SFS 1979:500

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1979:500 lag utkom från trycket den 25 juni 1979 om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); utfärdad den 31 maj 1979 . enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)2 ilcls att punkt 11 av anv isningarna till 21 § skall upphöra att gälla, dels att punkt 1 av anvisningarna till 18 §, punkterna 3 och 5 av anvis ningarna till 21 §, punkterna 1 och 7 av anvisningarna till 22 §, punkt 5av anvisningarna till 28 §. punkt 4 av anvisningarna till 35 §, p unkt 2. a. av an visningarna till 36 § samt punkt 1 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna lydelse. dels att till a nvisningarna till 22 § skall fogas en ny punkt, 8. av nedan angivna lydelse. anvisningar till 18 § 1.3 1 allmänhet torde - vad angår jordbruksfastighet — förvärvskälla sammanfalla med t axeringsenhet. men detta är inte alltid fallet, utan ibland kan flera taxeringsenheter i in nehavarens hand bilda en förvärvskälla. detta inträffar exempelvis om fas tigheter brukas tillsammans som en förvaltningsenhet, något som jämförel sevis ofta inträffar i fråga om sk ogsfastigheter. för att fastigheter skall till sammans bilda en förv altningsenhet fordras inte bara att de har gemensam innehavare och står under överinseende av innehavaren eller dennes representant utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet. vidare är att märka att om olika skattskyldiga har inkomst av samma fastighet, så kan denna fastighet för den ene skattskyldige vara att anse som säi skild förvä rvskälla men för den andre som ingående i en mera om fattande förvärvskälla. om ägaren av ett större gods har vissa därunder ly dande hemman eller hemmansdelar utarrenderade men en del under eget bruk. så är varje utarrenderat område att för arrendatorns del räkna som särskild förvärvskälla under det att för ägaren godset i dess helhet kan bli en enda förvärvskälla. härför erfordras emellertid att fastigheterna i äg a rens hand bildar ett verkligt driftkomplex som inte bara har gemensam central ledning utan även gemensam förvaltning eller andra gemensamma driftkostnader. om flera fastigheter, som utgör en förvaltningsenhet, ligger till en del inom en kommun och till annan del inom annan kommun, skall inkomsten av sådan förvärvskälla fördelas till beskattning inom de olika kommunerna enligt bestämmelserna i 56 §. 128 ' prop. 1978/79:204, sku .54, rsk r 392. 2 senaste lydelse av punkt 11 av anvisningarna till 21 § 1 972: 741. 3 senaste lydelse 1951:790. ¬ till 21 § sfs 1979; 500 3.'^ til! skogsbruk hänförs egen eller arrenderad fastighets utnyttjande för skogshantering. skogsbruk anses som ett särskilt sätt att utnyttja fas tigheten och räknas därför inte som binäring till jordbruk. avverkning av skog på grund av avverkningsrätt, som den skattskyldige vid överlåtelse av fastighet eller vid fastighetsbildning har förbehållit sig på fastigheten, och avyttring av sådan avverkningsrätt hänförs till skogsbruk. avverkning på annans mark på grund av särskilt förvärvad avverknings rätt och avyttring av sådan avverkningsrätt hänförs däremot till röre lse (jfr punkt 5 av anvisningarna till 28 §). bedriver skattskyldig, vid sidan av skogsbruk, i större omfattning virkes- förädling eller utvinning av biprodukter av skogsbruk, hänförs denna verk samhet till rörelse. är verksamheten av mindre omfattning hänförs den till skogsbruk. 5.^ till intäkt av skogsbruk hänförs ersättning för avyttrade skogspro dukter samt ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt till skog. vidare hänförs till intäkt av skogsbruk värdet av skogsprodukter, som den skattskyldige har tillgodogjort sig for ny-, till- eller onibycgnad eller för re paration och underhåll av byggnader, markanläggningar och inventarier på fastigheten eller i övrigt for sin eller sin familjs räkning,- dock ej vedbräns le, eller för arbetspersonalens behov eller i annan av den skattskyldige be driven verksamhet. ersättning på grund av fastighetsavyttring utgör inte i något fall intäkt av skogsbruk (jfr 27 § och punkt 2. a. av anvisningarna till 36 §). vad nu sagts gäller även ersättning på grund av sådan marköverföring som avses i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 35 § och engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse enligt andra stycket sistnämnda anvisningspunkt. ersättning for avyttrade skogsprodukter samt ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt utgör inte intäkt av skogsbruk till den del er sättningsbeloppet behandlas som engångsersättning på grund av allfram tidsupplåtelse (jfr punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 §). övergår avverkningsrätt till skog till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång skall anses som om avverkningsrät ten avyttrats för ett vederlag motsvarande dess marknadspris vid över gången och som om v ederlaget betalats kontant. till 22 § 1.® till driftkostnader hänförs lön eller liknande vederlag liksom un derhåll åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar: un dantagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förut varande anställning på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som hänför sig till fa stigheten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fa stigheten eller an vänts för dess drift; kostnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselme del och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader, markanläggningar och inventarier; kostnader for anläggning av ny skog; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, senaste lydelse 1972:741. ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs. ® senaste lydelse 1977: 80. ® senaste lydelse 1976:1094. 1129 ¬ sfs 1979:500 väg- och byggnadsunderhåll, skyddsdikning, skogsindelning m.m., samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, utdrjv- i ning, flottning m.ni.; kostnader för försäkring av personal, byggnader, ' skog, gröda, djur, förråd och inventarier som inte är att hänföra till person lig löse gendom, m. m. skall ersättning för avyttrade skogsprodukter be handlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse (jfr punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 §), är kostnaderna för avverkning en ändå att anse som driftkostnader i sk ogsbruket. till reparation och underhåll hänförs vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som normalt kan påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröppningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband me d omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i s amband med omlägg ning av dr iften från en animalieproduktion till en an nan. åtgärd som inne bär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för att i stället a nvändas för helt annat ändamål, hänförs dock inte till repa ration och underhåll. som driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i sk yddsrum som har värde endast från civilförsvars synpunkt. såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre be gränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar. kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skattskyldiges eget val dras av antingen i sin helhet för det år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i föl jd så att de i sin helhet kan dras av under den tidrymd odlingen beräknas vara eko nomiskt användbar. föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket skall tillämpas. värdet av fastighetens egna produkter, som används för fastighetens fortsatta drift, får föras av som driftkostnad men skall då samtidigt tas upp som intäkt. avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punk t 2 av anvisningarna till 29 §. redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen sionsutfästelse m. m. i sin bal ansräkning en post avsatt till pensioner, äger punkt 2 av anv isningarna till 29 § mot svarande tillämpning i fråga om jord bruksfastighet. skattskyldigs barn, som fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av ar bete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmå ner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt veder lag för barnets arbetsinsats. motsvarande belopp får dras av som driftkost nad. för lön och underhåll till skattskyldigs barn, som ej fyllt 16 år, får av drag inte göras. lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som in komst för barnet. punkt 18 av anvisningarna till 29 § äger motsvarande tillämpning beträf fande inkomst av jordbruksfastighet. 7.' avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelser- 130 senaste lydelse 1978:739. ¬ na i denna anvisningspunkt. bedömningen av rätten till avdrag sker med ut- sfs 1979; 500 gångspunkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid fö rvärv av jordbruksfastighet. med gällande ingångsvärde avses an skaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna an visningspunkt. i pun kt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällan de ingångsvärdet beräknas. med avdragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets in täkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skatt skyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i för värvskällan eller för eget bruk eller i annan av honom bedriven verksamhet. fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jo rdbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliserings- förvärv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsin täkten. sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem be skattningsåren. vid fastig hetsreglering och klyvning räknas som förvärvs tidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningsla gen (1970: 988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbild ning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 pro cent av det anskaffningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet. dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlid ne. avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne. har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under inne havstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. vid tax eringen för visst b eskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundan de skogsintäkten. vad som sägs i det ta stycke gäller dock inte dödsbo i så dant fall som avses i det f öregående stycket. i fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet. rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärv skäl lan, har förvärvats av ny ägare. avdrag medges vid taxe ringen endast med helt hundratal kronor och in te med lägre belopp än 5 000 kronor. bedrivs skogsbruk i form av enkelt bo lag eller und er samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 5 000 kro nor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 1 000 kronor. 8.« har fastighet förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång anses - om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista förutvarande punkt 8 av anvisningarna till 22 § upphävd genom 1976 : 343. '131 ¬ sfs 1979:500 meningen - som anskaffningsvärde så stor del av vederlaget för fastighe ten som fastighetens skogsbruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det up penbart att det skulle ge ett värde som avviker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som anskaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga vederlaget. vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige över stiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom. i fråga om rationaliseringsförvärv får i ansk affningsvärdet, förutom ve derlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostna der med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken. har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i förs ta stycket gäller följande. omfattar förvärvet all skogsmark i den föreg ående ägarens förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaff ningsvärde och gällande ingångsvärde. omfattar förvärvet endast en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. omfattar forvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvä rvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. vad som sägs i detta stycke gäller också om ett fö retag har förvärvat fastigheten från ett annat foretag inom samma koncern. skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregå ende stycket, skall vid tillämpning av punkt 7 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället över stigit ha ns gällande ingångsvärde. har del a v den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha mins kat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark. omfattar förvärvet mindre än 20 pro cent av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. vad som sä gs i det ta stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsregle ring eller klyv ning. skall ersättning för skog och skogsmark beskattas enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 35 §, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och skogsmar ken har förvärvats av ny ägare. något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättningstillgång i rö relse. bestämmelserna i femt e stycket gäller också i f all då fastighet enligt punkt 2 andra stycket av anvis ningarna till 27 t) har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. sådan fastighet skall därvid anses ha fö rvärvats av ny ägare. 1132 ¬ till 28 § sfs 1979:500 5.^ till intäkt av rörelse hänförs intäkt genom avverkning av skog på an nans mark på grund av särskilt förvärvad avverkningsrätt eller genom av yttring av sådan rätt (jfr punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 21 §). övergår särskilt förvärvad avverkningsrätt till ny äg are på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång skall anses som om avverk ningsrätten avyttrats för ett vederlag motsvarande dess marknadspris vid övergången och som om vederlaget betalats kontant. till 35 § 4.'° lika med avyttring av fastighet anses sådan marköverföring genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 ka p. fastig hetsbildningslagen (1970:988) som sker mot ersättning helt eller delvis i pengar samt marköverföring på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. har skattskyldig avstått mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. nämnda lag, skall såsom skattepliktig in komst upptagas så stor del av hela realisationsvinsten, som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kro nor, utgör av det totala vederlaget för fas tigheten, minskat med 5 000 kronor. avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. härmed avses ersätt ning på gru nd av sådan inskränkning i för foganderätt till fa stigheten som skett enligt naturvårdslagen (1964; 822) eller på grund av motsvarande in skränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid (jfr p unkt 8 av anvisningarna till 21 §). engångsersättningen är i dessa fall att betrak ta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderät- ten eller servitutsrätten. har den skattskyldige i sa mband med allframtidsupplåtelse fått ersätt ning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allfram- tidsupplåtelsen (jfr punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 21 §). har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsproduk ter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. vad som sägs i det ta stycke gäller dock en dast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogspro dukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen. vid vinstberäkningen får den skattskyldige från sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar han fått under ett beskattningsår, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna till 36 § till samm a eller högre belopp, avdrag med 2 000 kronor. detta av drag får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet. " senaste lydelse 1972; 741. senaste lydelse 1976:343. 1 133 ¬ sfs 1979:500 till 36 § 2. a." skall vid be räkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av jord bruksfastighet eller rörelse (jfi" punkt i av an visningarna till 35 §) får i om kostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten och som vid in komsttaxeringen behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier. som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid. då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del där av beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och un derhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egen domen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid för värvet. förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omko stnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostna derna uppgått till minst 3 000 kronor. kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det å r då kostnaden uppförts på planen. i and ra fall skall sadan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav framgår vilket arbete som utförts. omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m., som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång el ler för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till 22 § samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 §). på samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. fjfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av an visningarna till 22 ij, punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 25 § och punkt 16 fjärde s tycket av anvisningarna till 29 §), d ock inte för år då avdraget understigit 3 000 kronor. omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d. vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. i ngångsvärdet skall där vid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952, hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. dock får det vid förvärvet erlagda vederla get för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. fanns taxeringsvärde ej åsätt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avytt rade egendomen ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde. har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyl dige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsva rande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år fore avytt ringen. har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent 1134 .senaste lydelse 1976:343, ¬ av taxeringsvärdet. om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxe- sfs 1979:500 ringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen. skall hänsyn vid vinstbe räkningen icke tagas till kos tnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före av- yttringen. får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte styc ket sista meningen. har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller ge nom bodelning i anlednin g av makes död. får den skattskyldige, i stället fö r köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregå ende köp. byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stö d av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträf fade eller motsvarande i arvss kattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvs skattehänseende gällande värde. fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. har in gångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i d etta stycke, skall hänsyn vid vinstb eräkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som be löper på tidigare år än året före dödsåret. beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i k ostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jord bruk eller rörelse (jfr punkt i av anvisningarna till 35 §). t axeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avytt rade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminsk ningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier. skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages föl jande. har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 å rs fastighetstaxe ring. skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 el ler senare, dock att vid be räkningen skall bortses från den del av vederla get vid avyttrin gen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är un dantagen från skatteplikt. kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen. det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpe skillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen. taxe ringsvärdet för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller mot svarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga repara tions- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de värde minskningsavdrag m.m.. vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna pris- 1135 ¬ sfs 1979:500 1136 läget under det år då avyttringen skedde. omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsii-. mentprisindex. riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen. har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huv udsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fas tigheten. om det laxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort uppgå till 10 000 k ronor, avdrages 3 000 kro nor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. avdrag medgives icke för tidigare år än år 1952, finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avs ett avdrag endast för fastighetens huvud byggnad. sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo är före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvär det året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande vär den. får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före av yttringen eller året före dödsfallet. om bostadsbyggnad rivits eller för störts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgi vas även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skatt skyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i ansp råk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bo stadsändamål. vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. om den skattskyldige så önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkost nadsbeloppet - i förekom mande fall mins kat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighets delen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. i sist avsedda fall skall. om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogs marken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte mins kas med avdrag på grund av avyttring av skog. om den avyttrade delen av ser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och ve derlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen ulan särskild utredning be räknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belo pp än köpeskil lingen. vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gälleri tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 8, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fas tighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i fö rfo ganderätten. vid bedö mningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas ¬ med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i sfs 1979:500 fråga om del av fastighet. har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdra gas vid vinstberäkningen i anlednin g av avyttring av återstoden av fastig heten. kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeiop- pet - i föreko mmande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen. vad i f öregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som av ses i punkt 4 andr a stycket av anvisningarna till 35 s. h ar den skattskyldi ge under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fas tighetsbildningslagen (1970:988). skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så sto r del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det tota la vederlaget för marken. beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen. markupplåtel sen eller marköverföringen m. m. ägt rum. äro bestämmelserna i d e två föregående styckena icke tillämpliga. kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid ber äkning av realisationsvinst i vidar e mån än kostnaden överstigit ersättningen. har ersättning på grund av skadeförsäkring uppbu- rits med stö rre belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till ti den för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. för tid efter skadetillfället ligger åter stoden av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tionde stycket. avyttrar delägare i fäman sföretag eller honom närstående person fastig het till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska el ler andra synnerliga skäl. mot beslut av riksskatteverket i såda n fråga får talan icke föras. tilul § 1.'^ inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. för skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakt tagande av bestämmelserna i d enna anvisningspunkt. vid i nkomstberäk- senaste lydelse 1978:942. 1 137 72-sfs 1979 ¬ sfs 1979: 500 ning enligt bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till in- och utgående la- j ger av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m., samt till fordringar och skulder. som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid upptagas värdet av närmast föregående beskatt ningsårs utgående lager, fordringar och skulder. bestämmelserna i 41 § om lager få i varv srörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skattskyldige utfört eller avser att utföra arbete i icke ovä sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet el ler bygget. vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats till förvärvaren. vad som avses med skepp fram går av sjölagen (1891; 35 s, 1). inkomst av annan fastighet som avses i 24 § 1 eller 3 mom, får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i före gående stycke. har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföl- jande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestäm melserna i 24 1 eller 3 mom, är tillämpliga det året, 1 fråga om fastighet som avses i 24 § 3 mom. gäller doc k vad som sagts i föregående stycke en dast i den mån annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom. därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits såda na intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits in täkt, som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana poster, för vilka vid inko mstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas erfor derlig justering av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överensstäm melse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder. den i räkens kaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för om sättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas, därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan sägs. lagret vid bes kattningsårets utgång får icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvär- det pa balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekom mande fall efter avdrag för inkurans. dock får lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda ålders grupper pä grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period av tolv månader närmast före den 1 oktobe r beskattningsåret. om sädant värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst till fyrti o procent av allmänna saluvärdet. därest värdet å lagret, beräknat till anskaffnings-eller återanskaffnings- värdct och i förekomm ande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till läg re belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de tvä närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må lagret vid b eskallningsärets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsva rande förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sex tio procent av sagda medeltalsvärde. därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelse- ärens utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest återanskaff- ningsvärdena å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. 1 fråga om dju r på jordbruks fastighet eller i rensköts elrörelse gäller dock att värdet av djuren skall hava 1138 upptagits till fulla det värde som riksskatteverket fastställt enligt föregåen- ¬ de stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. föreligger sådant fall att sex- sfs 1979: 500 tio procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot svarande avsättning i räke nskaperna gjorts till lagerregleringskonto. då a vdrag för sådan avsättning medgivits, skall av sättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. ingå i lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga b eräknat efter lägsta marknadspris under beskattnings året eller under något av de närmast föregående nio beskattningsåren. där est sist angivna grund för värdering av varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till med eltalet av vär dena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren icke gälla. utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesättning ä lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde å lagret godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för pris fall visar vara påkallat. vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags pla ceringar av förvaltade medel i akt ier, obligationer, lånefordringar m. m. el ler å s kattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. värdet å lager av nu avsedda tillgångar skall upptagas till vad som med hänsyn till risk för förlust, prisfall m. m. framstår såsom skäligt. förvärvas aktie i sve nskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller an nan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatt skyldig, för vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hä nsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktien s värde som beror på utdelning till den s kattskyldige av medel, vilka vid för värvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet be lopp, ej föranleda att aktien vid ink omstberäkningen för den skattskyldige upptages till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. har denna, innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp än den ska ttskyldiges anskaffningskostnad, må aktien vid u tgången av det beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre be lopp än ak tiens värde i b eskattningshänseende vid ingå ngen av samma är med tillägg av e tt belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyl diges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade be loppet. sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtel.se av aktien eller upplös ning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarat utdelningen. utdelning som avses i det ta stycke anses i fö rsta hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. vad som sägs om aktie i detta stycke äger motsvarande tillämpning på and el i ekonomisk förening. med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats. 1139 ¬ sfs 1979: 500 avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. oaktat vad nu sagts må dock avdrag för inkurans medgivas med fem p rocent av det lägsta utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit. vid bes tämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om de lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. för tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indi rekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande till gångar, därvid hänsyn dock icke behöver tagas till ränt a å eget kapital. nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det visas, att in köpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kon- traherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att in träffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljas. beträffande värdet å rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres san nolikt. att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras. vad här ä r stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år, varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava ägt rum. 1 sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köp mannased eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit ho nom tillhanda t. ex. i form av lev ererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. vad sålunda gäller i fråga om inkomstpos terna har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. avdrag for tantiem eller liknande ersättning från fåmansforetag till företagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersätt ningen har utbetalats eller blivit tillgänglig för lyftning. i fråga om tiden f or inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom in komst under det år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till in komsten för det år, på vilket de belöpa, i bägge fallen oberoend e av huruvi da de verkligen influtit under nämnda år eller icke. å andra sidan lärer det vara vedertaget, att förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjutes för det år då räntan har betalats. 1140 i har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas ¬ under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpe- sfs 1979: 500 skiliingen som influtit under samma år. i fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gälle r även punkt 7 av anvis ningarna till 25 §. om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid in komstberäkningen för det följande år. då vinsten i bokföringen kommer till synes, det sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat med hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan beskattade vinsten icke för det året ånyo tages till beskattning. motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett förlust, av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstbe räkningen för det år, under vilket den kommit till sy nes i räkenskaperna, eller beskattningsmyndighet eljest något år frångått den skattskyldiges bokföring i avs eende, som kan hava inflytande på följande års inkomstbe räkning. denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i s vensk författningssamling. därvid iakttas följande. 1. de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1981 års taxering. 2. punkt 10 av ö vergångsbestämmelserna till lag en (1976: 343) om änd ring i kommuna lskattelagen (1928: 370) tillämpas sista gången vid 1980 års taxering. 3. i fråga om skog s om finns på fastigheten vid ingången av det beskatt ningsår för vilket taxering sker första gången enligt de nya bestämmelserna (övergångstillfället), bestäms anskaffningsvärdet och det gällande ingångs värdet med utgångspunkt i sko gens ingångsvärde enligf äldre bestämmel ser. som anskaffningsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället till den del s istnämnda värde grundar sig på vederlag vid k öp, byte eller där med jämförligt fång efter år 1951 och, i fråga om förv ärv genom annat fång. på taxeringsvärde för år 1952 eller senare år. i i ntet fall får anskaffnings värdet eller del av detta beräknas med stöd av äldre bestämmelser i punkt 7 andra stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § ko mmunalskatte lagen (20-årsregeln), som gällande ingångsvärde anses anskaffningsvärdet, beräknat enligt det föregående stycket, minskat med avdrag som den skattskyldige vid taxering år 1952 eller senare år har medgetts för minskning i sko gens in gångsvärde o. d. är enligt äldre lydelse av punkt 7 andra stycket av anvis ningarna till 22 § kommunalskattelagen makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärva ren, eller i för ekommande fall s enare ägare, har medgetts, anses som av drag som den skattskyldige själv har erhållit. kan den skattskyldige göra sannolikt att belopp, varmed avdrag medgetts, hänför sig till fastighet för vilken något anskaffningsvärde inte skall beräknas enligt de nya bestäm- 1141 ¬ sfs 1979:500 melserna, skall vid tillämpning av detta stycke hänsyn inte tas till belop-f pet. ; 4. har, med anledning av förvärv génom fastighetsbildning, den i äldr e lydelse av punkt 7 tredje stycket fjärde meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen angivna perioden inletts men inte gått till ända vid övergångstillfället, får den skattskyldige, om han yrkar det, avdrag enligt nämnda mening även efter 1980 års taxering, dock sist vid taxering för det beskattningsår under vilket perioden utgår. de äldre bestämmelserna i femte och sjätte meningarna nämnda stycke gäller i fråga om sådana av drag. 5. har fysisk person förvärvat fastighet genom köp, byte eller därmed jämförligt fång under år 1978 eller senare men före övergångstillfället, medges avdrag vid 1981-1983 års taxeringar enligt de nya bestämmelserna i punkt 7 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommu nalskattelagen. på reger ingens vägnar ingemar mundebo stig von bahr (budgetdepartementet) ¬