SFS 2022:1617 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling förordning sfs 2022:1617 om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) publicerad utfärdad den 1 december 2022 regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) dels att 1 kap. 1, 3, 4 och 5 a §§, 2 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 1 a, 3–5, 7 a, 11–13, 15 och 22 §§, 4 a kap. 3 a §, 5 kap. 1, 6, 12 a, 13, 19 och 31 §§, 7 kap. 13 och 14 §§, 8 kap. 1 e, 8, 22 a–22 c och 27 a §§, 9 kap. 1, 4 a och 6 §§, 13 kap. 1–4, 9 a och 12 §§, 14 kap. 3 och 4 §§, bilaga 2 och 3, rubriken till 13 kap. och rubrikerna närmast före 4 kap. 4 §, 8 kap. 1 e och 22 a–22 c §§ och 13 kap. 9 a § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 5 kap. 18 § ska lyda ”riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i anpassade gymnasieskolan”, dels att rubriken närmast efter 7 kap. 10 § ska lyda ”anpassade gymnasie- skolan”, dels att rubriken närmast efter 8 kap. 22 § ska lyda ”gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola”. 1 kap. 1 §1 i denna förordning finns följande kapitel: – inledande bestämmelser (1 kap.), – huvudmän (2 kap.), – lärotider (3 kap.), – utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.), – fjärrundervisning (4 a kap.), – distansundervisning (4 b kap.), – avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.), – introduktionsprogram (6 kap.), – behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.), – betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.), – stödåtgärder (9 kap.), – utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.), – utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (rh-anpassad utbildning) (11 kap.), – elever (12 kap.), – bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor (13 kap.), – utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och – övriga bestämmelser (14 kap.). 1 senaste lydelse 2020:780. den 6 december 2022 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 3 §2 i förordningen avses med sfs 2022:1617 – arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, – fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i en omfattning om 2 500– 2 800 gymnasiepoäng eller 2 500 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell studieplan, – garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800), – gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, – gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen, – gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om 100 gymnasie- poäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför inom ramen för programmålen, – gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen, – gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i den omfatt- ning som framgår av bilaga 4 till skollagen, – gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasie- skolan eller gymnasiearbetet, – gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på studieomfatt- ningen av en kurs i anpassade gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpas- sad gymnasieskola, – karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär, – nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkes- utbildning som statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för statens skolverk, – nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §, – programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examens- målen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §, – programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen eller i gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet, – riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand, – studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på, 2 senaste lydelse 2022:1105. 2 – särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad sfs 2022:1617 som annars gäller för nationella program, – yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombi- nation av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till, – yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. 4 §3 enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen. av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte, 2. varje kurs som ingår i ämnet, 3. det centrala innehållet för varje kurs, 4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje kurs omfattar, och 5. betygskriterierna för varje kurs. förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. sådana före- skrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. 5 a §4 enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnes- område i anpassade gymnasieskolan finnas en ämnesområdesplan. den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. av ämnesområdesplanen ska följande framgå: 1. ämnesområdets syfte, 2. ämnesområdets centrala innehåll, och 3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper. statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdes- planer. 2 kap. 1 §5 en ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ha kommit in till statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbild- ningen ska starta. första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. 4 §6 ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innehålla uppgift om – vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och – huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning. någon särskild ansökan om att få anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymna- 3 senaste lydelse 2022:278. 4 senaste lydelse 2022:278. 5 6 senaste lydelse 2012:402. senaste lydelse 2014:1028. 3 sium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till statens sfs 2022:1617 skolverk. 4 kap. 1 a §7 ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan består av – gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola, – programgemensamma ämnen, – programfördjupning, – kurser inom det individuella valet, och – gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning. statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program. 3 §8 i 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmel- ser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma. i 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt. statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om utbildnings- kontraktets utformning. gymnasiearbete och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola 4 §9 rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gym- nasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. 5 §10 statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål. innan skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande pro- gram om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska skolverket samråda med universitets- och högskolerådet. innan skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkes- program i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd ges tillfälle att yttra sig. när skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt. 7 senaste lydelse 2018:1328. 8 senaste lydelse 2018:215. 9 10 senaste lydelse 2012:745. senaste lydelse 2012:402. 4 7 a §11 huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om vilka sfs 2022:1617 kurser som ska erbjudas som individuellt val. eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och 2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap. statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt andra stycket. 11 §12 en elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne eller gymnasie- gemensamt ämne i anpassad gymnasieskola i stället för svenska. eleven får då läsa svenska som individuellt val. 12 §13 arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. i anpassade gymnasieskolan ska arbets- platsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. en elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett yrkes- program som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från de kurser som eleven får välja bort enligt 23 §. varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasie- skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. huvud- mannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskole- förberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning. för en elev i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid. huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. rektorn beslutar om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. 13 §14 om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan, får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. om en utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbild- ningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. 11 senaste lydelse 2012:402. 12 senaste lydelse 2012:402. 13 14 senaste lydelse 2012:402. senaste lydelse 2022:1105. 5 15 §15 i 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grund- sfs 2022:1617 läggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmåls- undervisning för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. 22 §16 för nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gym- nasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren. för varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan. huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade under- visningstid. 4 a kap. 3 a §17 statens skolverk får meddela föreskrifter om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan. 5 kap. 1 §18 en särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. avvikelsen ska omfatta minst 300 gym- nasiepoäng eller 300 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. på hög- skoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program. för en idrottsutbildning gäller i stället 23–31 §§. 6 §19 när ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om 1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och 2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla. när det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan. 15 senaste lydelse 2012:402. 16 senaste lydelse 2018:1328. 17 senaste lydelse 2021:885. 18 19 senaste lydelse 2012:745. senaste lydelse 2012:402. 6 12 a §20 riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, sfs 2022:1617 särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i anpassade gymnasie- skolan om 1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet, eller 2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan tillgodoses. förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, och 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i anpassade gymnasieskolan. 13 §21 i 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) finns bestäm- melser om att statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. skolverket får dock inte besluta om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola som framgår av bilaga 4 till skollagen. skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning om 1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller anpassade gymnasieskolans kompetensområde. 19 §22 riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. riksrekrytering för ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbets- platsförlagt lärande kan uppfyllas. 31 §23 ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrottsutbild- ningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbild- ningar. specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i programfördjupningen och med 200 gymnasie- poäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i det individuella valet. dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gym- nasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. 7 kap. 13 §24 en sökande antas till en utbildning i anpassade gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gym- nasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. 20 senaste lydelse 2012:402. 21 senaste lydelse 2018:1328. 22 senaste lydelse 2012:402. 23 24 senaste lydelse 2012:402. senaste lydelse 2012:745. 7 inom de program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala sfs 2022:1617 lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar. efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om antagning. 14 §25 bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8–10 §§ ska gälla också för anpassade gymnasieskolan. 8 kap. betygssättning av gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola 1 e §26 betyg på gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gym- nasieskola ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som arbetet avser har yttrat sig. när gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare. för en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser. 8 §27 beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. med beslut om betyg avses beslut 1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det, 2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete i anpas- sad gymnasieskola när det gäller den som är elev i anpassade gymnasie- skolan, 3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen (2010:800). sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationellt program 22 a §28 gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå 1. vilken studieväg som beviset avser, 2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skol- lagen (2010:800), 3. i förekommande fall vilka kurser från gymnasieskolan som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen, 25 senaste lydelse 2012:402. 26 senaste lydelse 2014:860. 27 28 senaste lydelse 2013:359. senaste lydelse 2012:402. 8 4. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras sfs 2022:1617 omfattning, 5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola och vad det i så fall har innehållit, 6. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, 7. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet, 8. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbets- platsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, och 9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det. gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter individuellt program 22 b §29 gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasie- skolan. av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå 1. att beviset avser ett individuellt program, 2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, och 3. i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800). om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. vidare ska det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. beviset ska även inne- hålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det. utfärdande av gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola 22 c §30 rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad gymnasie- skola. om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. 27 a §31 om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i de dokument enligt detta kapitel som rör gymnasieskolan. om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen, ska detta markeras med ett horisontellt streck i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. 29 senaste lydelse 2013:359. 30 31 senaste lydelse 2013:359. senaste lydelse 2013:359. 9 9 kap. sfs 2022:1617 1 §32 om en elev inte har fått lägst betyget e på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget e får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. en elev som inte har fått betyget e på gymnasiearbetet eller gymnasie- arbetet i anpassad gymnasieskola har rätt att göra om arbetet en gång. om en elev har fått betyget f på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget e på under läsåret. 4 a §33 en elevs utbildning i anpassade gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa 1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, 2. ämnesområden i individuella program i anpassade gymnasieskolan, 3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till, eller 4. grundskoleämnen. statens skolverk får meddela föreskrifter om att kurser får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket. 6 §34 en elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. en elev i anpassade gymnasieskolan får befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program. reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram. 13 kap. bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor 1 §35 ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska beslutas per kalenderår. bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. i de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget avser. för elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående. för elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år. 2 §36 om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen. 32 senaste lydelse 2012:402. 33 senaste lydelse 2014:860. 34 senaste lydelse 2012:402. 35 senaste lydelse 2012:402. 36 senaste lydelse 2012:402. 10 om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller sfs 2022:1617 anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i mot- svarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner. 3 §37 i 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 §, 19 kap. 46 § och 22 kap. 19 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola. vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för 1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbets- livsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader, 3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet, 6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning och det inte är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, ska dock bidragets grundbelopp i stället bestämmas enligt 2 kap. 6 §. 4 §38 bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider. en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser. jämförbara program i anpassade gymnasieskolan 9 a §39 statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella program i anpassade gymnasieskolan som avses i 19 kap. 48 § första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser. 12 §40 statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet. 37 senaste lydelse 2020:780 38 senaste lydelse 2012:402. 39 senaste lydelse 2012:402. 40 senaste lydelse 2012:402. 11 14 kap. sfs 2022:1617 3 §41 statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3–6 §§ skollagen (2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. 4 §42 statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. denna förordning träder i kraft den 2 juli 2023. på regeringens vägnar mats persson torbjörn malm (utbildningsdepartementet) 41 senaste lydelse 2022:941. 42 senaste lydelse 2022:941. 12 bilaga 243 sfs 2022:1617 programgemensamma ämnen i anpassade gymnasieskolan för respektive program omfattning i gymnasiepoäng i anpassad nationella program gymnasieskola för de programgemensamma ämnena i ett program 1. programmet för administration 100 administration, handel handel 100 och varuhantering information och kommunikation 100 inköp och logistik 100 service och bemötande 100 2. programmet för estetisk kommunikation 200 estetiska verksamheter konst och kultur 100 medieproduktion 100 svenska 100 3. programmet för bygg och anläggning 100 fastighet, anläggning och fastighetsskötsel 200 byggnation service och bemötande 100 4. programmet för fordonsbranschen 200 fordonsvård och fordonsteknik 200 godshantering godshantering 200 5. programmet för form och design 100 hantverk och produktion hantverk och produktion 200 material och verktyg 100 6. programmet för hotell, bageri och konditorikunskap 100 restaurang och bageri hotell 100 livsmedel och näringskunskap 100 måltids- och branschkunskap 200 service och bemötande 100 7. programmet för hälsa, hälsa 200 vård och omsorg människan 100 service och bemötande 100 vård och omsorg 200 8. programmet för engelska 100 samhälle, natur och språk geografi 100 medieproduktion 100 naturkunskap 100 samhällskunskap 100 svenska 100 9. programmet för skog, biologi – naturbruk 100 mark och djur naturbruk 200 naturbruksteknik 100 43 senaste lydelse 2012:402. 13 bilaga 3 sfs 2022:1617 timplan undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom individuellt program i anpassade gymnasieskolan ämnen: svenska 200 matematik 150 samhällsorientering 170 idrott och hälsa 280 estetisk verksamhet 70 yrkesträning och praktik 2 730 totalt 3 600 14