SFS2018-1328.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
svensk författningssamling
förordning
om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
utfärdad den 20 juni 2018
regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
dels att 6 kap. 3 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska utgå,
dels att 1 kap. 3 och 7 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 1, 1 a och 22 §§, 5 kap. 13 §,
6 kap. 1, 4 och 6–9 §§, 7 kap. 9 §, 8 kap. 20–22 och 23 §§, 9 kap. 5 §,
10 kap. 3 och 4 §§, 11 kap. 2 § och 12 kap. 4 § och rubrikerna närmast före
6 kap. 1 och 4 §§ska ha följande lydelse.
1 kap.
3 §1 i förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på
en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller
gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller
gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skol-
lagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra
eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första,
andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesär-
skolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser
utanför skolan,
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella pro-
gram i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skol-
lagen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasie-
skolan eller gymnasiearbetet,
– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng
som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i natio-
nella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4
till skollagen,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i
gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
1 senaste lydelse 2015:1048.
sfs 2018:1328
publicerad
den 2 juli 2018
2
sfs – karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkes-
utbildning som statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen
(2015:1047) med instruktion för statens skolverk,
– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter
enligt 6 § och som skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examens-
målen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de
gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som
skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller
gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i
bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska
läsas av alla elever på programmet,
– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller
gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska
tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den
gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad
som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombi-
nation av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
7 §2 en elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:
– vilken studieväg eleven går på,
– de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort,
– övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens program,
– om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger
utanför det fullständiga programmet,
– om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning
samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
– om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka
kurser som har bytts ut, och
– när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen.
om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den indi-
viduella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
– utbildningens mål och längd,
– delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra in-
satser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är av-
sedda att ingå i utbildningen, och
– när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
3 kap.
3 §3 elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt
fördelat över dessa dagar som möjligt. skolarbetet ska även förläggas så att
eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. skoldagarna ska
vara så jämnt fördelade över läsåret som möjligt.
2 senaste lydelse 2012:402.
3 senaste lydelse 2011:994.
2018:1328
3
sfs när skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid
som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. för
minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats tillämpas
föreskrifter som arbetsmiljöverket har meddelat om arbetstid för minder-
åriga.
4 kap.
1 § ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
– gymnasiegemensamma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
– i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämnes-
kurser,
– programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
– gymnasiearbete.
bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen
(2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.
på humanistiska programmets inriktning språk får inom språkkurser i
engelska, klassisk grekiska – språk och kultur, latin – språk och kultur, mo-
derna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. på
naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får
som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.
statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och
kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.
1 a §4 ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
– programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
– gymnasiesärskolearbete.
bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen
(2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och
kurser som ska ingå i respektive program.
22 §5 för nationella program i gymnasieskolan och för nationella och indi-
viduella program i gymnasiesärskolan beslutar huvudmannen om antalet
undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet
och gymnasiesärskolearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas
över läsåren.
för varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn
om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik
och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.
huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervis-
ningstid.
4 senaste lydelse 2012:402.
5 senaste lydelse 2012:402.
2018:1328
4
sfs 5 kap.
13 §6 i 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) finns bestäm-
melser om att statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från
vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll
och examensmål eller programmål. skolverket får dock inte besluta om
avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som
framgår av bilaga 2 eller från de gymnasiesärskolegemensamma ämnena
som framgår av bilaga 4 till skollagen.
skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål
för en viss riksrekryterande utbildning om
1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt
programs examensmål eller programmål, och
2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom
gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans kompetensområde.
6 kap.
urval till utbildning som anordnas för en grupp elever
1 § om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat val
som anordnas för en grupp elever eller yrkesintroduktion som anordnas för
en grupp elever, ska ett urval göras. i dessa fall gäller bestämmelserna om
urval i 7 kap.
urvalet ska göras sakligt och opartiskt. inför ansökan ska huvudmannen
informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa
7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.
programinriktat val
4 § programinriktat val ska innehålla
– de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som
krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och
– kurser som ingår i det nationella program som utbildningen är inriktad
mot.
om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbildningen inne-
hålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12–14 §§. arbetsplatsförlagt
lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
6 § individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förut-
sättningar.
utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar god-
kända betyg i. den får även innehålla hela eller delar av kurser i gymnasie-
ämnen. om eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av kurser i
gymnasieämnen ska utbildningen också innehålla sådana.
även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling
får ingå i utbildningen.
7 § i 17 kap. 14 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om bedöm-
ning av en nyanländ elevs kunskaper när en elev tas emot till språkintro-
duktion. huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveck-
ling för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.
statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av
en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § skollagen.
6 senaste lydelse 2012:402.
2018:1328
5
sfs 8 §7 språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena
svenska eller svenska som andraspråk. undervisning i enbart dessa ämnen
kan bedrivas under en kort inledande period. i övrigt ska språkintroduktion
utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla de
ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. utbild-
ningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg
i och kurser i gymnasieämnen.
språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt
24 kap. skollagen (2010:800). även andra insatser som är gynnsamma för
elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
9 § statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan ersättning vid pro-
graminriktat val som avses i 17 kap. 24 § 2 skollagen (2010:800).
7 kap.
9 § huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att
eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den öns-
kade studievägen. om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnads-
havare yttra sig.
8 kap.
20 § en elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grund-
skoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin
kunskapsutveckling i varje sådant ämne. detsamma gäller om eleven läst
kurser i gymnasieämnen utan att få godkänt betyg.
21 § när en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbild-
ningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasie-
intyg som visar vilken utbildning eleven har fått. intyget ska innehålla upp-
gifter om
– utbildningens mål,
– samtliga betyg som eleven har fått,
– andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och
– när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot.
22 § en elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller
inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en
sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört
med sin individuella studieplan.
23 § en elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat
sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på
kursen i gymnasieskolan.
rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. om eleven inte har
fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
i 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt
att gå om en kurs.
7 senaste lydelse 2016:457.
2018:1328
6
sfs 9 kap.
5 §8 rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter det att eleven och
berörda lärare har fått yttra sig. om eleven inte har fyllt 18 år ska även ele-
vens vårdnadshavare yttra sig.
10 kap.
3 § nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter
samt introduktionsprogram i form av programinriktat val som är utformat
för en grupp elever och yrkesintroduktion som är utformat för en grupp ele-
ver får anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade, om an-
talet elever är minst fyra.
4 § statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser
från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för natio-
nella program i gymnasieskolan i bilaga 2 till skollagen (2010:800) för ut-
bildning som avses i detta kapitel.
11 kap.
2 § nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter
samt introduktionsprogram i form av programinriktat val som är utformat
för en grupp elever och yrkesintroduktion som är utformat för en grupp ele-
ver får anordnas särskilt som rh-anpassad utbildning, om antalet elever är
minst fyra.
12 kap.
4 §9 om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven
anmäla det till rektorn. en elev som inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnads-
havaren samtycker till att eleven slutar i förtid.
1. denna förordning träder i kraft den 20 juli 2018.
2. bestämmelserna i 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap. 20–22 §§ tillämpas
första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
3. bestämmelserna i 6 kap. 1, 4 och 7–9 §§, 10 kap. 3 § och 11 kap. 2 §
tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.
4. för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 1 kap. 7 §,
6 kap. 6 § och 8 kap. 20–22 §§ i den äldre lydelsen.
5. för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2019 gäller 6 kap. 1,
4 och 7–9 §§, 10 kap. 3 § och 11 kap. 2 § i den äldre lydelsen.
6. den upphävda bestämmelsen i 6 kap. 3 § gäller dock fortfarande för
utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2019.
på regeringens vägnar
anna ekström
eva lenberg
(utbildningsdepartementet)
8 senaste lydelse 2013:359.
9 senaste lydelse 2014:860.
2018:1328
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.