SFS 2024:1248 Lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

SFS2024-1248.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling lag sfs 2024:1248 om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt publicerad utfärdad den 5 december 2024 enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen om tilläggsskatt (2023:875) dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska utgå, dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1, 11–14, 30 och 32 §§, 3 kap. 1, 6, 9, 18, 20, 23, 27–30, 33, 35, 37, 38 och 39 §§, 4 kap. 1, 13, 17, 18, 27 och 28 §§, 5 kap. 1–4, 8 och 14 §§, 6 kap. 1, 2 och 16 §§, 7 kap. 1, 25, 27–30, 31–33, 36–41, 45–47, 63, 64, 65 och 83 §§, 8 kap. 1, 2, 5, 6 och 13 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 30 §, 3 kap. 18 §, 4 kap. 18 §, 7 kap. 27 §, 8 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas 72 nya paragrafer, 1 kap. 7 a, 17 a och 17 b §§, 2 kap. 5 a § och 29 a–29 f §§, 3 kap. 6 a, 6 b, 9 a, 18 a–18 d, 29 a, 34 a–34 d och 37 a–37 c §§, 4 kap. 12 a–12 k, 19 a, 25 a–25 c, 28 a och 28 b §§, 5 kap. 4 a och 9 a §§, 6 kap. 2 a och 16 a–16 c §§, 7 kap. 30 a och 63 a–63 e §§, 8 kap. 4 a, 6 a–6 c, 7 a, 11 a–11 g och 14–19 §§, dels att det närmast före 1 kap. 17 a §, 2 kap. 5 a, 29 a och 29 f §§, 3 kap. 9 a, 18 a och 18 d §§, 4 kap. 12 a, 12 b, 12 e och 12 f §§, 5 kap. 9 a §, 8 kap. 11 a, 14, 15, 18 och 19 §§ ska införas nya rubriker av följande lydelse. 1 kap. 2 § innehållet i lagen är uppdelat enligt följande: – lagens innehåll och tillämpningsområde (1 kap.), – definitioner och förklaringar (2 kap.), – beräkning av tilläggsskattebeloppet (3 kap.), – val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och justering av skattekostnad (4 kap.), – substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och internationell sjöfartsverksamhet (5 kap.), – skattskyldighet för tilläggsskatt (6 kap.), – särskilda enheter och transaktioner (7 kap.), och – förenklingsregler (8 kap.). 7 a § som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars värde uteslutande ägs av en eller flera ideella organisationer, direkt eller indirekt, om den 11 december 2024 1 1 prop. 2024/25:7, bet. 2024/25:sku6, rskr. 2024/25:69. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 : ; 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 : ; 1. enheten och andra enheter som ingår i samma koncern och som inte är sfs 2024:1248 undantagna enheter enligt 5, 6 eller 7 § har en sammanlagd årlig intäkt som understiger 750 miljoner euro, och 2. den sammanlagda årliga intäkten för enheterna i 1 utgör mindre än 25 procent av koncernens sammanlagda årliga intäkt enligt moderföretagets koncernredovisning. om räkenskapsåret är längre eller kortare än tolv månader ska belopps- gränsen justeras proportionellt. vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 4 §. val av valuta vid beräkningar enligt lagen 17 a § de beräkningar som ska göras för att bestämma ett tilläggsskatte- belopp ska göras i den valuta som används vid upprättandet av moder- företagets koncernredovisning (presentationsvalutan). belopp i annan valuta än presentationsvalutan ska räknas om till denna enligt de principer som används för valutaomräkning vid upprättandet av koncernredovisningen. 17 b § om det justerade resultatet vad avser svensk nationell tilläggsskatt beräknas enligt 3 kap. 6 §, ska beräkningarna av tilläggsskatt göras i svenska kronor om samtliga koncernenheter använder svenska kronor som redovis- ningsvaluta. om en eller flera svenska koncernenheter använder euro som redovis- ningsvaluta får den rapporterande enheten välja att beräkna tilläggsskatten antingen i den valuta som används vid upprättandet av moderföretagets koncernredovisning eller i svenska kronor. vad gäller de koncernenheter som inte har sin redovisning i den valda valutan, ska omräkning ske enligt de principer som används för valutaomräkning enligt den redovisnings- standard som används vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för natio- nell tilläggsskatt. ett val enligt andra stycket avser samtliga koncernenheter. ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. 2 kap. 1 § i detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. det finns definitioner av vissa begrepp och förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen också i andra kapitel. definitioner av följande begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: allmänt erkänd redovisningsstandard i 20 § asymmetrisk vinst och förlust i utländsk valuta i 3 kap. 13 § balansvärde i 5 kap. 5 § beskattningsår i 24 § bestämmande inflytande i 14 § betydande snedvridning av konkurrensen i 3 kap. 7 § bokfört nettovärde av materiella tillgångar i 23 § delägarbeskattad enhet i 7 kap. 2 § delägd moderenhet i 13 § effektiv skattesats i 3 kap. 37 § enhet i 6 § första stycket fast driftställe i 7 kap. 17 § 2 fastighetsinvesteringsföretag i 40 § sfs 2024:1248 försäkringsinvesteringsenhet i 41 § godkänd redovisningsstandard i 21 § godkänt utdelningsskattessystem i 31 § huvudenhet i 7 kap. 18 § huvudregel för tilläggsskatt i 4 § hör hemma i 1 kap. 11–16 §§ icke kvalificerat imputationsbelopp i 28 § icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande i 29 f § ideell organisation i 34 § internationell organisation i 33 § investeringsenhet i 38 § investeringsenhet för pensioner i 37 § investeringsfond i 39 § justerat resultat i 3 kap. 2 § justerad skattekostnad i 3 kap. 23 § kompletteringsregel för tilläggsskatt i 5 § koncern i 7 § koncernenhet i 8 § koncernredovisning i 19 § kvalificerat imputationsbelopp i 27 § kvalificerat skattetillgodohavande i 29 § lågbeskattad koncernenhet i 44 § lågskattestat i 45 § marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande i 29 a–29 e §§ medräknade skatter i 3 kap. 24–26 §§ mellanliggande moderenhet i 12 § minimiskattesats i 25 § modellreglerna i 47 § moderenhet i 10 § moderföretag i 11 § myndighetsenhet i 32 § nettoskattekostnad i 3 kap. 8 § offentligt organ i 6 § tredje stycket omorganisering i 7 kap. 59 § omvänd hybridenhet i 7 kap. 4 § pensionsenhet i 35 § pensionsfond i 36 § portföljinnehav i 17 § procentsats för tilläggsskatt i 3 kap. 38 § första stycket rapporterande enhet i 43 § redovisat resultat i 18 § regel om nationell tilläggsskatt i 3 § räkenskapsår i 22 § skattetransparent enhet i 7 kap. 3 § stat i 46 § statslös koncernenhet i 48 § substansbelopp i 5 kap. 2 § svensk koncernenhet i 9 § system för beskattning av kontrollerade utländska företag i 26 § system med avdragsgill utdelning i 7 kap. 66 § särskild uppskjuten skattefordran i 4 kap. 13 § tilläggsskatt i 2 § tilläggsskattebelopp i 3 kap. 37–39 §§ 3 tilläggsskatterapport i 42 § sfs 2024:1248 undantagna utdelningar i 3 kap. 9 § undantagen vinst och förlust avseende ägarintressen i 3 kap. 10 § undantagna enheter i 1 kap. 5–8 §§ ägarenhet i 16 § ägarintresse i 15 § överskjutande vinst i 3 kap. 38 § andra stycket övrigt skattetillgodohavande i 30 §. godkända regelverk för tilläggsskatt 5 a § en stats regler ska anses uppfylla villkoren i 3–5 §§ endast om regelverket är godkänt av oecd/g20 inclusive framework on beps. 11 § med moderföretag avses 1. en enhet som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över en annan enhet och som i sin tur inte direkt eller indirekt ägs av en annan enhet som har ett bestämmande inflytande över den, eller 2. huvudenheten i en sådan koncern som avses i 7 § 2. en sådan myndighetsenhet som avses i 32 § andra stycket anses dock inte vara ett moderföretag även om förutsättningarna i första stycket är upp- fyllda. 12 § med mellanliggande moderenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern och som inte är ett moderföretag, en delägd moderenhet, ett fast driftställe, en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet. 13 § med delägd moderenhet avses en koncernenhet 1. där mer än 20 procent av ägarintresset i koncernenhetens vinst innehas direkt eller indirekt av en eller flera personer som inte är koncernenheter i koncernen, 2. som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i en annan koncernenhet i koncernen, och 3. som inte är ett moderföretag, ett fast driftställe, en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet. 14 § med bestämmande inflytande avses ett ägarintresse som innebär att innehavaren 1. är skyldig att post-för-post konsolidera en enhets tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden enligt en allmänt erkänd redovisnings- standard, eller 2. skulle ha varit skyldig att konsolidera en enhets tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden post-för-post om innehavaren hade upp- rättat en koncernredovisning. en huvudenhet anses ha bestämmande inflytande över sitt fasta driftställe. en sådan myndighetsenhet som avses i 32 § andra stycket anses inte ha bestämmande inflytande över en annan enhet. marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande 29 a § med marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande avses ett tillgodohavande 1. som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande, 4 2. som ger innehavaren en rätt att minska sin kostnad avseende med- sfs 2024:1248 räknade skatter i den stat som beviljar tillgodohavandet, 3. som uppfyller kriteriet om överlåtbarhet i 29 b §, och 4. vars överlåtbarhet uppfyller kriteriet om marknadsmässighet i 29 c §. 29 b § för en koncernenhet för vilken ett skattetillgodohavande har bevil- jats är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt om tillgodohavandet kan överlåtas till någon som inte är närstående enligt 29 e § under det räkenskapsår då tillgodohavandet uppkommer (uppkomståret) eller inom 15 månader från uppkomstårets utgång. för ett företag som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt om tillgodohavandet kan överlåtas vidare till någon som inte är närstående enligt 29 e § under det räkenskapsår då det förvär- vades. rätten att överlåta tillgodohavandet vidare får inte vara mer begrän- sad än vad som gällde för det företag för vilket tillgodohavandet beviljades. 29 c § för en koncernenhet för vilken ett skattetillgodohavande har beviljats är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet överlåts till någon som inte är närstående enligt 29 e § inom 15 månader från uppkomstårets utgång för ett pris som minst uppgår till det lägsta mark- nadsmässiga priset enligt 29 d §. kriteriet är uppfyllt även om tillgodo- havandet inte har överlåtits eller har överlåtits till en närstående part, om liknande tillgodohavanden är föremål för handel mellan oberoende parter inom 15 månader från uppkomstårets utgång för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset enligt 29 d §. för ett företag som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet har förvärvats från en part som inte är närstående enligt 29 e § för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset enligt 29 d §. 29 d § det lägsta marknadsmässiga priset motsvarar 80 procent av nu- värdet av den skatteminskning enligt 29 a § 2 som ännu inte har utnyttjats. nuvärdet ska beräknas med hänsyn till 1. räntan på ett skuldinstrument utgivet av den stat som beviljat skatte- tillgodohavandet, med samma löptid upp till fem år och utgivet under det år tillgodohavandet överläts eller, om tillgodohavandet inte har överlåtits, under uppkomståret, och 2. det maximala belopp som skatten kan minskas med varje år enligt vill- koren för tillgodohavandet. 29 e § vid tillämpningen av 29 b och 29 c §§ ska bedömningen av om två företag är närstående göras i enlighet med artikel 5.8 i oecd:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet. icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande 29 f § med icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande avses ett skattetillgodohavande som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande och som – om det innehas av det företag för vilket det beviljades, uppfyller kriteriet om överlåtbarhet i 29 b § och inte är ett marknadsmässigt överlåtbart skatte- tillgodohavande enligt 29 a §, eller 5 – om det innehas av ett företag som har förvärvat tillgodohavandet, inte sfs 2024:1248 är ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande enligt 29 a §. övrigt skattetillgodohavande 30 § med övrigt skattetillgodohavande avses ett anspråk på återbetalning som inte omfattas av 29, 29 a eller 29 f §. 32 § med myndighetsenhet avses en enhet 1. som helt och hållet ägs av ett offentligt organ, 2. som inte bedriver handel eller näringsverksamhet och som har som huvudsakligt ändamål att fullgöra offentliga förvaltningsuppgifter, 3. som är redovisningsskyldig inför det offentliga organet för sitt över- gripande resultat och som årligen rapporterar in uppgifter till detta, 4. vars nettoinkomster, om dessa fördelas, endast tillgodogörs det offent- liga organet utan att någon del av nettoinkomsterna fördelas till förmån för någon privatperson, och 5. vars tillgångar tillfaller det offentliga organet vid upplösning. med myndighetsenhet avses också en enhet som uppfyller kriterierna i första stycket men som i stället för det ändamål som anges i första stycket 2 har som huvudsakligt ändamål att förvalta eller investera det offentliga orga- nets tillgångar genom att göra och inneha investeringar, förvalta tillgångar och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet till förmån för det offentliga organets tillgångar. 3 kap. 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – beräkning av det justerade resultatet (2–22 §§), – beräkning av justerad skattekostnad (23–36 §§), och – beräkning av tilläggsskattebelopp (37–42 §§). 6 § vid bestämmandet av svensk nationell tilläggsskatt gäller att beräk- ningen av det justerade resultatet för svenska koncernenheter i en koncern ska utgå från en nationell redovisningsstandard, i stället för vad som framgår av 2–5 §§. 6 a § med en nationell redovisningsstandard avses en allmänt erkänd redovisningsstandard eller godkänd redovisningsstandard. detta förutsätter dock 1. att redovisningsstandarden är tillåten enligt lag eller godkänd av ett godkänt redovisningsorgan i sverige, 2. att det följer av lag att alla koncernenheter ska upprätta redovisning eller att deras redovisning ska vara föremål för extern revision, och 3. att alla svenska koncernenheter i koncernen använder samma redovis- ningsstandard och har samma räkenskapsår som det räkenskapsår som gäller för moderföretagets koncernredovisning. 6 b § om beräkningen enligt 6 § utgår från en godkänd redovisnings- standard ska resultatet justeras för att förhindra en betydande snedvridning av konkurrensen enligt 7 §. 9 § utdelning eller annan värdeöverföring som har tagits emot eller ante- ciperats och som har sin grund i ägarintressen ska inte tas med i det justerade resultatet. 6 detta gäller dock inte om sfs 2024:1248 1. de andelar som ägarintresset avser är ett portföljinnehav, och 2. koncernenheten som tar emot utdelningen i ekonomisk mening har ägt andelarna mindre än ett år vid dagen för utdelningen eller värdeöver- föringen. en utdelning eller värdeöverföring är inte heller undantagen om den lämnas av en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet och omfattas av ett val enligt 7 kap. 36 §. utdelning på vissa finansiella instrument 9 a § om ett finansiellt instrument i redovisningen delas upp på en del eget kapital och en del skuld ska mottagen utdelning som är hänförlig till den del som redovisas som skuld inte behandlas som utdelning eller annan värde- överföring enligt 9 §. om ett finansiellt instrument som utfärdats av en koncernenhet och som innehas av en annan koncernenhet i samma koncern behandlas som skuld i redovisningen hos en av dessa och som eget kapital hos den andra, ska utfärdarens klassificering gälla vid tillämpningen av 9 §. kvalificerade skattetillgodohavanden 18 § ett kvalificerat skattetillgodohavande ska tas upp som intäkt för det år då det har beviljats. om det kvalificerade skattetillgodohavandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. detta gäller dock bara om enheten har behandlat tillgodohavandet på samma sätt i sin redovisning. en koncernenhet som har beviljats ett kvalificerat skattetillgodohavande och överlåter det ska behandla överlåtelsen enligt 18 b §. en koncernenhet som förvärvar ett kvalificerat skattetillgodohavande ska behandla det enligt 18 c §. marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden 18 a § en koncernenhet som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska ta upp detta som intäkt för det år då det har beviljats. om det marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. detta gäller dock bara om enheten har hanterat skattetillgodohavandet på motsvarande sätt i redovisningen. till den del skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska det dras av som kostnad eller föranleda en höjning av värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. 18 b § om en koncernenhet som har beviljats ett marknadsmässigt över- låtbart skattetillgodohavande överlåter detta inom 15 månader från upp- komstårets utgång, ska försäljningspriset tas upp som intäkt för uppkomst- året i stället för vad som anges i 18 a § andra stycket. 7 om en överlåtelse som avses i första stycket sker senare än 15 månader sfs 2024:1248 från uppkomstårets utgång, ska skillnaden mellan det återstående tillgodo- havandet och försäljningspriset dras av som kostnad för överlåtelseåret. om koncernenheten har utnyttjat möjligheten att fördela en intäkt på tillgångens nyttjandeperiod, ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad under tillgångens återstående nytt- jandeperiod. 18 c § en koncernenhet som förvärvar ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande och utnyttjar detta för att minska medräknade skatter, ska ta upp en intäkt för det år som skatteminskningen erhålls. intäkten ska uppgå till skillnaden mellan skatteminskningen och anskaffningsvärdet av den del av tillgodohavandet som utnyttjas. om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare, ska en vinst tas upp som intäkt och en förlust dras av som kostnad för överlåtelseåret. vinsten eller förlusten ska beräknas som försäljningspriset – minskat med anskaffningsvärdet för tillgodohavandet, – ökat med de skatteminskningar som har erhållits, och – minskat med samtliga belopp som har tagits upp enligt första stycket. om skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska ett belopp dras av som kostnad. beloppet ska motsvara anskaffningsvärdet för skatte- tillgodohavandet – ökat med samtliga belopp som har tagits upp enligt första stycket, och – minskat med de skatteminskningar som har erhållits. icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och övriga skattetillgodohavanden 18 d § icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och övriga skattetillgodohavanden ska inte tas upp som intäkt. 20 § vid beräkning av det justerade resultatet för ett försäkringsföretag gäller följande: 1. om försäkringsföretaget har redovisat en sådan skattekostnad som avses i 25 § 3 ska avdrag göras för motsvarande belopp som har redovisats som en intäkt och som avser sådan skatt. 2. eventuell avkastning på försäkringstagarnas kapital som inte återspeg- las i försäkringsföretagets redovisning av vinst eller förlust ska tas med, i den mån motsvarande förändring av skulden till försäkringstagarna åter- speglas i dess redovisning av vinst eller förlust. 3. en förändring av försäkringsföretagets skuld till försäkringstagare som motsvaras av en utdelning eller annan värdeöverföring ska inte tas med till den del den inte tas med vid en tillämpning av 9 §. detsamma gäller för vinster och förluster som vid tillämpningen av 10 § inte tas med. 23 § den justerade skattekostnaden är summan av de redovisade kostna- derna avseende medräknade aktuella skatter efter justeringar för 1. nettobeloppet för tillägg och minskningar enligt 28 och 29 §§, 2. det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 30–34 d §§, och 3. nettoförändringen av skatter som redovisas direkt mot eget kapital till den del de hänför sig till intäkter eller kostnader som ingår i det justerade resultatet och som beskattas enligt lokala skatteregler. beräkningen av den justerade skattekostnaden ska utgå från den redo- visning som används vid beräkning av det justerade resultatet enligt 8 2–7 §§. vid beräkningen ska justering bara göras en gång även om flera sfs 2024:1248 bestämmelser skulle kunna gälla för samma skattebelopp. i 27 § och i 7 kap. 11, 25, 63 och 64 §§ finns bestämmelser om fördelning av medräknade skatter till en annan koncernenhet än den som har tagit upp skatterna i sin redovisning. 27 § skattekostnader som avses i 24 och 25 §§ i en koncernenhets räken- skaper och avser utdelning under räkenskapsåret från en annan koncernenhet ska fördelas till den koncernenhet som lämnade utdelningen. vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska den kostnad som avser utländsk skatt och som fördelas till en svensk koncernenhet enligt första stycket inte beaktas. 28 § skattekostnaden ska ökas med medräknade skatter enligt följande: 1. skatt som redovisats som en kostnad som påverkar resultatet före skatt, 2. skatt som avser uppskjutna skattefordringar som hanteras enligt 4 kap. 14 § första stycket, 3. belopp som avser betalning under räkenskapsåret av skatt som tidigare år inte räknats med som en skattekostnad för att skattesituationen då var osäker, och 4. belopp som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett kvalificerat skattetillgodohavande eller ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodo- havande om beloppet har minskat den aktuella skattekostnaden i räken- skaperna. 29 § skattekostnaden ska minskas med 1. aktuell skattekostnad som avser intäkter om intäkterna inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett övrigt skattetillgodohavande om kostnaden inte har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna, 3. skatt som har återbetalats till eller tillgodoräknats en koncernenhet, om skatten inte har behandlats som en justering av skattekostnaderna i räken- skaperna, 4. aktuell skattekostnad som är hänförlig till en osäker skattesituation, och 5. aktuell skattekostnad som inte förväntas bli betald inom tre år från räkenskapsårets utgång. första stycket 3 ska inte tillämpas på kvalificerade skattetillgodohavan- den, marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och icke mark- nadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden. 29 a § för en koncernenhet för vilken ett icke marknadsmässigt över- låtbart skattetillgodohavande har beviljats ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar den skatteminskning som enheten får med stöd av tillgodohavandet. om tillgodohavandet överlåts ska ersättningen för till- godohavandet minska skattekostnaden. för en koncernenhet som har förvärvat ett icke marknadsmässigt över- låtbart skattetillgodohavande ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet vid förvärvet och anskaffningsvärdet. detta gäller om inte annat framgår av tredje stycket. för ett visst år ska minskningen göras med så stor del av beloppet som årets utnyttjade tillgodohavande utgör av det återstående till- godohavandet vid förvärvet. 9 om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare ska en vinst på sfs 2024:1248 tillgodohavandet minska skattekostnaden och en förlust dras av som kostnad. 30 § det uppskjutna skattejusteringsbeloppet uppgår till den nettopost i räkenskaperna som visar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatte- skulder och skattefordringar med justeringar enligt 31–34 d §§. detta gäller under förutsättning att den skattesats som använts vid beräkningen i räken- skaperna är lika med eller lägre än minimiskattesatsen. om den nationella skattesats som använts vid beräkningen är högre än minimiskattesatsen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet i stället beräknas utifrån minimi- skattesatsen. 33 § följande ska läggas till vid beräkningen av det uppskjutna skatte- justeringsbeloppet: 1. belopp som enligt 34 § första stycket 2–4 inte har räknats med vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet för tidigare räken- skapsår men som har betalats under det aktuella räkenskapsåret, och 2. belopp som har minskat den justerade skattekostnaden enligt 35 § första stycket för ett tidigare räkenskapsår, om beloppet har betalats under det aktuella räkenskapsåret. 34 a § för en moderenhet som enligt nationella skatteregler är skatt- skyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag ska en fiktiv upp- skjuten skattefordran beräknas, om 1. enhetens inhemska förlust helt eller delvis ska kvittas mot den utländ- ska inkomsten, 2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska in- komsten först efter kvittning enligt 1, 3. utländsk skatt inte får avräknas senare år, och 4. den inhemska förlust som helt eller delvis har kvittats enligt 1 ett tidi- gare år beaktas vid omklassificering av inhemsk inkomst till utländsk. skattefordran ska uppgå till den inhemska förlusten som kvittas enligt första stycket 1 multiplicerad med det lägsta av den nationella skattesatsen och minimiskattesatsen. om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den fiktiva uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. 34 b § den fiktiva uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år fordran uppkommer enligt 34 a §. om ford- ran har räknats om enligt 34 a § tredje stycket sista meningen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras i enlighet med omräkningen. fordran ska öka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år en sådan omklassificering som anges i 34 a § första stycket 4 sker och utländsk skatt därför avräknas. ökningen ska uppgå till ett belopp som motsvarar fordran, dock högst det belopp som avräknats till följd av omklassificeringen. 34 c § för en moderenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag ska en särskild uppskjuten skattefordran beräknas, om 10 1. enhetens inhemska förlust helt eller delvis ska kvittas mot den utländ- sfs 2024:1248 ska inkomsten, 2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska in- komsten först efter kvittning enligt 1, och 3. belopp som inte avräknats ett tidigare år får avräknas senare år mot skatt på den inhemska inkomst som ingår i beräkningen av enhetens juste- rade resultat. den särskilda uppskjutna skattefordran ska uppgå till det lägsta av 1. det högsta tillåtna avräkningsbeloppet som enligt nationella regler får beaktas ett senare år, och 2. moderenhetens inhemska förlust för beskattningsåret enligt nationella regler multiplicerad med den nationella skattesatsen. om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den särskilda uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. 34 d § den särskilda uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år fordran uppkommer enligt 34 c §. om fordran har räknats om enligt 34 c § tredje stycket sista meningen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras i enlighet med omräkningen. fordran ska öka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år avräkning av utländsk skatt sker på det sätt som anges i 34 c § första stycket 3. ökningen ska uppgå till ett belopp som motsvarar fordran, dock högst det belopp med vilket avräkning har medgetts. 35 § om en uppskjuten skatteskuld som påverkat koncernenhetens juste- rade skattekostnad inte återförs, betalas eller regleras på annat sätt senast vid utgången av det femte räkenskapsåret från det att den först redovisades i räkenskaperna, ska de justerade skattekostnaderna för det året då skulden först redovisades minskas med ett belopp som motsvarar den del av skulden som kvarstår. effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 37 och 38 §§. tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 40 och 41 §§. i 4 kap. 17 § finns en bestämmelse om att en uppskjuten skatteskuld inte behöver beaktas. 37 § den effektiva skattesatsen är kvoten av de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat och det sammanlagda juste- rade resultatet för koncernenheterna i den staten. om de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat uppgår till ett negativt belopp, ska ett överskjutande skattebelopp bestämmas. detta gäller under förutsättning att underskottet som ger upphov till den negativa skattekostnaden inte kvittas mot tidigare års överskott vid inkomstbeskattningen. det överskjutande skattebeloppet ska bestämmas till samma belopp som den sammanlagda justerade skattekostnaden uppgår till. vid beräkningen av den effektiva skattesatsen ska den sammanlagda juste- rade skattekostnaden för koncernenheterna i staten ökas med ett positivt belopp motsvarande det överskjutande skattebeloppet. justerat resultat och justerad skattekostnad som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska inte räknas med. särskilda regler för beräkning av effektiv skattesats för sådana enheter finns i 7 kap. 28 och 29 §§. 11 sfs 2024:1248 37 a § ett överskjutande skattebelopp enligt 37 § eller 4 kap. 19 a § ska, under varje efterföljande räkenskapsår då det uppkommer ett positivt juste- rat resultat i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts och då den justerade skattekostnaden för staten uppgår till ett positivt belopp, minska den sammanlagda justerade skattekostnaden för koncern- enheterna i den staten, dock lägst till noll. 37 b § om en, flera eller samtliga koncernenheter som hör hemma i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts upphör att vara en del av koncernen, ska överskjutande skattebelopp kvarstå hos den koncern som koncernenheterna tillhörde under den tid då det överskjutande skattebeloppet bestämdes. 37 c § när ett överskjutande skattebelopp bestäms ska beloppet registreras i en förteckning över överskjutande skattebelopp. när ett överskjutande skattebelopp minskar den justerade skattekostnaden enligt 37 a § ska det överskjutande skattebeloppet i förteckningen minskas med samma belopp. 38 § om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen ska en procentsats för tilläggsskatt beräknas. med procentsats för tilläggsskatt avses minimiskattesatsen minskad med koncernens effektiva skattesats för räkenskapsåret i den aktuella staten. tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat är lika med enheternas sammantagna överskjutande vinst multiplicerad med procent- satsen för tilläggsskatt för staten. med överskjutande vinst avses det sam- manlagda justerade resultatet för enheterna i en stat minskat med ett sub- stansbelopp beräknat enligt 5 kap. 2–11 §§. tilläggsskattebelopp som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvester- ingsenhet ska inte räknas med. särskilda regler för beräkning av tilläggs- skattebelopp för investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter finns i 7 kap. 30 och 30 a §§. tillkommande tilläggsskattebelopp ska läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret. nationell tilläggsskatt ska dras ifrån eller läggas till enligt förutsättningarna i 39 §. 39 §2 tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en utländsk stat ska minskas med belopp avseende den nationella tilläggsskatt som ska betalas i den stat där enheterna hör hemma. till den del nationell tilläggsskatt inte har betalats inom fyra år efter utgången av det räkenskapsår då den skulle ha betalats ska den läggas till tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i den staten i form av ett till- kommande tilläggsskattebelopp. 4 kap. 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – val som påverkar det justerade resultatet (2–12 k §§), – val som påverkar den justerade skattekostnaden (13–17 §§), – tillkommande tilläggsskattebelopp när det sammanlagda justerade resultatet i en stat är en förlust (18–19 a §§), – justering av skattekostnad i efterhand (20–24 §§), och 2 ändringen innebär att andra stycket tas bort. 12 – uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och överförda sfs 2024:1248 tillgångar vid övergången till systemet (25–28 b §§). nettoinvestering i utlandsverksamhet 12 a § vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att inte ta med vinster och förluster som återspeglas i koncernenhetens redovisade resultat och som är hänförliga till valutakursförändringar avseende säkringsinstrument, om 1. den aktuella valutakursrisken som har säkrats genom säkringsinstru- mentet avser ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, 2. vinster och förluster hänförliga till säkringsinstrumentet redovisas direkt mot eget kapital i moderföretagets koncernredovisning, och 3. säkringsinstrumentet utgör en effektiv säkring enligt de redovisnings- principer som tillämpas i moderföretagets koncernredovisning. ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. ackordsvinster 12 b § vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att inte ta med en ackordsvinst, om ackordet följer av ett konkurs- eller insolvensförfarande som 1. övervakas av en domstol eller motsvarande instans, eller 2. hanteras av en oberoende konkursförvaltare eller motsvarande befatt- ningshavare. den rapporterande enheten får också välja att inte ta med en ackordsvinst, om 1. ackordet ingår i en ackordsuppgörelse som omfattar minst en borgenär som inte är närstående till gäldenären, och 2. det på grundval av utredning från en oberoende part kan antas att gäldenären skulle ha blivit insolvent inom tolv månader, om uppgörelsen inte hade omfattat borgenärerna som inte är närstående till gäldenären. 12 c § vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten också välja att inte ta med en ackordsvinst i det justerade resultatet, om 1. ackord beviljas i förhållande till en borgenär som inte är närstående till gäldenären, och 2. gäldenärens skulder omedelbart före ackordsuppgörelsen översteg det verkliga värdet av gäldenärens tillgångar. det belopp som undantas vid beräkningen får högst uppgå till det lägsta av 1. det belopp med vilket gäldenärens skulder översteg det verkliga värdet av dess tillgångar omedelbart före ackordsuppgörelsen, och 2. det belopp av ackordsvinsten som inte är en skattepliktig intäkt vid inkomstbeskattningen i den stat där gäldenären hör hemma. 12 d § vid tillämpningen av 12 b och 12 c §§ ska bedömningen av om två företag är närstående göras i enlighet med artikel 5.8 i oecd:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet. 13 undantagna utdelningar och andra värdeöverföringar sfs 2024:1248 12 e § vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att ta med sådana utdelningar och andra värdeöverföringar från portföljinnehav som enligt 3 kap. 9 § inte ska tas med. ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. undantagen vinst eller förlust avseende ägarintressen 12 f § vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att ta med redovisad vinst eller förlust avseende ägarintressen som enligt 3 kap. 10 § inte ska tas med och som inte utgör kvalificerade ägarintressen. valet innebär att följande poster ska tas med vid beräkningen av det justerade resultatet: 1. redovisade poster avseende vinst eller förlust hänförlig till värdering till verkligt värde eller nedskrivning av ett ägarintresse om ägarenheten beskattas för värdeförändringen eller, om ägarenheten beskattas först vid realisering, ägarenhetens bokförda uppskjutna skatt har påverkats av värde- förändringen, 2. redovisade poster avseende vinst eller förlust hänförlig till ett ägar- intresse i en skattetransparent enhet som ägarenheten redovisar enligt kapitalandelsmetoden, och 3. vinst eller förlust hänförlig till avyttring av ett ägarintresse om vinsten är skattepliktig och förlusten avdragsgill vid den nationella inkomst- beskattningen. 12 g § ett val enligt 12 f § gäller för samtliga koncernenheter som hör hemma i samma stat och för samtliga sådana ägarintressen som dessa kon- cernenheter innehar. valet gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. om valet återkallas kan ett nytt val göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. om ett ägarintresse har gett upphov till en förlust eller ett kostnadsavdrag som har beaktats vid beräkningen av det justerade resultatet ska dock det ägarintresset fortfarande omfattas av valet, även om valet i övrigt återkallas. 12 h § med kvalificerat ägarintresse avses ett ägarintresse i en skatte- transparent enhet under förutsättning att – investeringen behandlas som en ägarandel enligt nationell skattelag- stiftning och enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard i den stat där den skattetransparenta enheten bedriver verksamhet, – den skattetransparenta enhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden inte tas upp i samma koncernredovisning som ägarenhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden, och – investeringen i ägarintresset rimligen kan förväntas ge en positiv avkastning endast på grund av möjligheten för ägarenheten att tillgodogöra sig skattetillgodohavanden som inte är kvalificerade skattetillgodo- havanden. bedömningen av vilken avkastning som rimligen kan förväntas ska baseras på vad som är känt vid tidpunkten för investeringen. 14 12 i § för en ägarenhet som omfattas av ett val enligt 12 f § gäller följande sfs 2024:1248 avseende en kvalificerad transparent skatteförmån hänförlig till innehav av ett kvalificerat ägarintresse. om ägarenheten i sin redovisning har hanterat skatteförmånen som en minskning av enhetens skattekostnad, ska skatte- förmånen läggas till vid beräkningen av den justerade skattekostnaden för koncernenheten. förmånen ska i stället behandlas som en återbetalning av investerat belopp, till den del förmånen tillsammans med utdelning, återbetalning från det kvalificerade ägarintresset eller köpeskilling vid avyttring av ägarintresset sammantaget motsvarar ägarenhetens anskaff- ningskostnad för det kvalificerade ägarintresset. när anskaffningskostnaden för det kvalificerade ägarintresset anses helt återbetald enligt första stycket, ska ytterligare kvalificerad transparent skatteförmån, utdelning eller återbetalning från det kvalificerade ägarintres- set som tillkommer ägarenheten minska den justerade skattekostnaden. motsvarande gäller för köpeskilling vid avyttring av det kvalificerade ägarintresset. 12 j § om koncernenheten i sin redovisning periodiserar den kvalificerade transparenta skatteförmånen proportionerligt över det kvalificerade ägar- intressets förväntade innehavstid, ska samma periodisering gälla vid tillämp- ning av 12 i §. om koncernenheten inte tillämpar proportionerlig periodisering i sin redovisning kan den rapporterande enheten välja att ändå tillämpa sådan periodisering vid beräkningen av den justerade skattekostnaden för ägar- enheten. ett sådant val måste göras avseende det tidigaste av det första år som ägarenheten innehar det aktuella kvalificerade ägarintresset och det första år som ägarenheten omfattas av denna lag eller av utländsk lagstift- ning som är likvärdig med och administreras på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 i den ursprungliga lydelsen eller, när det gäller en stat utanför europeiska unionen, modellreglerna. 12 k § med kvalificerad transparent skatteförmån avses det belopp som motsvarar summan av – skattetillgodohavanden som tillgodoräknas en ägarenhet av ett kvalifi- cerat ägarintresse, och – underskott hänförligt till ett kvalificerat ägarintresse som är skatte- mässigt avdragsgillt för ägarenheten, multiplicerat med den nominella in- komstskattesats som ägarenheten beskattas med i den stat där den hör hemma. 13 § vid beräkning av den effektiva skattesatsen i en stat enligt 3 kap. 37 § får den rapporterande enheten välja att, i stället för att för koncernenheterna i staten beakta uppskjutna skattejusteringsbelopp beräknade enligt 3 kap. 30–36 §§, ta upp en särskild uppskjuten skattefordran. detta gäller bara om det sammanlagda justerade resultatet för de koncernenheter som hör hemma i staten är en förlust. den särskilda uppskjutna skattefordran ska motsvara koncernenheternas sammanlagda justerade förlust multiplicerad med minimi- skattesatsen. ett val enligt första stycket gäller för samtliga koncernenheter i den aktu- ella staten och får inte göras avseende koncernenheter som hör hemma i en stat som har ett godkänt utdelningsskattesystem som kan vara tillämpligt för någon av de aktuella koncernenheterna. ett val enligt första stycket får göras endast för det första räkenskapsår som en enhet i den stat som valet gäller ingår i den koncern som omfattas av 15 denna lag eller av utländsk lagstiftning som är likvärdig med och admini- sfs 2024:1248 streras på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 i den ursprungliga lydelsen eller, när det gäller en stat utanför europeiska unionen, modellreglerna. därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. 17 § den rapporterande enheten får välja att vid beräkningen av den juste- rade skattekostnaden inte beakta en uppskjuten skatteskuld som inte för- väntas bli reglerad inom den tid som anges i 3 kap. 35 § första stycket. ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. tillkommande tilläggsskattebelopp när det sammanlagda justerade resultatet i en stat är en förlust 18 § ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska beräknas, om 1. det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i en stat är en förlust, och 2. den justerade skattekostnaden är a) ett negativt belopp, och b) lägre än ett belopp som beräknas genom att den justerade förlusten multipliceras med minimiskattesatsen. det tillkommande tilläggsskattebeloppet ska uppgå till skillnaden mellan den justerade skattekostnaden och den justerade förlusten multiplicerad med minimiskattesatsen. 19 a § om ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska beräknas enligt 18 § kan den rapporterande enheten välja att i stället för att tillämpa 18 och 19 §§ beräkna ett överskjutande skattebelopp. detta gäller under förutsättning att underskottet som ger upphov till den negativa skattekostnaden inte kvittas mot tidigare års överskott vid inkomstbeskattningen. ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. det överskjutande skattebeloppet ska uppgå till skillnaden mellan den justerade skattekostnaden och den justerade förlusten multiplicerad med minimiskattesatsen. vad som sägs i 3 kap. 37 a–37 c §§ gäller för ett överskjutande skatte- belopp beräknat enligt första och andra styckena. 25 a § om en fordran avseende avräkning av utländsk skatt har beräknats enligt en skattesats som överstiger minimiskattesatsen, ska den räknas om genom att det redovisade beloppet multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. 25 b § om ett skattetillgodohavande har uppkommit före övergångsåret men utnyttjas under ett senare år, ska skattekostnaden inte minskas enligt 3 kap. 29 §. 25 c § om en uppskjuten skattefordran inte alls har redovisats i räken- skaperna för att kriterierna för redovisning av fordran inte är uppfyllda, ska fordran ändå tas upp vid tillämpning av 25 §. 27 § uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som avses i 25 § ska inte justeras enligt 3 kap. 34 eller 35 §. 16 uppskjutna skattefordringar som härrör från sådana poster som enligt sfs 2024:1248 3 kap. inte ska ingå vid beräkningen av det justerade resultatet ska dock undantas från den beräkning som avses i 25 § när sådana uppskjutna skatte- fordringar uppkommer i en transaktion som har ägt rum efter den 30 november 2021. 28 § vid överföring av tillgångar mellan koncernenheter efter den 30 november 2021 men före början av den överförande koncernenhetens övergångsår, ska värdet beträffande tilläggsskatt för de överförda till- gångarna vid överföringen anses motsvara tillgångarnas värde enligt den överförande koncernenhetens redovisning. detta gäller dock inte för lager- tillgångar. uppskjutna skattefordringar och skatteskulder ska fastställas på grundval av samma värde. första stycket gäller för samtliga transaktioner som redovisningsmässigt behandlas som överföring av äganderätten från en part till en annan. bestäm- melsen ska även tillämpas om en koncernenhet skriver upp värdet på till- gångar i redovisningen. om parterna redovisar intäkter och motsvarande kostnader under samma räkenskapsår, ska första och andra styckena inte tillämpas på leasingavtal, licensavtal och swapavtal som reglerar totalavkastning. 28 a § vid transaktioner som avses i 28 § får den förvärvande koncern- enheten ta upp en fordran avseende uppskjuten skatt till den del den avyttrande koncernenheten har beskattats för transaktionen. en fordran avseende uppskjuten skatt enligt första stycket får inte över- stiga skillnaden mellan det skattemässiga värdet på en tillgång enligt lokala skatteregler och värdet enligt 28 § multiplicerad med minimiskattesatsen. en sådan fordran ska inte påverka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 3 kap. 30–34 d §§ för det år då fordran uppkommer. i stället ska fordrans värde justeras årligen i proportion till den minskning av det bok- förda värdet för tillgången som görs det året. 28 b § vid transaktioner som avses i 28 § kan den förvärvande koncern- enheten välja att, i stället för värdet enligt den paragrafen, använda till- gångens verkliga värde. detta gäller om – koncernenheten i redovisningen tar upp tillgången till verkligt värde, och – en fordran avseende uppskjuten skatt enligt 28 a § skulle ha uppgått till skillnaden mellan det skattemässiga värdet enligt lokala skatteregler och värdet enligt 28 § multiplicerad med minimiskattesatsen om 28 a § hade tillämpats. 5 kap. 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – substansbelopp (2–11 §§), – undantag vid verksamhet av begränsad betydelse (12–14 §§), och – undantag för internationell sjöfartsverksamhet (15–19 §§). 2 § vid beräkningen enligt 3 kap. 38 § av den överskjutande vinsten ska en koncerns sammanlagda justerade resultat i en stat minskas med ett sub- stansbelopp. substansbeloppet för samtliga koncernenheter som hör hemma i en stat är summan av ett belopp som avser personalkostnader beräknade 17 enligt 3 § och ett belopp som avser materiella anläggningstillgångar beräk- sfs 2024:1248 nat enligt 4 §. första stycket gäller inte för investeringsenheter eller försäkringsinvester- ingsenheter. 3 § beloppet för personalkostnader för anställda och oberoende upp- dragstagare som arbetar i en koncernenhets ordinarie verksamhet och under koncernens ledning och kontroll beräknas enligt följande. om dessa anställda och uppdragstagare arbetar mer än femtio procent av sin arbetstid för koncernen i den stat där koncernenheten hör hemma, är beloppet för koncernenheten fem procent av kostnaderna för dem. för dem som arbetar högst femtio procent av sin arbetstid för koncernen i den stat där koncern- enheten hör hemma, är beloppet i stället fem procent av den andel av kost- naderna som hänför sig till arbetet där. följande ska inte ingå i beräkningen: 1. personalkostnader som lagts till balansvärdet på sådana materiella anläggningstillgångar som avses i 4 §, och 2. personalkostnader som kan hänföras till det resultat som inte tas med vid beräkningen av det justerade resultatet enligt 15 §. 4 § om en koncernenhets materiella anläggningstillgångar mer än femtio procent av tiden finns i den stat där koncernenheten hör hemma, är beloppet för materiella anläggningstillgångar fem procent av balansvärdet på till- gångarna. om en koncernenhets materiella anläggningstillgångar högst femtio pro- cent av tiden finns i den stat där koncernenheten hör hemma, uppgår belop- pet för tillgångar till högst fem procent av den andel av beloppet som motsvaras av den tid som tillgångarna finns där. som materiella anläggningstillgångar behandlas också följande tillgångar om de finns i eller kan hänföras till samma stat: 1. naturresurser, 2. leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som redovisas som tillgång i balansräkningen, och 3. en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning som gäller rätten att använda fast egendom eller att utnyttja naturresurser och som medför betydande investeringar i materiella anläggningstillgångar. 4 a § följande ska inte ingå i beräkningen enligt 4 §: 1. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som innehas för försäljning, leasing eller investering, och 2. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som används i verk- samhet som avses i 15 §. vid leasing ska materiella anläggningstillgångar som finns i samma stat som leasegivaren hör hemma i inte undantas enligt första stycket 1. detta gäller till den del det genomsnittliga balansvärdet på en tillgång hos leasegivaren vid räkenskapsårets ingång och utgång överstiger det genom- snittliga värdet för nyttjanderättstillgången hos leasetagaren vid motsva- rande tidpunkter. om leasetagaren inte ingår i samma koncern som lease- givaren, är leasetagarens nyttjanderättsvärde detsamma som summan av återstående leasingavgifter. 18 om en leasegivare leasar ut en väsentlig del av en materiell anlägg- sfs 2024:1248 ningstillgång men använder den återstående delen av tillgången för eget bruk, ska värdet fördelas mellan delarna utifrån vad som är skäligt. för den del som leasas ut ska andra stycket tillämpas. 8 § om den delägarbeskattade enheten är ett moderföretag ska personal- kostnaderna och de materiella anläggningstillgångar som finns i den stat där enheten hör hemma fördelas till den delägarbeskattade enheten. perso- nalkostnaderna och värdet av tillgångarna ska sänkas i proportion till hur stor andel av den justerade vinsten som undantas från den delägarbeskattade enheten enligt 7 kap. 12 och 13 §§. moderföretag som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning 9 a § för ett moderföretag som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska beloppen för personalkostnader och för materiella anlägg- ningstillgångar som finns i den stat där moderföretaget hör hemma sänkas i proportion till hur stor andel av den justerade vinsten som delas ut som sådan avdragsgill utdelning som avses i 7 kap. 66–70 §§. första stycket gäller även andra koncernenheter om de omfattas av 7 kap. 70 §. 14 § bestämmelserna i 12 och 13 §§ ska inte tillämpas på statslösa kon- cernenheter, investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter. så- dana koncernenheters intäkter och justerade resultat ska undantas från beräkningen enligt 12 och 13 §§. 6 kap 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2 och 2 a §§), – skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3–8 §§), – skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt (9–15 §§), och – undantag från reglerna under fem år (16–18 §§). i 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas för särskilda enheter och transaktioner. 2 § om en svensk koncernenhet är lågbeskattad är enheten skattskyldig hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på enheten enligt 3 kap. 37–40 §§ eller 4 kap. 19 §. en minoritetsägd koncernenhet som är en svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på enheten enligt 7 kap. 41 §. ett fast driftställe som är statslöst enligt 1 kap. 15 § är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats för enheten enligt 3 kap. 42 §, under förutsättning att 1. platsen för affärsverksamhet från vilken verksamhet bedrivs finns i sverige, eller 2. verksamheten, om den inte bedrivs från någon viss plats, är att likställa med affärsverksamhet som bedrivs av en huvudenhet på en plats i sverige. 19 2 a § en svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskatte- sfs 2024:1248 belopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och ett dotter- företag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 45 §, om företaget 1. hör hemma i sverige, och 2. tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av koncernens anställda och materiella tillgångar i sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser. 16 § för en svensk koncernenhet som är ett moderföretag eller en mellan- liggande moderenhet vars moderföretag är en undantagen enhet, ska tilläggsskatt enligt 2 § sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet. om tilläggsskatt ska sättas ned enligt första stycket ska även tilläggsskatt enligt 2 § för andra svenska koncernenheter i samma koncern sättas ned till noll under samma period. detta gäller dock inte för en svensk koncernenhet som innehas av en moderenhet som har ett bestämmande inflytande över enheten, om moderenheten omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 16 a § tilläggsskatt som en svensk koncernenhet enligt 2 a § är skatt- skyldig för avseende ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett sam- riskföretag ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet. detta gäller dock inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 16 b § för en svensk koncernenhet som är ett moderföretag eller en mellanliggande moderenhet vars moderföretag är en undantagen enhet, ska tilläggsskatt enligt 4 eller 5 § avseende svenska koncernenheter sättas ned till noll under de första fem åren av koncernens inledande fas av interna- tionell verksamhet. femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 16 c § för en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 2 a, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag. 7 kap 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – delägarbeskattade enheter (2–16 §§), – fasta driftställen (17–26 §§), – investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter (27–40 §§), – minoritetsägda koncernenheter (41 och 42 §§), – samriskföretag (43–47 §§), 20 – enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern (48–56 §§), sfs 2024:1248 – överföring av tillgångar eller skulder (57–62 §§), – kontrollerade utländska företag och hybridenheter (63–65 §§), – moderföretag som omfattas av system med avdragsgill utdelning (66–70 §§), – koncerner med flera moderföretag (71–77 §§), och – godkänt utdelningsskattesystem (78–83 §§). 25 § kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till ett fast driftställe om den är hänförlig till det justerade resultatet för det fasta driftstället. vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska kostnad som enligt första stycket fördelas till ett fast driftställe som är en svensk koncernenhet inte beaktas. investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter beräkning av effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp 27 § den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för en invester- ingsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska beräknas enligt 28– 32 §§. detta gäller dock inte om 1. enheten är en skattetransparent enhet, eller 2. den rapporterande enheten har gjort ett val enligt 33 eller 36 §. 28 § en investeringsenhets och en försäkringsinvesteringsenhets effektiva skattesats ska beräknas genom att den justerade skattekostnaden divideras med koncernens andel av enhetens justerade resultat. den effektiva skattesatsen för enheten ska beräknas separat från den effektiva skattesatsen för övriga koncernenheter i den stat där enheten hör hemma. om flera investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter hör hemma i samma stat ska skatter respektive andelar läggas samman för dessa enheter. 29 § vid beräkningen enligt 28 § ska beaktas endast den del av den justerade skattekostnaden som är hänförlig till koncernens andel av 1. justerad vinst, och 2. medräknade skatter som fördelats till investeringsenheten eller försäk- ringsinvesteringsenheten i enlighet med 3 kap. 27 §, 7 kap. 11, 25, 26 och 63–65 §§. medräknade skatter som inte kan hänföras till inkomster som ingår i kon- cernens andel av enhetens justerade vinst ska inte beaktas. 30 § vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för en investeringsenhet eller för en försäkringsinvesteringsenhet ska det beräknas en procentsats för tilläggsskatt. beräkningen av procentsatsen ska ske genom att minimiskatte- satsen minskas med den effektiva skattesatsen för enheten, om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen. tilläggsskattebeloppet för enheten ska beräknas genom att procentsatsen för tilläggsskatt multipliceras med koncernens andel av enhetens justerade vinst efter minskning med ett substansbelopp, beräknat enligt 31 §. om flera investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter hör hemma i samma stat, ska substansbeloppen respektive koncernens andelar av enheternas justerade vinster läggas samman vid beräkningen enligt andra stycket. 21 sfs 2024:1248 30 a § tilläggsskattebeloppet för en investeringsenhet och en försäkrings- investeringsenhet i en utländsk stat ska minskas med beloppet av den natio- nella tilläggsskatt som ska betalas för enheten i den stat där denna hör hemma. 31 § en investeringsenhets och en försäkringsinvesteringsenhets substans- belopp ska beräknas enligt 5 kap. 2–9 §§. beloppet för personalkostnader och beloppet för materiella anläggningstillgångar ska tas med i beräkningen till den del de hänförs till koncernens andel av enhetens justerade vinst. en rapporterande enhet får välja att inte göra avdrag för substansbelopp. ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. 32 § vid tillämpningen av 28–31 §§ ska koncernens andel av en inve- steringsenhets eller en försäkringsinvesteringsenhets justerade vinst mot- svara moderföretagets andel av enhetens justerade resultat enligt 6 kap. 4 och 7 §§. vid beräkningen av andelen ska ägarintressen som omfattas av ett val enligt 33 eller 36 § inte beaktas. 33 § en rapporterande enhet får välja att behandla en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet som en skattetransparent enhet om ägarenheten 1. är skattskyldig i den stat där den hör hemma enligt ett system för omvärdering till aktuellt marknadsvärde eller liknande system baserat på de årliga förändringarna av det verkliga värdet på dess ägarintressen i enheten och beskattas med en skattesats som är lika med eller överstiger minimi- skattesatsen, eller 2. är ett ömsesidigt försäkringsföretag. ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 36 § en rapporterande enhet får välja att låta en ägarenhet tillämpa bestämmelserna i 37–40 §§ i fråga om sitt ägarintresse i en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet, om 1. ägarenheten inte är en investeringsenhet eller en försäkringsinvester- ingsenhet, och 2. det rimligen kan förväntas att utdelningar från investeringsenheten eller försäkringsinvesteringsenheten till ägarenheten beskattas med en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen. vid beräkningen av skattesatsen enligt första stycket 2 ska beskattningen hos både den utdelande och den mottagande enheten beaktas ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 37 § vid ett val enligt 36 § gäller följande: 1. utdelning och uppskattad utdelning av en investeringsenhets eller försäkringsinvesteringsenhets justerade vinst ska tas med i den justerade vinsten för den ägarenhet som erhöll utdelningen. 2. investeringsenhetens eller försäkringsinvesteringsenhetens medräknade skatter ska tas med vid beräkningen av den justerade vinsten och de med- 22 räknade skatterna för den ägarenhet som erhöll utdelningen, under förut- sfs 2024:1248 sättning att de kan avräknas mot sådan skatteskuld som uppkommit för ägarenheten till följd av utdelning från enheten. 3. investeringsenhetens eller försäkringsinvesteringsenhetens justerade vinst ska motsvara ägarenhetens andel av enhetens ej utdelade justerade nettovinst enligt 38 § som uppkommit under det beräkningsår som avses i 39 §. vid tillämpningen av 6 kap. ska tilläggsskattebeloppet för en låg- beskattad koncernenhet beräknas genom att sådan justerad vinst multipli- ceras med minimiskattesatsen. 4. investeringsenhetens eller försäkringsinvesteringsenhetens justerade resultat och justerade skattekostnad som kan hänföras till resultatet ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen enligt bestäm- melserna i 3, 4, 5 kap. och 27–30 §§ i detta kapitel. det gäller dock inte för de medräknade skatter som avses i 2. 38 § en investeringsenhets eller försäkringsinvesteringsenhets ej utdelade justerade nettovinst för beräkningsåret ska beräknas genom att enhetens justerade vinst för det året minskas med följande poster, dock lägst till noll: 1. enhetens medräknade skatter, 2. utdelningar och uppskattade utdelningar till aktieägare som inte är investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter under beräknings- perioden, i den mån de inte dragits av ett tidigare beräkningsår, 3. justerade förluster som uppstår under beräkningsperioden, i den mån de inte dragits av ett tidigare beräkningsår, och 4. återstående justerade förluster som har uppstått före beräknings- perioden. 39 § med uppskattad utdelning avses sådan värdeöverföring eller annan transaktion som beskattas som utdelning i den stat där ägarenheten hör hemma. med uppskattad utdelning avses också att ett direkt eller indirekt ägar- intresse i en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet, som omfattas av ett val enligt 36 §, överförs till en enhet som inte tillhör kon- cernen. vid en sådan överföring ska utdelningen anses uppgå till den andel av den ej utdelade justerade nettovinsten som är hänförlig till det överförda ägarintresset på dagen för en sådan överföring, utan hänsyn till den upp- skattade utdelningen. med beräkningsår avses det tredje året som föregår räkenskapsåret. med beräkningsperiod avses den period som börjar den första dagen av det tredje året som föregår räkenskapsåret och som slutar den sista dagen av räkenskapsåret. 40 § om den rapporterande enheten återkallar ett val enligt 36 § ska inve- steringsenhetens eller försäkringsinvesteringsenhetens justerade vinst mot- svara ägarenhetens andel av investeringsenhetens eller försäkringsinve- steringsenhetens ej utdelade justerade nettovinst för beräkningsåret vid utgången av det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som åter- kallelsen avser. vid tillämpningen av 6 kap. ska tilläggsskattebeloppet för en lågbeskattad koncernenhet beräknas genom att en sådan justerad vinst multipliceras med minimiskattesatsen. 41 § beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska, vad avser koncernenheter som ingår i en minoritetsägd undergrupp, göras som om varje minoritetsägd undergrupp 23 var en egen koncern. den justerade skattekostnaden och det justerade resul- sfs 2024:1248 tatet för en enhet i en minoritetsägd undergrupp ska undantas från bestäm- mandet av den övriga koncernens effektiva skattesats beräknad enligt 3 kap. 37 § och dess tilläggsskattebelopp beräknat enligt 3 kap. 38 §. den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för en minoritetsägd koncernenhet som inte ingår i en minoritetsägd undergrupp ska beräknas separat för den enheten. den justerade skattekostnaden och det justerade resultatet för enheten ska undantas från bestämmandet av den övriga kon- cernens effektiva skattesats och tilläggsskattebelopp. detta gäller dock inte en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvester- ingsenhet. 45 § beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag (en samriskföretagskoncern) ska göras i enlighet med 3–8 kap. som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med sam- riskföretaget som moderföretag. 46 § en moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett sam- riskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för dotterföre- taget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3–8 §§. om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i sverige ska i stället för vad som sägs i första stycket bestämmel- serna i 6 kap. 2 a § tillämpas. 47 § det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av en koncernenhet enligt 6 kap. 2 a §. återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. 63 § kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till koncernenhetens kontrollerade utländska företag om den hänför sig till detta företags inkomst och har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag. vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska den kostnad som fördelas till en svensk koncernenhet som är ett kontrollerat utländskt företag enligt lagstiftningen i en annan stat inte beaktas. i fråga om skattekostnad som avser passiva intäkter ska fördelningen enligt första stycket motsvara det lägsta beloppet av medräknade skatter på passiva intäkter och ett belopp som utgörs av procentsatsen för tilläggsskatt för lågskattestaten multiplicerad med de passiva intäkterna. vid beräkningen av procentsatsen för tilläggsskatt ska ägarenhetens med- räknade skatter på de passiva intäkterna inte beaktas. överskjutande med- räknade skatter på passiva intäkter ska hänföras till ägarenheten. 63 a § vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 63 § ska bestämmelserna i 63 b–63 e §§ tillämpas om 1. de medräknade skatterna har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag enligt 2 kap. 26 §, och 2. skatten för kontrollerade utländska företag enligt detta system beräknas gemensamt för samtliga sådana företag. 24 63 b § kostnaden för medräknade skatter enligt 63 a § ska fördelas till sfs 2024:1248 varje kontrollerat utländskt företag med ett belopp som motsvarar kostnaden multiplicerad med kvoten av företagets fördelningsbelopp och fördelnings- beloppen för samtliga kontrollerade utländska företag. ett kontrollerat utländskt företags fördelningsbelopp är ägarenhetens andel av företagets inkomst multiplicerad med skillnaden mellan skatte- satsen enligt ett sådant system som avses i 63 a § och den effektiva skatte- satsen. 63 c § med effektiv skattesats i 63 b § avses den effektiva skattesatsen i en stat med följande avvikelser: – skatt som har betalats enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag ska inte räknas med. – sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 63 a § ska räknas med. om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i första stycket den skattesats som beräknas för det kontrol- lerade utländska företaget. vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 63 a § räknas med. 63 d § om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av att enheten omfattas av förenklingsregeln i 8 kap. 3–5 §§, ska den effektiva skattesatsen utgöras av den skattesats som framgår av 8 kap. 4 §. om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av förenklingsregeln i 8 kap. 18 §, ska den effektiva skattesatsen beräknas på följande sätt. summan av skatt som enligt en regel om nationell tilläggsskatt beaktas vid beräkning av effektiv skattesats och nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 63 a § ska divideras med det justerade resultatet enligt en regel om nationell tilläggsskatt. om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag av andra skäl än de som anges i första och andra styckena, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av koncernenheternas skattekostnad och vinst eller förlust före inkomstskatt enligt koncernens kvalificerade finansiella rapport. om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i andra stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 63 a § räknas med. 63 e § för ett kontrollerat utländskt företag som inte är en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska den effektiva skattesatsen motsvara den skattesats som beräknats enligt 63 c eller 63 d § för de koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i samma stat som företaget, och vilkas andel utgör den största andelen av den inkomst för ägarenheten som omfattas av ett sådant system som avses i 63 a §. om koncernen inte beräknar en effektiv skattesats för enheter i den stat där det kontrollerade utländska företaget hör hemma, ska den effektiva 25 skattesatsen motsvara kvoten av den sammanlagda redovisade inkomst- sfs 2024:1248 skatten och den sammanlagda redovisade vinsten före inkomstskatt för samtliga sådana enheter som hör hemma i den aktuella staten och som omfattas av ett sådant system för beskattning som avses i 63 a §. 64 § kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till en hybridenhet om den avser hybridenhetens justerade vinst. den del av kostnaden som avser passiva intäkter ska fördelas på sätt som anges i 63 § andra och tredje styckena. vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska skattekostnad som fördelas till en hybridenhet som är en svensk koncernenhet inte beaktas. med hybridenhet avses en enhet som är skattskyldig för inkomstskatt i den stat där den hör hemma och som beskattas hos delägarna i den stat där de hör hemma. 65 § med passiva intäkter avses i 63 och 64 §§ intäkter som 1. ingår i den justerade vinsten för en koncernenhet och beskattas hos ägarenheten enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag eller på grund av ägarintresse i en hybridenhet, och 2. utgör – utdelning eller motsvarande, – ränta eller motsvarande, – hyra, – royalty, – annan avtalsenlig ersättning som sker över tid (annuitetsbelopp), eller – nettovinst vid försäljning av egendom som ger upphov till sådana intäkter. 83 § om en koncernenhet som omfattas av ett val enligt 78 § lämnar koncernen eller om dess tillgångar i allt väsentligt överförs till någon som inte är en koncernenhet i samma koncern i samma stat, ska ett belopp som återstår i en återföringsförteckning för tidigare räkenskapsår minska den justerade skattekostnaden för koncernenheterna i staten för respektive år. det belopp som ska minska skattekostnaden beräknas genom att det åter- stående beloppet i återföringsförteckningen multipliceras med den aktuella koncernenhetens andel av det sammanlagda justerade resultatet för kon- cernenheterna i staten, för respektive år. detta gäller endast räkenskapsår för vilka den aktuella koncernenhetens justerade resultat är positivt. effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 3 kap. 37 och 38 §§. tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. 8 kap. förenklingsregler 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – tidsgräns för den tillfälliga förenklingsregeln (2 §), – villkor för den tillfälliga förenklingsregeln (3–7 a §§), – särskilda enheter och koncerner (8–11 §§), – verkan av konstlade arrangemang (11 a–11 g §§), – undantag från tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln (12 §), – övergångsår (13 §), – förenkling av kompletteringsregeln för tilläggsskatt (14 §), – en förenklingsregel för koncernenheter utan väsentlig betydelse för koncernredovisningen (15–17 §§), 26 – en förenklingsregel för utländsk nationell tilläggsskatt (18 §), och sfs 2024:1248 – val (19 §). tidsgräns för den tillfälliga förenklingsregeln 2 § bestämmelserna i 3–13 §§ gäller för koncernenheter i en stat för tid som – motsvarar de räkenskapsår som gäller för enheternas moderföretag, och – börjar närmast efter den 31 december 2023 men före den 1 januari 2027. bestämmelserna gäller dock inte för räkenskapsår som avslutas efter den 30 juni 2028. 4 a § en skattekostnad som en huvudenhet har haft för ett fast driftställe i den stat där driftstället hör hemma ska inte tas med vid beräkningen enligt 4 § första stycket i den stat där huvudenheten hör hemma. om ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag eller en hybrid- enhet inte omfattas av 3–5 §§ i den stat där enheten hör hemma, ska 7 kap. 25 och 63–65 §§ inte tillämpas vid beräkningen enligt 4 § första stycket för den stat där ägarenheten eller huvudenheten hör hemma. 5 § tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska anses vara noll, om koncernenheterna som hör hemma i den staten har en vinst enligt koncernens kvalificerade land-för-land-rapport som inte överstiger sub- stansbeloppet, beräknat enligt 5 kap. 2–10 §§. beräkningen av substans- beloppet ska grunda sig på uppgifter i koncernens kvalificerade finansiella rapport. 6 § med kvalificerad land-för-land-rapport avses i 3–5 §§ en rapport som har upprättats på grundval av en kvalificerad finansiell rapport. med kvalificerad finansiell rapport avses 1. de räkenskaper som används för att upprätta moderföretagets koncern- redovisning, 2. varje koncernenhets årsredovisning förutsatt att den upprättas enligt – en allmänt erkänd redovisningsstandard enligt 2 kap. 20 §, eller – en godkänd redovisningsstandard enligt 2 kap. 21 § om informationen i denna är tillförlitlig, 3. om en koncernenhet inte omfattas av moderföretagets koncern- redovisning enbart på grund av sin ringa storlek eller av väsentlighetsskäl, koncernenhetens räkenskaper som används som underlag för land-för-land- rapporten, eller 4. om inte ett fast driftställes uppgifter framgår av 1–3, en separat finansiell rapport där det fasta driftställets andel av huvudenhetens totala intäkter och vinst eller förlust före inkomstskatt framgår. 6 a § om en förvärvad koncernenhets räkenskaper har justerats utifrån köpeskillingen för enheten vad avser värdet på tillgångarna och skulderna, ska följande justering göras vid tillämpningen av 4 och 5 §§. minskningar av koncernenhetens resultat som är hänförliga till av- eller nedskrivning av goodwill vad avser transaktioner som genomförts efter den 30 november 2021, ska läggas till enhetens vinst före inkomstskatt. vid tillämpningen av 4 § gäller detta dock bara om räkenskaperna inte innehåller motsvarande justering av uppskjuten skatt som är hänförlig till goodwillposten. vad som sägs i första stycket gäller inte om 27 1. samma justeringar har gjorts i koncernens land-för-land-rapportering sfs 2024:1248 för samtliga räkenskapsår som påbörjats efter den 31 december 2022, eller 2. justeringarna i koncernenhetens räkenskaper har gjorts enligt lag eller annan författning. 6 b § om en koncernenhet ingår i en koncern som inte behöver lämna en land-för-land-rapport, ska uppgifterna om koncernenhetens intäkt och kon- cernenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt hämtas från enhetens kvalificerade finansiella rapport. 6 c § vid tillämpningen av 3–5 §§ ska uppgifter för alla koncernenheter som hör hemma i en stat hämtas antingen från en sådan kvalificerad finan- siell rapport som avses i 6 § andra stycket 1 eller från en sådan som avses i 6 § andra stycket 2. detta gäller dock inte för fasta driftställen och en sådan koncernenhet utan väsentlig betydelse som avses i 16 §. 7 a § vid tillämpningen av 3–5 §§ ska en koncernintern betalning som behandlas som intäkt i den mottagande koncernenhetens kvalificerade finan- siella rapport och som kostnad i den betalande koncernenhetens kvalifice- rade finansiella rapport räknas med vid bestämmandet av respektive koncernenhets intäkter och dess vinst eller förlust före inkomstskatt även om betalningen inte tagits med i land-för-land-rapporten. verkan av konstlade arrangemang 11 a § vid tillämpningen av 3–5 §§ ska följande justeringar göras om ett konstlat arrangemang har ingåtts efter den 15 december 2022: 1. kostnader eller förluster som uppstår till följd av arrangemang enligt 11 b § 1 eller 2 ska inte tas med i koncernenheternas sammanlagda vinst eller förlust. 2. skattekostnader som uppstår till följd av ett arrangemang enligt 11 b § 3 ska inte tas med i koncernenheternas sammanlagda skattekostnader. 11 b § med konstlat arrangemang avses 1. ett arrangemang som innebär avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp till beskattning, 2. ett arrangemang som medför att en förlust beaktas flera gånger, eller 3. ett arrangemang som medför att en skattekostnad beaktas flera gånger. 11 c § med arrangemang som innebär avdrag för utgifter utan att mot- svarande inkomster tas upp till beskattning avses en överenskommelse där en koncernenhet direkt eller indirekt tillhandahåller kredit eller på annat sätt gör en investering i en annan koncernenhet som leder till en kostnad eller förlust i en koncernenhets redovisning, under förutsättning att 1. kostnaden eller förlusten inte motsvaras av en redovisad intäkt eller vinst hos den koncernenhet som är motpart, eller 2. den skattepliktiga inkomsten hos den koncernenhet som är motpart inte rimligen kan förväntas öka i motsvarande mån under överenskommelsens löptid på det sätt som anges i 11 g §. första stycket gäller inte om kostnaden eller förlusten endast kan hänföras till övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål. 28 11 d § med arrangemang som medför att en förlust beaktas flera gånger sfs 2024:1248 avses en överenskommelse som leder till att en kostnad eller förlust tas med i en koncernenhets finansiella rapport, om 1. kostnaden eller förlusten tas med i en annan koncernenhets finansiella rapport, eller 2. det uppstår ett avdragsgillt belopp vid fastställandet av den skatte- pliktiga inkomsten för en koncernenhet som hör hemma i en annan stat. 11 e § med arrangemang som medför att en skattekostnad beaktas flera gånger avses en överenskommelse som leder till att mer än en koncernenhet inkluderar delar av eller hela skattekostnaden 1. i sin justerade skattekostnad, eller 2. vid beräkningen av den effektiva skattesatsen enligt 4 §. första stycket gäller dock inte om den inkomst som skattekostnaden är hänförlig till tas med i den finansiella rapporten för varje koncernenhet. 11 f § vid tillämpningen av 11 a–11 e §§ ska även ett arrangemang som har ingåtts före den 15 december 2022 anses ingånget efter den tidpunkten, om 1. arrangemanget har ändrats eller överförts efter den 15 december 2022, 2. fullgörandet av rättigheter eller skyldigheter enligt arrangemanget efter den 15 december 2022 skiljer sig från fullgörandet före den tidpunkten, eller 3. det efter den 15 december 2022 har skett en förändring av hur arrange- manget behandlas i enhetens redovisning. 11 g § vid tillämpningen av 11 c § första stycket 2 ska en koncernenhets skattepliktiga inkomst inte rimligen förväntas öka i motsvarande mån till den del 1. inkomsten vid beskattningen kvittas mot en post som i redovisningen har gett upphov till en uppskjuten skattefordran och fordrans värde har skrivits ned i redovisningen, eller 2. den betalning som ger upphov till kostnaden eller förlusten även ger upphov till en avdragsgill kostnad eller förlust för en koncernenhet som hör hemma i samma stat som motparten utan att betalningen ingår som en kostnad eller förlust vid fastställandet av vinst eller förlust före inkomstskatt för koncernenheterna i den staten. en uppskjuten skattefordran ska också anses ha skrivits ned enligt första stycket 1 om nedskrivning skulle ha skett om koncernen inte hade ingått ett konstlat arrangemang efter den 15 december 2022. 13 § vid tillämpningen av 4 kap. 25 § ska ett övergångsår enligt 4 kap. 26 § för en koncernenhet i en stat inte omfatta de år då 3–5 §§ tillämpas av koncernenheten. vid tillämpningen av 4 kap. 28 § ska övergångsåret enligt 4 kap. 26 § för en överförande koncernenhet vara det första räkenskapsår då 3–5 §§ inte längre tillämpas i fråga om enheten. 29 sfs 2024:1248 förenkling av kompletteringsregeln för tilläggsskatt 14 § tilläggsskattebeloppet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt ska anses vara noll för den stat där moderföretaget hör hemma om bolags- skattesatsen i den staten uppgår till minst 20 procent för varje räkenskapsår under övergångsperioden. med övergångsperioden avses de räkenskapsår som inte omfattar mer än tolv månader och som börjar den 31 december 2025 eller tidigare och slutar före den 31 december 2026. förenklingsregel för koncernenheter utan väsentlig betydelse för koncernredovisningen 15 § vid tillämpningen av 3 kap. 37 §, 5 kap. 2–10 samt 12–14 §§ vad avser en koncernenhet utan väsentlig betydelse, får den rapporterande en- heten välja att 1. justerat resultat ska utgöras av enhetens intäkt i enlighet med relevanta land-för-land-rapporteringsregler, 2. intäkt ska utgöras av enhetens intäkt som fastställts i enlighet med rele- vanta land-för-land-rapporteringsregler, och 3. justerad skattekostnad ska utgöras av årets ackumulerade inkomstskatt som fastställts i enlighet med relevanta land-för-land-rapporteringsregler. 16 § en koncernenhet, tillsammans med sina fasta driftställen, ska anses som en koncernenhet utan väsentlig betydelse, om 1. enheten inte konsolideras post-för-post, 2. skälet till att enheten inte konsolideras post-för-post enbart är att den är av begränsad storlek eller saknar väsentlig betydelse för koncernen, 3. enheten omfattas av en sådan koncernredovisning som avses i 2 kap. 19 § 1 eller 3, och 4. koncernredovisningen är föremål för extern revision. om enhetens intäkter överstiger 50 miljoner euro, krävs dessutom att de räkenskaper för enheten som ligger till grund för land-för-land-rapporten är upprättade i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard. vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i andra stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. 17 § med relevanta land-för-land-rapporteringsregler avses rapporter- ingsbestämmelserna i den stat där moderföretaget hör hemma eller, om en land-för-land-rapport inte lämnas in i den stat där moderföretaget hör hemma, i den stat där ett ställföreträdande moderföretag hör hemma. om det inte finns ett krav på land-för-land-rapportering i den stat där moderföretaget hör hemma och en koncern inte är skyldig att lämna in en land-för-land-rapport i någon stat avses med relevanta land-för-land-rap- porteringsregler oecd:s standard om land-för-land-rapportering och oecd:s vägledning om genomförandet av land-för-land-rapportering. 30 förenklingsregel för utländsk nationell tilläggsskatt sfs 2024:1248 18 § vid bestämmandet av tilläggsskattebeloppet för koncernenheter, samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i en utländsk stat gäller följande förenklingsregel. tilläggsskattebeloppet för en sådan koncernenhet eller enhet ska anses vara noll, om den utländska statens regel om nationell tilläggsskatt är godkänd av oecd/g20 inclusive frame- work on beps som en sådan regel som ska omfattas av andra staters förenklingsregler avseende utländsk nationell tilläggsskatt. tilläggsskattebeloppet för koncernenheter, samriskföretag och dotter- företag till samriskföretag ska dock inte sättas ned till noll enligt första stycket 1. till den del vissa slag av enheter och koncernenheter är undantagna från godkännandet av statens regel om nationell tilläggsskatt, eller 2. om ett beslut om tilläggsskatt enligt den utländska statens regel om nationell tilläggsskatt är överklagat eller om skatten inte går att bestämma eller driva in. val 19 § den rapporterande enheten får välja att tillämpa förenklingsreglerna i detta kapitel. ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. 1. denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. 3. bestämmelserna i 7 kap. 63 a–63 e §§ tillämpas för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas senast den 30 juni 2027. 4. den rapporterande enheten får dock tillämpa samtliga eller vissa av bestämmelserna första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023. på regeringens vägnar elisabeth svantesson ingrid björnsson (finansdepartementet) 31

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2024:1248 Lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

Om Lagboken.se

SFS 2024:1248 Lag om änd­ring i lagen (2023:875) om tilläggs­skatt

Om Lag­bo­ken.se

SFS 2024:1248 Lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

Om Lagboken.se