SFS 1955:416

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

tningssamling il f.o / ' ' ' 1955 • nr 416—422 utkom frän trycket den 23 juni 1955 nr 416 ' lag ^ om sparbanker; given stockholms slott den 3 juni 1955. vi gustaf adolf, med guds uåde, sveriges, götes och ^ vendes konung, göra veterligt: att vi, medi riksdagen^, funnit i gott förordna som följer. inledande bestämmelser 1 §. med sparbank förstås i denna lag penninginrättning, som utan rätt för dess stiftare eller andra att njuta del i den vinst, som kan uppkomma å rö relsen, har till ändamål att befordra sparsamhet genom att i enlighet med de bestämmelser, som i denna lag meddelas, bedriva in- och utlåning av pen ningar och i samhand därmed stående verksamhet. 2 §. ej må annan penninginrättning än sådan, som sägs i 1 §, samt postspar banken i sin firma eller eljest vid beteckning av verksamheten använda ordet sparbank, ej heller som beteckning å inlåningsräkning begagna ordet spar banksräkning. 3 §. sparbankerna skola, på sätt i denna lag sägs, stå under offentlig tillsyn. för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser skola anmälas för registrering eller vilkas inta gande i registret eljest är föreskrivet, skall föras sparbanksregister hos re gistreringsmyndighet, varom förmäles i 90 §. om sparb anks bildande 4 §. stiftare av sparbank skola vara myndiga här i riket bosatta svenska med borgare och till antalet minst tjugu. den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare. stiftarna skola upprätta reglemente för sparbanken. för teckning av bidrag till grundfonden skall teckningslista framläggas av stiftarna. bidragsteckning, som ej sker å teckningslista, är icke bindande. å teckningslistan skall angivas, huruvida fonden eller del därav skall jäm- i prop. 1955: 151; b:ou 19 och 83; rskr 316. 315—55702u. svensk författningssamling 1955, nr416—422 ¬ 818 1955 . nr él6 likt förbehåll i reglementet med eller utan ränta återbaras, samt, där ränta skall utgå, den räntefot, högst sex procent om året, efter \ålken räntan skall beräknas. 5 §. sparbanks firma skall innehålla ordet sparbank. för utmärkande av rörel- , sens beskaffenhet må ej annan beteckning än sparbank användas. ^ ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning registre rad, ännu bestående sparbanks firma. 6 §. . ; stiftarna skola söka stadfästelse å reglementet hos länsstyrelsen i det län, { inom vilket sparbankens styrelse skall hava sitt säte. ; vid ansökningen, som skall vara underskriven av samtliga stiftare, skall fogas försäkran av stiftarna att det belopp, vartill grundfonden skall uppgå ^ enligt reglementet, blivit tecknat. 7 §. stadfästelse må ej meddelas, där ej sparbanken prövas vara nyttig för det allmänna samt reglementet finnes överensstämma med denna lag ävensom med lag och författning i övrigt. stadfästelse skall likaså vägras, där regie- mentsbestämmelse utan att strida mot lag eller annan författning framstår som uppenbart olämplig. 8 §. grundfonden skall vid stiftandet sättas till minst tjugufemtusen kronor; j dock att, där det 1 reglementet bestämda verksamhetsområdet är ringa eller j andra särskilda omständigheter föranleda därtill, länsstyrelsen må medgiva, i att grundfonden bestämmes till lägre belopp, ej understigande tiotusen kro nor. grundfonden må ej inbetalas annorledes än i penningar. ' 9_§. sedan huvudmän, styrelse och revisorer utsetts samt det belopp, vartill grundfonden enligt reglementet skall uppgå, inbetalts, må sparbank registre ras enligt vad därom föreskrives i denna lag och med stöd av densamma med delade bestämmelser. innan sparbank registrerats, kan den ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller söka, kära eller svara inför domstol eller annan myndighet. handla stiftare eller styrelsen eller annan, som enligt 41 § är ställföreträ dare för sparbanken, eller huvudmän å sparbanks vägnar, innan den blivit registrerad, svara de som deltagit i åtgärden eller beslutet därom för upp kommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en; de äro tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom om att sparbanken var oregistrerad, en för alla och alla för en skyldiga att ställa be tryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras. 10 §. har styi-elsen eller annan ställföreträdare, som avses i 41 §, ingått avtal för oregistrerad sparbank, är avtalet, där registrering sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma honom. • den med vilken avtalet slöts äger frånträda avtalet, innan det kommit eller enligt vad i 89 § sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att spai'- banken registrerats. visste han, att sparbanken var oregistrerad, må han, ¬ " 55 . nr 416 819 dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom föreskriven tid eller då ansökan, som gjorts inom denna tid, avslagits av registreringsmyndigheten, frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt av sänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara styrelseledamot eller firmatecknare. den med vilken avtalet slöts är pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidhliva avtalet, inom skälig tid giva hesked därom. förklarar han sig vilja vidhliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva hesked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat, att sparbanken var oregistrerad. blir enligt första stycket avtal bindande för sparbanken, må ansvarighet, varom stadgas i 9 § tredje stycket, ej göras gällande, utom såvitt angår för pliktelse som skolat fullgöras före sparbanltens registrering. ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan om ansvarighet som nyss sagts väckas, se dan ett år förflutit från registreringen. rs w) om huvudmän 11 §. i sparbank skola såsom representanter för insättarna finnas huvudmän för övervakning av sparbankens förvaltning och med de uppgifter i övrigt, som angivas i denna lag. huvudmännen skola vara minst tjugu och högst femtio, dock att länssty relsen må, om särskilda förhållanden föranleda därtill, medgiva att antalet sättes högre än femtio. 12 §. huvudman skall vara myndig samt, såvida ej länsstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat, vara bosatt inom spar- bankens verksamhetsområde. i# huvudman må ej den vara som är 1. tjänsteman i sparbanken, där ej sådant är uttryckligen medgivet i reglementet, eller 2. huvudman, styrelseledamot eller tjänsteman i annan sparbank. huvudman, som enligt stadgandet i 13 § tillsättes av stadsfullmäktige, kommunalfullmälctige eller landsting, må ej heller vara tjänsteman eller stj'- relseledaraot i annat bankaktiebolag än sparbankernas bankaktiebolag eller i hj^poteksförening eller kassa för jordbrukskredit. 13 §. av antalet huvudmän skall hälften väljas, i enlighet med närmare stad- ganden i reglementet, av fullmäktige i de städer, köpingar och landskommu ner, som ingå i sparbankens verksamhetsområde, eller av landsting. återsto den utses av huvudmännen själva, vid senare huvudmannaval än det, som förrättas i samband med sparbankens bildande, bland insättare i sparbanken, som vid utgången av kalenderåret närmast före huvudmannavalet haft ett tillgodohavande i sparbanken av minst etthundra kronor; huvudman, som står i tur att avgå, äger ej deltaga i valet för besättande av hans egen plats. stadsfullmäktiges, kommunalfullmäktiges och landstings val av huvud män skall vara proportionellt, därest det hegäres av minst så många väl jande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. om förfarandet vid sådant val är särskilt stadgat. ¬ 820 1955 . nr 416 14 §. huvudman, skall utses för fyra år, dock att vid det första huvudmanna- valet inom sparbanken mandattiderna skola i den mån så erfordras för att åstadkomma successiva nyval sättas kortare än som nyss sagts. därest hu vudman avgår eller avlider innan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått till ända eller hinder för honom att vara huvudman uppkommer enligt 12 §, skall fyllnadsval för den återstående delen av mandattiden anställas så snart kan ske. 15 §. de ärenden, vilka jämlikt denna lag eller annan författning eller reglemen tet tillhöra huvudmännens prövning, handläggas å sammanträde enligt vad därom är närmare stadgat här nedan. om fonder och om användning av vinsten 16 §. då det finnes påkallat för att upprätthålla sparbanks verksamhet, må huvudmännen besluta om bildande av garantifond genom bidrag av huvud män eller andra. för att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifond ske å teck ningslista. ä denna skall angivas huruvida ränta skall utgå å fonden och i så fall den räntefot, högst sex procent om året, efter vilken räntan skall beräknas. vidare skola å teckningslistan sparbankens senaste balansräk ning och revisorernas yttrande däröver vara avskrivna. garantifond må återbetalas, i den mån sparbankens återstående fonder, inbegripet förlagskapital enligt vad därom stadgas i 27 §, äro tillräckliga för iakttagandet av det förhållande, som jämlikt nyssnämnda paragraf skall förefinnas mellan sparbankens inlåning och dess fonder. i övrigt skall be träffande återbetalningen gälla vad i sådant hänseend.e blivit utfäst vid ga rantifondens bildande. 17 §. sparbanks vinst skall, i den mån grundfonden eller, om garantifond bil dats, denna gått förlorad, i första hand användas för att uppbringa sådan fond till det belopp, vartill den skall uppgå. vad som av vinsten icke tages i anspråk för det i första stycket nämnda ändamålet skall avsättas till reservfond. dock äga huvudmännen, efter det styrelsen avgivit yttrande i ärendet, besluta, att högst fem procent av de vinstmedel, som eljest skolat avsättas till reservfonden, skola användas till sådant allmännyttigt eller välgörande ändamål, som icke på grund av gäl lande författning skall tillgodoses genom skattebidrag. huvudmännen må överlåta åt styrelsen att närmare bestämma om användningen av vinst medel, som anslagits för ändamål av nyssnämnda slag. 18 §. är i reglementet förbehåll gjort om återbäring av grundfond eller del därav, må sådan återbäring ej äga rum annat än i den mån reservfonden uppgår till belopp, som motsvarar tio gånger grundfonden; ej heller må återbäring ske, så länge garantifond, där sådan bildats, ej återbetalts eller om genom återbäringen det förhållande, som jämlikt 27 § skall förefinnas emellan sparbankens inlåning och fonder, skulle rubbas. r, ' v''l' ¬ • ^ 955 . nr 416 821 19 §. utfäst ränta å garantifond eller grundfond skall icke utbetalas, om till följd därav vinsten å rörelsen icke skulle förslå till att uppbringa grund fond eller garantifond till i 17 § första stycket angivet belopp. ränta å ga rantifond skall ej heller utbetalas, om genom utbetalningen sådan förlust skulle uppkomma å rörelsen att det förhållande, som jämlikt 27 § skall före finnas mellan sparbankens inlåning och dess fonder, inbegripet förlagskapi tal enligt vad därom stadgas i nyssnämnda lagrum, icke skulle kunna upp rätthållas. grundfondränta skall ej i något fall utbetalas om till följd därav förlust skulle uppkomma. 20 §. har sparbank försatts i konkurs efter ansökan, som gjorts inom ett år från det beslut fattades om återbetalning av garantifond eller om återbä ring av grundfond, är beslutet, såvitt det inverkar på borgenärernas rätt, utan verkan; och skall å belopp, som på grund av vad sålunda stadgas skall erläggas till konkursboet, gäldas ränta efter sex procent om året från den dag, då beloppet utbetaltes av sparbanken. 21 §. i den mån ej annat följer av innehållet i 16 och 18 §§, må fonderna ej minskas, därest så ej erfordras till täckande av förlust, som uppstått å rö relsen. om rörelsen 22 §. med de undantag, som framgå av 25 §, må sparbank ej driva annan in låningsrörelse än å sparbanksräkning. en och samma insättares tillgodohavande å sparbanksräkning må icke annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas utöver visst i reglementet bestämt belopp, högst etthundratusen kronor. ej må sparbank ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en månad, efter uppsägning återbetala å sparbanksräkning insatta medel; styrelsen dock obetaget att, då sådant prövas kunna ske utan olägenhet, medgiva utbetalning utan avvaktan på uppsägningstidens utgång. 23 §. insättning å sparbanksräkning skall, där reglementet ej medgiver annat, antecknas i sparbanksbok. sparbanksboken må ej vara ställd till inneha varen eller eljest löpande; ej heller må sparbanken träffa förbehåll, som skulle medföra, att betalning till annan än rätt innehavare kunde åberopas av sparbanken. i fråga om efterlysning och dödande av förkommen sparbanksbok gäller vad därom är särskilt stadgat. 24 §. omyndig må utan särskild tillåtelse av förmyndaren förfoga över medel, som den omyndige, efter det han fyllt sexton år, själv insatt i sparbank. sådana medel må ej från sparbanken utbetalas till förmyndaren utan den omyndiges samtycke. har förmyndaren erhållit överförmyndarens tillstånd att omhändertaga medlen och därom företett bevis hos sparbanken, äger den omyndige ej längre förfoga över medlen. i fall, varom nu är sagt, skall anteckning, att den omyndige ej äger förfoga över innestående medel, verk ställas i sparbankens avräkningsbok samt i sparbanksbok eller annan mot- . 4^. ^ /.i v ¬ 822 1955 . nr 416 bok eller å insättningsbevis i övrigt, när boken eller beviset företes bos spar banken. i fråga om medel, som stå under förvaltning av förmyndare eller god man efter vad i föräldrabalken är stadgat, må, utom såvitt angår ränta som innestått kortare tid än ett år, uttag utan överförmyndarens tillstånd göras allenast såframt förbehåll därom skett enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk. överförmyndaren äger när som helst förordna, att förbehål let ej skall gälla. har sådant förordnande meddelats, skall anteckning där om verkställas i avräkningsboken samt i motboken eller ä insättningsbevi set. överförmyndare, förmyndare och god man äga på begäran erhålla bevis angående beloppet av de medel, som insättas eller innestå, så ock, om med delat tillstånd icke blivit använt, intyg därom. 25 §. intill ett sammanlagt belopp, motsvarande femton procent av de enligt se naste bokslut ä sparbanltsräkning innestående medlen, äger sparbank mot taga inlåning å annan, valfri räkning. härutöver må sparbanlc upptaga lån mot sådana för den allmänna rörel sen avsedda förskrivningar, som medföra rätt till betalning först efter ut- färdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis). för att tillgodose tillfälligt penningbehov må sparbank jämväl begagna kredit i checkräkning hos riks banken eller inländskt bankaktiebolag eller annorledes upptaga lån. 26 §. sparbank må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser. vad sålunda stadgats skall dock ej gälla av sparbanken utställda ränte bärande förlagsbevis lydande å minst etthundra kronor. sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen må av sparbank utfärdas allenast där anordningar vidtagits för kontroll över ute löpande märken, 27 §. sparbank äger mottaga inlåning med dels ett belopp motsvarande summan av a) sparbankens inneliggande kassa; b) vad för sparbankens räkning innestår hos sveriges rikshanjt, riksgälds- kontoret eller j)ostsparbanken eller å postgiro eller hos inländskt bankaktiebo lag, svenslca jordbrukskreditkassan eller centralkassa för jordbrukskredit; ^ c) sparbanken tillhöriga, å inländsk penninginrättning dragna checkar; d) marknadsvärdet, dock högst nominella värdet, å sparbanken tillhöriga av svenska staten utfärdade skattkammarväxlar, å sådana sparbanken till höriga obligationer, vilka utfärdats av staten, sveriges allmänna hypoteks- bank eller konungariltet sveriges stadshypotekskassa samt å andra sparban ken tillhöriga inhemska obligationer, vilka äro av fullgod beskaffenhet; e) fordringar på grund av lån, för vilkas fulla gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet är ansvarig; samt f) fordringar, för vilka säkerheten utgores' av fullgoda inhemska obligationer, beräknade till marlcnadsvärdet, dock högst nominella värdet, inteckning i jordbruks-, bostads- eller affärsfastighet inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet, eller inteckning i tomträtt till bebyggd fastighet, såvida den eller de byggnader, som finnas uppförda därå, äro avsedda väsentligen för bostadsändamål, inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet å byggnaderna; ¬ b t ' • 55 • nr 416 823 dels ock därutöver ett belopp av högst tolv och en halv gånger sparban kens fonder. i intet fall må dock inlåningen med avdrag av ett belopp, motsvarande de medel som upptagits under a)—c) i första stycket ävensom, i den mån återstående löptid utgör högst ett år, skattkammarväxlar samt statens, sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket sveriges stadshypoteks- kassas obligationer, överstiga femtio gånger sparbankens fonder. på ansökan av sparbank äger konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret samt sparbanksinspektionen, medgiva att av sparbanlten utställda förlagsbevis icke skola anses såsom inlåning samt att med sparbankens fonder må likställas, intill ett belopp motsvarande högst hälften av sparbankens reservfond, nominella värdert å förlagsbevis, utställda av sparbanken. sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, må vid bestämmande av inlå ningens omfattning under tiden för likvidationen intill belopp och på vill kor som sparbanksinspektionen fastställer taga överskottet i beräkning. 28 §. sparbanks utlåningsrörelse skall företrädesvis avse sparbankens verk samhetsområde. lån må ej utlämnas mot annat fordringsbevis än skuldebrev. utan hinder av vad sålunda stadgas må dock beviljas kredit i checkräkning till belopp i varje särskilt fall av högst tjugufemtusen kronor. lån utan särskild säkerhet må beviljas till belopp i varje särskilt fall av högst femtusen kronor och sammanlagt motsvarande högst en femtedel av sparbankens fonder ävensom, utan sagda begränsningar, till kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller till annan sparbank. i övrigt äger sparbank utlämna lån allenast mot fullgod säkerhet av pant eller borgen. mot inteckning i fartyg eller förlagsinteckning eller inteck ning i jordbruksinventarier må lån ej utlämnas, sparbank dock obetaget att mottaga sådan säkerhet tillika med annan i och för sig fullgod säkerhet, som nyss nämnts. lån mot pant av aktier eller förlagsbevis må utlämnas högst till sammanlagt belopp motsvarande hälften av sparbankens fonder, dock att sparbanlc icke må som pant mottaga aktie i bolag, vars verksamhet huvudsakligen består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som idkar emissionsrörelse, eller förlagsbevis, som sådant bolag eller sparbanken själv utställt. ej heller må sparbank som pant godtaga bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken. lån, för vilket säkerbeten utgöres av borgen av annan än kommun eller därmed jämförlig samfällighet, må utlämnas endast på viss tid och ej utestå längre än femton år. är lånet ställt på längre återbetalningstid än ett år, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning i förhållande till den tid, för vilken lånet beviljats; dock må frihet från avbetalning kunna medgivas, där fråga är om studielån, under högst fem år från lånets utlämnande samt i öv rigt, där så finnes påkallat med hänsyn till lånets ändamål, under högst tre år från samma tidpunkt. oavsett vad som avtalats om återbetalning, skall sparbank förbehålla sig sådan uppsägningsrätt som i 29 § första stycket sägs. vad i fjärde och femte styckena är stadgat skall ej gälla lån, för vars fulla gäldande staten är ansvarig. 29 §. är lån, för vars fulla gäldande staten icke är ansvarig eller för vilket kommun eller därmed jämförlig samfällighet ej svarar i egenskap av hu- vudgäldenär eller löftesman, icke ställt att betalas inom tre månader eller. ¬ 824 1955 • nr 416 där fråga är om lån, för vilket säkerheten utgöres av inteckning i fast egen dom eller tomträtt, inom sex månader, skall sparbanken förbehålla sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning senast inom tid, som nyss för varje fall sagts. sådan uppsägningsrätt må icke i något avseende inskränkas av spar banken. utan binder av vad i första stycket sägs må sparbank, där summan av insättarnas behållning å sparbanksräkning och sparbankens fonder enligt senaste bokslut uppgår till minst fem miljoner kronor, på sätt och i den omfattning nedan stadgas mot säkerhet av inteckning i fast egendom inom verksamhetsområdet eller tomträtt till fastighet inom området utlämna lån, ställt på längre återbetalningstid än sex månader, utan att därvid förbehålla sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning inom sagda tid. lån som nyss sagts må utlämnas högst till ett sammanlagt belopp mot svarande trettio procent av summan av insättarnas behållning å sparbanks räkning och sparbankens fonder enligt senaste bokslut. högst en femtedel av nämnda belopp må ställas att förfalla under ett och samma år. lånen må icke ställas på längre återbetalningstid än tio år. innan lån, varom nu är fråga, beviljas, skall sparbanken företaga upp skattning av värdet å den fasta egendomen eller å byggnad eller byggnader, som uppförts å den med tomträtt upplåtna fastigheten. såsom säkerhet må godtagas allenast inteclming i jordbruksfastighet eller i sådan bostads- eller affärsfastigbet, som är belägen inom område för vilket stadsplan eller byggnadsplan fastställts, eller inteckning i tomträtt till be- byggd fastighet inom dylikt område, såvida den eller de byggnader, som finnas uppförda å tomträttsmarken, äro avsedda väsentligen för bostadsän damål samt 4 kap. lagen om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse av den 5 juni 1953 äger tillämpning å tomträtten. inteckningen skall ligga inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet å den fasta egendomen, byggnaden eller byggnaderna och likaledes inom sextio procent av det i nästföregående stycke omförmälda uppskattningsvärdet. sparbank skall förbehålla sig rätt att till betalning senast inom tre måna der uppsäga lån, varom nu är fråga, därest den intecknade fasta egendomen eller tomträtten till följd av vanvård av byggnad, skogsavverkning eller av annan anledning undergår sådan värdeminskning, att säkerbeten i märklig mån försvagas, eller därest tomträtten uppsäges. nedsättning av taxerings värdet å den fasta egendomen eller å byggnaden eller byggnaderna å den med tomträtt upplåtna fastigheten skall icke i och för sig utgöra grund för uppsägning. 30 §. lån må ej utlämnas mot skuldförbindelse, för vars uppfyllande ledamot av sparbankens styrelse, revisor eller revisorssuppleant i sparbanken eller där anställd tjänsteman svarar i egenskap av buvudgäldenär eller löftesman, utan så är att till säkerhet för lånets fulla belopp ställes pant av fullgoda in hemska obligationer eller sådana inteckningar, som omförmälas i 27 § första stycket. utan binder av vad i första stycket stadgas må dock utlämnas lån, för vars fulla gäldande staten eller kommun eller därmed jämförlig samfälligbet är ansvarig. 31 §. sparbank är skyldig att i kassareserv redovisa ett belopp, som tillsam mans med sparbankens kassa motsvarar minst summan av dels tjugufem procent av de förbindelser, som det åligger sparbanken att fullgöra vid an- ¬ - • ' 5 . nr 416 825 fordran eller efter uppsägning inom kortare tid än en månad, dels åtta procent av sparbanltens övriga inlåning. kassareserv skall utgöras av: a) vad för sparbankens räkning innestår å postgiro eller sådana tillgodo havanden hos riksbanken, riksgäldskontoret, postsparbanken eller inländskt bankaktiebolag, vilkas återstående löptid ej överstiger ett år eller vilka kunna uppsägas till betalning inom högst ett år; b) sparbanken tillhöriga, å inländsk penninginrättning dragna checkar; c) statens skattkammarväxlar; d) fullgoda inhemska obligationer, vilka kunna med lätthet förvandlas i penningar; eller e) till belopp av högst etthundratusen kronor, inteckningar inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet uti jordbruksfastighet eller uti sådan bostads- eller affärsfastighet, som är belägen inom område, för vil ket stadsplan eller byggnadsplan fastställts, såframt inteckningarna av sparbanken innehavas såsom säkerhet för lån, vilka förfalla eller kunna av sparbanken uppsägas till betalning inom högst sex månader. i , obligationer, som ingå i kassareserven, må beräknas högst till mark- ' nadsvärdet. har tillgång av uppräknat slag pantsatts av sparbanken, må den icke tagas i beräkning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för avtalad kredit, som ej till fullo begagnats av sparbanken, den må beräknas till det belopp, som sparbanken enligt avtalet är berättigad att ytterligare utbekomma. efter prövning i varje särskilt fall må sparbanksinspektionen medgiva, att jämväl andra tillgångar än de som uppräknats här ovan må betraktas så som kassareservmedel. nedgår kassareserv under vad i första stycket sägs, skall den så snart kan ske åter uppbringas till föreskrivet belopp. 32 §. sparbank må ej förvärva fast egendom eller tomträtt, såframt ej med fånget åsyftas att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande. för samma ändamål må jämväl förvärvas bostadsrätt till lägenhet, aktie i bolag, som uteslutande har till syfte att förvalta för omförmälda använd ning förvärvad fast egendom eller tomträtt, eller förlagsbevis, utfärdat av sådant bolag. vill sparbank förvärva fast egendom, tomträtt eller aktie som nyss sagts eller förbättra byggnad, vari sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda, för belopp, vilket sammanlagt med det belopp, vartill spar banken förut tillhörig fast egendom, tomträtt eller aktie av ifrågavarande art bör uppskattas, överstiger hälften av fonderna, skall frågan härom hän- skjutas till huvudmännens prövning. åtgärden må ej vidtagas, där ej minst två tredjedelar av de i frågans avgörande deltagande huvudmännen uttalat sig för densamma samt beslutet tillika vunnit länsstyrelsens stadfästelse. vid tillämpning av första stycket tredje punkten skall uppskattningen av egendom, som där sägs, ske enligt stadgandena i 48 §, dock att värdet av aktie skall beräknas till belopp motsvarande den andel av bokförda värdet å bolagets egendom, vilken belöper å aktien. av lös egendom må sparbank i övrigt ej förvärva annat än penningar, obligationer, av rörelsen betingade fordringar samt sådana inventarier, som anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innäar. dock må sparbank använda ett belopp, motsvarande högst en tiondel av sparbankens fonder, till förvärv av andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant aktiebolag, som med konungens godkännande skall vara verksamt såsom * 216—557024. svensk författningssamling 1955, nr416—422 \ ¬ 826 1955 . nr 416 en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemen samma intressen, eller av förlagsbevis, som utgives av föreningen eller aktiebolaget, eller såsom tillskott i övrigt till föreningen eller aktiebolaget. 33 §. utan hinder av vad i 32 § stadgas må sparbank till skyddande av fordran å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom, där uppenbart är att sparbanken eljest skulle lida avsevärd förlust, dock icke i någotdera fallet bevis om till skott till garantifond eller grundfond i sparbanken, därest ej de i 16 och 18 §§ angivna förutsättningarna för återbetalning av fond föreligga. egendom, som sparbank förvärvat med stöd av bestämmelserna i denna paragraf, skall åter avyttras, så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan förlust för sparbanken. 34 §. sparbanks filial skall vara belägen inom sparbankens verksamhetsområde. filial, som må bevilja eller utbetala lån eller ombesörja avräkningsbok- föring eller hålles öppen mer än nio timmar i veckan, är avdelningskontor. annan filial är sparställe. för inrättande av avdelningskontor i kommun, där sparbanken icke förut driver verksamhet vid huvudkontor eller avdel ningskontor, fordras tillstånd av länsstyrelsen i det län, till vilket kommu nen hör. sådant tillstånd må lämnas endast om sparbanksverksamheten i kommunen finnes kunna vara till nytta för det allmänna. 35 §. inom kommun, där sparbank icke är berättigad att utöva verksamhet vid huvudkontor eller avdelningskontor, må sparbanken icke idka in- eller ut låning genom ombud. vad sålunda stadgats skall dock icke utgöra hinder för sparbank att såsom ombud anlita annan sparbank eller bankaktiebolag. ej heller skall stadgandet utgöra hinder för inlåning, som bedrives inom skolsparrörelsen och sparklubbsrörelsen. om styrelse och firmateckmng 36 §. för sparbank skall finnas en av huvudmännen utsedd styrelse bestående av minst fem ledamöter. styrelsen skall handhava den omedelbara ledningen av sparbankens verk samhet. vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla beträffande styrelsesuppleant. 37 §. styrelseledamot skall vara myndig svensk medborgare samt, såvida ej länsstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat, vara bosatt inom sparbankens verksamhetsområde. styrelseledamot må ej den vara, som är 1. tjänsteman i sparbanken, där ej reglementet innehåller uttryckligt medgivande härtill, vilket medgivande dock icke må gälla styrelsens ord förande. ¬ • - • • . nr 416 827 2. styrelseledamot eller tjänsteman i annan sparbank, eller 3. tjänsteman i annat bankaktiebolag än sparbankernas bankaktiebolag eller i hypoteksförening eller kassa för jordbrukskredit. av styrelseledamöterna må sammanlagt högst en tredjedel tillika vara styrelseledamöter i annat bankaktiebolag än sparbankernas banltaktiebolag eller i hypoteksförening eller kassa för jordhrukskredit. 38 §. styrelseledamot skall utses för tid intill dess årssammanträde med huvud männen hållits och må icke utses för längre tid än till och med det års- sammanträde, vilket skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter det år, då valet sker. styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut av huvudmännen skiljas från uppdraget. 39 §. styrelsen må, där reglementet så medgiver, uppdraga åt delegation att, med de inskränkningar som i tredje stycket sägs, avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens egen prövning. delegation skall bestå av minst tre ledamöter och utses bland st^else- ledamöterna, dem som utgöra ledningen för avdelningskontor eller tjänste männen i sparbanken. delegations uppdrag må ej avse andra ärenden än sådana som angå be viljande av kredit. grunderna för kreditgivningen skola angivas i en av styrelsen för ett år i sänder fastställd instruktion för delegationens verk samhet. 40 §. styrelseledamot eller ledamot av delegation enligt 39 § må ej handlägga ^ fråga rörande avtal mellan honom och sparbanken eller sådan fråga om avtal mellan sparbanken och tredje man, i vilken han äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot sparbankens. ej heller må han del- 1 taga i beslut angående avtal mellan sparbanken och tredje man, som han ji, ensam eller jämte annan äger företräda. vad sålunda är stadgat skall äga 2 motsvarande tillämpning beträffande gåva från sparbanken, så ock beträf fande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, delegationsleda moten eller tredje man. 41 §. styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat, i' att handla å sparbankens vägnar i förhållande till tredje man samt att företräda sparbanken inför domstolar och andra myndigheter. samma be- . hörighet tillkommer ock dem som efter vad i 42 § sägs äga teckna sparban kens firma. 42 §. i sparbanks firma skall tecknas av minst två personer i förening, t.fl bemyndigande for styrelseledamot eller styrelsesuppleant att teckna spar- banks firma må meddelas av styrelsen. styrelsen äger ock bemyndiga annan än nu sagts att teckna sparbankens firma, om tillåtelse därtill givits i reg lementet eller av huvudmännen; dock må i dylikt fall bemyndigande ej ^ lämnas den som är omyndig eller den som icke är här i riket bosatt svensk medborgare. bemyndigande att teckna sparbankens firma må när som helst återkallas av styrelsen. i 43 §. i förhållande till sparbanken åligger det styrelsen att ställa sig till efter rättelse de särskilda föreskrifter som meddelas i reglementet eller, beträf- ¬ 828 1955 . nr 416 fande frågor som falla inom huvudmännens befogenhet, av dessa. det samma skall gälla annan ställföreträdare for sparbanken samt delegation enligt 39 §; och äro dessa jämväl skyldiga att hörsamma föreskrift som meddelas av styrelsen. föreskrift, vilken såsom stridande mot denna lag eller reglementet finnes ej vara gällande, må dock ej efterkommas, ej heller föreslurift av huvud männen om sådan åtgärd avseende förvaltningen av sparbankens angelägen heter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsido sättande av sparbankens intressen. den som enligt 40 § icke må för sparbanken handlägga fråga om avtal äger ej heller befogenhet att utan säi'skilt uppdrag av styrelsen företräda sparbanken i avseende å avtalet. 44 §. har styrelsen eller annan ställföreträdare företagit rättshandling å spar bankens vägnar men därvid handlat i strid med föreskrift, som avses i 43 §, eller eljest överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen ej gällande mot sparbanken, såframt tredje man insåg eller bort inse att sådant överskri dande förelåg. har styrelsesuppleant utövat styrelseledamots befogenhet, är det förhål landet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man, där denne ej insåg eller bort inse nämnda förhållande. 45 §. har styrelsen eller annan ställföreträdare för sparbanken utfärdat hand ling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att den utfärdats å sparbankens vägnar, svara de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av om ständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för sparbanken, samt den, till vilken handlingen ställts, av sparbanken erhåller hehörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gäl lande mot undertecknarna. 46 §. angående behörighet för styrelseledamot så ock för den, som eljest be myndigats teckna sparbankens firma, att mottaga delgivning i rättegång mot sparbanken är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant av seende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall delgivas sparbanken. vill styrelsen kära till sparbanken, skall stämningen delgivas sparbanken genom att föredragas å sammanträde med huvudmännen. om styrelsens årsredovisning 47 §. det åligger stjn-elsen att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av sparbankens angelägenheter genom avlämnande av för valtningsberättelse, upptagande vinst- och förlusträkning samt balansräk ning. förvaltningsberättelsen skall vara underskriven av samtliga styrelse ledamöter. före mars månads utgång skall styrelsen till revisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna förvaltningsberättelsen för det förflutna året. ¬ - - • . nr 416 829 48 §. jämte vad i bokföringslagen är stadgat skall i fråga om sparbanks balans räkning gälla: 1. obligation må upptagas högst till gällande marknadsvärde; dock må räntebärande obligation, som avses i 27 §, i stället upptagas till nedan an givet värde, nämligen, beträffande obligation, utfärdad av staten, sveriges allmänna hypoteks- i bank eller konungariket sveriges stadshypotekskassa: sådant värde, att obligationens avkastning utgår efter en räntefot, som motsvarar den av sparbanksinspektionen på sätt under 3 sägs beräknade medelräntan under !| ^ de senaste tio åren å där nämnda obligationer; ; beträffande annan obligation, vilken förmyndare äger utan överförmyn darens samtycke inköpa för omyndigs medel: sådant värde, att obligationens avkastning utgår efter en räntefot, som med en fjärdedels procent överstiger i nämnda medelränta; samt beträffande övriga obligationer: sådant värde, att obligationens avkast ning utgår efter en räntefot, som med en halv procent överstiger nämnda medelränta. 2. fordran på grund av lån, för vilket kommun eller därmed jämförlig samfällighet är ansvarig i egenskap av huvudgäldenär eller löftesman eller för vilket säkerheten utgöres av inteckning och vilket förfaller eller kan av sparbanken uppsägas till betalning först efter längre tid än sex månader, må upptagas högst till sådant värde, att lånets avkastning utgår efter en ränte fot, som med en fjärdedels procent överstiger antingen den under 1 avsedda medelräntan eller ock den av sparbanksinspektionen på sätt under 3 sägs be räknade medelräntan för det sistförflutna året å där nämnda obligationer. vad nu sagts skall, under enahanda förutsättning i fråga om återhetalnings- tiden, gälla jämväl lån, för vars fulla gäldande staten är ansvarig, dock att i detta fall någon förhöjning av räntefoten utöver medelränta icke skall äga rum. 3. beräknandet av de under 1 och 2 avsedda tioåriga och årliga medel- räntorna skall grundas å noteringarna på stockholms fondbörs vid minst ett tillfälle under varje kalender kvartal för sådana av staten, sveriges all männa hypoteksbank och konungariket sveriges stadshypotekskassa utgivna obligationer, som vid noteringstillfället haft en återstående löptid av minst tio år och då noterats till högst det belopp, varå obligationerna lyda. därest dylika noteringar under något kvartal icke förekommit eller ägt så ringa omfattning, att sparbanksinspektionen finner noteringarna icke utgöra till fredsställande grund för medelräntans beräknande, ankommer å konungen att efter framställning av inspektionen fastställa det procenttal, som med avseende å detta kvartal skall utgöra grund för beräkningen. sparbanks- inspektionen skall för sparbankerna tillkännagiva de beräknade medelrän-i torna. 4. tillgångar, avsedda till stadigvarande bruk för sparbanken, må ej i vidare mån än som betingas av förbättringar, som nedlagts å desamma, i balansräkningen för det år, varunder de förvärvats, upptagas till högre värde än som motsvarar kostnaderna för deras förvärvande och därefter till högre värde än det, vartill de varit uppförda i närmast föregående balansräkning. är det verkliga värdet lägre än det helopp, vartill dylik tillgång sålunda upptagits, skall å tillgången årligen avskrivas vad som motsvarar dess av -ålder och nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värde-fininskning. ¬ 830 1955 . nr 416 utan hinder av vad nu sagts må fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för sparbanken, eller tomträtt till fastighet, avsedd för sådant ändamål, för täckande av förlust å sparbankens rörelse uppskrivas högst till det be stående värde, tillgången i fråga måste anses äga, såframt sparbanks inspektionen medgivit uppskrivningen. i intet fall må dock uppslcrivning ske över senast fastställda taxeringsvärdet å den fasta egendomen eller, vad gäller tomträtt, å byggnad eller byggnader, som utgöra tillbehör till tomt rätten. vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å aktie, som omförmäles i 32 § första stycket. 5. obligation eller fordran, som avses under 2, må i balansräkningen för det år, varunder tillgången förvärvats, ej upptagas till högre värde än som motsvarar kostnaden för obligationens förvärvande eller fordringens belopp och därefter ej till högre värde än det, vartill tillgången varit uppförd i närmast föregående balansräkning. utan binder av vad nu sagts må i båda fallen uppskrivning av sådan till gångs bokförda värde ske i nedan nämnd omfattning i syfte att täcka förlust å sparbankens rörelse eller motsvarande nedslu-ivning av annan tillgångs bokförda värde: obligation må uppskrivas högst till gällande marknadsvärde, i sistnämn da syfte dock ej till högre belopp än det, varå obligationen lyder; fordran må uppskrivas högst till fordringens värde, beräknat enligt den under 2 sist angivna grunden, dock bögst till fordringens belopp. 6. beträffande andra tillgångar än ovan nämnts gäller att de ej må upp tagas över verkliga värdet. osäkra fordringar skola upptagas högst till det belopp, varmed de beräknas komma att inflyta. värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång. 7. i stället för avskrivning å tillgångs värde må motsvarande belopp kunna uppföras å särskilt värdeminskningskonto. minskning av värdeminsknings konto är medgiven, där avskrivning med samma belopp sker å motsvarande tillgång, så ock i den mån, enligt vad förut i denna paragraf är sagt, binder ej möter för uppskrivning av tillgång samt minskning av värdeminsknings konto sker i stället för sådan uppskrivning. 8. avskrivning skall avse viss tillgång eller grupp av tillgångar av likar tad beskaffenhet. 9. de belopp, till vilka sparbankens särskilda fonder uppgå, skola vart för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. benämningen fond må endast användas för grundfond, reservfond och garantifond. 10. organisations- eller förvaltningskostnader må ej uppföras såsom till gång. 11. inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av sparbankens ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna. tillika skall inom linjen upptagas av sparbanken ställda panters sammanlagda bokförda värde. inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år av pensioner utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom skuld i balansräkningen. pensionsförpliktelser, som i närmast föregående balansräkning upptagits såsom skuld, må ej redovisas inom linjen. ytter ligare skall inom linjen uppföras ränta å garantifond eller grundfond, som till följd av reglerna i 19 § icke kunnat utbetalas. vad i bokföringslagen stadgas om balansräknings införande i inventarie bok skall såvitt angår sparbanks balansrälcning i stället avse dess införande i sparbankens huvudbok. balansräkningen skall vara uppställd i lämpliga buvudposter, till vilka specifikationer skola finnas i bandelsbok eller bilaga. ¬ i . ' . nr él6 831 49 §. beträffande uppställandet av vinst- och förlusträkning gäller, att den samma skall upptaga sparbankens intäkter av och kostnader för rörelsen under året samt angiva verkställda avskrivningar. 50 §. i förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan för fång för sparbanken, lämnas upplysning om sådana för bedömningen av sparbankens ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för sparbanken, jämväl där de inträffat efter årets slut. styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag i anledning av sparbankens vinst enligt balansräkningen. om revision 51 §. styrelsens förvaltning samt sparbankens räkenskaper skola granskas av revisorer som väljas av huvudmännen samt, enligt vad i 81 § är stadgat, en revisor utsedd av länsstyrelsen. då revisorer väljas av huvudmännen, skola lika många suppleanter utses. 52 §. revisorer och revisorssuppleanter skola utses för tid intill dess årssam- manträde med huvudmännen hållits och må icke utses för längre tid än till och med det årssammanträde, vilket skall äga rum under tredje räkenskaps året efter det år, då valet sker. av huvudmännen utsedd revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från upp draget genom beslut av huvudmännen, 53 §. revisor skall vara myndig, här i riket bosatt svensk medborgare. revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till sparbankens verksamhet erfordras för uppdraget. till revisor må ej utses den, som är tjänsteman i sparbanken eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller till annan i ledande ställning i sparbanken, ej heller make till den, som har sådan ledande ställning, eller den, som med honom är i rätt upp- eller ned stigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon. vad i denna paragraf stadgas om revisor skall äga motsvarande tillämp ning å revisorssuppleant. 54 §. revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen inom en månad efter det förvaltningsberättelsen kommit revisorerna till banda. 55 §. revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av reviso rernas granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i avseende å för- ¬ 832 1955 • nr 416 valtningsberättelsen, de i densamma upptagna vinst- och förlust- samt ba lansräkningarna, sparbankens bokföring eller inventeringen av dess till gångar eller eljest beträffande förvaltningen av sparbankens angelagenlie- ter föreligger eller icke. föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen. revisorerna äga ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till huvudmännens kännedom. revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående omfattningen av den av revisorerna verkställda granskningen; sparbankens förvaltningsutgifter; den inre kontrollen inom sparbanken; fastställelse av balansräkningen; ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt styrelsens förslag i anledning av sparbankens vinst enligt balansräk ningen. har tillgång upptagits till högre värde än i senaste fastställda balansräk ning eller har tillgång, som anskaffats under räkenskapsåret, upptagits till högre värde än anskaffningskostnaden, skall särskilt uttalande därom göras i revisionsberättelsen. om sammanträde med huvndmämien 56 §. huvudman må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och spar- b^ken eller sådan fråga om avtal mellan sparbanken och tredje man, i vilken han äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot spar bankens. ej heller må han deltaga i beslut angående avtal mellan spar banken och tredje man, som han ensam eller jämte annan äger företräda. vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande gåva från sparbanken, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot ' huvudmannen eller tredje man. huvudman, som tillika är styrelseledamot i sparbanken, må ej deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant eller i beslut angående ansvarsfrihet för styrelsen. 57 §. ärssammanträde med huvudmännen skall hållas varje år före maj må nads utgång. å årssammanträdet skola till avgörande företagas frågorna om faststäl lelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas er forderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. huvudmännen skola ock bestämma i vilken utsträckning sparbankens vinst skall avsättas till dess fonder samt, där tid för vilken styrelseledamot eller revisor eller styrelse- eller revisorssuppleant utsetts gått till ända, förrätta erforderliga nyval. andra ärenden, vilka enligt lag eller annan författning eller reglementet tillhöra huvudmännens handläggning eller av styrelsen överlämnas till de ras avgörande, må behandlas jämväl på annat sammanträde än årssamman- träde. om talan mot styrelseledamot m, fl. 58 §. ansvarsfrihet må ej anses vara beviljad styrelseledamot, såframt en tred jedel av samtliga huvudmän röstat däremot. ¬ ' • .nr 416 833 anställes ej talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen avser, inom ett år från det förvaltnings- och revisionsberättelserna fram lades å sammanträde med huvudmännen, skall så anses som om ansvars frihet blivit beviljad. om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot styrelseledamot på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för sparbanken styrelsen eller styrelseledamot uppsåtligen eller av vårdslöshet lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar i förvaltningsberättelsen eller eljest till huvudmännen eller ock genom bokfö ringen eller eljest till revisorerna. talan, som grundas därpå att styrelse ledamot begått brottslig handling, må ock eljest kunna anställas mot honom, såframt ej beviljad ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling. talan om skadestånd på grund av förvaltningsåtgärd, som med stöd av uppdrag varom förmäles i 39 § första stycket vidtagits av ledamot av dele gation som där sägs, må ej väckas av sparbanken, sedan ett år förflutit från det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det räkenskapsår, un der vilket åtgärden vidtagits, framlagts å sammanträde med huvudmännen, såframt icke förhållande föreligger varom stadgas i tredje stycket. 59 §. talan mot revisor må ej anställas av sparbanken, sedan två år förflutit från det revisionsberättelsen framlades å sammanträde med huvudmännen. utan hinder av vad i första stycket sägs må talan anställas som grundas därpå, att revisor begått brottslig handling. 60 §. försättes sparbank i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från det sammanträde med huvudmännen, där förvaltnings- och revisionsberät- ij'onn telserna framlades, äger konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit beviljad styrelseledamot, anställa talan mot honom å förvaltningen under det räken- skapsår redovisningen avser. mot ledamot av delegation enligt 39 § samt revisor äger konkursboet ock, där sparbanken försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts innan två år förflutit från det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen framlades å sammanträde med huvudmännen, föra sådan talan. talan, varom stadgas i denna paragraf, skall väckas inom sex månader från första borgenärssaramanträdet eller, där tiden för anställande av talan för sparbanken då ännu ej gått till ända, före utgången av den tid. för- summas det, är rätt till talan förlorad. om ändring av reglementet 61 §. beslut om ändring av sparbanks reglemente är ej giltigt, med mindre samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å två på var andra följande sammanträden och å det sammanträde, som sist hållits, biträtts av minst två tredjedelar av de vid sammanträdet närvarande huvud männen. är för beslutets giltighet ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända till efterrättelse. beslutet är ej heller giltigt, förrän det stadfästs av länsstyrelsen. för prövningen skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas i 7 §, 217—557024. svensk författningssamling 1955, nrélg—422 ¬ 834 1955 . nr 416 om talan å huvudmäimens beslut 62 §. 1 mom. menar styrelsen, att beslut, som fattats å sammanträde med hu vudmännen, icke tillkommit i behörig ordning eller att beslutet eljest strider mot denna lag eller reglementet, äger styrelsen därå väcka talan mot spar banken. samma talerätt tillkommer ock styrelseledamot samt huvudman. grundas talan på att beslutet icke tillkommit i behörig ordning, skall talan väckas inom tre månader från beslutets dag. försummas det, är be slutet gällande. hava vid sådant beslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller reglementet upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätte ligen ialcttagits, är beslutet, ehuru klandertalan ej väckts, icke gällande, utan så är att i strid med 86 § 2 mom. registrering av beslutet ägt rum. 2 mom. har talan väckts beträffande beslut å sammanträde med huvud männen, äger domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan målet av-" göres förordna, att beslutet ej må verkställas. om likvidation och upplösning • 63 §. sparbank skall träda i likvidation, där beslut härom träffats av huvud männen på sätt i andra stycket sägs eller länsstyrelsen enligt vad i 81 § stad gas förordnat, att likvidation skall äga rum. av huvudmännen fattat beslut om likvidation är ej giltigt, med mindre samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å två på var andra följande sammanträden med huvudmännen samt å det sammanträde, som sist hållits, biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och dess tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. är för beslutets giltighet ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända til^ efterrättelse. 64 §. besluta huvudmännen, att sparbanken skall träda i likvidation, åligger det huvudmännen att välja minst två likvidatorer att verkställa likvidatio-^ nen. huvudmännen må ock utse en eller flera suppleanter. har länsstyrelsen förordnat, att sparbanken skall träda i likvidation, skall; sparbankens styrelse genast kalla huvudmännen till sammanträde för val av likvidatorer, ändå att ändring sökes i länsst3n'elsens beslut. underlåta huvudmännen i fall, som avses i andra stycket, att utse likvida torer, ankommer på länsstyrelsen att utse likvidatorer; och svara under ti den, intill dess så skett, de som med vetskap om att länsstyrelsen meddelat förordnande om sparbankens trädande i likvidation deltaga i beslut om fortsättande av sparbankens verksamhet eller handla å dess vägnar för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. då likvidatorer utsetts av huvudmännen eller förordnats av länsstyrelsen, skall sparbanken anses hava trätt i likvidation, ^ upphör mandattid för huvudman, sedan beslut om likvidation fattats, skall mandattiden anses vara förlängd till dess likvidationen avslutats. 65 §. likvidator skall vara myndig, här i riket bosatt svensk medborgare. uppdraget att vara likvidator gäller intill dess likvidationen blivit av- ¬ • nr 416 835 slutad, men den, som meddelat uppdraget, må när som helst entlediga likvi datorn och utse annan i hans ställe. visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande av sitt uppdrag, äger länsstyrelsen, ändå att likvidatorn utsetts av huvudmän nen, efter likvidatorns hörande entlediga honom och förordna annan i hans ställe. vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator. 66 §. ä det sammanträde med huvudmännen, vid vilket likvidatorer utses, skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvida- torernas förvaltning och sparbankens räkenskaper under likvidationen. hava likvidatorer förordnats av länsstyrelsen, skola de ofördröj ligen sam mankalla huvudmännen till sammanträde för sådant val. huvudmännen må ock utse en eller flera suppleanter. likvidationsrevisor och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans ställe. angående likvidationsrevisor som förordnas av länsstyrelsen stadgas i 82 §. vad i 53 § är stadgat om revisor och revisorssuppleant skall i tillämpliga delar gälla beträffande likvidationsrevisor och suppleant. 67 §. då sparbanken trätt i likvidation, åligger det styrelsen att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av sparbankens angelägenheter under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse framlagts å sammanträde med huvudmännen. redovisningen skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas till revi sorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse. redovis ningen och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart kan ske framläggas å sammanträde med huvudmännen; och skall å detta samman träde till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar. i fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revi sionsberättelsen, om handlingars framläggande å sammanträde med huvud männen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller ledamot av delegation enligt 39 § skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag förut rörande dessa ämnen föreskri vits. 68 §. det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å sparbankens okända borgenärer samt upprätta och i huvudboken införa balansräkning. i balansräkningen skola tillgångarna upptagas till verkliga värdet. 69 §. likvidatorerna skola förvalta sparbankens angelägenheter under likvi dationen. det åligger dem att så snart kan ske förvandla sparbankens egen dom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verk ställa betalning av sparbankens skulder, däri inbegripet skulder på gi'und av förlagsupplåning. sparbankens rörelse må fortsättas allenast i den mån det är nödvändigt för en ändamålsenlig avveckling. har ombud förordnats av länsstyrelsen enligt 82 § 1 mom., må sparban kens egendom ej avyttras under hand utan ombudets samtycke. finnes han ¬ 836 1955 • nr 416 hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äger länsstyrelsen på ansökan av likvl- datorerna tillåta försäljningen. samtycke, som nu är sagt, är ej av nöden, där likvidatorerna vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat värdepapper. finnes garantifond eller bar i reglementet gjorts förbehåll om återbäring av grundfond, åligger det likvidatorerna att, i den mån sparbankens till gångar förslå, ombesörja återbetalning av garanti- eller grundfond jämte utfäst ränta; dock må återbäring av grundfond ej äga rum, förrän garanti- fond jämte ränta återbetalts. med de jämkningar, som följa av vad i detta lagrum eller eljest är stadgat om likvidation, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda spar banken så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelse- - ledamot. 70 §. har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för sparbanken hand ling utfärdats utan firmateckning, som utvisar att sparbanken är i likvida tion, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å spar bankens vägnar som ock att sparbanken är i likvidation, svara de, som un dertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst fram gick, att den utfärdades för sparbanken och att denna var i likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av sparbanken erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna. 71 §. likvidatorerna hava att för varje räkenskapsår, sedan bokslut upprättatsj avgiva förvaltningsberättelse, upptagande balansräkning enligt 68 §, av-: seende sparbankens ställning vid årets utgång, samt likvidationsräkning. ' förvaltningsberättelsen skall vara underskriven av samtliga likvidatorer. \ likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för ' inkomster och utgifter under året, därvid inkomsterna å försäljning av ; sparbankens tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp, som erlagts i betalning för sparbankens skulder, och dels övriga utgifter i lämpliga poster. före mars månads utgång skola likvidatorerna till likvidationsreviso rerna avlämna förvaltningsberättelsen för det förflutna året. 72 §. inom en månad efter det förvaltningsberättelsen överlämnats till likvi-' dationsrevisorerna skola dessa till likvidatorerna avlämna berättelse över granskningen av deras förvaltning och sparbankens räkenskaper för räken skapsåret. revisionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvida- , tionsrevisorerna, skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening likvidationen onödigt fördröjes eller icke. om revisionsberättelsens innehåll ' i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat i 55 §. då likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisionsberät telse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla huvudmännen till samman träde för granskning av redovisningen. / ¬ kl . nr 416 837 73 §. sedan den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi samt likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart kan ske avgiva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvalt ningsberättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess avslutande. vid berättelsen skola fogas redovisnin^gshandlingar för hela likvidationstiden. förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna, vil ka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revi sionsberättelse över förvaltningen under likvidationen. om revisionsberät telsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat i 55 §. efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola dessa ofördröj ligen kalla huvudmännen till sammanträde för granskning av slut redovisningen. då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och inför huvudmännen fram lagt slutredovisning för sin förvaltning, anses sparbanken upplöst. 74 §. yppas, efter det sparbanken skall anses upplöst enligt 73 § tredje stycket, tillgång för sparbanken eller väckes talan mot sparbanken eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. 75 §. finnes enligt likvidatorernas slutredovisning överskott, skall hälften av detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt återstoden, på sätt huvud männen äga bestämma, användas för allmännyttigt eller välgörande ända mål, som icke på grund av gällande författning skall tillgodoses genom skattebidrag. huvudmännens beslut härom skall underställas länsstyrelsen, som har att tillse, såväl att angiven del av överskottet utbetalas till säker hetskassan som att återstoden användes i enlighet med det därom träffade beslutet. har sparbanken med annan sparbank slutit avtal enligt 79 §, skall överskottet utan hinder av vad i första stycket stadgas gå till den sparbank, som övertagit rörelsen. 76 §. under konkurs företrädes sparbanken såsom konkursgäldenär av sty relsen eller, där vid konkursens början likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må under konkursen i behörig ordning kunna utses nya styrelse ledamöter eller nya likvidatorer. bevis om tillskott till garantifond eller till grundfond, som skall åter- bäras, medför rätt till utdelning först efter övriga fordringar i konkursen, däri inbegripet fordringar på grund av sparbankens förlagsupplåning. be träffande den inbördes förmånsställningen mellan dessa fondmedel skall gälla vad som stadgas i 69 § tredje stycket. där efter avslutande av sparbanks konkurs ej finnes överskott, anses sparbanken upplöst, då konkursen avslutades. finnes överskott skall likvidation verkställas, och gälla i avseende därå bestämmelserna i 64—66, 68—73 och 75 §§; om sparbanken trätt i likvida tion, innan dess egendom avträddes till konkurs, gäller även vad som är stadgat i 74 §. ¬ 838 1955 . nr 416 77 §. huvudmännen äga besluta, att talan skall anställas mot likvidator eller mot likvidationsrevisor. talan mot likvidator må ej väckas senare än ett år från det slutredovis ningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å sammanträde med huvudmännen. har likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden for anställande av talan räknas från det sammanträde, varå framlagts förvaltnings- och revisions berättelser avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträf fade. vad i 58 § tredje stycket och 60 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende å talan mot likvidator. talan mot likvidationsrevisor må ej väckas senare än två år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å sam manträde med huvudmännen eller, där frå^a är om talan på grund av bristande kontroll över likvidator, som entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, eller om talan mot likvidationsrevi sor, som sålunda avgått eller avlidit, från det sammanträde, varå fram lagts förvaltnings- och revisionsberättelser avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. vad i 59 § andra stycket och 60 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot likvida tionsrevisor. om fusion m. m. 78 §. fusion av sparbank med annan sparbank må äga rum i den ordning här nedan i 1—3 mom. sägs. 1 mom. avtal om att en sparbanks alla tillgångar och skulder skola genom fusion övertagas av en annan sparbank må träffas mellan sparban kerna, såframt av styrelsen i den överlåtande sparbanken framlagt förslag till sådant fusionsavtal godkänts av huvudmännen i denna sparbank efter vad i 2 mom. sägs. fusionsavtalet må ej verkställas utan tillstånd av läns styrelse enligt vad därom stadgas i 3 mom. 2 mom. sådant beslut om godkännande av förslag till fusionsavtal, som avses i 1 mom., är ej giltigt, med mindre samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande sammanträden och å det sammanträde, som sist hållits, biträtts av minst två tredjedelar av de vid sammanträdet närvarande huvudmännen. är för beslutets giltighet något ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända till efterrättelse. har beslutet ej anmälts för registrering inom tid, som finnes föreskriven, är frågan om fusion förfallen. 3 mom. senast fyra månader efter det registrering skett av sådant beslut om godkännande av förslag till fusionsavtal, som avses i 1 och 2 mom., skall såväl den övertagande som den överlåtande sparbankens styrelse göra an sökan om tillstånd av länsstyrelsen i det län, inom vilket den överlåtande sparbankens styrelse har sitt säte, att bringa fusionsavtalet till verkställig het. vid ansökningen skall fogas bevis, att beslutet blivit registrerat. länsstyrelsens tillståndsprövning skall grundas å ett bedömande av huru vida fusionen dels kan anses vara förenlig med deras intressen, som äro insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen berörda sparban kerna, dels framstår som ändamålsenlig ur allmän synpunkt. beslut må ej meddelas utan att yttrande i ärendet avgivits av sparbanksinspektionen ¬ 5 * nr 416 839 saiiit, där den övertagande sparbankens styrelse har sitt säte i annat län, av länsstyrelsen i det länet. när lagakraftvunnet beslut om tillstånd till fusion registrerats, skall den överlåtande sparbanken anses upplöst samt dess tillgångar och skulder hava övergått till den övertagande sparbanken. 79 §. avtal, som icke avser fusion men varigenom sparbank förbinder sig att, i samband med likvidation, å annan sparbank eller å penninginrättning, som ej är sparbank, överlåta sin rörelse, må ej träffas, med mindre samt liga huvudmän i den överlåtande sparbanken förenat sig om beslut, att sparbanken skall biträda avtalet, eller beslutet fattats å två på varandra följande sammanträden med huvudmännen samt å det sammanträde, som sist hållits, biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och dessa tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. är för giltighet av huvudmännens beslut ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända till efterrättelse. avtalet må, där det icke avser sparbanks överlåtande å bankaktiebolag, ej verkställas utan tillstånd av länsstyrelsen i det län, inom vilket den över låtande sparbankens styrelse har sitt säte. beslut i tillståndsärendet må ej meddelas utan att yttrande avgivits av sparbanksinspektionen samt, där överlåtelsen sker till sparbank, vars styrelse har sitt säte i annat län, av länsstyrelsen i det länet. om tillsyn 80 §. tillsynen å sparbank skall på sätt nedan stadgas utövas av länsstyrelsen i det län, inom vilket sparbankens styrelse har sitt säte, samt av en för hela riket gemensam sparbanksinspektion. 81 §. länsstyrelsen tillkommer: att, om sparbanks huvudmän eller styrelse fattat beslut, som står i strid med lag eller författning eller med reglementet eller eljest finnes medföra våda för sparbankens säkerhet, förbjuda verkställighet av beslutet; att, om beslut som nyss sagts gått i verkställighet, förelägga huvudmän eller styrelse att, där så kan ske, göra rättelse; att förelägga huvudmän, styrelse eller revisorer att fullgöra vad som åligger dem enligt lag eller författning eller enligt reglementet; att, där sparbanken i fall, som avses i 92 § första stycket, tillskyndats skada, föranstalta om talans anställande mot den ersättningsskyldige, så framt ej vad i 58, 59 och 77 §§ stadgas utgör hinder för sådan talan; att, om det med hänsyn till utomordentliga omständigheter icke är lämp ligt att sparbanks värdehandlingar förvaras på sätt reglementet angiver, på framställning av sparbanken och, där det kan ske, efter hörande av spar banksinspektionen, meddela sparbanken tillstånd tills vidare att förvara handlingarna på annat betryggande sätt som länsstyrelsen föreskriver; samt att för varje sparbank inom länet förordna en revisor att med övriga revi sorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och sparbankens rä kenskaper, därvid länsstyrelsen har att, till ledning för sitt val, från den handelskammare inom vars område sparbankens huvudkontor är beläget begära förslag å tre för revisorsuppdraget skickade personer. ¬ v >0 r-, jr -•-v -'-vt ^ 840 1955 . nr 416 länsstyrelsen äger när som helst återkalla förordnande för revisor, som här avses, och i stället utse ny revisor. länsstyrelsen äger förelägga vite vid meddelande av föreslo-ift eller förbud, enligt denna lag. ; föreläggande, som ovan sagts, må utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller balansräkning icke av länsstyrelsen meddelas i fråga • om i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande är belagt med straff. i frågor, som angå sparbanks bokföring, må förbud eller föreläggande icke av läns styrelsen meddelas, med mindre sparbanksinspektionen gjort framställning; därom. då länsstyrelsen i anledning av att rubbning uppstått i det förhållande, som enligt 27 § skall förefinnas mellan sparbanks fonder och dess inlåning, före-,- lägger sparbankens styrelse att vidtaga rättelse, må, där ej särskilda omstän digheter föranleda annat, den tid, inom vilken föreläggandet skall vara full gjort, icke sättas längre än två månader, och må i intet fall sagda tid be stämmas till mer än ett år. har sparbanks styrelse underlåtit att ställa sig föreläggande, som sist sagts, till efterrättelse eller bar eljest svårare avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser eller reglementet och rättas ej av-j vikeisen inom förelagd tid, äger länsstyrelsen förordna, att sparbanken genast skall träda i likvidation. 82 §. 1 mom. träder sparbank i likvidation, äger länsstyrelsen förordna ombud, som bar att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till protokollet, samt att i övrigt övervaka likvidationen. likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventer sparbankens kassa och övriga tillgångar samt granska sparbankens böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av ombudet begärd upplysning angående förvaltningen ej förvägras av likvidatorerna. v länsstyrelsen äger under sparbanks likvidation i avseende å likvidatore och huvudmän enahanda befogenhet som, innan sparbanken trätt i likvida tion, tillkommer länsstyrelsen enligt denna lag beträffande styrelse och huvudmän. länsst^elsen må, där så prövas erforderligt, förordna likvidationsrevisor att med övriga likvidationsrevisorer deltaga i granskningen av likvidatorer nas förvaltning och sparbankens räkenskaper. länsstyrelsen äger när soni helst återkalla förordnande, som här avses, och i stället utse ny likvida tionsrevisor. 2 mom. har sparbanks egendom avträtts till konkurs, förordnar länssty relsen ett allmänt ombud att såsom konkursförvaltare deltaga i konkurs boets förvaltning med den eller de förvaltare, som utses på sätt stadgas i konkurslagen. utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen; av boet, äger allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla dess delar, ombudet äger beträffande medförvaltare göra sådan anmälan som sägs i 80 § konkurslagen. om 'arvode till ombud gäller vad i konkurslagen är i allmänhet stadgat beträffande arvode till konkursförvaltare. 83 g. sparbanksinspektionen åligger; att i fråga om lämpliga inrättandet och bedrivandet av sparbanks verk- , samhet tillhandagå med råd och upplysningar; ¬ • ' 5 . nr 416 841 att med uppmärksamhet följa sparbankernas verksamhet i den mån så erfordras för kännedom om de förhållanden, som kunna inverka på spar banks säkerhet eller eljest äro av betydelse för en sund utveckling av spar banksverksamheten ; att därest inspektionen finner, att sparbanks verksamhet icke står i över ensstämmelse med lag eller författning eller med reglementet eller de före skrifter, som med stöd av stadgande i lag eller författning eller i regle mentet meddelats av huvudmännen eller styrelsen, eller eljest bedrives på sätt, som medför våda för sparbankens säkerhet, göra de erinringar hos sparbankens styrelse eller de framställningar hos länsstyrelsen, till vilka inspektionen kan finna sig föranlåten; att utfärda instruktion för revisor och likvidationsrevisor, som förordnats av länsstyrelse; samt att, där inspektionen så finner erforderligt, meddela närmare föreskrifter om sättet för förande av sparbanks räkenskaper, om förvaring av värde handlingar samt om inventering av dessa. 84 §. sparbanks styrelse åligger: att för sparbanksinspektionen när som helst hålla sparbankens kassa och övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra handlingar till gängliga för granskning; att å tider, som bestämmas av inspektionen, och enligt av inspektionen fastställda formulär upprätta och till inspektionen insända översikter över sparbankens tillgångar och skulder; och skall i sådan översikt angivas hu ruvida anledning finnes till antagande, att bokförda värdet av någon i över sikten upptagen tillgång överstiger dess verkliga värde; att, så snart det kan ske, till inspektionen insända i avskrift styrelsens förvaltningsberättelse, revisionsberättelsen med tillhörande handlingar även som protokoll över förhandlingarna vid årssammanträdet med huvudmän nen; ' att dels årligen till länsstyrelsen avgiva statistisk redogörelse angående sparbanken, dels härutöver, efter konungens bestämmande, avgiva ytter ligare statistiska uppgifter rörande sparbankens verksamhet och ställning; att jämväl i övrigt meddela länsstyrelsen och inspektionen alla de upp lysningar rörande sparbanken, som äskas av dem; samt att, då anledning yppas till antagande, att sparlaank gjort sådana förlus ter att det i 27 § stadgade förhållandet mellan sparbanks fonder och dess in låning rubbats, ofördröj ligen upprätta särskild balansräkning enligt 48 § för utvisande av sparbankens ställning samt att, därest balansräkningen be kräftar antagandet i fråga, ofördröj ligen avsända meddelande härom till inspektionen. 85 §. till bestridande av kostnaden för sparhanksinspektionens organisation och verksamhet ävensom av kostnaden för ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor, som förordnas enligt 81 § eller 82 § 1 mom., skall varje sparbank årligen erlägga bidrag efter visst, för sparbankerna lika förhål lande till sammanlagda beloppet av de utav sparbanken vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade medlen; dock må bidraget till bestri dande av kostnaden för sparbanksinspektionens organisation och verksam het icke överstiga fem tusendels procent och bidraget till bestridande av kostnaden för ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor icke över stiga fyra tusendels procent av nämnda belopp. 218—55702^. svensk författningssamling 1955, nr 416—422 ¬ 842 1955 . nr 416 om regibtrering 86 §. 1 mom. hava vid ansökan om registrering av sparbank eller i fråga om ^ upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas stadgade för varje särskilt fall, eller möter eljest hinder mot registrering av sparbanken på grund av föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller författning, skall registrering vägras. 2 mom. hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de före skrifter, som finnas stadgade för varje särskilt fall, eller prövas beslut, som ' anmäles för registrering, icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida ; mot lag eller författning eller mot reglementet eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande, skall registrering vägras. är annan grund till sådan klandertalan mot heslut av huvudmännen, vilken avses i 62 § 1 mom. andra stycket, än att vid heslutet ej rätteligen iakttagits i denna lag eller reglementet upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet, skall det dock icke utgöra hinder mot registrering, sedan tid ^ för väckande av klandertalan utgått utan att talan väckts. 3 mom. har ansökan enligt 78 § om länsstyrelsens tillstånd att bringa fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande heslut avslagits eller har heslut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför stadgade tiden, skall registre ringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen. 87 §. företer sparbanks registrerade firma likhet med en i sparhanksregister eller i handelsregister, föreningsregister, aktieholagsregistret, försäkrings registret eller hankregistret tidigare införd firma och lider därigenom inne havaren av sistnämnda firma förfång, äger han hos domstol föra talan om förhud för sparbanken att efter viss tid använda förstnämnda firma samt om skadestånd. menar någon eljest, att en i sparhanksregister verkställd inskrivning ^ länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande samt . om skadestånd föras vid domstol. 88 §. har genom lagakraftägande dom förklarats, att en i sparhanksregister gjord inskrivning ej bort ske eller att heslut, som registrerats, är ogiltigt eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall på anmälan av part antecknas i registret, att på nämnda grund den tidigare anteckningen avföres ur registret. har, sedan i sparhanksregister gjorts anteckning rörande heslut om av trädande av sparbanks egendom till konkurs, överrätt förklarat, att heslu tet ej bort meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning enligt vad som stadgas i första stycket. 89 §. vad i sparhanksregister införes, med undantag av meddelande om kon kurs, skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungö- • ras såväl i allmänna tidningarna som ock i tidning, som ar allmänt spridd ' mom den berörda sparbankens verksamhetsområde. dar i annat fall än ¬ '" ^ .nr 416 843 som avses i 88 § andra stycket antecknas i registret, att tidigare anteckning avföres ur detsamma, skall kungörelse därom ske efter vad nyss sagts. det som i enlighet med denna lag eller med stöd därav meddelade bestäm melser blivit infört eller antecknat i sparbanksregister ocb kungjort i orts tidning skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av om ständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom. innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom. finnes enligt konungens förordnande tryckt samling av anmälningar till sparbanksregistren, skall d fråga om behörighet att inför domstol, länssty relse eller överexekutor företräda sparbanken vad samlingen, i den mån den kommit myndigbeten till banda, innehåller, äga vitsord för myndigbeten, där ej annat föjbållande visas vara för banden. 90 §. registreringsmyndigbet, som avses i denna lag, är länsstyrelsen i det län, inom vilket sparbankens styrelse bar sitt säte. om klagan över tillsynsmyndighets och registreringsmyndighets beslut 91 §. över andra beslut av länsstyrelse än de i andra ocb tredje styckena av sedda samt över sparbanksinspektionens beslut må klagan föras bos ko nungen inom den tid, som är stadgad för överklagande av förvaltande myn digbets beslut; dock går beslut, som meddelas av länsstyrelse, i verkställig het utan binder av klagan, där icke konungen förordnar annorlunda. den som icke åtnöjes med registreringsmyndigbets beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag anföra besvär däröver bos konungen. över beslut om sådan förklaring, som avses i 86 § 3 mom., må jämväl besvär anföras i den ordning, varom stadgas i andra stycket. om skadestånd 92 §. har huvudman, styrelseledamot, ledamot av delegation enligt 39 §, revisor, likvidator, likvidationsrevisor eller ombud, som avses i 82 § 1 mom., vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat sparbanken skada, är han pliktig att till spai'banken utgiva ersättning för si skadan. il har huvudman eller annan, som avses i första stycket, genom överträ- delse av denna lag eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser eller reglementet uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat tredje man skada, är han pliktig att till denne utgiva ersättning för skadan. 93 §. har ersättningsskyldighet uppkommit enligt 92 § men föreligger allenast ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas, där det prövas skäligt med hänsyn jämväl till skadans storlek ocb omständigheterna i övrigt. nedsättning efter vad nu är sagt må icke äga rum, om den ersättnings- skyldiges förfarande innefattade brottslig handling. ¬ 844 1955 . nr 416 94 §. äro flera ersättningsskyldiga för skada efter -vad som stadgas i 92 och 93 §§, skola de svara för ersättningen en för alla och alla för en, den vars ersättningsskyldighet nedsatts enligt 93 § dock allenast med det nedsatta beloppet. sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt till omständigheterna i övrigt prövas skäligt. straffbestämmelser 95 §. med dagsböter eller fängelse straffes: b 1. stiftare, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig fl eller vilseledande uppgift i teckningslista eller i ansökan om stadfästelse dii! av reglementet eller i handling, som enligt 6 § a ndra stycket skall fogas vid fe ansökningen; m 2. styrelseledamot eller annan, som i anmälan för eller ansökan om re fe gistrering eller i försäkran eller annan handling, som fogas därvid, uppsåt-' é. ligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift; imi 3. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som framlägges å sammanträde med huvudmännen, eller i påskrift å sådan 0^ handling eller i handling eller meddelande, som kungöres eller sändes till huvudman; ' 4. styrelseledamot, där han vid upprättande av förvaltningsberättelse, ba lansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 47 eller 67 § eller 84 § sjätte punkten, uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i 48, 49 eller 50 §; 5. styrelseledamot eller annan som uppsåtligen eller av vårdslöshet till länsstyrelsen eller sparbanksinspektionen meddelar oriktig eller vilsele dande uppgift angående omständighet, varom det ålegat honom att lämna upplysning; 6. likvidator, som vid upprättande av balansräkning, likvidationsräk ning eller förvaltningsberättelse, som avses i 68, 71 eller 73 §, uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i nämnda lagrum; 7. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller an nan handling, som framlägges å sammanträde med huvudmännen, eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar ; oriktig eller vilseledande uppgift rörande sparbankens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning be träffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger; 8. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors med- hjälpare som, oaktat han insett eller bort inse, att skada kunnat följa därav,' yppar något av vad som kommer till hans kännedom vid verkställd gransk- ning, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans upp- drag. 96 §. med dagsböter straffes; 1 styrelseledamot, där han vid upprättande av förvaltningsberättelse, ba lansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 47 eller 67 § eller 84 § sjätte punkten, av vårdslöshet förfar i strid med bestämmelserna i 48, 49 eller 6^0 § ; ¬ mi )m slilii-, skafllt. imötoc • " ' ' . nr 416 845 2. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, likvidationsräk- ning eller förvaltningsberättelse, som avses i 68, 71 eller 73 §, av vårdslös- bet förfar i strid med bestämmelserna i nämnda lagrum; 3. revisor eller likvidationsrevisor, där ban annorledes än i 95 § 7 sägs vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 55, 67, 72 eller 73 §, väsentligen eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum; 4. den, som bryter mot vad som är stadgat i 2, 34 eller 35 §. särskilda bestämmelser 97 §. sparbank må icke överföra medel till annan pensionsstiftelse än sådan, som bildats uteslutande för pensionering av personal, som är eller varit an ställd i sparbankens tjänst, eller efterlevande till sådan personal, överföring må icke ske med mindre dels överföringen erfordras för att uppbringa stif telsens förmögenhet till belopp, som motsvarar kapitalvärdet vid överförings tillfället av intjänade pensioner jämte dyrtidstillägg eller andra därmed jäm förliga tillägg, vilka enligt gjorda utfästelser eller inom sparbanken tillämpad sedvänja högst skola utgå, dels ock överskott vid upplösning av stiftelsen skall i enlighet med stiftelsens stadgar användas främst till betalning av pen sionspremier för anställda bos sparbanken och i övrigt för allmännyttigt j eller välgörande ändamål, som icke på grund av gällande författning skall ijmli tillgodoses genom skattebidrag. beträffande stiftelse, vars förmögenhet huvudsakligen bärrör från medel, som tillskjutits av sparbank, skall sparbanksinspektionen tillse, att stiftel sens tillgångar äro placerade på sätt som med beaktande av stiftelsens än damål och med hänsyn jämväl till vad i denna lag är föreskrivet beträffan de placering av sparbanks medel bereder skälig säkerhet. har så ej skett, må den länsstyrelse, villten utövar tillsynen över den sparbank, som lämnat tillskott till stiftelsen, efter anmälan från sparbanksinspektionen förelägga lilsiög stiftelsen att vidtaga rättelse. det åligger dem som företräda stiftelsen att, närbelst inspektionen begär det, hålla stiftelsens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning ävensom lämna inspektionen alla de upplysningar rörande stiftelsen, som äskas av inspektionen. vad som stadgas i detta stycke skall ej gälla stiftel se, vars förmögenhet huvudsakligen härrör från medel, som sparbank till- .,1.^^ skjutit med stöd av 17 § andra stycket. _ 98 §. enskildas förhållanden till sparbank må ej yppas i oträngt mål. 99 närmare bestämmelser rörande sparbanksregister, om avgifterna för re- [(rfflsö/ii gistrering och kungörande samt om sparbanksinspektionens organisation och verksamhet, så ock de föreskrifter, som i övrigt utöver vad denna lag in- 0ljf iiebåller finnas erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av konungen. grianic det alla som vederbör hava sig börsamligen att efterrätta. till yttermera visso hava vi detta med egen band underskrivit och med vårt kungl. sigill bekräfta låtit. stockholms slott den 3 juni 1955. gustaf adolf (l## s ,) (finansdepartementet) per edvin sköld k:;isuii i il ¬