SFS 2022:1105 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
SFS2022-1105.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
förordning sfs 2022:1105
om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) den 30 juni 2022 publicerad
utfärdad den 22 juni 2022
regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
dels att nuvarande 4 kap. 23 § ska betecknas 4 kap. 24 §,
dels att 1 kap. 3 och 7 §§, 4 kap. 12 §, den nya 4 kap. 24 §, 4 b kap. 2 §,
8 kap. 3 b, 4 och 15 §§, 9 kap. 7 §, 13 kap. 8 § och bilaga 1 ska ha följande
lydelse,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 23 § ska sättas närmast före 4 kap.
24 §,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 4 kap. 23 § och 9 kap. 6 a §,
och närmast före 4 kap. 23 § en ny rubrik av följande lydelse.
1 kap.
3 §1 i förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på
en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller
gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500–2 800 gymnasiepoäng
eller 2 500 gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 §
skollagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra
eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första,
andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasie-
särskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbets-
platser utanför skolan,
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella
program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till
skollagen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasie-
skolan eller gymnasiearbetet,
– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng
som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i
nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av
bilaga 4 till skollagen,
1 senaste lydelse 2018:1328.
1
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i sfs 2022:1105
gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial
yrkesutbildning som statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förord-
ningen (2015:1047) med instruktion för statens skolverk,
– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter
enligt 6 § och som skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examens-
målen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de
gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som
skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller
gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i
bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska
läsas av alla elever på programmet,
– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller
gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska
tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den
gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad
som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombi-
nation av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
7 §2 en elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:
– vilken studieväg eleven går på,
– de kurser eller ämnesområden som eleven har valt eller valt bort,
– övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens program,
– om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger
utanför det fullständiga programmet,
– om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning
samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
– om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka
kurser som har bytts ut,
– när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
– om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den indivi-
duella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
– utbildningens mål och längd,
– delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra
insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är
avsedda att ingå i utbildningen, och
– när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
2 senaste lydelse 2020:780.
2
4 kap. sfs 2022:1105
12 §3 arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i
gymnasieskolan i minst 15 veckor. i gymnasiesärskolan ska arbetsplats-
förlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. en
elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än
hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. omfattningen
ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala
lärlingsutbildningen.
vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett yrkes-
program som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från de kurser
som eleven får välja bort enligt 23 §.
varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasie-
skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. huvud-
mannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskole-
förberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.
för en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en
arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.
huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda
lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om
hur fördelningen över läsåren ska göras.
vissa kurser som kan väljas bort på yrkesprogram
23 § i 16 kap. 3 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att yrkes-
program ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grund-
läggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.
yrkesprogrammen ska därför innehålla kurserna svenska 2 och 3, eller
svenska som andraspråk 2 och 3, och engelska 6, utöver de kurser i svenska
eller svenska som andraspråk och engelska som ingår i ett yrkesprogram
inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena, vilka regleras i bilaga 2
till skollagen.
en elev på ett yrkesprogram får välja bort kurserna svenska 2 och 3, eller
svenska som andraspråk 2 och 3, och engelska 6. en elev på barn- och
fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får dock inte välja
bort kurserna svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. en elev på hotell-
och turismprogrammet får inte välja bort kursen engelska 6.
en elev som vill välja bort en kurs enligt andra stycket ska anmäla det till
rektorn senast vid utgången av terminen före den termin kursen ska påbörjas.
24 §4 en elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som
ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfreds-
ställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie
studievägen som de frivilliga kurserna (utökat program). ett beslut om att
en elev får följa ett utökat program fattas av rektorn.
en elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervis-
ningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 §
skollagen (2010:800).
3 senaste lydelse 2014:70.
4 senaste lydelse av tidigare 4 kap. 23 § 2012:402. ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas
bort. 3
4 b kap. sfs 2022:1105
2 §5 följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansunder-
visning används:
– 3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning,
– 3 kap. 5 § om friluftsverksamhet, och
– 4 kap. 22 § tredje stycket och 4 kap. 24 § andra stycket om under-
visningstid.
8 kap.
3 b §6 nationella prov på högskoleförberedande program ska användas i
den högsta avslutande kursen i studievägen i ämnena engelska, matematik
och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för kursen svenska
2 eller svenska som andraspråk 2.
nationella prov på yrkesprogram ska användas i den inledande kursen i
studievägen i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och
matematik samt i den högsta avslutande kursen i studievägen i dessa ämnen,
med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2.
proven får användas även i andra kurser än de som anges i första och
andra styckena.
proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller
under vissa perioder.
4 § enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen
utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som
omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven
har uppfyllt de övriga villkor som anges i 16 kap. 27 och 28 §§ skollagen
och i denna förordning.
gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat
program.
15 §7 ett betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasie-
poäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i
gymnasieskolan omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i
historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs,
förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal
gymnasiepoäng som den kurs de ersätter. på samma sätt får ett betyg på en
inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg
på andra kurser i samma ämne.
9 kap.
6 a § en elev som har valt bort en eller flera kurser enligt 4 kap. 23 § ska
inte anses följa ett reducerat program enligt 6 §.
7 §8 huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program
för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om
1. eleven har läst ett reducerat program,
5 senaste lydelse 2020:780.
6 senaste lydelse 2017:1108.
7 senaste lydelse 2014:860. ändringen innebär att andra stycket tas bort.
8 senaste lydelse 2012:402.
4
2. eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att eleven inte sfs 2022:1105
kommer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i de kurser
som krävs för att eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskole-
utbildning som påbörjas på grundnivå, eller
3. det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl
för det.
13 kap.
8 §9 bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 §
skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en
fullständig gymnasieutbildning (2 500–2 800 gymnasiepoäng).
om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal skola
på grund av att elever har valt bort kurser enligt 4 kap. 23 §, får bidrag som
lämnas till den enskilda huvudmannen minskas på motsvarande sätt för
sådana bortvalda kurser hos den enskilda huvudmannen.
1. denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
2. förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som
påbörjas höstterminen 2023.
3. äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats
före höstterminen 2023.
på regeringens vägnar
lina axelsson kihlblom
torbjörn malm
(utbildningsdepartementet)
9 senaste lydelse 2012:402.
5
bilaga 110 sfs 2022:1105
nationella inriktningar på de nationella programmen i
gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive
program
nationella program omfattning i nationella
gymnasiepoäng för de inriktningar
programgemensamma
ämnena i ett program
yrkesprogram
1. barn- och fritids- hälsa 100 fritid och hälsa
programmet naturkunskap 50 pedagogiskt och
pedagogik 400 socialt arbete
samhällskunskap 50
2. bygg- och bygg och anläggningsfordon
anläggningsprogrammet anläggning 400 husbyggnad
mark och anläggning
måleri
plåtslageri
3. el- och dator- och automation
energiprogrammet kommunikations- dator- och
teknik 100 kommunikationsteknik
elektroteknik 100 elteknik
energiteknik 100 energiteknik
mekatronik 100
4. fordons- och fordons- och karosseri och
transportprogrammet transportbranschen 200 lackering
fordonsteknik 200 lastbil och mobila
maskiner
personbil
transport
5. försäljnings- och entreprenörskap 100
serviceprogrammet försäljning och
kundservice 200
handel 400
information och
kommunikation 100
inköp och logistik 100
6. hantverksprogrammet entreprenörskap 100 finsnickeri
hantverk 200 florist
hantverkskunskap 100 frisör, barberare och
hår- och makeupstylist
textil design
övriga hantverk
10 senaste lydelse 2020:763.
6
7. hotell- och aktiviteter och sfs 2022:1105
turismprogrammet värdskap 100
entreprenörskap 100
konferens och
evenemang 100
reception 100
reseproduktion
och marknads-
föring 200
service och
bemötande 100
8. industritekniska industritekniska driftsäkerhet och
programmet processer 100 underhållsteknik
människan i processteknik
industrin 100 produkt och
produktions- maskinteknik
kunskap 100 svetsteknik
produktions-
utrustning 100
9. naturbruks- biologi 100 djurvård
programmet entreprenörskap 100 hästhållning
naturbruk 200 lantbruk
naturturism
skogsbruk
trädgård
10. restaurang- och hygienkunskap 100 bageri och konditori
livsmedelsprogrammet livsmedels- och kök och servering
näringskunskap 100
måltids- och
branschkunskap 100
service och
bemötande 100
11. vvs- och elektroteknik 100 fastighet
fastighetsprogrammet systemkunskap 200 kyl- och
verktygs- och värmepumpsteknik
materialhantering 100 ventilation
vvs
12. vård- och anatomi och
omsorgsprogrammet fysiologi 100
funktionsförmåga
och funktions-
nedsättning 200
gerontologi och
geriatrik 100
hälso- och
sjukvård 200
omvårdnad 200
psykiatri 200
psykologi 50
samhällskunskap 50
social omsorg 200
7
högskoleförberedande program sfs 2022:1105
13. ekonomiprogrammet företagsekonomi 100 juridik
juridik 100 ekonomi
moderna språk 100
psykologi 50
14. estetiska programmet estetisk bild och formgivning
kommunikation 100 dans
konst och kultur 50 estetik och media
musik
teater
15. humanistiska filosofi 50 kultur
programmet moderna språk 200 språk
människans språk 100
16. naturvetenskaps- biologi 100 naturvetenskap
programmet fysik 150 naturvetenskap och
kemi 100 samhälle
moderna språk 100
17. samhällsvetenskaps- filosofi 50 beteendevetenskap
programmet moderna språk 200 medier, information
psykologi 50 och kommunikation
samhällsvetenskap
18. teknikprogrammet fysik 150 design och produkt-
kemi 100 utveckling
teknik 150 informations- och
medieteknik
produktionsteknik
samhällsbyggande
och miljö
teknikvetenskap
8
