SFS 1973:1113

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1973: no om änd­ring i kom­mu­nal­skat­te­la­gen (1928: 370); vtkom fr än tr ycket utfär­dad den 14 decem­ber 1973. 28 dec. 1973 kungl. maj:t för­ord­nar med riks­da­gen^ i fråga om kom­mu­nal­skatte lagen (1928: 370), dels att 19, 20 och 31 §§, 46 § 2 mom. och 53 § 4 mom. samt anvis ning­arna till 19 § skall ha nedan angivna lydelse, 2259 1 prop, 1973: 181, sku 68, rskr 387. ¬ sfs 1973:1113 dels att till anvis­ning­arna till 46 § skall fogas en ny punkt, 5, av nedan angivna lydelse. 2260 19 §2 till skat­te­plik­tig inkomst enligt denna lag räk­nas icke: vad som vid bodel­ning eller eljest p å grund av gif­to­rätt till­fal­lit make eller vad som för­vär­vats genom arv, tes­ta­mente, för­del av oskift bo eller gåva; vinst å icke yrkes­mäs­sig avytt­ring av lös egen­dom i andra fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.; vinst i svenskt lot­teri eller vinst vid vinst­drag­ning på här i riket ut fär­dade pre­mi­e­ob­li­ga­tio­ner och ej hel­ler sådan vinst i utländskt lot­teri eller vid vinst­drag­ning på utländska pre­mi­e­ob­li­ga­tio­ner, som upp­går till högst 100 kro­nor; ersätt­ning, som på grund av för­säk­ring jäm­likt lagen (1962: 381) om all­män för­säk­ring eller lagen (1954: 243) om yrkes­ska­de­för­säk­ring till fal­lit den för­säk­rade, om icke ersätt­ningen grun­das på för­värv­sin­komst av 4 500 kro­nor eller högre belopp för år eller utgör för­äld­ra­pen­ning, så ock sådan ersätt­ning enligt annan lag eller sär­skild för­fatt­ning, som utgått annor­le­des än på grund av sjuk­för­säk­ring, som nyss sagts, till nå gon vid sjuk­dom eller olycks­fall i arbete eller under mili­tär­tjänst­gö­ring om icke ersätt­ningen grun­das på för­värv­sin­komst av 4 500 kro­nor eller högre belopp för år, ävensom ersätt­ning, vil­ken vid sjuk­dom eller olycks fall till­fal­lit någon på grund av annan för­säk­ring, som icke tagits i sam band med tjänst, dock att till skat­te­plik­tig inkomst räk­nas ersätt­ning i form av pen­sion eller annan liv­ränta, så ock ersätt­ning som utgår på grund av tra­fik­för­säk­ring eller annan ansva­rig­hets­för­säk­ring och avser för­lo­rad inkomst av skat­te­plik­tig natur; belopp, som till följd av för­säk­rings­fall eller åter­köp av för­säk­ringen utgått på grund av kapi­tal­för­säk­ring; ersätt­ning på grund av ska­de­för­säk­ring, dock ej i den mån köpe skil­ling, som skulle hava influ­tit där­est för­säk­rad egen­dom i stäl­let för sålts, varit att hän­föra till intäkt av jord­bruks­fas­tig­het, av annan fastig het eller av rörelse eller i den mån ersätt­ningen eljest mot­sva­rar sådan skat­te­plik­tig intäkt eller mot­sva­rar sådan avdrags­gill omkost­nad, vil­ken är att hän­föra till någon av nämnda för­värvs­käl­lor; vins­tan­del, åter­bä­ring eller pre­mi­eå­ter­be­tal­ning, som utgått på grund av annan per­son­för­säk­ring än pen­sions­för­säk­ring eller sådan sjuk- eller olycks­falls­för­säk­ring som tagits i sam­band med tjänst, samt vins­tan­del, som utgått på grund av ska­de­för­säk­ring, och pre­mi­eå­ter­be­tal­ning på grund av ska­de­för­säk­ring, för vil­ken rätt till avdrag för pre­mie icke före­le­gat; ersätt­ning jäm­likt lagen (1956: 293) om ersätt­ning åt smitt­bä­rare om icke ersätt­ningen grun­das på för­värv­sin­komst av 4 500 kro­nor eller högre belopp för år; peri­o­diskt under­stöd eller där­med jäm­för­lig peri­o­disk intäkt, i den mån giva­ren enligt 20 § eller punkt 5 av anvis­ning­arna till 46 § icke är berät­ti­gad till avdrag för utgi­vet belopp; sti­pen­dier till stu­de­rande vid under­vis­nings­an­stal­ter eller eljest avsedda för mot­ta­ga­rens utbild­ning; all­mänt barn­bi­drag; 2 s enaste lydelse 1973: 434. para­gra­fen änd­rad även genom 1973: 1121. ¬ lön eller annan gott­gö­relse, som enligt för­ord­ningen om sjö­mans­skatt sfs 1973:1113 utgör inkomst ombord; kon­tan­tun­der­stöd, som utgi­ves av arbets­lös­hets­nämnd med bidrag av stats­me­del; inva­li­di­tets­tillägg eller inva­li­di­tet­s­er­sätt­ning enligt 9 kap. lagen om all män för­säk­ring, så ock hem­sjuk­vårds­bi­drag, som utgår av kom­mu­nala eller lands­tings­kom­mu­nala medel till den vård­be­hö­vande; kom­mu­nalt bostads­tillägg enligt lagen (1962; 392) om hust­ru­tillägg och kom­mu­nalt bostads­tillägg till folk­pen­sion; kom­mu­nalt bostads­tillägg till han­di­kap­pade; bostads­tillägg som avses i kun­gö­rel­serna den 28 maj 1968 (nr 425) om stat­liga bostads­tillägg till barn­fa­mil­jer och (nr 426) om stats­bi­drag till kom­mu­nala bostads­tillägg till barn­fa­mil­jer; sådan gott­gö­relse för utgift eller kost­nad som arbets­gi­vare upp­bu­rit från pensions-​​ eller per­so­nal­stif­telse ur medel, för vilka avdrag icke med­gi­vits vid taxe ring, vid första till­fälle dylika medel fin­nas i stif­tel­sen; kom­pen­sa­tion av sta­ten för ben­sin­skatt på ben­sin som för­bru­kats vid yrkes­mäs­sig använd­ning av motor­såg. (se vidare anvis­ning­arna.) 20 vid beräk­ningen av inkoms­ten från sär­skild för­värvs­källa skola från samt­liga ur för­värvs­käl­lan under beskatt­nings­å­ret här­flutna intäk­ter i pen­ningar eller pen­ning­ars värde (brut­to­in­täkt) avräk­nas alla omkost nader under beskatt­nings­å­ret för intäk­ter­nas för­vär­vande och bibe­hål lande. att kon­cern­bi­drag, som icke utgör sådan omkost­nad, ändå skall avräk­nas i vissa fall och inräk­nas i brut­to­in­täkt hos mot­ta­ga­ren fram går av 43 § 3 mom. avdrag må icke ske för: den skatt­skyl­di­ges lev­nads­kost­na­der och där­till hän­för­liga utgif­ter, där­uti inbe­gri­pet vad skatt­skyl­dig utgi­vit såsom gåva eller såsom perio diskt under­stöd eller där­med jäm­för­lig peri­o­disk utbe­tal­ning till per­son i sitt hus­håll; vär­det av arbete, som i den skatt­skyl­di­ges för­värvs­verk­sam­het utförts av den skatt­skyl­dige själv, andre maken, hem­ma­va­rande barn under 16 år eller hem­ma­va­rande barn, som fyllt 16 men ej 18 år och som ej anses till­höra arbets­per­so­na­len; ränta å den skatt­skyl­di­ges eget, i hans för­värvs­verk­sam­het ned­lagda kapi­tal; svenska all­männa skat­ter; kapi­talav­be­tal­ning å skuld; [ avgift enligt 5 kap. stu­di­e­stöds­la­gen (1973: 349); avgift enligt lagen (1972: 435) om över­las­t­av­gift; för­lust, som är att hän­föra till kapi­tal­för­lust. (se vidare anvis­ning­arna.) 31 §4 till tjänst hän­fö­res dels all­män eller enskild tjänst eller sta­dig varande upp­drag ävensom varje annan fast eller till­fäl­lig arbetsanställ-​​ ning och dels till­fäl­ligt bedri­ven veten­skap­lig, lit­te­rär, konst­när­lig eller där­med jäm­för­lig verk­sam­het, till­fäl­ligt upp­drag, såsom upp­drag att för- ^ se naste lydelse 1972; 436. * s enaste lydelse 1955: 122. 2261 \ ¬ sfs 1973:1113 2262 3 . rätta boupp­teck­ning, arv­skifte, auk­tion, besikt­ning, vär­de­ring, skogsfäk-​​ ning, ävensom annan där­med jäm­för­lig inkomst­gi­vande verk­sam­het äv till­fäl­lig natur. med tjänst lik­stäl­les rätt till: pen­sion, liv­ränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls-​​ eller ska de för­säk­ring eller annor­le­des än på grund av för­säk­ring, ersätt­ning, som 1 annan form än liv­ränta utgår pä grund av sjuk- eller olycks­falls­för­säk ring, tagen i sam­band med tjänst, samt undan­tags­för­må­ner; peri­o­diskt under­stöd eller där­med jäm­för­lig peri­o­disk intäkt, i den mån belop­pet icke är undan­ta­get från skat­te­plikt enligt 19 §. (se vidare anvis­ning­arna.) 46 § 2 moin.^ i hem­orts­kom­mu­nen äger skatt­skyl­dig, som varit här i riket bosatt under hela beskatt­nings­å­ret, där­jämte njuta avdrag: 1) för peri­o­diskt under­stöd eller där­med jäm­för­lig peri­o­disk utbe­tal ning, som icke får avdra­gas från inkoms­ten av sär­skild för­värvs­källa, i den utsträck­ning som fram­går av punkt 5 av anvis­ning­arna; 2) för dels sådan tilläggs­pen­sions­av­gift, som påförts den skatt­skyl­dige under året näst före det tax­e­ringsår varom fråga är, dels ock avgift för pen­sions­för­säk­ring, som ej avses i 33 §, där­est avgif­ten under beskatt nings­å­ret erlagts för för­säk­ring, vil­ken äges av den skatt­skyl­dige själv eller, i före­kom­mande fall, hans omyn­diga barn; 3) för dels sådan sjuk­för­säk­rings­av­gift enligt 19 kap. 2 § lagen om all­män för­säk­ring, som påförts den skatt­skyl­dige under året näst före det tax­e­ringsår varom fråga är, dels ock pre­mier och andra avgif­ter, som skatt­skyl­dig erlagt för för­säk­ringar av föl­jande slag, vilka ägas av honom själv eller, i före­kom­mande fall, hans make eller hans omyn­diga barn, näm­li­gen kapi­tal­för­säk­ring, arbets­lös­hets­för­säk­ring samt sådan sjuk- eller olycks­falls­för­säk­ring, där­un­der inbe­gri­pen avgift till sjuk­kassa för begrav nings­hjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjuk­för­säk­ring enligt 2—4 kap. lagen om all­män för­säk­ring; 4) för belopp som den skatt­skyl­dige enligt vid själv­de­kla­ra­tio­nen fo gat intyg eller annat skrift­ligt bevis utgi­vit under beskatt­nings­å­ret för under­håll av icke hem­ma­va­rande barn om bar­net är under 18 år eller, såvitt gäl­ler under­håll på grund av dom, oav­sett bar­nets ålder, dock högst med 2 500 kro­nor för varje barn; 5) för sådan avgift enligt 4 § för­ord­ningen om all­män arbets­gi­var avgift, som påförts den skatt­skyl­dige under året näst före det tax­e­ringsår varom fråga är. har skatt­skyl­dig under beskatt­nings­å­ret varit skyl­dig erlägga sjöm ans skatt, skall avdrag för peri­o­diskt under­stöd, avgift för pen­sions­för­säk ring, som ej avses i 33 §, och under­hålls­bi­drag, som i första styc­ket 4) här ovan sägs, åtnju­tas alle­nast i den mån hän­syn vid beräk­ningen av sjö­mans­skatt icke tagits till under­stö­det, avgif­ten eller under­hålls­bi­dra­get. där­est skatt­skyl­dig endast under en del av beskatt­nings­å­ret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnju­tas alle­nast i den mån det belö­per å nämnda tid. avdrag för pre­mier och andra avgif­ter, som avses i första styc­ket 3) här ovan och som ej utgöra sjuk­för­säk­rings­av­gift enligt 19 kap. 2 § lagen senaste lydelse 1973:374. momen­tet änd­rat även gen om 1 973: 1109 ([avser första styc­ket 2)]. ¬ om all­män för­säk­ring, må ej för skatt­skyl­dig åtnju­tas till högre belopp än sfs 1973: 1113 250 k ronor; dock att, om skatt­skyl­dig under beskatt­nings­å­ret varit gift och levt till­sam­mans med andra maken, ifrå­ga­va­rande avdrag för dem båda gemen­samt må åtnju­tas med högst 500 kro­nor. avdrag, som nu sagts, med högst 500 kro­nor må vidare åtnju­tas om skatt­skyl­dig under beskatt­nings­å­ret varit ogift (var­med jäm­stäl­les änka, änk­ling euer från skild) och haft hem­ma­va­rande barn under 18 år. avdrag för avgift för pen­sions­för­säk­ring som äges av den skatt­skyl­dige får ej åtnju­tas till högre belopp än skill­na­den mel­lan sam­man­lagda be lop­pet av inkoms­ter från för­värvs­käl­lor, som äro skat­te­plik­tiga i hem orts­kom­mu­nen, och övriga avdrag enligt denna para­graf. kan avdrag för avgift för pen­sions­för­säk­ring icke utnytt­jas i hem­orts­kom­mu­nen, må avdrag åtnju­tas i annan kom­mun med belopp intill den där redo­vi­sade inkoms­ten, i före­kom­mande fall efter andra avdrag enligt denna para­graf som åtnju­tes vid tax­e­ringen i kom­mu­nen. vad som sålunda ej kun­nat avdra­gas får den skatt­skyl­dige till­go­do­föra sig genom avdrag senast vid tax­e­ring för sjätte beskatt­nings­å­ret efter det år då avgif­ten erla­des. ej hel­ler i sist­nämnda fall får avdra­get över­stiga vad som åter­står sedan övriga avdrag enligt denna para­graf åtnju­tits. 53 § mom.^ har för­månsta­gare till pen­sions­för­säk­ring på grund av för­månsta­ga­re­för­ord­nan­det upp­bu­rit för­säk­rings­be­lopp före för­säk­rings taga­rens död, skall för­säk­rings­ta­ga­ren vara skatt­skyl­dig för belop­pet i den mån han icke vid utbe­tal­ning av mot­sva­rande belopp till förmåns-​​ taga­ren skulle hava varit berät­ti­gad till avdrag för belop­pet såsom för omkost­nad eller peri­o­diskt under­stöd. vad nu sagts om för­säk­ringsta garen skall äga mot­sva­rande tillämp­ning i fråga om den som efter för värv av för­säk­ringen vid inkomst­be­skatt­ningen skall anses som dess ägare enligt vad nedan sägs. har ägan­de­rätt till pen­sions­för­säk­ring över­gått på fysisk per­son skall oav­sett över­lå­tel­sen för­säk­rings­ta­ga­ren under sin livs­tid vid inkomstbe skatt­ningen anses som för­säk­ring­ens ägare och även vara skatt­skyl­dig för utfal­lande belopp. vad nu sagts skall dock ej gälla om ägan­de­rät­ten över­gått på annan till följd av anställ­nings­för­hål­lande eller på grund av utmät­ning, ackord eller kon­kurs och ej hel­ler om ägan­de­rät­ten över­gått på grund av bodel­ning i anled­ning av hemskill­nad eller äkten­skaps­skill nad och för­säk­rings­ta­ga­ren vid utbe­tal­ning till för­vär­va­ren, mot­sva­rande vad denne upp­bu­rit på grund av för­säk­ringen, skulle hava varit berät­ti­gad till avdrag här­för såsom för peri­o­diskt under­stöd. vad i detta stycke före­skri­ves angå­ende för­säk­rings­ta­ga­ren skall även avse den som efter för­värv av för­säk­ring skall anses som dess ägare vid inkomst­be­skatt ningen. om sär­skilda skäl före­ligga kan riks­skat­te­ver­ket på ansö­kan med­giva att den som för­vär­vat pen­sions­för­säk­ring skall anses som för­säk­ring­ens ägare vid inkomst­be­skatt­ningen även i fall då över­lå­ta­ren enligt vad i före­gå­ende stycke sägs skall anses som ägare av för­säk­ringen. mot beslut, som rikss kat­te­ver­ket med­de­lat i sådant ärende, får talan icke föras. över­lå­ter skatt­skyl­dig, som enligt bin­dande för­plik­telse äger rätt att upp­bära peri­o­diskt under­stöd eller där­med jäm­för­lig peri­o­disk intäkt, sin rätt, skall han alltjämt vara skatt­skyl­dig för utfal­lande belopp, i den " senaste lydelse 1973: 374, 2263 ¬ sfs 1973:1113 mån han icke vid utbe­tal­ning till mot­ta­ga­ren skulle vara berät­ti­gad "tol ' avdrag för belop­pet såsom för omkost­nad eller peri­o­diskt under­stöd. (se vidare anvis­ning­arna.) 2264 anvis­ningar till 19 §7 soci­al­hjälp, begrav­nings­hjälp sa mt under­håll, som läm­nats fånge eller pati­ent å hos­pi­tal, m. m. dyl. är icke att hän­föra till skat­tepli­ictig in komst. det­samma gäl­ler i fråga om till för­e­ningar influtna med­lems avgif­ter. utby­tes sådan liv­ränta eller del därav, som enligt bestäm­mel­serna i 32 § i sin hel­het skall räk­nas såsom skat­te­plik­tig intäkt, mot belopp för en gång, skall beträf­fande detta belopp i beskatt­nings­hän­se­ende gälla vad om sådan liv­ränta är stad­gat. sker utbyte, helt eller del­vis, av annan liv ränta än nyss sagts mot engångs­be­lopp, skall belop­pet anses utgöra icke skat­te­plik­tig intäkt lön, som utgår från arbets­gi­vare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje styc­ket lagen (1962; 381) om all­män för säk­ring äger upp­bära arbets­ta­ga­ren tiu­kom­mande ersätt­ning från all­män för­säk­rings­kassa, är skat­te­plik­tig intäkt. för arbets­gi­va­ren är den av ho nom i nämnda fall upp­burna ersätt­ningen från för­säk­rings­kas­san även som annan där­i­från upp­bu­ren ersätt­ning i anled­ning av kost­nad för den anställ­des räk­ning att betrakta som skat­te­plik­tig inkomst, dock att er sätt­ningen icke är skat­te­plik­tig för arbets­gi­va­ren, där­est den till den anställde utbe­talda lönen eller den för honom havda kost­na­den utgör för arbets­gi­va­ren icke avdrags­gill utgift i för­värvs­källa. ersätt­ning, som annor­le­des än i form av pen­sion eller annan liv­ränta utbe­ta­las av arbets givare vid yrkes­skada i d e fall, då arbets­gi­va­ren står s. k. själv­risk enligt lagen (1954: 243) om yrkes­ska­de­för­säk­ring, räk­nas till skat­te­plik­tig in komst enligt de grun­der som skulle hava gällt vid för­säk­ring enligt sist nämnda lag. skat­te­plikt före­lig­ger icke för bidrag från stat eller kom­mun, vilka enligt av kungl. maj;t eller av stat­lig myn­dig­het med­de­lade bestäm­mel­ser utgå, i sam­band med utbild­ning eller omskol­ning, till arbets­lösa och par­ti­ellt arbets­föra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik­ställd a i den mån bidra­gen avse trak­ta­mente och sär­skilt bidrag. skat­te­plikt före lig­ger ej hel­ler för bidrag som utgår enligt för­ord­ningen om bidrag till van­föra ägare av motor­for­don. närings­hjälp eller bidrag enligt 57, 58 eller 62 § arbets­mark­nads­kun görel­sen (1966: 368) är icke att hän­föra till skat­te­plik­tig inkomst, i den mån närings­hjäl­pen eller bidra­get läm­nats till bestri­dande av kost­na­der, för vilka rätt till avdrag icke före­lig­ger vare sig direkt såsom omkost­nad eller i form av årliga vär­de­minsk­nings­av­drag. omställ­nings­bi­drag enligt nämnda kun­gö­relse och kon­tant arbets­mark­nads­stöd utgör dock skatte plik­tig intäkt. skat­te­plikt före­lig­ger ej hel­ler för bidrag, som stif­tel­sen dag ham­mar skjölds min­nes­fond till full­föl­jande av sitt ända­mål utgi­ver för mot­taga rens utbild­ning. 7 se naste lydelse 1973: 434, anvis­ning­arna änd­rade även genom 1973: 1098 (av ser femte styc­ket). ¬ enligt 46 § 2 mom. första styc­ket 4) före­lig­ger viss rätt till avdrag för sfs 1973:1113 bidrag till barns under­håll. sådant under­hålls­bi­drag skall icke hän­fö­ras till skat­te­plik­tig inkomst. till 46 § 5. som för­ut­sätt­ning för all­mänt avdrag för peri­o­diskt under­stöd eller där­med jäm­för­lig peri­o­disk utbe­tal­ning enligt denna punkt gäl­ler att under­stö­det icke utgått till mot­ta­gare i giva­rens hus­håll eller, om icke under­stö­det utgjort ska­de­stånd, till mot­ta­gare under 18 år eller till mot tagare vars utbild­ning icke är avslu­tad. avdrag med­gi­ves med utgi­vet belopp för peri­o­diska utbe­tal­ningar till make eller för­ut­va­rande make sedan under­hålls­skyl­dig­he­ten dem emel­lan regle­rats; till tidi­gare anställd; som utgör ska­de­stånd; som utgör liv­ränta eller där­med jäm­för­ligt veder­lag vid för­värv av egen­dom genom köp, byte eller där­med jäm­för­ligt fång; på grund av före­skrift i tes­ta­mente; från juri­disk per­son. för annat peri­o­diskt under­stöd euer där­med jäm­för­lig peri­o­disk ut betal­ning med­gi­ves av drag med högst 5 000 kro­nor för varje mot­ta­gare. har giva­ren under beskatt­nings­å­ret varit gift och levt till­sam­mans med sin make, får sådant avdrag åtnju­tas för dem båda gemen­samt med 5 000 kro­nor. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1974 och tilläm­pas första gången vid 1975 års tax­e­ring. dock skall bestäm­mel­serna i 46 § 2 mom. 4) tilläm­pas redan vid 1974 års tax­e­ring. äldre bestäm­mel­ser, utom såvitt avser 46 § 2 mom. 4), gäl­ler fort­fa­rande i fråga om peri­o­diska utbe­tal­ningar som utgår på grund av bin­dande för­plik­telse som upp kom­mit före den 9 novem­ber 1973. vid tillämp­ningen av 53 § 4 mom. första—tredje styc­kena skall äldre bestäm­mel­ser gälla beträf­fande ut betal­ningar till för­månsta­gare som insatts enligt oåter­kal­le­ligt förmåns-​​ taga­re­för­ord­nande före den 9 novem­ber 1973. carl gustaf g. e. s träng (finans­de­par­te­men­tet) ¬