåtelse skett till den skattskyldiges eller honom närstående arbetsgivare. i dessa fa ll medges skäligt avdrag för kostnad som den skattskyldige fått vidkännas på grund av upplåtelsen. med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning på insats i för eningen och delägares inbetalning på aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning på skuld eller genom ny-, till - eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbätt ring av fastigheten eller genom ann an stadigvarande kapitalplacering. där lägenhet är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott. verkställes fondering inom förening eller bolag, 1227 ¬ sfs 1990:651 1228 utan att det framgår vilka medel därför användas, skall i första hand anses för rendering använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas' inbetalningar under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. vad därefter återstår av det till fo ndering använda beloppet skall fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott. ingick egendom som utgör privatbost adsfastighet eller privatbostad före ingången av beskattningsåret i näringsverksamhet medges avdrag för skuldränta som erlagts före ingången av det aktuella beskattningsåret till den del räntan belöper på beskattningsåret eller senare. avdrag me dges inte för sådan del av en räntebetalning under beskattningsåret som belöper på tid de ssförinnan. motsvarande fördelning skall ske i fråga om inkomst räntor och hyresinkomster. har privatbostadsfastighet del i samfällighet, som avses i 41 a § kommu nalskattelagen, tas som intäkt av kapital upp dels sådan intäkt som av ses i punkt 2 av a nvisningarna till paragrafen i den mån den utgör avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf. 4 mom. avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 19 § kom munal- skaitelagen (1928:370). avdrag får inte göras med stö rre belopp an so m tidigare har avräknats från erlagd ränta. vid rä ntefördelning enligt punkt 16 av an visningarna till 22 § ko mmu nalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet enligt anvisningspunkten. en skatlskyldig som är berättigad till sådant avdrag får, utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid årets ingång multiplicerad m ed reduceringen av värdet på fastigheter och andr a tillgångar enligt 6 § andra stycket lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv eller, såvitt gäller delägare i handelsbolag, punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. gränsen för full avdragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördelningsbeloppet. med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid å terbe talning av lån i förtid. motsvarande gäller för sådan ränteförmån som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § nyss nämnda lag skall anses som betald ränta. 5 mom. i frå ga om till vilket bes kattningsår en inkomst eller utgift skall hänföras tillämpas bestämmelserna i 41 § andra stycket och punkt 4 a v anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat föreskrivs i denna lag. ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgängl ig för lyftning denna da g. bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta . 6 mom. beträffande ränta som har erlagts i förskott gäller att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter beskattningsårets utgång. för ränta som enligt denna bestämmelse inte fått dras av omedel- ¬ bart medges avdrag med lika stora belopp för år räknat under återstoden sfs 1990:651 av den tid som förskottsbetalningen har avsett. räntekompensation för upplupen men inte förfallen ränta som utgår vid överlåtelse av fordran, behandlas inte som ränteintäkt eller ränteutgift utan me dräknas i vederlaget respe ktive anskaffningsvärdet för fordringen vid beräkning av realisationsvinst. 7 mow. utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostna der. har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teck ning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädes rätten kan anses ha tillf örts honom inte anses utgöra intäkt av kapital. annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktie bolag som avses i 2 § 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, även om den inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller aktier, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgif ter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, som inte enligt bestämmelserna i 3 mom. femte stycket är att anse som kapitaltillskott. 8 mom. till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats. såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlem men erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen. 9 mom. beträffande avkastning av svenska aktier är huvudregeln att densamma tas upp som intäkt för den som var ägare av kupongen eller av- annan anledning hade rätt till utdelningen, när denna blev tillgäng lig för lyftning. för den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning på svensk aktie eller på andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel ning. uppkommer i sådant fall fråga om av drag för vederlag som utgivits för förvärv av rätt till utdelnin g vid mer än ett utdelningstillfälle, skall veder laget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, del återstående beloppet får avräknas pä närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. avser förvärvet rätt till 1229 / /' ¬ sfs 1990:651 1230 utdelning under obestämd tid, bör om ej särskilda skäl föranleder till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år. vad som gäller utdelning på svensk aktie skall äga motsvarande tillämp ning beträffande utdelning på andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening, aktie eller annan andel i utländskt bolag eller utländsk aktiefond. jo mom. vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även tillämpas på utd elning från annan utländsk juridisk person. sådan utdel ning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk per son enligt punkt 10 andra stycket av anvisnin garna till 53 § kommunalskatte lagen (1928:370) har beskattats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägar na suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterläm nade tillgångar — skall här i riket bli föremål för beskattning. från denna föreskrift meddelas likväl ett unda ntag i 7 § 9 mom. i samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. exempel på sådant skattetillgodohavande är "avoir fiscal" i frankrike och "tax credit" i storbritannien. vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skattetillgodohavande. sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet ä r grundat. ii mom. har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta som ingått i vinstberäkning enligt 24 § 5 mom., skall det årliga vederlaget anses utgöra ränta till så stor de! som framkommer vid tillämp ning av tabellen i 32 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) med utgångspunkt i mottagarens ålder. är livräntan beroende av flera pers o ners liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den äldstes ålder. skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den yngstes ålder. om den person vars ålder är bestämmande vid tillämpning en av tabellen har avlidit och livräntan skall fortsätta att utgå under viss tid. tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlid ne skulle ha uppnått under beskattningsåret. har egendom avyttrats mot ett med livränta jämförligt periodiskt ve der lag och skall utöver ett fast årligt belopp även utgå tillägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande skall tillägget anses som r änta. belopp som enligt detta moment anses som ränta skall för utgivaren anses som skuldränta. 12 mom. överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämna de ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid beskatt ningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostna den beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket. ¬ understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av sfs 1990:651 första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvara nde mån {sparad utdelning). belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första stycket. vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall hälften av den del av realisationsvinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. bestämmelserna i första - tredje styckena gäller även under de närmaste tio åren efter det att ett företag upphört att vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den skattskyldige eller nå gon honom när stående ägde när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier. bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under någon del av den senaste tioårsperioden. bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under någon del av den senaste tioårsperioden varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att denn.a verksamhet inte påbörjades senare än tio år efter det att verksamheten i det först a vsedda företaget upphörde. om den skattskyldige visaratt utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första- tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. härvid beaktas även förhållandena under den senaste tioårsperioden. med utom stående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. i fråga om realisa tionsvinst tillämpas reglerna int e heller i den mån den skattskyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag, antalet anställda, företagets verksamhet och tillgångar samt övriga omständigheter inte är hänförlig till den skattskyldiges eller någon honom närståendes arbetsinsats. om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksam i företaget i bet ydande omfattning och om den skattskyldi ges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första —tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäk ten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst. med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett an nat företag inom samma koncern. vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte lagen {1928:370). vid bedöm ningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksamma i företaget i betyda nde omfattning. vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåm ansföretag gäller också 1231 ¬ sfs 1990:651 andelar i ett sådant foretag. med akt ier och andelar likställs andra sådana f av foretaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. 13 mom. avslutas verksamheten i en förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet och uppkommer underskott i förvärvskällan vid taxe ringen for det år då verksamheten upphör, får avdrag för underskottet ske enligt vad som gäller for realisationsförlust vid n ärmast följande taxering ' eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande taxeringarna. rätt till avdrag föreligger inte i den mån underskot tet beror på att tillgångar eller tjänster tagits ut ur förvärvskällan utan att uttagsbeskattning skett. rätt till avdrag för underskott föreligger inte i fråga om självständig näringsverksamhet i utlandet eller när den skattskyldiges verksamhet i et t handelsbolag upphör genom att andelen överlåts. bestämmelserna i anvisningarna till 26 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också i fall som avses i första stycket. !4 mom. vad som återstår av intäkt av kapital efter avdrag utgör inkomst av kapital. uppkommer underskott vid beräkningen medges skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272). 4 §'^ skattskyldig som har varit bosatt här i riket under hela beskatt ningsåret eller del av detta, får avdrag for periodiskt understöd, egenavgif- ter, försäkringspremier m.m. i den omfattning som anges i 46 § kom mu nalskattelagen (1928:370). 5 §"^ sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster av nä ringsverksamhet och tjänst, minskat i förekommande fall med sådant avdrag som avses i 4 §, utgör taxerad fö rvärvsinkomst. den taxerade förvärvsinkomsten avrundas nedåt, for fysiska personer och dödsbon till helt hundratal kronor och for annan skattskyldig till helt tiotal kronor. 6 § / mom.*'' skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 § § sägs: a) fysisk person: dels för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. a kommunalskattelagen ( 1928:370), dels såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andela r i svenska ekonomiska fö rening ar; för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och privatbostad här i riket; för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som avses i 26 § och som innefa ttar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus häri riket; 1232 senaste lydelse 1986: 1114. "•senaste lydelse 1981: 1000. " senaste lydelse 1989: 1040. ¬ för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie- sfs 1990:651 bolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här; b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam fund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksam- fällighet eller regleringssamfällighet: för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats; c) utländska bolag: för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fas t driftställe här i ri ket; för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomis ka förening ar; d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag: för inkomst som anges under c med a vdrag för delägares inkomst som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskatte lagen. 1 fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen. 2 mom.'® vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bilda ts för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfdllighet eller reglerings samfällighet, taxeras inte, utan deras inkomst hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. motsvarande gäller ut ländsk juridisk person i fråga om inkomst som avses i punkt 10 a ndra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928: 370). 7 § 3 mow.'"' staten, landstingskommuner, kommuner och andra me nigheter samt pcnsion.sstiftclser enligt lagen (1967:531) om tryggande av senaste lydelse i9s9: 1040. '"senaste lydelse 1984: 1061. 1233 ¬ sfs 1990:651 pensionsutfästelse m.m, frikallas från skattskyldighet för all inkomst en ligt denna lag. 4 understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hän- forlig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalforsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 10 00 kronor för medlem. akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vil ka de studerande enligt gällande stadgar ar skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan for sådana sammanslutningar med än damål alt fullgöra uppgifter som en ligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna, sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional ut vecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från före tagareförening till regional utvecklingsfond, regle ringsförening som avses i l agen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och i la gen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstif telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan or ganisa tioner av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångser sättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån for arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk at t bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen (1984:1009) om beslutande rätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitte ringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring, allmänna pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden, alva och gunnar myrdals stiftelse, apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. bokbranschens finansieringsinstitut aktiebo lag, bryggeristiftelsen, dag hammarskjölds minnesfond, fonden för indu striellt utvecklingsarbete. fonden för industriellt samarbete med u-lä nder, fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, jernkontoret och sis — standardiseringskommissionen i sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt ny t tiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, nobelstiftelsen, norrlandsfonden, olof palmes minnesfond för internatio nell förståelse och gemensam säkerhet. stiftelsen industricentra, stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i ö vre norrland, stiftelsen institutet for företagsutveckling, stiftelsen landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. stiftelsen för produktutvecklingscentrum i gö te borg, stiftelsen produktionstekniskt centrum i borås för tekoindustrin - proteko, stiftelsen produktutvecklingscentrum i östergötland, st iftel sen småföretagsfonden, stiftelsen för samverkan mellan lunds universitet och näringslivet — sun, stiftelsen sveriges teknisk-vetenskapliga attaché- verksamhet, stiftelsen uv-huset, stiftelsen öv-huset, svenska bibelsäll- 1234 senaste lydelse 1988: 121 i. x ¬ skåpets bibelfond, svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, sfs 1990:651 svenska penninglotteriet aktiebolag, svenska skeppshypotekskassan. svenska unlcef-kommittén, sveriges exportråd, sveriges turistråd, tco;s internationella stipendiefond till statsminister olof palmes minne, aktiebolaget tipstjänst och aktiebolaget trav och galopp frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av nä ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet. vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse som avses i dett a moment. 5 rnom.^' ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna vill kor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på satt anges i 3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst som hänför sig till förvaltningsenhet avseende innehav av fastig het eller till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansie ringskälla för ideellt arb ete. annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i 7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen. inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t. ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kultur evenemang o. d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ända mål. detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbe tet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. kravet på na turlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella a rbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyt tiga ändamål. till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arb ete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försälj nings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhanda hålla allmänna samlingslokaler. detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme pä klubbdräkter eller i förening ens samlingslokaler e.d. en ide ell förening ä r skattebefriad enligt första stycket om a) föreningen har till huvudsakligt syfte att - utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen - främja ändamål som anges i 6 mom. " senaste lydelse 1990: .^.39. 1235 ¬ sfs 1990:651 eiler andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ända- ' mål, b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslut ande tillgodoser ändamål som anges under a, c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till ar ten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller fö r eningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar del, samt d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svara r mot avkast ningen av föreningens tillgångar. skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avseratt anskaffa fastighet eller an nan anläggning avsedd för den ideella ver ksam heten, skall kunna anses hänförlig under detta moment ulan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d angivet villkor. me dgivan de av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e. d. för den inkomst- eller förmögen hetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas genom besvär hos riksskatte- verket. besvären skall ha k ommit in till riksskatteverket inom en mån ad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. beslut av riks- skatteverket i fråga som avses här får in te överklagas. medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggnings arbeten på en fastighe t som brukas av föreningen. har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har för eningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, sk all föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gäl lt om något medgivande inte hade lämnats. 1 fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap . 19-22 §§ taxeringslagen (1990:324) i tillämpl iga delar. det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 14§ lagen (1987; 668) om in förande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening. riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan förklara att förening, som härtill huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samar bete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket åter kallas. beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får inte överklagas. 6 rnom}^ kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna un der- 1236 -scnasic lydelse 1985:263. ¬ stöd for beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- sfs 1990:651 samhet bland behöv ande eller främja vetenskaplig forskning samt hushåll ningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer frikallas från skattskyldighet för inkomst av n äringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom. frågan om skattskyldigheten för stiftelse-skall bedömas med hänsyn till del ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten. stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avseratt tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art. om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkast ningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skatt skyldig for all inkomst. vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse. 8 mom}^ mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som anges nedan. med utdelning förstås sådan utdelning som har uppbu- rits i forhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket. bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelan de företaget. svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värde papper eller lika rtad lös egendom och därutöver inte — direkt eller indi rekt — bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltningsföre tag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån samm anlagda beloppet av utdelningen motsvaras av utdelning som företaget har beslutat församma beskattningsår. som förvaltningsföretag anses inte investment- företag som avses i 2 § 10 mom. svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av livförsäkringsföretag, investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäk ringsföretag. med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som i nte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förut sättning att a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i de t utdelande företaget vid b eskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller senaste lydelse 1989: 1040. 1237 ¬ sfs 1990:651 b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av , verksamhet som bedrivs av företaget eller av foretag som med hänsyn ti l! äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentfore- taget. förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppe n- ban att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. riksskatteverket kan på ansökan förklara att .svenskt företag skall va ra frikailat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utlän dskt bolag. som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i de tta moment sagts for det fall det utd elande bolaget hade varit svenskt och b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbe skatt ning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i sverige av svenskt företag. förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebe frielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse enl igt 20 §. riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos reg e ringen genom besvär. 8 §" skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i riket under beskattningsåret, har rätt till statligt grundavdrag från den taxerade for- värvsinkomsten, varvid bestämmelserna i 48 § 2 —4 mom. kommunalskal- telagen (1928:370) skall tillämpas. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 1 5000 kronor. 9 §" den taxerade förvärvsinkomsten minskad med statligt grundav drag utgör beskattningsbar förvärvsinkomst. 1238 senaste lydelse 1986: 508. senaste lydelse av 9 § i m om. 1982:416 9§2 mom. 1990:339 9 i) 4 mo m. 1982:416. ¬ 9 a §''' statlig inkomstskatt utgår när underlaget för skatten uppgår till sfs 1990:651 minst 100 kronor. 10 §" för fysiska personer och dödsbon beräknas statlig inkomstskatt enligt följande. skatt på förvärvsinkom st utgör 100 kronor samt 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 170000 kronor vid 1992 års taxering. vid följande taxeringar uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober an dra året före taxeringsåret och prisläget i oktober tred je året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och a vrundas nedåt till helt hundratal kronor. skatt på kapit alinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt 3 § 14 mom. 10 a för andra skattskyldiga än fysiska personer och dödsbon, utgör statlig inkomstskatt 30 procent av den beskattningsbara inkomsten. 11 § 1 mom}'' äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsam mans, taxeras envar för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 § kom munalskattelagen (1928:370) tillämpas. 14 § y mom}° skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskom munen. saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i stock holm. vad som förstås med hemortskommun för fysisk person och dödsbo följer av 2 § 1 mo m. jämfört med 66 § kommunalskattelagen (1928; 370). för bolag eller annan sammanslutning, som enligt 2§ 12 mom. skall betraktas som svensk ekonomisk förening, gäller som hemortskommun den ko mmun, inom vilken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 november näst före det år som närmast föregått taxeringsåret. för annan juridisk person än som nyss sagts gäller som hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt. beräkning av realisationsvinst 24 § y mom. vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp det vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader. avdrag får - i den mån inte annat anges - ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovi- senaste lydelse 1986:508. " senaste lydelse av 10 § 1 mom . 1989: 1016. "senaste lydelse 1989:1016. "senaste lydelse 1986:508. andringen innebär atl andra stycket upphävs. " senaste lydelse 1984: 106 j. 1239 ¬ sfs 1990:651 1240 sion, stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på för bättring av egendomen (förbättringskostnad) m. m. i omkostnads beloppet får inte inräknas utgifter som t äckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom närings bidrag. 1 fråga om förpliktelser som avses i 3 § i mom. skall - om inte annat anges — som intäkt tas upp vad som erhål lits vid ingåendet av förpliktel sen, medan avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förplik telsen. har den avyttrade egendomen förvärvats av den skattskyldige genom arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte . anses egendomen förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan. har den skatl - skyldigc förvärvat ett finansiellt instrument som avses i 27 § i mom. eller 29 § 1 mom. genom ett sådant fång, får han som anskaffningsvärde tillgo doräkna sig ett belopp motsvarande det avdrag, som överlåtaren med tillämpning av den i 27 § 2 mom. angivna genomsnittsmetoden eller 27 § 3 mom. skulle ha fått göra om han avyttrat instrumentet på överlåtelse dagen. motsvarande gäller vid förvärv av såd an egendom som avses i 3 0 § fjärde stycket. har den skattskyldige genom arv, testamente eller bod el ning med anledning av makes död förvärvat egendom som har utgjort omsättningstillgång hos den avlidne och utgör egendomen enligt bestäm melserna i punkt 5 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) inte omsättningstillgång hos den skattskyldige gäller — i stället för vad som stadgas i första meningen — att egendomen skall anses anskaffad till det bokförda värdet. vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft. om byggnad finns bestämmelser i 4 § kommunalskattelagen (1928:37 0). 2 mom. med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller där med jämförlig överlåtelse av egendom. med avyttring jämställs det fallet att ett finansiellt instrument definitivt förlorar sitt värde genom att det bolag som givit ut instrumentet upplöses genom konkurs eller likvidation. med avyttring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut ut an att optionen har utnyttjats. med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning. en delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyt trat sin andel i bo laget om andelen inlöses eller bolaget upplöses. har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats. inlöses andel i aktiefond eller utskiftas fondens behållna tillgångar till fondandelsägare i sam band med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag m otsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid inlös en eller utskiftning. utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för för värv av aktier eller annan egendom, anses detla inte som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. anskaffningsvärdet för den förvärvade cgen- jrsu ¬ domen är summan av anskaflfningvärdet för instrumentet och annat veder- sfs 1990:651 lag. i morn. avdrag medges inte för realisationsrörlust till följd av a tt egen dom avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om det inte framgår av omständigheterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens för mögenhet. har den skattskyidige eller någon honom närstående på grund av avyt t- ringen d irekt eller indirekt tillförsäkrats en rättighet eller förmån som — trots att den av särskilda skäl int e skall åsättas något värde vid beräkning av realisationsvinst — ändå får antas ha ett värde, skall detta värde beaktas vid bedömningen av om realisationsförlust uppkommit. 4 mom. skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostna der som är hänförliga till avyttringen. avdrag för realisationsförlust med ges endast om förlusten är definitiv. är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till f öljd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillk ommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta belopps storlek blir känd. därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret. skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med utf ärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. i fråga om optio n med längre löptid än ett å r, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen respektive avytt ring av egendom som köpts på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. med option avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egen dom till ett visst pris eller en rätt a tt erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande. skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträ der för det bes kattningsår då fullgörandet enligt te rminsav talet skall ske. med termin avses ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtid a tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendo men, aktieindex eller liknande. i fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte den skattskyldiga vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsva rande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår dä avyttring av den lånade aktien skedde. 1241 ¬ sfs 1990:651 5 mom. har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsva ' livränta skall intäkten beräknas till det kapitaliserade värdet av livräntafi med tillämpning av tabell iii till lagen (1947:577) om statlig fbrmögen-i, hetsskatt. är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den r- upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes ' levnadsålder. skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död beräk- nas värdet efter den yngstes ålder. har i överlåtelseavtalet överenskommits att livräntan skall utgå livsva rigt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell ii till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångspunkt i de t antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. skall livräntan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell ii till nämnda lag om det belopp som framkom mer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket. upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som intäkt i stället for vad som anges i första och a ndra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir lägre. 6 mom. avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till foretaget, skall vid vinstberäkningen vederlaget tas upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens mark nadsvärde. av punkt 14 andra stycket av a nvisningarna till 32 § kommu nalskattelagen (1928:370) framgår att överskjutande del av vederlaget skall beskattas som intäkt av tjänst. vad som sägs i första styc ket gäller inte när hela vederlaget enligt det där angivna lagrummet skall beskattas som intäkt av tjänst. 1 sådana fall skall avyttringen inte till någon del beaktas vid beräkning av överlåtarens in komst av kapital. vid avyttring som avses i första stycket får vinsten inte beräknas enligt 25 § 9 mom. eller 26 § 7 mom. vad nu sagts gäller dock inte om den avyttrade egendomen helt eller till huvudsaklig d el skall användas i företa gets näringsverksamhet. riksskatteverket får om synnerliga skäl föreligger medge undantag f rån bestämmelserna i tredje stycket. rik sskatteverkets beslut får inte öve rkla gas. 1242 25 § j mom. vid av yttring av fastighet skall realisationsvinst och reali sationsförlust beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller d el av taxeringsenhet. ingår sådan privatbostadsfastighet, som avses i 5§ kommunalskattelagen (1928:370), tillsammans med annan egendom i e n taxeringsenhet, beräknas vinst eller förlust särskilt for privatbostadsfastig heten. har två eller flera vid avyttringstillfället befintliga taxeringsenheter t idi gare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsenhet, sk all dock, om den skattskyldige begär d et, beräkningen göras som om taxe ringsenheterna vid avyttringstillfället utgjorde en enda taxeringsenhet. i fråga om en taxeringsenhet som endast delvis har ingått i den för utvarande taxeringsenheten gäller vad nu har sagts endast under förutsätt ning att mer ¬ ^ i än hälften av enhetens vid avyttringstillfället gällande taxeringsvärde belö- sfs 1990:651 per på den del som har ingått i den förutvarande enheten. i vid tillämpningen av bestämmelserna om del av fastighet i 2 mom. i an dra stycket och 6 mo m. skall som fastighet anses varje vid avyttringstilf , ' fallet befintlig taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av ! bestämmelserna i föregående stycke behandlas som en enda taxeringsen- , i het. • 2 mom. med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller •andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag. -' har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en ;' överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte ; överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. om ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall som skattepliktig in* komst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för - överföringen eller uppdelningen, minskat med 5000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre belopp än som mot- s- svarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5000 kronor. avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. härmed avses ersätt- " ning på grund av sådan inskränkning i förfogande rätt till fastigheten som : ; skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av i::', nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid. engångs- ersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighe tens hela värde vid tiden för beslutet om fastighetens hela värde vid tiden iv"!: f ör beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten. - har den skattskyldige i sam band med allframtidsupplåtelse fått ersätt ning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den ^ - skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allfram- tidsupplåtelsen. har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. vad som sägs i detta • stycke gäller dock enda st om skatteplikt för ersättningen för avverknings- rätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen. från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som ; den skattskyldigc under ett beskattningsår har fått på grund av allframtids upplåtelse ä r han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkost nader till samma eller högre belopp. avdraget får dock inte överstiga det sammanla gda ersättningsbeloppet för upplåtelserna. i mom. avser viss del av vederlaget vid avyttring av fastighet tillgångar som behandlats som inv entarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag medräknas inte denna del av vederlag et vid beräkning av realisationsvinst. 1243 ¬ sfs 1990:651 1244 1 sådant fall får i omkostnadsbelop pet inte inräknas utgift som hänför sig til! sådana tillgångar. 4 mom. som fö rbättringskostnad räknas även utgift för reparation och» underhåll av fastighet eller fastighetsdel, som avses i 2 § 7 mom. ell er som ' utgjon sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § ko mmunalskattelagen (1928:370), i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bätt re skick än vid forvä rvet, samt utgift för reparation och underhåll for vilken avdrag inte medges på grund av fö re skrifterna i punkte rna" 4 och 5 av anvisnin garna till 23 § ko mmunalskatle- lagen och for vilken bidrag ej har utgått. utgift för förbättring, som in te har uppförts på avskrivningsplan, och därmed jämförlig utgift for rep ara tion eller underhåll får dock inräknas i omkostnadsbelop pet endast for år då utgifterna har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de avser annat än ny-, till- eller ombyggnad eller reparation eller underhåll i fal l som av ses i punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen, dessut om nedlagts under de senaste fem åren fore avyttringen. utgift, som ha r uppforts på avskrivningsplan, skall normalt hänföras till det år då utgiften har uppföns på planen. i andra fall skall sådan utgift normalt hänföras till det år då faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arb ete som har utförts. har fastighet varit föremål for förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse s kall — med iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke - som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen har tagits upp som intäkt i rörelse n på grund av byggnadsarbetet. som förbä ttringskostnad räknas även sådana utgifter för värd ehöjande reparationer och underhåll som enligt punkt 5 första stycket av a nvisning arna till 22 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av närings verksamhet. som förbättringskostnad räknas också utgifter av nu näm nt slag vilka enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § n ämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverksamhet när näringsfastighet övergått till privat bostadsfastighet. 5 mom. avyttras näringsfastighet som avses i punkt 5 första sty cket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall omkost nadsbeloppet minskas med värdem inskningsavdrag m. m. som avses i den nämnda anvisningspunkten i den mån avdragen på grund av bestämmel sen i femte stycket av den nämnda anvisningspunkten inte skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet. avyttras privatbostadsfastighet som tidigare varit näringsfastighet skall omkostnadsbeloppet minskas med värde minskningsavdrag m.m. som av ses i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen i den mån avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket i den nämnda anvisningspunkten vid övergången från näringsfastighet til! privatbostadsfastighet inte kunde tas upp som intäkt av näringsverksam het. har i fall som avses i punkt i an dra stycket an dra meningen av an vis ningarna till 22 § kommunalskattelagen avdrag e rhållits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar gäller följande vi d avyttring av näringsfastighet med byggnad eller markanläggning som h ar fl 1 ¬ skrivits av vid ia nspråktagande av ersättningsfonden. omkostnadsbelop- sfs 1990:651 pet minskas med den del av det ians pråktagna beloppet som enligt punkt 5 sjunde stycket av anvisningarna till 22 § ko mmunalskattelagen inte tagits upp som intäkt av näri ngsverksamhet. har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvis ningarna till 22 § kommunalskattelagen avdrag erhållits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar och har fastigheten övergått till privatbostadsfastighet gäller följande vid avyttri ng av privat bostadsfastigheten. omkostnadsbeloppet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som enligt punkt 5 sjunde stycket av an visningar na till 22 § kommunalskattelagen inte togs upp som intäkt av näringsverk samhet vid övergången. 6 mom. vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. vid tillämpning av den beloppsgräns som anges i 4 mom. första stycket skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. på den skattskyldi ges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen — i stället för att beräknas enligt första meningen - tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid a vytt ringstillfället. om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen. vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga d elar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom. andra stycket, skall så st or del av det för hela fastigheten beräkna de omkostnadsbeloppet anses belöpa på den del av fastigheten som ersätt ningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtels en eller inskränkningen i förfoganderätten. den som enligt 2 mom. fjärde stycket erhåller avdrag från den eller de engångser sättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersä ttningar. har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastig het, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastig hetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersätt ning för fastighetsdelen. andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen. föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom. andra stycket. har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagcn (1970:988). skall om kostnadsbeloppet på åt erstoden av fastigheten anses ha minskat 1245 / ¬ sfs 1990:651 1246 med så sto r del av omkostnadsbeloppet for den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken. beräknas omkostnadsbeloppet vid av yttring av återstoden av fastighe-1 ten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som å satts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, är bestämmelserna i de två foregående styckena icke tillämpliga. 7 mom. utgift for förbättringsarbete eller därmed jämförligt repara tions- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt d enna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. har sådan skatte fri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt for skadans avhjälpande minskas omkostnadsbeloppet med skillnaden m ellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. 8 mom. avyttras en fastighet som har förvärvats som ersättning för en annan fastighet och medgavs uppskov med beskattningen av realisa tionsvinst som uppkom när denna fastighet avyttrades, skall omkostnads beloppet minskas i motsvarande mån. 9 mom. vinst när fysisk person avyttrar sådan privatbostadsfastighet som omfattar hans permanentbostad får beräknas till 30 procent av veder laget för fastigheten. som perma nentbostad räknas sådan privatbostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år närmast före avyttringen under förutsätt ning att han inte dessförinnan innehaft bostaden mer än ett år utan att vara bosatt där samt att han erlade ett marknadsmässigt vederlag vid förvärvet. som permanentbostad räknas dock alltid sådan privatbostad där den skattskyldige varit bosatt under minst tre år av de senaste fem åren. vinst n är fysisk person och dödsbo avyttrar annan privatbostadsfastig het än nu sagts får beräknas till 60 procent av vederlaget för den avyttrade egendomen. vinst vid avyttring av näringsfastighet får beräknas genom att ett belopp motsvarande 90 procent av vederlaget för fastigheten minskas med vä rde minskningsavdrag m.m. som tagits upp till beskattning enligt bestämmel serna i punkt 5 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). för privatbostadsfastighet som under den skattskyldiges innehav varit näringsfastighet under något av de tre närmaste åren före avyttringstillfäl let skall i stället för vad som stadgas i första och tredje styckena gälla att vinsten får beräknas med tillämpning av fjärde stycket. jo mom. vinst vid avyttr ing av privatbostadsfastighet får alltid beräk nas till 30 procent av vederlaget för den avyttrade fastigheten om 1) fastigheten tagits i anspråk genom expropriat ion eller liknande förfa rande eller annars avyttrats under sådana förhållanden att tvångsavyttring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att avyttringen skulle ha äg t rum även om tvång inte förelegat, 2) avyttringen av en fastighet utgör ett led i åtg ärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering samt om 3) fastigheten avyttrats till staten därför att fastigheten på grund av flygbuller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet. / ¬ detsamma gäller om den skattskyldige fått engångsersättning för in- sfs 1990:651 skränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964; 822) eller för m otsvarande inskränkningar enligt andra författning ar. 26 § i mom. realisationsvinst vid avyttring av en b ostadsrätt beskattas enligt bestämmelserna i den na paragraf om bostadsrättsföreningen är av det slag som anges i 2 § 7 mom. vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas även vid av yttring av andelar i and ra svenska ekonomiska för eningar än b ostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om för eningen eller bolaget är av det slag som anges i 2 § 7 mom. bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det slag som anges i 2 § 7 mom. görs på grundva l av förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum. 2 mom. vid vins tberäkningen skall försäljningsintäkten ökas med över låtarens andel i fören ingens nettoskuld eller minskas med d ennes andel i föreningens nettoförmögenhet vid avyttringstillfället. vidare skall utgivet vederlag ökas med överlåtarens andel i föreningens nettoskuld eller mins kas med dennes andel i föreningens nettoförmögenhet vid anskaffningstill- fället. nettoförmögenhet eller nettoskuld beräknas med bortseende från värdet av föreningens fastighet. 3 mom. utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda föremål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken eljest skulle ha hört till den byggna d i vilken nyttjanderätten är upplåten, skall denn a ersättning räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen avser egendom som behandlats som inventarier vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inre reparations fond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad fond, som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. har någon särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående vederlaget mins kas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttring en belöper på bostadsrätten, andelen eller aktien. bestämmelserna i föregående stycke tillämpas på motsvarande sätt vid beräkningen av ingångsvärdet. 4 mom. har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostads rättsföreningen, skall den i upplåtels eavtalet angivna grundavgiften anses som köpeskilling. särskilda avgifter som har betalats till föreningen i samband med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter) skall också räknas in i ingångsvärd et. har grundavgiften för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen. 5 mom. som f örbättringskostnad räknas a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten, och b) utgift som han har lagt ned på r eparation och underhåll av lägenhe ten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet. 1247 ¬ sfs 1990:651 1248 som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i näringsverksam het. som fö rbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande repara-'^^ tioner och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna t ill ' ^ 22 § kommunalskattelagen (1928; 370) skall tas upp som intäkt av närings verksamhet. som förbättringskostnader räknas också utgifter av nu näm nt •''' slag som enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp^ som intäkt av näringsverksamhet när bostadsrätt i näringsverksamhet övergått till priv atbostad. utgifter enligt första stycket a och b som hänför sig till ett visst år räknas som förbättringskostnader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de avser annat än ny-, till- eller ombyggnad, dessutom nedlagts under senaste fem åren före avyttringen. utgifterna hänförs normalt till det år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. 1 frå ga om utgift so m avses i första stycket b gäller vidare a tt utgiften får dras av endast till den del arbetet har medfört att lägenheten vid avyttringen alltjämt är i bätt re skick än vid förvärvet. som förbättringskostnad räknas även den på bostadsrätten belöpande andelen av sådana utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet under innehavstiden. av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vi ssa fall skall räknas in i veder laget för bostadsrätten. i sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bo stads- rättens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats tillsammans med bo- stadsrätten. har föremålen anskaffats under innehavet, anses utgiften - allt efter omständigheterna — som en utgift för förbättring eller för repara tion och underhåll av lägenheten. frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs enligt första —tredje styckena. 6 mom. vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf på så dana andelar och aktier som avses i i mom . andra stycket förstås med bo stads rättsförening den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. med den i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslu tning till att aktien gavs ut. 7 mom. vinst när fysisk person avyttrar sådan bostadsrätt som m ed tillämpning av 25 § 9 mom. andra stycket skall anses avse hans permanent bostad får beräknas till 30 procent av vederlaget för bostadsrätten. vinst . när fysisk person eller dödsbo avyttrar bostadsrätt avseende annan privat bostad får beräknas till 60 procent av vederlaget för bo stadsrätten. vinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbostad får beräknas till 90 procent av vederlaget för bost adsrätten. för privatbostad som under den skattskyldiges innehav varit att hänföra till näringsverksamhet under något av de tre närmaste åren före avyttrings tillfället skall i stället för vad som st adgas i första stycket gälla att vinsten får beräknas med tillä mpning av andra stycket. vid tillämpning av detta moment skall vederlaget beräkna s med iak tta gande av bestämmelserna i 2 mom. första styck et första och tredje m ening- ' arna. ¬ 8 mom. vinst vid avyttring av privatbostad under sådana omständighe- sfs 1990:651 ter som avses i 25 § 10 mom. får alltid beräknas till 30 procent av vederla get — beräknat med iakttagande av bestämmelserna i 2 mom. första stycket första och tredje meningarna — för den avyttrade bostadsrätten. 27 § / mom. vid avyttring av aktie, interimsbevis, andel i aktiefond, andel i ekonomisk förening, teckningsrättsbevis, delbevis, vinstandels bevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev som är eller varit förenat med optionsrätt, optionsbevis, samt termin och köp- eller säljoption avseende aktie eller aktieindex samt andra finansiella instrument, som till konstruk tion eller verkningssätt liknar tidigare angivna finansiella instrument, tillämpas utöver 24 § bestämm elserna i 2 — 5 mom. 2 mom. som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga anskaltnings- värdet för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grund val av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande innehavet {genomsnittsme- loden). är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av mark- nadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (rnarknadsnoterade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen. delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett bolag, anses anskaffat utan kostnad. 3 mom. har optionsbevis erhållits genom teckning av skuldebrev för enat med optionsrätt, skall anskaffningsvärdet för optionsbeviset beräknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionsrätten minskat med skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. 4 mom. har en här i riket bosatt eller hemmahörande person av yttrat aktier till ett s venskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna uteslutande av nyemitterade aktier i det köpande bolaget, skall skattepli ktig intäkt inte anses uppkom ma. detta gäller dock inte person som har avflyttat från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här. de mottagna ak tierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna. vad som sagts i första stycket gäller dock inte vid avy ttring av aktier i bolag som avses i 3 § 12 mom. nionde stycket, om inte skattemyndigheten lämnar medgivande till detta. sådant medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av-tjänst. skattemyn dighetens beslut får överklagas hos riksskatteverket. riksskatteverkets beslut får inte överklagas. flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier till ett utländskt bolag varvid skattepliktig intäkt inte ansetts uppkomma på grund av bestämmelserna i första och andra styckena, skall denna intäkt anses skattepliktig när utflyttningen sker. 5 mom. realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad tillgång som avses i i mom . får dras av från realisationsvinst på mar knadsnoterad 1249 ¬ sfs 1990:651 sådan tillgång utan den begränsning av avdragsrätten som framgår av 3 § mom. fjärde stycket. detta gäller dock i fråga om andel i aktiefond endast om värdet av fondens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärde delar av fondförmögenheten. 1250 28 § vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttr ing av andeli handelsbolag skall ingångsvärdet for andelen ökas med tillskott till bo laget och minskas med uttag från bolaget. ingångsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotlen. blir det justerade in gångsvärdet negativt, skall om kostnadsbeloppet anses vara noll. vederla get vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp som motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet. i fråga om a ndel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för handelsbolaget som avsluta ts närmast fore den 1 mars 1988 beräknas först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår {bok- sluisdagen). denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens ing ångs värde och den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. blir saldot negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll. det justera de ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund for justeringar enligt första styck et. vid best ämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall la ger, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen. sker den skattemässiga inkomstberäk ningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från forutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader. har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av det bokförings mässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer av andra styc ket. från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna efter bo k slutsdagen. sker beskattning med anledn ing av avyttringen senare än v id 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på grundval av de t skattemässiga utfallet av avyttringen. om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart pä bestämmelserna i första stycket. har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp , byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats enligt 24 § 2 mom. tredje stycket, skall de t justerade ingångsvärdet för andelen anses vara noll. 29 § t mom. realisationsvinst vid avyttring av fordringar och andra finansiella instrument där underliggande instrument är hänförliga till ford ringar, utställda i svenska kronor eller till ränteindex, utom sådana ford ringar som avses i 27 § 1 mom., beräknas enligt den genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom. : i't ¬ 2 mom. är tillgång som avses i 1 mom. marknadsnoterad behandlas sfs 1990:651 realisationsvinst och realisationsförlust som ränteintäkt respektive ränte utgift. detta gäller dock inte premieobligationer. 30 § vid avyttring av annan egendom än sådan som avses i 25 — 29 §§ gäller utöver 24 § följande bestämmelser. om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (person ligt lösöre) får 1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egendomen efter avdrag för kostnaden för avyttringen, 2. avdrag göras med 50000 kronor från summan av vinster på grund av avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret. om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för egendomens anskaffning, värdeminskning e.d. skall ingångsvärdet mins kas med detta avdrag. när en avyttring av egendom'som inte innehafts för personligt bruk avser en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisationsvinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden en ligt 27 § 2 mom. avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för personligt bruk. denna lag" trader i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. äldre bestämmelser gäller i fråga om inkomst som uppburits före utgången av år 1992 på grund av anställning utomlands som påbörjats före i kraftträdandet. om den skattskyldige begär det skall dock en ny anställning anses ha påbörjats vid lagens ikraftträdande. 1. denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 å rs taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2-18 nedan. 2. har egendom avyttrats före den 1 januari 1991 och var vinst på grund av avyttringen skattepliktig enligt 35 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 men h ar beskattning på grund av bestäm melserna i 41 § samma lag i dess nämnda lydelse inte skett senast vid 1991 års taxering, gäller följande. beskattning på grund av avyttringen skall ske vid taxeringen för det första beskattningsår då någon del av köpeskil lingen är tillgänglig för lyftning. är emellertid köpeskillingens storlek beroende av viss fra mtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall til lkommande belopp beskattas vid taxeringen för det beskattningsår då beloppet blir tillgängligt för lyftning. 3. har avyttring beskattats vid 1991 eller tidigare års taxering och har därvid viss del av köpeskillingen inte kunnat beaktas, skall tillkommande köpeskilling ta s upp till beskattning när den blir tillgänglig för lyftning. beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust sker därvid enligt de regler som tillämpades när första delen av köpeskillingen togs upp till beskattning med unda ntag av 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskatte- " 1985:363. 1251 ¬ sfs 1990; 651 lagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 ju li 1990. de nya bestä mmel na i 3 § 12 mom. tredje stycket tillämpas inte i fall som avses i denn punkt. 4. .avyttras fastighet före utgången av år 1999 får — i andra fall än när delägare i fåm ansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller delägare n är> stående person avyttrar fastighet till företaget — omkostnadsb eloppet. i beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med i 25 § 4 mom. av sedda förbättringskostnader m.m. som lagts ned på fastigheten under tiden mellan den 1 januari 1991 och avyttringstillfället. vid tillämpning av punkterna 6 a och 6 b av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i dera s lydelse intill den 1 juli 1990 skall dock följande g älla. a) ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda be lopp för vilka avdrag får ske räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det år fastigheten förvärvades respektive kostna den lades ned. b) beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst år skall omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter sistnämnda år. c) värdeminskningsavdrag som belöper på det år som den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det år kostnaden lades ned. d) tidigareläggning får inte ske med mer än åtta år. e) tidigareläggning får ske endast i fråga om den del av ingångsvärde och förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som inte överstiger ett belopp motsvarande vederlaget vid avytt ringen av den ursprungliga fastig heten minskat med förbättringskostnader som under den skattskyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet under det år då fastigheten avyttrades eller under något av de sju närmast föregående åren. sådan minskning med hänsyn till förbättringskostnader på den ursprungliga fas tigheten skall dock ske endast för år då de nedlagda kostnaderna har överstigit tio procent av vederlaget vid avyttringen av denna fastighet. f) tidigareläggning får — om ersättningsfastigheten förvärvats före av yttringen av den ursprungliga fastigheten — inte leda till att ersättningsfas tigheten anses förvärvad före förvärvet av den ursprungliga fastigheten eller tidigare än åtta år före avyttringen av nämnda fastighet. 4 5. har skattskyldig under något av åren 1991, 1992 eller 1993 a vyttrat en bosta dsrätt som förvärvats före den 1 januari 1987 får den skatteplikti- 'itb':- ga realisationsvinsten beräknas till 60, 75 respektive 90 procent av vinsten. vad nu sagts gäller dock inte om vinsten beräknas enligt 26 § 7 m om. 6. avdrag för realisationsförlust, som hänför sig till 1991 och tid igare års taxeringar men inte kunnat dras av tidigare, får göras vid berä kning av inkomst av kapital respektive näringsverksamhet senast det sjätte beskatt- 'ii;;'] ningsåret efter det till vilket förlusten än hänförlig. härvid tillämpas bestämmelserna i punkt 3 andra stycket samt punkt 4 andra och q ärde styckena av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370)1 tiii, deras lydelse intill den 1 juli 1990. avdra g får dock göras endast i de n mån den skattskyldigc redovisar sådan vinst vid avyttring av egendom so tn '252 enligt 35 § 1 mom. kommunaiskattelagen i dess lydelse intill den 1 j uli i'iifej ¬ 1990 skulle ha tagits upp som intäkt av tiiirällig förvärvsverksamhet. sfs 1990:651 fysiska personer och dödsbon får göra avdrag för sparade realisationsför- ^ luster 1 inkomstlaget kapital . för övriga juridiska personer får motsvaran- de avdrag göras från i ntäkt av näringsverksamhet, med tillämpning av de s nya bestämmelserna i 2 § 1 4 mom. 7. 1 fråga om aktie, andel i aktiefon d eller andel i ekonomisk förening ' som inte är marknadsnoterad och som den skattskyldige den 1 april 1976 • " innehaft i mer än fem år gäller punkt 3 av övergångsbestämmelserna till • - lagen (1976; 343) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). c 8- för andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 skall "•"- som anskaffningsvärde tas up p andelens marknadsvärde den 31 december •- 19 90. 9. premie vid u tfärdande av option vilken erhållits före utgången av år f 1990 och som enligt de regler som gällde intill den 1 juli 1990 skall redovisas senast vid 1991 års taxering, skall inte tas upp till beskattning vid 1992 eller senare års taxering. 10. har förvärvare av ett skuldebrev före utgången av år 1990 lämnat :: . överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 39 § •. kommunalskattelagen (192 8:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990. har förvärvare medgetts avdrag för räntekompensation enligt n ämnda •• anvisning spunkt skall kompensationen inte inräknas i anskaffningsvärdet vid beräkning av re alisationsvinst när skuldebrevet avyttras. 11. äldre föreskrifter i 2 § 1 mo m. andra stycket, 2 § 4 mom. åttonde . stycket samt 4 § andra stycket tillämpas även vid 1992 och senare års • taxeringar. intäkten eller avdrag skall dock hänföras till näringsverksam- het. 12. äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. första stycket tillämpas vid 1992 års . taxering samt, om något av företagen inte taxeras då, även vid 1993 års .taxering. ,13. vad som sägs om avdrag för underskott i punkt 6 av övergångsbe- .stämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas på motsvarande sätt i fråga om sådana underskott ! enligt den äldre lydelsen av 4 § första stycket. vid tillämpningen anses ^^koncernbidrag som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om " bidraget utgör avdragsgill omkostnad för givaren i näringsverksamhet av ''angivet slag. ' 14. vid beräkning av schablonintäkt enligt 2 § 10 mom. första stycket 2 skall om beskattningsåret påbörjats före den 1 januari 1991 beskattnings- " året i stället anses påbörjat vid denna tidpunkt. . 15. har en skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller • underskott av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital " mligt de äldre bestämmelserna i 41 § andra stycket kommunalskattelagen "[1928:370) skall den skattskyldige vid beräkning av inkomst av närings verksamhet vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras •' iå, vid 1993 års taxering inte ta upp andra ingående tillgångs- och skuld- " ooster i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje "styckena. '• som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för yftning i början av beskattningsåret men som tagits till beskattning det 1253 / ¬ sfs 1990:651 föregående beskattningsåret, dels utgift som betalts i slutet av det före " de beskattningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkom _ »11 vv nji a v t »vx »i«t m « hijhuih r för det beskattningsåret. v , som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburit i slutet av d ^ föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det å '"yi" dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsåret men so dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattnings- " året. intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte vid 1992 års t axering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering i vidare mån än vad som fra mgår av andra och tredje stycke^ na. 16. i fråga om avdrag för räntefördelning enligt 3 § 4 mom. skall vid 1993—1995 års taxeringar punkt 12 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) äga motsva- rande tillämpning. 17. de nya föreskrifterna i 3§ 13 mom. tillämpas inte i fråga om förvärvskälla där verksamheten upphört under beskattningsår för vilket taxering skett år 1991 eller tidigare. i::!:-»'. ' 18. i fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter som upphävs genom lagen eller föreskrifter i k ora- munalskattelagen (1928:370) vilka upph ävts genom lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka gällt övergångs- ' bestämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse, dessa övergångs- bestämmelser tillämpas. punkt 3 av övergångsbestämmelserna till la gen " (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen skall dock tillämpas endast i den utsträcknin g som framgår av punkt 7 ovan. på regeringens vägnar erikåsbrink •cd. per anders lindgren (finansdepartementet) ••''äöisht; 5^11; 3' ¬