For­dons­skat­te­lag (1988:327). För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2006:227

1 §   For­dons­skatt skall beta­las till sta­ten enligt denna lag.

Fordons-​ och vikt­be­grep­pen i denna lag har samma bety­delse som i lagen (2001:559) om väg­tra­fik­de­fi­ni­tio­ner, om inte annat sägs.

Med die­sel­olja avses i denna lag de pro­duk­ter för vilka skatt skall beta­las enligt 2 kap. 1 § första styc­ket 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi. Lag (2001:567).

2 §   Bestäm­mel­serna om skatt i denna lag, med undan­tag av bestäm­mel­serna i 64 och 88 §§, gäl­ler också för skat­te­tillägg, ränta och dröjsmåls­av­gift. Lag (1992:1440).

Beskatt­nings­myn­dig­het m.m.

3 §   Beskatt­nings­myn­dig­het är Skat­te­ver­ket. Lag (2003:654).

4 §   Skat­te­ver­ket är cen­tral för­valt­nings­myn­dig­het i fråga om for­dons­skatt. Lag (2003:654).

Skat­te­vikt

5 §   Med skat­te­vikt avses den vikt efter vil­ken for­dons­skatt beräk­nas. Skat­te­vik­ten utgör för

per­son­bil, motor­cy­kel, trak­tor

eller motorredskap            tjänstevikten

buss, last­bil, tung ter­räng­vagn eller annan släp­vagn än

påhängsvagn                totalvikten, dock högst den

                    bruttovikt med vilken fordonet får

                    föras på väg som hänförs till

                    bärighetsklass 1 enligt 4 kap.

                    11 § trafikförordningen (1998:1276)

påhängsvagn                den del av fordonets totalvikt

                    som vilar på dess fasta axel

                    eller fasta axlar, dock högst

                    den bruttovikt med vilken

                    fordonet får föras på väg som

                    hänförs till bärighetsklass 1

                    enligt 4 kap. 11 § trafikförordningen.

Kan en buss, last­bil, tung ter­räng­vagn eller släp­vagn för­ses med två eller flera olika karos­se­rier, beräk­nas skat­te­vik­ten efter det karos­seri som ger högst total­vikt för for­do­net. I fråga om last­bil som kan för­ses med anord­ning för påhängs­vagn beräk­nas dock skat­te­vik­ten efter for­do­nets total­vikt med sådan anord­ning. Lag (1999:1322).

Skat­te­plik­tiga for­don

6 §   Föl­jande for­don är skat­te­plik­tiga, om de är eller bör vara upp­tagna i väg­tra­fik­re­gist­ret och inte är avställda eller till­fäl­ligt regi­stre­rade, näm­li­gen
   1. motor­cyklar,
   2. per­son­bi­lar,
   3. last­bi­lar,
   4. bus­sar,
   5. trak­to­rer,
   6. tunga ter­räng­vag­nar,
   7. motor­red­skap,
   8. släp­vag­nar.

Dock är släp­vag­nar som dras av motor­red­skap eller tung ter­räng­vagn skat­te­plik­tiga endast om motor­red­ska­pet beskat­tas som tra­fiktrak­tor eller ter­räng­vag­nen beskat­tas enligt bilaga 1, E4. Lag (2001:567).

7 §   For­dons­skatt skall beta­las för alla skat­te­plik­tiga for­don.

8 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

9 §   Föl­jande for­don är inte skat­te­plik­tiga om de enligt väg­tra­fik­re­gist­ret är av en års­mo­dell som är tret­tio år eller äldre
   1. motor­cyklar,
   2. per­son­bi­lar,
   3. andra last­bi­lar än sådana som är vägav­gifts­plik­tiga enligt lagen (1997:1137) om vägav­gift för vissa tunga for­don,
   4. bus­sar.

Påhängs­vag­nar med en skat­te­vikt över 3 000 kilo­gram är inte skat­te­plik­tiga, om de dras ute­slu­tande av per­son­bi­lar, last­bi­lar eller bus­sar som kan dri­vas med die­sel­olja eller av sådana for­don som avses i 21 § andra styc­ket 2.

Jord­brukstrak­to­rer som avses i 20 § är inte skat­te­plik­tiga.
Det­samma gäl­ler motor­red­skap och tunga ter­räng­vag­nar som är att anse som jord­brukstrak­to­rer enligt 25 § första styc­ket respek­tive 25 a § första styc­ket. Lag (2001:959).

Skatt­skyl­diga

10 §   Skatt­skyl­dig för ett visst for­don är äga­ren av for­do­net.

Har ett for­don flera ägare är de soli­da­riskt ansva­riga för den skatt som skall beta­las för for­do­net.

Som ägare av ett for­don anses den som är eller bör vara upp­ta­gen i väg­tra­fik­re­gist­ret som ägare. I fråga om ett for­don som inne­has på grund av kre­dit­köp med för­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt eller som inne­has med nytt­jan­de­rätt för bestämd tid om minst ett år anses inne­ha­va­ren som ägare. Lag (2001:567).

Beskatt­nings­pe­riod

11 §   Skatt beta­las för varje for­don för skat­teår eller skat­te­pe­riod.

Ett skat­teår består av tolv på varandra föl­jande kalen­der­må­na­der. En skat­te­pe­riod består av fyra på varandra föl­jande kalen­der­må­na­der, om rege­ringen inte genom före­skrif­ter för­ord­nar något annat.

När­mare före­skrif­ter om skat­teår och skat­te­pe­ri­o­der med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

Skat­tens stor­lek

12 §   For­dons­skat­ten beta­las för skat­teår eller, om skat­ten för ett for­don över­sti­ger 3 600 kr. för ett helt år, för skat­te­pe­riod.

For­dons­skat­tens stor­lek för skat­teår fram­går av bilaga 1 till denna lag.
För skat­te­pe­riod upp­går skat­ten till en tred­je­del av skat­ten för helt år.

13 §   Är ett for­don skat­te­plik­tigt under endast en del av ett skat­teår eller en skat­te­pe­riod, utgår for­dons­skatt för den tid då for­do­net är skat­te­plik­tigt. Före­lig­ger skat­te­plikt under en del av en kalen­der­må­nad, utgår dock skatt för hela måna­den, om inte annat föl­jer av andra styc­ket.

I fråga om for­don för vil­ket for­dons­skat­ten upp­går till minst 4 800 kr.
för helt skat­teår utgår skatt för dag beträf­fande den månad under vil­ken skat­te­plik­ten första gången inträ­der för for­do­net eller skat­te­plik­ten upp­hör av annan anled­ning än avställ­ning. Om ett sådant for­don har varit avställt och avställ­nings­ti­den har omfat­tat minst 15 dagar eller for­do­net har över­gått till ny ägare under avställ­nings­ti­den, utgår skatt för dag under månad då avställ­ningen bör­jade eller upp­hörde.

För kalen­der­må­nad utgör for­dons­skat­ten en tolf­te­del och för dag 1/360 av skat­ten för helt år.

14 §   För en per­son­bil som hör hemma i en kom­mun som anges i bilaga 2 till denna lag skall for­dons­skatt beta­las endast till den del for­dons­skat­ten, efter avräk­ning enligt 14 b eller 14 c §, för år räk­nat över­sti­ger 384 kro­nor.

En per­son­bil anses höra hemma i den kom­mun där den skatt­skyl­dige har sin adress enligt väg­tra­fik­re­gist­ret vid den tid­punkt som anges i 16 § första eller andra styc­ket eller vid ingången av den tid som anges i 16 § tredje styc­ket. Sak­nas sådan adress gäl­ler i stäl­let den adress som borde vara anteck­nad i väg­tra­fik­re­gist­ret.

Första styc­ket tilläm­pas endast i sam­band med att for­dons­skatt skall beta­las enligt vad som i övrigt gäl­ler enligt denna lag.
Lag (2001:567).

14 a §   För en per­son­bil, en buss med en skat­te­vikt av högst 3 500 kilo­gram eller en last­bil med en skat­te­vikt av högst 3 500 kilo­gram, som upp­fyl­ler kra­ven för mil­jö­klass El eller Hybrid enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motor­for­dons avgasre­ning och motor­bräns­len, tas for­dons­skatt inte ut under de fem första åren från det for­do­net blir skat­te­plik­tigt första gången. Lag (2001:1082).

14 b §   Har upp­hävts genom lag (2001:1129).

14 c §   Om skat­te­plikt inträ­der för första gången under år 2002 för
   1. en sådan per­son­bil eller buss som har en tjäns­te­vikt över­sti­gande 2 470 kilo­gram men en högsta total­vikt om 3 500 kilo­gram, eller
   2. en sådan last­bil som har en tjäns­te­vikt över­sti­gande 1 275 kilo­gram men en högsta total­vikt om 3 500 kilo­gram

och som upp­fyl­ler kra­ven för mil­jö­klass 2005 enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motor­for­dons avgasre­ning och motor­bräns­len, skall ett belopp om 1 500 kro­nor avräk­nas från for­dons­skat­ten.

Belopp som avses i första styc­ket avräk­nas efter hand vid påfö­ran­det av for­dons­skatt, dock längst till och med den 31 decem­ber 2006. Lag (2001:1129).

15 §   Om ett for­dons beskaf­fen­het änd­ras så att for­dons­skatt skall utgå med ett högre belopp än tidi­gare, utgår den högre skat­ten från och med den kalen­der­må­nad under vil­ken regi­stre­rings­be­sikt­ning i anled­ning av änd­ringen skedde eller senast skulle ha skett. Med­för änd­ringen att for­dons­skatt skall utgå med ett lägre belopp än tidi­gare, utgår den lägre skat­ten från och med kalen­der­må­na­den efter den under vil­ken regi­stre­rings­be­sikt­ning i anled­ning av änd­ringen skedde.

Om ett for­dons använd­ning änd­ras så att for­dons­skatt skall utgå med ett högre belopp än tidi­gare, utgår den högre skat­ten från och med den kalen­der­må­nad då änd­ringen skedde. Med­för änd­ringen att for­dons­skatt skall utgå med ett lägre belopp än tidi­gare, utgår den lägre skat­ten från och med kalen­der­må­na­den efter den då änd­ringen skedde.

Betal­ning och åter­be­tal­ning av skatt

16 §   Om inte annat föl­jer av andra eller tredje styc­ket, skall for­dons­skat­ten beta­las av den som är skatt­skyl­dig för for­do­net vid ingången av den kalen­der­må­nad under vil­ken skat­ten skall beta­las eller skulle ha beta­lats.

När ett for­don blir skat­te­plik­tigt skall for­dons­skat­ten beta­las av den som var skatt­skyl­dig när skat­te­plik­ten inträdde. Sker änd­ring som avses i 15 §, skall for­dons­skat­ten beta­las av den som var skatt­skyl­dig när regi­stre­rings­be­sikt­ning i anled­ning av änd­ringen skedde eller senast skulle ha skett eller, i fråga om änd­rad använd­ning av for­don, när använd­ningen änd­ra­des.

For­dons­skatt som fast­ställs genom beslut om efter­be­skatt­ning skall beta­las av den som var skatt­skyl­dig under den tid skat­ten avser.

17 §   Upp­hör skat­te­plik­ten för ett for­don under tid för vil­ken for­dons­skatt har beta­lats, åter­be­ta­las den över­skju­tande skat­ten till den som var skatt­skyl­dig när skat­te­plik­ten upp­hörde.

Sänks skat­ten i fall som avses i 15 §, åter­be­ta­las den över­skju­tande skat­ten till den som var skatt­skyl­dig när regi­stre­rings­be­sikt­ning i anled­ning av änd­ringen skedde eller, om sänk­ningen beror av änd­rad använd­ning, när använd­ningen änd­ra­des.

18 §   Skall for­dons­skat­ten för ett for­don på grund av änd­ring i denna lag utgå med ett annat belopp än tidi­gare och har for­dons­skatt beslu­tats för tiden efter ikraft­trä­dan­det enligt äldre bestäm­mel­ser, skall till­kom­mande skat­te­be­lopp beta­las för tiden från och med dagen för änd­ringen till utgången av skat­teå­ret eller, om for­dons­skatt har beslu­tats för skat­te­pe­riod, till utgången av skat­te­pe­ri­o­den. För samma tid skall över­skju­tande skat­te­be­lopp som har beta­lats åter­be­ta­las.

Den som är skatt­skyl­dig vid ikraft­trä­dan­det av lagänd­ringen skall betala till­kom­mande skat­te­be­lopp och är berät­ti­gad till åter­be­tal­ning av över­skju­tande skat­te­be­lopp.

19 §   Skat­te­be­lopp enligt 18 § som under­sti­ger 100 kro­nor behö­ver inte beta­las in till sta­ten och åter­be­ta­las inte hel­ler.

Trak­to­rer m.m.

20 §   Trak­to­rer inde­las i skat­te­hän­se­ende i klass I (tra­fiktrak­to­rer) och klass II (jord­brukstrak­to­rer).

21 §   En trak­tor hän­förs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den har en tjäns­te­vikt över 2 000 kilo­gram och används för trans­port på väg som inte är enskild.

Som trak­tor klass I beskat­tas också en trak­tor som
   1. är en till trak­tor ombyggd bil, eller,
   2. är sär­skilt kon­stru­e­rad för att använ­das för på- och avlast­ning av påhängs­vag­nar inom hamn- och ter­mi­nal­om­rå­den eller andra lik­nande områ­den. Lag (1992:1731).

22 §   Trak­to­rer som inte skall hän­fö­ras till klass I skall hän­fö­ras till klass II.

Till klass II hän­förs också en trak­tor enligt 21 § första styc­ket om den
   1. ute­slu­tande eller så gott som ute­slu­tande används för trans­port av pro­duk­ter från eller för­nö­den­he­ter för lant­bruk, skogs­bruk, yrkes­mäs­sig växt­od­ling eller yrkes­mäs­sigt fiske, under för­ut­sätt­ning, när det gäl­ler skogs­bruk, att las­ten sam­man­lagt inte över­sti­ger 15 ton, eller
   2. används endast för trans­por­ter som är begrän­sade till
      a. trans­port av endast trak­torn med förare,
      b. gods­be­ford­ran vid pas­sage över väg,
      c. beford­ran av gods som är las­tat på trak­torn,
      d. beford­ran vid färd till eller från arbets­plats, för­sälj­nings­ställe eller dylikt av red­skap som skall dri­vas med trak­torn eller av sådant gods som behövs för drif­ten av trak­torn eller red­ska­pet eller som behövs för dess förare. Lag (1989:702).

23 §   Om en jord­brukstrak­tor till­fäl­ligt skall använ­das på sådant sätt att den blir att anse som en tra­fiktrak­tor, skall for­dons­skatt beta­las enligt bilaga 1 för tra­fiktrak­to­rer.
For­dons­skat­ten skall vid varje till­fälle beta­las för en tids­pe­riod om 15 dagar. För den tid for­dons­skatt beta­lats får trak­torn använ­das som en tra­fiktrak­tor. Lag (2001:959).

24 §   Används en tra­fiktrak­tor för att dra påhängs­vag­nar som inte är regi­stre­rade här i lan­det, utgår for­dons­skatt med två gånger det belopp som annars skulle ha utgått för trak­torn.

Vad som sägs i första styc­ket gäl­ler dock inte för sådana for­don som anges i 21 § andra styc­ket 2. Lag (1989:702).

25 §   Ett motor­red­skap är att anse som en jord­brukstrak­tor, om det har en tjäns­te­vikt som inte över­sti­ger 2 000 kilo­gram.

Om en bil har byggts om till motor­red­skap klass II, beskat­tas den dock som tra­fiktrak­tor. Det­samma gäl­ler för motor­red­skap med tjäns­te­vikt över 2 000 kilo­gram som används för trans­port av gods på andra vägar än enskilda, om trans­por­terna inte är begrän­sade till sådana som anges i 22 § andra styc­ket.

Andra motor­red­skap än de som avses i första och andra styc­kena beskat­tas på sätt som fram­går av bilaga 1, E 2. Lag (2001:959).

25 a §   En tung ter­räng­vagn är att anse som en jord­brukstrak­tor om den inte används för trans­port av gods på andra vägar än enskilda. Det­samma gäl­ler om en tung ter­räng­vagn endast används på sätt som anges i 22 § and-​ra styc­ket 1 eller 2 a, b eller d.

Andra tunga ter­räng­vag­nar än de som avses i första styc­ket beskat­tas på sätt som fram­går av bilaga 1, E 3. Lag (2001:959).

Kilo­me­terskatt

Kilo­me­ter­räk­nare och märke

26 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

26 a §   Har upp­hävts genom lag (1992:1441).

27 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

28 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

29 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

30 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

31 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

32 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

33 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

34 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

35 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

Skat­te­be­slut m.m.

Beslut genom auto­ma­tisk data­be­hand­ling

36 §   For­dons­skatt beslu­tas, om inte annat föl­jer av 37 - 39 §§ och 41 §, genom auto­ma­tisk data­be­hand­ling på grund­val av upp­gif­ter i väg­tra­fik­re­gist­ret. Om det i väg­tra­fik­re­gist­ret sak­nas upp­gif­ter som behövs för bestäm­man­det av skat­ten, bestäms den enligt före­skrif­ter som med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

Den som är miss­nöjd med ett beslut enligt första styc­ket kan begära ompröv­ning enligt 37 - 39 §§.

Rege­ringen före­skri­ver vil­ken myn­dig­het som sva­rar för beslut om skatt enligt första styc­ket. Lag (2001:567).

Ompröv­ning av beslut m.m.

37 §   Om gransk­ning, revi­sion eller något annat för­hål­lande för­an­le­der det eller den skatt­skyl­dige begär det, får beskatt­nings­myn­dig­he­ten ompröva beslut om skatt enligt 36 § och även i övrigt besluta om fast­stäl­lande av skatt. Beskatt­nings­myn­dig­he­ten skall ompröva sitt beslut, om den skatt­skyl­dige begär det eller skäl annars före­lig­ger.
Ompröv­ning får dock inte ske, om slut­ligt beslut beträf­fande skat­ten har med­de­lats enligt 38 §.

Ett ompröv­nings­bart beslut får inte med­de­las senare än tre år från utgången av det kalen­derår under vil­ket skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den har gått till ända. Om den skatt­skyl­dige begär ett beslut senare än två måna­der före utgången av den angivna tiden, skall fram­ställ­ningen anses som en begä­ran om slut­ligt beslut.

Ett ompröv­nings­bart beslut får inte över­kla­gas. Av beslu­tet skall framgå att den skatt­skyl­dige kan få ett slut­ligt beslut enligt 38 §.

38 §   Beskatt­nings­myn­dig­he­ten skall med­dela slut­ligt beslut om skatt, om den skatt­skyl­dige begär det inom tre år från utgången av det kalen­derår under vil­ket skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den har gått till ända. Slut­ligt beslut skall med­de­las även om begä­ran härom kom­mer in senare men inom två måna­der från den dag då den skatt­skyl­dige har fått del av ett beslut enligt 37 §. Om det finns sär­skilda skäl, får slut­ligt beslut med­de­las inom tre år från utgången av det kalen­derår under vil­ket skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den har gått till ända även om den skatt­skyl­dige inte har begärt det.

Sedan slut­ligt beslut har med­de­lats för en viss skat­te­pe­riod eller ett visst skat­teår får beslut enligt första styc­ket inte med­de­las för samma period eller år. Lag (1995:1201).

39 §   Vill den skatt­skyl­dige begära ompröv­ning av ett beslut enligt 36 § på den grun­den att for­do­net före den tid­punkt som är avgö­rande för skatt­skyl­dig­he­ten har över­gått till ny ägare, skall fram­ställ­ningen göras hos beskatt­nings­myn­dig­he­ten senast 30 dagar efter den dag då skat­ten senast skulle ha beta­lats. Har den skatt­skyl­dige erhål­lit krav på skat­ten först sedan den skulle ha beta­lats, räk­nas dock tiden från mot­tag­nings­da­gen.

Beslut som beskatt­nings­myn­dig­he­ten med­de­lar med anled­ning av en begä­ran enligt första styc­ket skall anses som ett slut­ligt beslut.

40 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

Beräk­ning av skatt efter skä­lig grund

41 §   Kan skat­ten inte bestäm­mas till­för­lit­ligt med led­ning av upp­gif­ter i väg­tra­fik­re­gist­ret eller på grund­val av verk­ställd utred­ning, skall den beräk­nas efter skä­lig grund. Lag (2001:567).

Beslut om efter­be­skatt­ning

42 §   Beskatt­nings­myn­dig­he­ten skall genom beslut om efter­be­skatt­ning fast­ställa den ytter­li­gare for­dons­skatt som skall beta­las i de fall skatt har undan­dra­gits genom att
   1. ett for­don har bru­kats i strid mot vad som är före­skri­vet om regi­stre­ring och avställ­ning av for­don,
   2. före­skri­ven anmä­lan till regi­stre­rings­myn­dig­he­ten inte har gjorts,
   3. orik­tig upp­gift har läm­nats i anmä­lan eller ansö­kan till registrerings-​ eller beskatt­nings­myn­dig­he­ten eller annars under för­fa­ran­det till led­ning för beskatt­ningen,
   4. for­do­net inte har under­gått före­skri­ven regi­stre­rings­be­sikt­ning efter änd­ring som avses i 15 §, eller
   5. orik­tig upp­gift har läm­nats i mål om skatt.

Vid efter­be­skatt­ning får 41 § tilläm­pas. Lag (1992:1440).

43 §   Beskatt­nings­myn­dig­he­ten får besluta om efter­be­skatt­ning sedan slut­ligt beslut om skatt har med­de­lats eller, om så inte skett, när slut­ligt beslut inte längre kan med­de­las.
Efter­be­skatt­ning får endast ske om beskatt­nings­myn­dig­he­ten med­de­lar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det kalen­derår under vil­ket skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den har gått till ända. Efter­be­skatt­ning på grund av orik­tig upp­gift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgö­rande i målet har vun­nit laga kraft.

Vid efter­be­skatt­ning enligt denna lag gäl­ler i övrigt 21 kap. 17-20 §§ skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483). Om den skatt­skyl­dige har avli­dit, skall efter­be­skatt­ningen påfö­ras döds­boet.
Lag (2002:410).

44 §   Efter­be­skatt­ning får inte ske om det skat­te­be­lopp som efter­be­skatt­ningen avser är att anse som ringa eller om det med hän­syn till omstän­dig­he­terna fram­står som uppen­bart oskä­ligt att efter­be­skatt­ning sker. Avser pröv­ningen flera skat­te­pe­ri­o­der för samma skat­teår, skall frå­gan om skat­te­be­lop­pet är att anse som ringa bedö­mas med hän­syn till det sam­man­lagda belop­pet för peri­o­derna.

Rät­telse på grund av skriv­fel m.m.

45 §   Fin­ner beskatt­nings­myn­dig­he­ten att ett skat­te­be­slut eller ett beslut om efter­be­skatt­ning har bli­vit uppen­bart orik­tigt på grund av skriv­fel, räk­ne­fel eller annat sådant för­bi­se­ende, skall myn­dig­he­ten med­dela beslut om rät­telse, om inte beslut om fast­stäl­lande av skatt kan med­de­las enligt 37 §.

Har den skatt som bestämts genom auto­ma­tisk data­be­hand­ling enligt 36 § bli­vit uppen­bart orik­tig på grund av miss­tag vid data­be­hand­lingen, får den myn­dig­het hos vil­ken data­be­hand­lingen utförts besluta om rät­telse.

Skat­te­tillägg

46 §   Har den som är skatt­skyl­dig undan­dra­git skatt på sätt som anges i 42 §, skall han i sam­band med beslut enligt 37 eller 38 § eller vid beslut om efter­be­skatt­ning påfö­ras en sär­skild avgift (skat­te­tillägg). Skat­te­tilläg­get är tjugo pro­cent av det skat­te­be­lopp som undan­dra­gits.

Om den skatt­skyl­dige i ett mål om skatt skrift­li­gen läm­nat en upp­gift och det klart fram­går att upp­gif­ten är orik­tig, skall han påfö­ras skat­te­tillägg med tjugo pro­cent av den skatt som inte skulle ha påförts, om den orik­tiga upp­gif­ten god­ta­gits.
Lag (2003:215).

47 §   I fråga om skat­te­tillägg skall 15 kap. 7, 10, 12, 13 och 15 §§ samt 21 kap. 7 § skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483) tilläm­pas.

Beslu­tas om änd­ring av tidi­gare beslut om skatt, skall även därav för­an­ledd ned­sätt­ning i beslut om skat­te­tillägg vid­tas.

Vid hand­lägg­ningen i läns­rätt och kam­mar­rätt av mål om skat­te­tillägg skall munt­lig för­hand­ling hål­las, om den skatt­skyl­dige begär det. Munt­lig för­hand­ling behövs dock inte, om det finns anled­ning att anta att tilläg­get inte kom­mer att tas ut. Lag (2003:1196).

48 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

49 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

50 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

Betal­ning av skatt

Betal­nings­ti­der m.m.

51 §   For­dons­skat­ten för ett skat­teår eller en skat­te­pe­riod skall beta­las under måna­den före ingången av skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den (upp­bördsmå­na­den).

Om for­do­net har bli­vit skat­te­plik­tigt efter ingången av upp­bördsmå­na­den, skall for­dons­skat­ten beta­las senast tre vec­kor efter skat­te­plik­tens inträde.

Om skat­ten enligt 15 § skall utgå med ett högre belopp än tidi­gare, skall skat­ten beta­las
   1. när det gäl­ler änd­ring av for­do­nets beskaf­fen­het, senast tre vec­kor efter utgången av den kalen­der­må­nad under vil­ken regi­stre­rings­be­sikt­ningen skedde eller senast skulle ha skett,
   2. när det gäl­ler änd­ring av for­do­nets använd­ning, senast tre vec­kor efter den dag då änd­ringen skedde.

Om for­dons­skatt i de fall som avses i andra styc­ket skall beta­las för högst en kalen­der­må­nad under skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den, skall for­dons­skatt för när­mast föl­jande skat­teår eller skat­te­pe­riod beta­las sam­ti­digt.

52 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

53 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från 51 § för vissa grup­per av for­don. Lag (1992:1440).

54 §   Till­kom­mande skatt enligt 18 § skall beta­las senast en månad efter det att skat­teänd­ringen har trätt i kraft.

55 §   Skatt som har fast­ställts enligt 37-​-39 §§, 41-​-42 §§ eller genom beslut om rät­telse enligt 45 § första styc­ket skall beta­las inom den tid som beskatt­nings­myn­dig­he­ten bestäm­mer. Lag (1992:1440).

56 §   När­mare före­skrif­ter om upp­börd av for­dons­skatt med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (1992:1440).

Avrund­ning av belopp

57 §   Vid beräk­ning av skatt, skat­te­tillägg eller dröjsmåls­av­gift enligt 62 § som skall påfö­ras eller åter­be­ta­las skall belop­pet avrun­das till när­mast lägre hela kron­tal.

Skat­te­be­lopp under 25 kro­nor behö­ver inte beta­las in till sta­ten och åter­be­ta­las inte hel­ler. Lag (1992:644).

Inbe­tal­ning av skatt

58 §   Skat­ten beta­las genom insätt­ning på sär­skilt konto.

Inbe­tal­ning anses ha skett den dag inbe­tal­nings­kort eller girerings-​ hand­lingar kom­mit in till Pos­ten Aktie­bo­lag eller, om sta­ten har ingått avtal om för­med­ling av skat­te­in­be­tal­ningen med en bank, till ban­ken.
Lag (1993:1707).

Anstånd med betal­ningen

59 §   Är den skatt­skyl­di­ges skat­te­be­tal­nings­för­måga ned­satt på grund av sjuk­dom eller någon annan omstän­dig­het som han inte kun­nat råda över och före­lig­ger det syn­ner­li­gen ömmande omstän­dig­he­ter, kan beskatt­nings­myn­dig­he­ten efter ansö­kan från den skatt­skyl­dige medge anstånd med betal­ningen av den skatt som skall beta­las när­mast efter det att ansö­kan om anstånd har gjorts. Anstån­det får avse hela skat­ten eller en del av den. Anstånds­ti­den får bestäm­mas till längst ett år efter utgången av den månad då skat­ten skall beta­las.

Har den skatt­skyl­di­ges eko­no­miska för­hål­lan­den för­änd­rats väsent­ligt sedan anstån­det bevil­ja­des, skall anstån­det omprö­vas.

60 §   Om ett beslut om skatt har över­kla­gats eller skat­ten annars kan antas komma att sät­tas ned, kan den skatt­skyl­dige av beskatt­nings­myn­dig­he­ten få anstånd med betal­ning av skat­ten.
Bestäm­mel­serna i 19 kap. 6 § första och tredje styc­kena skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483) skall då tilläm­pas.
Lag (2002:410).

60 a §   Även om för­ut­sätt­ning­arna i 60 § inte är upp­fyllda skall beskatt­nings­myn­dig­he­ten efter ansö­kan av den skatt­skyl­dige bevilja anstånd med inbe­tal­ning av skat­te­tilläg­get, om den skatt­skyl­dige har begärt ompröv­ning av eller till läns­rät­ten över­kla­gat skat­te­tilläggs­be­slu­tet eller beslu­tet i den fråga som för­an­lett skat­te­tilläg­get. Detta gäl­ler dock inte vid begä­ran om ompröv­ning, om den skatt­skyl­dige tidi­gare har bevil­jats anstånd med skat­te­tilläg­get enligt denna para­graf för beskatt­nings­myn­dig­he­tens ompröv­ning avse­ende samma fråga.

Anstånds­ti­den får bestäm­mas till den dag då beskatt­nings­myn­dig­he­ten har fat­tat beslut i ompröv­nings­ä­ren­det eller längst till tre måna­der efter dagen för detta beslut eller, vid över­kla­gande till läns­rät­ten, till den dag då läns­rät­ten har med­de­lat beslut med anled­ning av över­kla­gan­det eller längst till tre måna­der efter dagen för detta beslut.
Lag (2003:215).

Dröjsmåls­av­gift

61 §   En avgift (dröjsmåls­av­gift) skall tas ut om skat­ten inte beta­las inom den tid och i den ord­ning som har bestämts enligt denna lag.

Har anstånd med betal­ning av skat­ten med­getts enligt 59 eller 60 §, tas dröjsmåls­av­gift ut endast på det skat­te­be­lopp som inte har beta­lats senast vid anstånds­ti­dens utgång. Lag (1992:644).

62 §   Dröjsmåls­av­gif­ten tas ut enligt bestäm­mel­serna i lagen (1997:484) om dröjsmåls­av­gift. Lag (1997:534).

63 §   Beskatt­nings­myn­dig­he­ten får medge befri­else helt eller del­vis från skyl­dig­he­ten att betala dröjsmåls­av­gift, om det finns sär­skilda skäl.
Bestäm­mel­serna om skat­te­be­slut i denna lag gäl­ler även beslut om sådan befri­else. Lag (1992:644).

Bru­kan­de­för­bud på grund av obe­tald skatt

64 §   Ett skat­te­plik­tigt for­don får inte använ­das, om for­dons­skat­ten inte har beta­lats inom den tid som har bestämts enligt denna lag. For­do­net får dock använ­das, om det är fråga om
   1. skatt som avser tid före det när­mast före­gå­ende skat­teå­ret,
   2. skatt som en tidi­gare ägare av for­do­net är skyl­dig att betala och som har fast­ställts genom beslut om efter­be­skatt­ning enligt 42 § eller avser ytter­li­gare skatt som beslu­tats efter ägar­by­tet,
   3. skatt för vil­ken anstånd med betal­ningen före­lig­ger.

Om det finns sär­skilda skäl, får beskatt­nings­myn­dig­he­ten medge att ett visst for­don får bru­kas utan hin­der av första styc­ket. Lag (1992:1440).

65 §   Har ett for­don sålts vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller av ett kon­kursbo, får det bru­kas av den nye äga­ren även om for­dons­skatt, som tidi­gare ägare är skatt­skyl­dig för, inte har beta­lats. Det­samma gäl­ler för for­don som till­hör ett kon­kursbo i fråga om skatt som kon­kurs­gäl­de­nä­ren eller en tidi­gare ägare är skatt­skyl­dig för. Lag (1992:1440).

Indriv­ning och åter­be­tal­ning av skatt

66 §   Om skat­ten inte beta­las i rätt tid skall den läm­nas för indriv­ning. Rege­ringen får före­skriva att indriv­ning inte behö­ver begä­ras för ett ringa belopp. Bestäm­mel­ser om indriv­ning finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m. Vid indriv­ning får verk­stäl­lig­het enligt utsök­nings­bal­ken ske.

For­dons­skatt som skulle ha beta­lats men inte har beta­lats får sät­tas ned genom auto­ma­tisk data­be­hand­ling på grund­val av upp­gif­ter i väg­tra­fik­re­gist­ret. Vid åter­be­tal­ning av for­dons­skatt skall räk­nas av endast sådan for­dons­skatt som är för­fal­len till betal­ning och som inte har beta­lats samt dröjsmåls­av­gift och skat­te­tillägg som belö­per på sådan skatt och sådana avgif­ter för regi­stre­ring enligt lagen (2001:558) om väg­tra­fik­re­gis­ter som upp­bärs i sam­band med upp­börd av for­dons­skatt. I fråga om avräk­ningen skall 37, 38, 45 och 84 §§ tilläm­pas.

Begä­ran om ompröv­ning eller över­kla­gande inver­kar inte på skyl­dig­he­ten att betala skatt. Lag (2001:567).

Skat­te­kon­troll

67 §   Bestäm­mel­serna i 10 kap. 27 §, 14 kap. samt 23 kap. 2 § skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483) gäl­ler vid kon­troll av for­dons­skatt. Vad som sägs om dekla­ra­tion gäl­ler i stäl­let upp­gif­ter som skall läm­nas enligt sär­skilda före­skrif­ter och ligga till grund för beslut om skatt. Lag (2003:654).

68 §   Har upp­hävts genom lag (1998:191).

Åter­be­tal­ning av skatt för for­don som använts utom­lands

69 §   Har upp­hävts genom lag (2003:1196).

70 §   Har upp­hävts genom lag (2003:1196).

70 a §   Om en last­bil eller en släp­vagn har trans­por­te­rats på järn­väg inom Sve­rige får beskatt­nings­myn­dig­he­ten, efter ansö­kan, medge åter­be­tal­ning av hela eller halva den for­dons­skatt som har beta­lats för for­do­net för det skat­teår då trans­por­ten ägt rum.

Har for­do­net trans­por­te­rats på järn­väg sam­man­lagt minst 120 dygn under skat­teå­ret åter­be­ta­las hela for­dons­skat­ten. Har for­do­net trans­por­te­rats på järn­väg under minst 60 dygn men mindre än 120 dygn åter­be­ta­las halva for­dons­skat­ten.

Berät­ti­gad till åter­be­tal­ning är den som är skatt­skyl­dig för for­do­net vid utgången av skat­teå­ret eller, om skat­te­plik­ten för for­do­net upp­hört dess­förin­nan av annan anled­ning än avställ­ning, den som då var skatt­skyl­dig för for­do­net. Ansö­kan om åter­be­tal­ning tas upp till pröv­ning endast om den har kom­mit in till beskatt­nings­myn­dig­he­ten inom fyra måna­der efter skat­teå­rets utgång. För beskatt­nings­myn­dig­he­tens beslut tilläm­pas 37 och 38 §§. Lag (1992:1440).

71 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

72 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

73 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

74 §   Har upp­hävts genom lag (2003:1196).

75 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

76 §   Har åter­be­tal­ning av skatt skett med för högt belopp till följd av orik­tig upp­gift som läm­nats av den skatt­skyl­dige, skall den skatt­skyl­dige betala till­baka vad han fått för myc­ket.

I fråga om åtgärd för utta­gande av vad som skall beta­las till­baka enligt första styc­ket gäl­ler bestäm­mel­serna om skat­te­be­slut och efter­be­skatt­ning i tillämp­liga delar. Lag (1992:1440).

Straff­be­stäm­mel­ser m.m.

77 §   Har upp­hävts genom lag (1992:1440).

Bru­kande trots obe­tald skatt m.m.

78 §   Bru­kas ett for­don i strid mot 64 § och har två måna­der för­flu­tit från den dag då den skatt som har för­an­lett bru­kan­de­för­bu­det senast skulle ha beta­lats, skall polis­man ta hand om for­do­nets regi­stre­rings­skyl­tar.

Polis­man skall ta hand om regi­stre­rings­skyl­tarna även på ett avställt for­don, om för­ut­sätt­ning­arna för en sådan åtgärd skulle ha före­le­gat enligt första styc­ket om for­do­net hade varit skat­te­plik­tigt.

Den polis­man som har tagit hand om for­do­nets regi­stre­rings­skyl­tar får medge att for­do­net förs till när­maste lämp­liga avlast­nings­plats eller upp­ställ­nings­plats.

79 §   En ägare av ett for­don som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bru­kar for­do­net eller låter det bru­kas i strid mot 64 § sedan for­do­nets regi­stre­rings­skyl­tar har tagits om hand enligt 78 §, döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

Första styc­ket gäl­ler även när ett avställt for­don bru­kas, om for­do­nets regi­stre­rings­skyl­tar har tagits om hand enligt 78 § och bru­kan­de­för­bud skulle ha gällt för for­do­net enligt 64 § om for­do­net hade varit skat­te­plik­tigt.

En ägare av ett for­don som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bru­kar for­do­net eller låter det bru­kas på annat sätt i strid mot 64 §, döms till pen­ning­bö­ter. Lag (1999:1322).

80 §   Den som bru­kar någon annans for­don utan lov döms i äga­rens ställe enligt 79 §. Det­samma gäl­ler den som inne­har for­do­net med nytt­jan­de­rätt och har befo­gen­het att bestämma om förare av for­do­net eller anli­tar någon annan förare än den äga­ren har utsett.

81 §   Bestäm­mel­serna i 79 § gäl­ler även föra­ren, om han kände till att for­do­net inte fick bru­kas. Detta gäl­ler dock inte när for­do­net prov­körs vid kon­troll, pröv­ning, till­syn eller have­ri­un­der­sök­ning enligt 3 kap. 4 § for­donsla­gen (2002:574).
Lag (2002:578).

82 §   Ansvars­be­stäm­mel­serna för ägare eller bru­kare av for­don skall i fråga om for­don som till­hör eller bru­kas av sta­ten eller kom­mun tilläm­pas på föra­rens när­maste för­man. Om denne har gjort vad som ankom­mer på honom för att hindra att ett brott mot lagen begås men sker detta ändå på grund av en över­ord­nads åtgärd eller vål­lande, tilläm­pas ansvars­be­stäm­mel­serna i stäl­let på den över­ord­nade.

I fråga om for­don som till­hör eller bru­kas av dödsbo, aktie­bo­lag, eko­no­misk för­e­ning eller annan juri­disk per­son, skall ansvars­be­stäm­mel­serna tilläm­pas på den eller dem som har rätt att före­träda den juri­diska per­so­nen. Om Väg­ver­ket på begä­ran av en juri­disk per­son god­ta­git en viss fysisk per­son som bärare av äga­res ansvar, skall dock bestäm­mel­serna i stäl­let gälla denne.
Lag (1995:1201).

83 §   Har upp­hävts genom lag (1996:672).

Över­kla­gande

Över­kla­gande i van­lig ord­ning

84 §   Beslut om skatt som avses i 38, 39 eller 42 § eller beslut som avses i 64 § andra styc­ket eller 89 § eller som avser rät­telse enligt 45 § första styc­ket eller anstånd att betala skatt får hos all­män för­valt­nings­dom­stol över­kla­gas av den skatt­skyl­dige och av det all­männa ombu­det hos Skat­te­ver­ket.
Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Det all­männa ombu­det får föra talan till den skatt­skyl­di­ges för­mån. Ombu­det har då samma behö­rig­het som den skatt­skyl­dige.

Har en part över­kla­gat ett beslut om fast­stäl­lande av skatt eller om efter­be­skatt­ning får också mot­par­ten över­klaga beslu­tet, även om den för honom stad­gade över­kla­gan­de­ti­den gått ut. Mot­par­tens över­kla­gande skall ha kom­mit in inom två vec­kor från utgången av den tid inom vil­ken det första över­kla­gan­det senast skulle ha kom­mit in. Åter­kal­las eller för­fal­ler på annat sätt det första över­kla­gan­det, är även det senare för­fal­let.
Lag (2003:654).

84 a §   Beslut om skat­te­re­vi­sion och före­läg­gande vid vite får inte över­kla­gas.

Över­kla­gande av beslut av läns­rät­ten i fråga om anstånd med att betala skatt får prö­vas av kam­mar­rät­ten endast om den har med­de­lat pröv­nings­till­stånd. Lag (2003:654).

85 §   Om det begärs ompröv­ning enligt 37 eller 39 § eller om beslut enligt 38, 39 eller 42 § eller enligt 45 § första styc­ket över­kla­gas befriar detta inte den skatt­skyl­dige från att i behö­rig ord­ning betala skat­ten.

Över­kla­gande i sär­skild ord­ning

86 §   Den skatt­skyl­dige får över­klaga ett beslut i sär­skild ord­ning om
   1. skat­ten har fast­ställts i strid med bestäm­mel­serna om vem som är skatt­skyl­dig eller om vad som är skat­te­plik­tigt,
   2. skat­ten har fast­ställts mer än en gång för samma skat­te­plik­tiga för­hål­lande,
   3. skat­ten har fast­ställts till ett belopp som väsent­ligt över­sti­ger vad som rät­te­li­gen borde ha utgått och detta beror på att den skatt­skyl­dige under­lå­tit att lämna upp­gif­ter som han varit skyl­dig att lämna eller det har för­an­letts av fel­ak­tig­het i en upp­gift som han har läm­nat eller i en upp­gift eller hand­ling som har legat till grund för en sådan upp­gift, eller
   4. skat­ten borde ha fast­ställts till ett väsent­ligt lägre belopp på grund av någon annan omstän­dig­het eller något annat bevis som den skatt­skyl­dige åbe­ro­par.

Ett över­kla­gande enligt 3 eller 4 får tas upp till pröv­ning endast om det kan grun­das på en omstän­dig­het eller ett bevis som det sak­na­des kän­ne­dom om när skat­ten fast­ställ­des och det fram­står som ursäkt­ligt att den som söker rät­telse inte på annat sätt har åbe­ro­pat omstän­dig­he­ten eller bevi­set för att få rät­telse.

87 §   Över­kla­gande i sär­skild ord­ning får göras senast under sjätte året efter utgången av det kalen­derår under vil­ket skat­teå­ret eller skat­te­pe­ri­o­den har gått till ända.

Över­kla­gande i sär­skild ord­ning prö­vas av läns­rät­ten. Har läns­rät­ten beslu­tat om skat­ten, prö­vas över­kla­gan­det av kam­mar­rät­ten. Har kam­mar­rät­ten eller rege­rings­rät­ten beslu­tat om skat­ten, prö­vas över­kla­gan­det av rege­rings­rät­ten.

Rege­rings­rät­ten, kam­mar­rät­ten och läns­rät­ten får, om över­kla­gande som gjorts i sär­skild ord­ning skall tas upp till pröv­ning, för­ordna att målet skall vidare hand­läg­gas av beskatt­nings­myn­dig­he­ten.

Vid över­kla­gande av beslut som har med­de­lats i anled­ning av över­kla­gande i sär­skild ord­ning gäl­ler vad som i denna lag i övrigt före­skrivs om över­kla­gande av beslut om fast­stäl­lande av skatt.

Befri­else från skatt i vissa fall

88 §   Om det finns syn­ner­liga skäl, kan rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer medge ned­sätt­ning av eller befri­else från skatt enligt denna lag eller medge att trak­tor, som enligt denna lag skall höra till klass I, hän­förs till klass II. Med­ges ned­sätt­ning av eller befri­else från for­dons­skatt, får med­gi­van­det avse även på skat­ten belö­pande skat­te­tillägg, ränta och dröjsmåls­av­gift. Lag (1992:1440).

89 §   Beskatt­nings­myn­dig­he­ten med­ger efter ansö­kan av for­do­nets ägare befri­else från skat­te­plikt för for­don som används ute­slu­tande eller så gott som ute­slu­tande vid rädd­nings­tjänst. Befri­else med­ges dock inte för per­son­bil och inte hel­ler för sådan buss eller för sådan last­bil med skåp­ka­ros­seri som har en skat­te­vikt om högst 3 000 kilo­gram. Som rädd­nings­tjänst anses där­vid även verk­sam­het som bedrivs av annan än sta­ten eller kom­mun.

Ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­ser

1988:327
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1989, då väg­tra­fikskat­te­la­gen (1973:601) skall upp­höra att gälla.
   2. Om inte annat föl­jer av 3--5 gäl­ler den gamla lagen fort­fa­rande i fråga om skatt som avser skat­teår eller skat­te­pe­riod som har påbör­jats före den nya lagens ikraft­trä­dande.
   3. De nya bestäm­mel­serna om skat­te­be­slut i 36-​-45 §§ tilläm­pas efter ikraft­trä­dan­det även på äldre för­hål­lan­den om inte tiden för med­de­lande av mot­sva­rande beslut enligt den gamla lagen gått ut vid den nya lagens ikraft­trä­dande.
   4. Äldre bestäm­mel­ser om över­kla­gande tilläm­pas i fråga om beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.
   5. För kör­ningar utom riket som har påbör­jats före den nya lagens ikraft­trä­dande skall bestäm­mel­serna i för­ord­ningen (1973:777) om åter­be­tal­ning och avräk­ning av väg­tra­fikskatt m. m. för for­don som använts utom riket tilläm­pas.
   6. Beslut om befri­else från skat­te­plikt enligt 40 § andra styc­ket den gamla lagen gäl­ler som beslut enligt 89 § i den nya lagen.
   7. För tiden den 1 janu­ari 1989 -- den 30 juni 1989 gäl­ler bila­gorna 1 och 2 till den äldre lagen i stäl­let för bila­gorna 1 och 2 till den nya lagen.

1990:1195

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1993. Lagen trä­der dock i kraft den 1 janu­ari 1991 såvitt gäl­ler
      1) före­skrif­terna om for­dons­skatt för trak­tor klass II (jord­brukstrak­tor),
      2) före­skrif­terna om for­dons­skatt för motor­red­skap om motor­red­ska­pet är inrät­tat som mobil­kran, och
      3) före­skrif­terna om beskatt­ning av ett for­don som är sär­skilt kon­stru­e­rat för att använ­das för på- och avlast­ning av påhängs­vag­nar inom hamn- och ter­mi­nal­om­rå­den eller andra lik­nande områ­den.

Bilaga 1 till for­dons­skat­te­la­gen (1988:327)

For­dons­skatt
   -​-----------------------------------------------------------------------

Fordonsslag               Skattevikt,         Skatt, kronor

                          kilogram            --------------------------

                                              grund-   tilläggsbelopp

                                              belopp   för varje helt

                                                       hundratal

                                                       kilogram över den

                                                       lägsta vikten i

                                                       klassen

-​-----------------------------------------------------------------------

A Motor­cyklar

1 Tvåhjulig motorcykel      0--    75             110     0

  utan sidvagn             76--                   137     0

2 Annan motorcykel          0--                   220     0

B Per­son­bi­lar

1 Personbil som inte         0-       900              720       0

  kan drivas med          901-              903     183

die­sel­olja

2 Personbil som kan         0-        900        2 290       0

  drivas med          901-            2 870     580    

die­sel­olja

C Bus­sar

1 Bussar som inte        0-      1 300           720       0

  kan drivas med    1 301-      1 600           771      51

  dieselolja        1 601-      3 000           963      90

            3 001-      3 500        2 205       0

            3 501-               984       0

2 Bus­sar som kan dri­vas med die­sel­olja

  2.1 Bussar med en        0-      1 600        1 613       0

  högsta skattevikt     1 601-      3 000        1 736     123

  av 3 500 kilogram     3 001-      3 500        3 461       0

som kan dri­vas med die­sel­olja

2.2 Bus­sar med en skat­te­vikt över­sti­gande 3 500 kilo­gram som kan dri­vas med die­sel­olja

  2.2.1 med två        3 501-      6 000        2 510      21

  hjulaxlar        6 001-     10 000         3 089      24

               10 001-     13 000        4 037      76

               13 001-     16 000        6 303     289

               16 001-               14 893     460

  2.2.2 med tre     3 501-      6 000        2 315      20

  hjulaxlar        6 001-     13 000        2 819      19

               13 001-     18 000        4 169     165

               18 001-     19 000           12 397     109

               19 001-     20 000           13 492     209

               20 001-     22 000           15 583     290

               22 001-     23 000           21 382     132

               23 001-     24 000           22 675     302

               24 001-               25 701     240

  2.2.3 med fyra     3 501-      6 000        2 315      20

  eller flera         6 001-     13 000        2 819      19

  hjulaxlar        13 001-     24 000        4 169     100

            24 001-               15 185     147

D Last­bi­lar

1 Lastbil som inte         0-      1 300          720       0

  kan drivas med    1 301-      1 600          771      51

  dieselolja        1 601-      3 000          963      90

            3 001-      3 500        2 205       0

            3 501-              984       0

2 Last­bil som kan dri­vas med die­sel­olja

  2.1 Lastbil med en         0-      1 600        1 613       0

  högsta skattevikt     1 601-      3 000        1 736     123

  av 3 500 kilogram     3 001-      3 500        3 461       0

som kan dri­vas med die­sel­olja

2.2 Last­bi­lar med en skat­te­vikt över­sti­gande 3 500 kilo­gram som kan dri­vas med die­sel­olja

2.2.1 med anord­ning för påhängs­vagn med två hju­lax­lar

  2.2.1.1 inte väg-    3 501-      6 000            2 051      55

  avgiftspliktig      6 001-     10 000            3 426      66

  enligt lagen            10 001-     14 000            6 066     169

  (1997:1137) om       14 001-               12 842     298

vägav­gift för vissa tunga for­don

  2.2.1.2 vägavgifts-    7 000-      9 999              400       0

  pliktig enligt       10 000-     12 999              632      10

  lagen (1997:1137)    13 000-     13 999            1 474      74

  om vägavgift för     14 000-            2 318     298

vissa tunga for­don

2.2.2 med anord­ning för påhängs­vagn med tre eller flera hju­lax­lar

  2.2.2.1 inte väg-    3 501-      6 000            1 791      69

  avgiftspliktig      6 001-     11 000            3 525      79

  enligt lagen            11 001-     15 000            7 485     101

  (1997:1137) om       15 001-     18 000           11 533     119

  vägavgift för vissa  18 001-   23 000           15 097     217

  tunga fordon           23 001-              25 932       185

  2.2.2.2 vägavgifts-    7 000-     13 999              500       0

  pliktig enligt       14 000-     14 999              500      49

  lagen (1997:1137)    15 000-     17 999            1 009     119

  om vägavgift för     18 000-     22 999            4 573     217

  vissa tunga fordon   23 000-               15 408     185

2.2.3 med annan dra­gan­ord­ning än anord­ning för påhängs­vagn, med två hju­lax­lar

  2.2.3.1 inte väg-    3 501-      6 000            1 565       4

  avgiftspliktig      6 001-     10 000            1 677      29

  enligt lagen            10 001-     14 000            2 821      98

  (1997:1137) om       14 001-     17 000            6 737     175

  vägavgift för           17 001-               11 984     229

vissa tunga for­don

  2.2.3.2 vägavgifts-    7 000-     12 999              300       0

  pliktig enligt       13 000-     13 999              800      30

  lagen (1997:1137)    14 000-     14 999            1 100      30

  om vägavgift för     15 000-     17 399            2 307       2

  vissa tunga fordon   17 400-            2 376      229

2.2.4 med annan dra­gan­ord­ning än anord­ning för påhängs­vagn, med tre eller flera hju­lax­lar

  2.2.4.1 inte väg-    3 501-      6 000            1 444       4

  avgiftspliktig     6 001-     11 000            1 556      14

  enligt lagen            11 001-     15 000            2 271      77

  (1997:1137) om       15 001-     18 000            5 351     136

  vägavgift för        18 001-                9 443     172

vissa tunga for­don

  2.2.4.2 vägavgifts-    7 000-     16 999              500       0

  pliktig enligt       17 000-     18 999            1 000       0

  lagen (1997:1137)    19 000-     19 999            1 212     109

  om vägavgift för     20 000-                2 359     172

vissa tunga for­don

2.2.5 utan drag- anord­ning med två hju­lax­lar

  2.2.5.1 inte väg-    3 501-      6 000            1 565        4

  avgiftspliktig     6 001-     10 000            1 677      29

  enligt lagen            10 001-     14 000            2 821      98

  (1997:1137) om       14 001-     17 000            6 737     175

  vägavgift för        17 001-               11 984     229

vissa tunga for­don

  2.2.5.2 vägavgifts-  12 000-     14 999             300      59

  pliktig enligt       15 000-     15 999         2 307     160

  lagen (1997:1137)    16 000-     16 999         3 923     175

  om vägavgift för     17 000-            5 670     229

vissa tunga for­don

2.2.6 utan drag- anord­ning med tre hju­lax­lar

  2.2.6.1 inte väg-    3 501-      6 000        1 444       4

  avgiftspliktig     6 001-     11 000        1 556      14

  enligt lagen            11 001-     15 000         2 271      77

  (1997:1137) om       15 001-     18 000         5 351     136

  vägavgift för        18 001-            9 443     172

vissa tunga for­don

  2.2.6.2 vägavgifts-  12 000-     15 999              500       0

  pliktig enligt       16 000-     16 999              500     125

  lagen (1997:1137)    17 000-     17 999            1 757     136

  om vägavgift för     18 000-            3 129     172

vissa tunga for­don

2.2.7 utan drag- anord­ning med fyra eller flera hju­lax­lar

  2.2.7.1 inte väg-    3 501-      6 000            1 444       4

  avgiftspliktig      6 001-     11 000            1 556      14

  enligt lagen            11 001-     15 000            2 271      77

  (1997:1137) om       15 001-     18 000            5 351     136

  vägavgift för        18 001-                  9 443     172

vissa tunga for­don

  2.2.7.2 vägavgifts-  12 000-     18 999            1 229        0

  pliktig enligt       19 000-     19 999          1 229     113

  lagen (1997:1137)    20 000-             2 359     172

om vägav­gift för vissa tunga for­don

E Trak­to­rer m.m.

1 Traktor klass I         0-     1 300           370      0

  (trafiktraktor)     1 301-     3 000           425     55

             3 001-  7 000         1 360     95

             7 001-             5 160    168

2 Motorredskap som     2 001-             1 000      0

inte beskat­tas enligt punkt 1

3 Tung terrängvagn    

  med två hjulaxlar     2 001-     6 000           300     35

             6 001- 14 000         1 700     70

            14 001-             7 300    200

  med tre eller flera     2 001-     6 000           300     30

  hjulaxlar         6 001- 14 000         1 500     50

            14 001-    18 000         5 500    130

            18 001-         10 700    170

F Släp­vag­nar

1 Släpvagnar med            0-- 1 000             150     0

  skattevikt högst      1 001-- 3 000             170    21

3 000 kilo­gram

2 Släp­vag­nar med skat­te­vikt över 3 000 kilo­gram, som dras av en bil som inte kan dri­vas med diesl-​ olja

  med en hjulaxel       3 001--                   580    11

  med två hjul-         3 001--13 000             580     9

  axlar                13 001--                 1 480     0

  med tre eller         3 001--13 000             580     6

  flera hjul-          13 001--                 1 180     0

axlar

3 Släp­vag­nar med skat­te­vikt över 3 000 kilo­gram, som dras av en bil som kan dri­vas med die­sel­olja, om det är fråga om

3.1 sty­raxel för påhängs­vagn

 med en hjul-          3 001--  5 000       630      78

 axel              5 001--  8 000     2 190   107

               8 001--          5 400   198

 med två eller          3 001--  8 000       610    42

 flera hjul-          8 001-- 11 000     2 710    76

 axlar             11 001-- 14 000     4 990   114

              14 001--          8 410   160

3.2 andra släp- vag­nar

 med en hjul-          3 001--  8 000       320    36

 axel              8 001--          2 120    64

 med två hjul-          3 001--  8 000       310    23

 axlar              8 001-- 11 000     1 460    38

              11 001-- 14 000     2 600    58

              14 001-- 17 000     4 340    76

              17 001--          6 620    84

 med tre eller          3 001-- 11 000       300    14

 flera hjul-         11 001-- 17 000     1 420    30

 axlar             17 001-- 25 000     3 220    50

              25 001--          7 220    65

4 Släp­vag­nar med skat­te­vikt över 3 000 kilo­gram, som dras av en tra­fiktrak­tor eller ett motor­red­skap som beskat­tas som en tra­fiktrak­tor eller av en tung ter­räng­vagn som beskat­tas enligt E 4

 med en hjulaxel        3 001-- 8 000             550    45

                        8 001 --                2 800   120

 med två hjul-          3 001-- 8 000             550    20

 axlar                  8 001--11 000           1 550    50

                       11 001--17 000           3 050   170

                       17 001--                13 250   250

 med tre eller          3 001--11 000             550    20

 flera hjul-           11 001--14 000           2 150    40

 axlar,                14 001--20 000           3 350    75

                       20 001--25 000           7 850   105

                       25 001--30 000          13 100   120

                       30 001--               19 100    45    

Lag (2005:958).

Dras annan släp­vagn än påhängs­vagn även av en bil som kan dri­vas med die­sel­olja, tas skatt ut enligt 3. Dras släp­vagn även av en tra­fiktrak­tor, av ett motor­red­skap som beskat­tas som en tra­fiktrak­tor eller av en tung ter­räng­vagn som beskat­tas enligt E4 tas skatt ut enligt 4.
Lag (1995:1641).

Dras annan släp­vagn än påhängs­vagn även av en bil som kan dri­vas med die­sel­olja tas skatt ut enligt 3.
Lag (2000:1325).

Bilaga 2 till for­dons­skat­te­la­gen (1988:327)

För­teck­ning över kom­mu­ner som avses i 14 §

Värmlands län                   Västerbottens län

Torsby                          Bjurholm

                                Dorotea

Kopparbergs län                 Lycksele

                                Malå

Malung                          Norsjö

Vansbro                         Sorsele

Älvdalen                        Storuman

                                Vilhelmina

Gävleborgs län                  Vindeln

                                Vännäs

Ljusdal                         Åsele

Västernorrlands län             Norrbottens län

Sollefteå                       Arjeplog

Ånge                            Arvidsjaur

                                Gällivare

Jämtlands län                   Haparanda

                                Jokkmokk

Berg                            Kalix

Bräcke                          Kiruna

Härjedalen                      Pajala

Krokom                          Älvsbyn

Ragunda                         Överkalix

Strömsund                       Övertorneå

Åre

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1991:644

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1993. Äldre före­skrif­ter gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om väg­tra­fikskatt som för­fal­lit till betal­ning före ikraft­trä­dan­det. Ränta som belö­per på tid före ikraft­trä­dan­det beräk­nas enligt äldre före­skrif­ter.

1992:1440
   1. Denna lag trä­der i kraft, i fråga om 70 a § den 1 janu­ari 1993, och i övrigt den 1 okto­ber 1993.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tid före den 1 okto­ber 1993.
   3. Skyl­dig att betala kilo­me­terskatt för for­don, som har varit kilo­me­terskat­te­plik­tigt under någon del av tiden mel­lan när­mast före­gå­ende avstämp­ling som har legat till grund för beräk­ning av kilo­me­terskatt och utgången av sep­tem­ber månad 1993, är den som ägde for­do­net vid ingången av okto­ber månad 1993.
   4. Rege­ringen får för­ordna att den sista upp­bör­den av kilo­me­terskatt får avse annan tid än skat­te­pe­riod.
   5. När­mare före­skrif­ter om upp­börd i sam­band med upp­hö­ran­det av bestäm­mel­serna om kilo­me­terskatt med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.
   6. Äldre bestäm­mel­ser i 64 och 65 §§ om bru­kan­de­för­bud på grund av obe­tald kilo­me­terskatt gäl­ler även efter den 1 okto­ber 1993.
   7. Om ett die­sel­dri­vet motor­for­don som den 1 okto­ber 1993 ägs av en han­di­kap­pad är befriat från skat­te­plikt enligt äldre bestäm­mel­ser i 40 § första styc­ket väg­tra­fikskat­te­la­gen (1973:601), skall sär­skilt bidrag utgå till for­do­nets ägare. Bidra­get skall utgå så länge for­do­net enligt bestäm­mel­serna i lagen (1988:356) om änd­ring i nämnda lag är befriat från for­dons­skat­te­plikt, och mot­svara för år räk­nat skat­ten enligt lagen (1992:1438) om die­sel­ol­jeskatt och använd­ning av vissa olje­pro­duk­ter på en kvan­ti­tet av 700 liter die­sel­olja. När­mare före­skrif­ter om bidra­get med­de­las av rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.
   8. Används kilo­me­terskat­te­plik­tigt for­don utom­lands enligt 72 § andra eller tredje styc­ket den 1 okto­ber 1993 med­ges avräk­ning av kilo­me­terskatt i enlig­het med bestäm­mel­serna i 71-​-73 §§ för kör­sträcka som till­ryg­ga­lagts under tid fram till nämnda dag efter sär­skild ansö­kan, under för­ut­sätt­ning att bestäm­mel­serna i 74 och 75 §§ iakt­ta­gits vid utre­san.

Ansö­kan som avses i första styc­ket skall göras hos beskatt­nings­myn­dig­he­ten. Den skall ha kom­mit in dit inom fyra måna­der efter det att for­do­net åter­förts till Sve­rige.
   9. Bestäm­mel­sen i 70 a § tilläm­pas i fråga om järn­vägs­trans­por­ter som har påbör­jats den 1 janu­ari 1993 eller senare.

1992:1441

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1993 och upp­hör att gälla den 1 okto­ber samma år. Lagen är dock även där­ef­ter tillämp­lig på för­hål­lan­den som hän­för sig till den tid lagen varit i kraft.

1994:1777

Denna lag trä­der i kraft sam­ti­digt med lagen (1994:1500) med anled­ning av Sve­ri­ges anslut­ning till Euro­pe­iska uni­o­nen. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

1994:1792

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1995, och tilläm­pas i fråga om for­don för vilka för­sälj­nings­skatt tas ut enligt lagen (1978:69) om för­sälj­nings­skatt på motor­for­don i dess lydelse från och med den 1 janu­ari 1995.

1995:1201
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996.
   2. Om begä­ran om ompröv­ning eller slut­ligt beslut eller ansö­kan i någon annan fråga enligt denna lag har kom­mit in före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.
   3. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler också om talan om skat­te­tillägg på grund av orik­tig upp­gift i mål om skatt har väckts före ikraft­trä­dan­det och vid över­kla­gande enligt 84 § av beslut som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.
   4. Över­kla­gande enligt 86 § av beslut som med­de­lats av en läns­sty­relse skall efter ikraft­trä­dan­det ges in till Skatte­myn­dig­he­ten i Öre­bro.
   5. Vid tillämp­ning av äldre bestäm­mel­ser efter ikraft­trä­dan­det full­görs all­männa ombu­dets upp­gif­ter av Riks­skat­te­ver­ket.
Lag (1998:245).

1995:1641

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­randde i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

1996:834

Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1996. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

1996:1409

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1997. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

1997:534

Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 1997. Äldre före­skrif­ter i 60 § gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om skatt som för­fal­lit till betal­ning före den 1 janu­ari 1998.

1997:1138

Denna lag trä­der i kraft den 1 feb­ru­ari 1998. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

1999:692

Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 1999 och tilläm­pas i fråga om for­don som blir skat­te­plik­tiga första gången efter den 30 juni 1999.

1999:1065
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000.
   2. I fråga om per­son­bil, buss med en skat­te­vikt av högst 3 500 kilo­gram eller last­bil med en skat­te­vikt av högst 3 500 kilo­gram, som upp­fyl­ler kra­ven för mil­jö­klass 1 enligt bilaga 4 till bil­av­gas­för­ord­ningen (1991:1481) i dess lydelse före den 15 juli 1999, gäl­ler 14 a § i sin äldre lydelse. Detta gäl­ler dock endast om ett sådant for­don bli­vit skat­te­plik­tigt före den 1 janu­ari 2000.

2000:474
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2000.
   2. Bestäm­mel­serna i 14 b § tilläm­pas på bilar som blir skat­te­plik­tiga första gången från och med den 1 janu­ari 2000.
För dessa bilar åter­be­ta­las erlagd for­dons­skatt för peri­o­den den 1 januari-​30 juni 2000 till den som är skatt­skyl­dig när lagen trä­der i kraft, med avdrag för belopp som under denna period åter­be­ta­lats på grund av avställ­ning och avre­gi­stre­ring.
Under­sti­ger åter­be­tal­nings­be­lop­pet 100 kro­nor skall ingen åter­be­tal­ning ske.

2000:1430

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2001. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2001:1082

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2002. Äldre före­skrif­ter gäl­ler i fråga om bilar som delats in i mil­jö­klas­ser före lagens ikraft­trä­dande.

2001:1129

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2002. Äldre före­skrif­ter gäl­ler i fråga om bilar som delats in i mil­jö­klas­ser före lagens ikraft­trä­dande.

2002:410

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2003:215

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2003. Den nya lydel­sen av 46 och 47 §§ tilläm­pas första gången på skatt som avser skat­teår eller skat­te­pe­riod som påbör­jas efter utgången av år 2003.

Äldre bestäm­mel­ser skall alltjämt gälla för tidi­gare skat­teår och skat­te­pe­ri­o­der. Lag (2003:337).

2003:654
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004.
   2. Äldre före­skrif­ter i 84 § första och fjärde styc­kena gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. Vad som där sägs om Riks­skat­te­ver­ket skall då i stäl­let gälla det all­männa ombu­det hos Skat­te­ver­ket.
   3. Äldre före­skrif­ter i 84 a § andra styc­ket gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. Vad som där sägs om Riks­skat­te­ver­ket skall då i stäl­let gälla Skat­te­ver­ket.

2003:1196

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004.

De upp­hävda para­gra­ferna skall fort­fa­rande tilläm­pas i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

Äldre bestäm­mel­ser i 47 § gäl­ler fort­fa­rande för skat­teår och skat­te­pe­ri­o­der som påbör­jats före utgången av år 2003.