SFS 2023:654 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
SFS2023-654.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
förordning sfs 2023:654
om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) publicerad
utfärdad den 9 november 2023
regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)1
dels att bilaga 3 till förordningen ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 8 kap. 6 § ska utgå,
dels att nuvarande 4 kap. 1 a § och 8 kap. 3 c–3 g, 22 b och 22 c §§ ska
betecknas 4 kap. 1 c § och 8 kap. 3 e–3 i, 22 c och 22 e §§,
dels att 1 kap. 3, 4, 6 och 7 §§, 4 kap. 1, den nya 1 c, 2, 5–8, 12, 17, 18
och 22–24 §§, 4 a kap. 2 §, 5 kap. 5, 14, 23, 27 och 31 §§, 6 kap. 4–6 och
8 §§, 8 kap. 1 c, 2, 3 a, 3 b, 5–9, 12, 14, 15, 17–21, 22 a, den nya 22 c, den
nya 22 e, 23–25 och 27 §§, 9 kap. 1–4 a och 6–7 §§, 10 kap. 5 och 6 §§,
11 kap. 4 §, 13 kap. 8 §, bilaga 1 och 2 och rubrikerna närmast före 1 kap.
6 §, 4 kap. 8 och 23 §§, 8 kap. 7 och 23 §§ och 9 kap. 1 § ska ha följande
lydelse,
dels att rubriken närmast före 8 kap. 3 f § ska sättas närmast före 8 kap.
3 h §,
dels att det ska införas sex nya paragrafer, 4 kap. 1 a och 1 b §§ och 8 kap.
3 c, 3 d, 22 b och 22 d §§, och en ny bilaga, bilaga 3, av följande lydelse.
1 kap.
3 §2 i förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på
en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg i ämnen och på ett gymnasiearbete eller
gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i en omfattning om 2 500–2 800
gymnasiepoäng eller 2 500 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt
en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skol-
lagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra
eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första,
andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade
gymnasieskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan,
1 senaste lydelse av
8 kap. 3 c § 2017:1108 8 kap. 3 g § 2017:1108
8 kap. 3 d § 2018:1387 rubriken närmast före 8 kap. 3 f § 2017:1108
8 kap. 3 e § 2019:688 bilaga 3 2022:1617.
8 kap. 3 f § 2017:1108 1
2 senaste lydelse 2022:1617.
den 15 november 2023
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna ge- sfs 2023:654
nomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om 100 gym-
nasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför inom ramen
för programmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella pro-
gram i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skol-
lagen,
– gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen
som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i den om-
fattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i
gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
– gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på studieomfatt-
ningen av en nivå i ett ämne i anpassade gymnasieskolan eller gymnasie-
arbetet i anpassad gymnasieskola,
– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som
inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk,
– modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom
ramen för modersmålsundervisningen,
– nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkes-
utbildning som statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen
(2015:1047) med instruktion för statens skolverk,
– nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt
15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen,
– programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som inom
examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma
ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola
och de programgemensamma ämnena och som skolverket meddelat
föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programgemensamma ämnen: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som
ska ingå i ett nationellt program och som inte ska läsas inom ramen för de
gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i
anpassad gymnasieskola,
– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller an-
passad gymnasieskola med offentlig huvudman som sökande från hela
landet ska tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den
gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad
som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning av en viss yrkeskompetens som en kombi-
nation av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom yrkesprogrammens pro-
gramfördjupning leder till,
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
4 §3 i 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) anges att det för
varje ämne ska finnas en ämnesplan. i dessa paragrafer anges också att flera
ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. ämnes-
planen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervis-
ningen.
3 senaste lydelse 2022:1617.
2
av ämnesplanen ska följande framgå: sfs 2023:654
1. ämnets syfte,
2. den eller de nivåer som ämnet består av,
3. det centrala innehållet för varje nivå,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola
som varje nivå omfattar, och
5. betygskriterierna för ämnet.
förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får statens
skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. sådana före-
skrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas
på vissa utbildningar.
nya ämnen och nivåer i ämnen
6 § en huvudman eller annan intressent får ansöka hos statens skolverk
om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt ämne. en ny nivå i ett befint-
ligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet.
7 §4 en elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:
1. vilken studieväg eleven går på,
2. de ämnen och nivåer i dessa ämnen eller de ämnesområden som eleven
har valt eller valt bort,
3. övriga ämnen och de nivåer i dessa ämnen som ingår i elevens program
eller övriga ämnesområden som ingår i elevens program,
4. om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka nivåer i vilka
ämnen som ligger utanför det fullständiga programmet,
5. om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning
samt om möjligt vilka nivåer i vilka ämnen som har tagits bort,
6. om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka
nivåer i vilka ämnen som har bytts ut,
7. när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
8. om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den indi-
viduella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
1. utbildningens mål och längd,
2. delar av nivåer i ämnen, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och
andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som
är avsedda att ingå i utbildningen, och
3. när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
4 kap.
1 §5 ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
1. gymnasiegemensamma ämnen,
2. karaktärsämnen i form av
a) programgemensamma ämnen,
b) i förekommande fall för inriktningen gemensamma ämnen, och
c) programfördjupning,
3. ämnen inom det individuella valet, och
4. gymnasiearbete.
bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen
(2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.
4 senaste lydelse 2022:1105.
5 senaste lydelse 2018:1328.
3
1 a § på humanistiska programmets inriktning språk får som språkämne sfs 2023:654
erbjudas
1. engelska,
2. klassisk grekiska – språk och kultur,
3. latin – språk och kultur,
4. moderna språk,
5. modersmålsämnen,
6. svenskt teckenspråk för hörande – nybörjare,
7. svenskt teckenspråk för hörande – grund,
8. svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning, och
9. svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning.
på naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle
får som naturvetenskapligt ämne erbjudas
1. biologi,
2. bioteknik,
3. fysik,
4. fysik –fördjupning, eller
5. kemi.
1 b § statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen
och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive program i gym-
nasieskolan och i de nationella inriktningarna.
1 c §6 ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan består av
1. gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola,
2. karaktärsämnen i form av
a) programgemensamma ämnen, och
b) programfördjupning, och
3. ämnen inom det individuella valet, och
4. gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen
(2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och
vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive program.
2 §7 de nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1.
de nationella inriktningarna inom estetiska programmet, frisör- och sty-
listprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet
får börja det första läsåret. övriga inriktningar får börja det andra eller tredje
läsåret.
5 §8 statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka
nivåer i dessa ämnen som får erbjudas som programfördjupning för varje
program. bland dessa ska det för högskoleförberedande program i gym-
nasieskolan ingå sådana ämnen och sådana nivåer i dessa ämnen som kan
vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av bety-
delse för högskolestudier. ämnena ska rymmas inom respektive programs
examensmål.
innan skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande pro-
gram om ämnen och nivåer i dessa ämnen som kan vara särskilt meriterande
6 senaste lydelse av tidigare 1 a § 2022:1617.
7 senaste lydelse 2012:402. ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.
8 senaste lydelse 2022:1617.
4
vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, sfs 2023:654
ska skolverket samråda med universitets- och högskolerådet.
innan skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkes-
program i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd ges tillfälle att
yttra sig.
när skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för natio-
nella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå minst ett ämne med
minst en nivå som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förut-
sättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.
6 § som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana ämnen
och nivåer i dessa ämnen som statens skolverk har meddelat föreskrifter om
enligt 5 §. huvudmannen beslutar vilka av dessa ämnen och nivåer som ska
erbjudas som programfördjupning.
7 §9 huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka ämnen och
vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som individuellt val.
eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en nivå i ett estetiskt ämne, och
3. de ämnen och de nivåer i dessa ämnen som krävs för grundläggande
högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.
undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det
finns synnerliga skäl.
statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen som avses i
andra stycket 2.
för de elever som avses i 11 § respektive 15–20 §§ ska svenska som
andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.
7 a §10 huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om vilka
ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som individuellt
val.
eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
och
2. minst en nivå i ämnet hem- och konsumentkunskap.
statens skolverk får meddela föreskrifter om nivåer i ämnen enligt andra
stycket.
jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i ämnen
8 § en elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat
program läsa en nivå i ett ämne som är jämförbar med, alternativ till eller
överlappar någon eller några av de nivåer i de ämnen som ingår i studie-
vägen i övrigt.
statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i vilka ämnen
som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra.
12 §11 arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i
gymnasieskolan i minst 15 veckor. i anpassade gymnasieskolan ska arbets-
platsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst
9 senaste lydelse 2012:402.
10 senaste lydelse 2022:1617.
11 senaste lydelse 2022:1617.
5
22 veckor. en elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genom- sfs 2023:654
föra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. om-
fattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den
gymnasiala lärlingsutbildningen.
vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett yrkes-
program som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från sådana
nivåer i ämnen som eleven får välja bort enligt 23 §.
varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasie-
skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. huvud-
mannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskole-
förberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.
för en elev i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs
på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.
huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda
lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. rektorn
beslutar om att hela eller delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbets-
platser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.
17 § modersmålsundervisning får anordnas som
1. individuellt val,
2. utökat program, eller
3. som ersättning för undervisning i andra språkämnen än svenska, sven-
ska som andraspråk och engelska.
18 § huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en
elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. eleven ska dock ges
sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.
begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som
andraspråk och engelska,
2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som
modersmål.
22 §12 för nationella program i gymnasieskolan och för nationella och
individuella program i anpassade gymnasieskolan beslutar huvudmannen
om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne, varje ämnes-
område, gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola
samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.
för varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn
om hur undervisningstiden ska fördelas på gymnasieämnen, grundskole-
ämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.
huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade under-
visningstid.
nivåer som kan väljas bort i vissa ämnen på yrkesprogram13
23 §14 i 16 kap. 3 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att yrkes-
program ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grund-
läggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.
12 senaste lydelse 2022:1617.
13 senaste lydelse 2022:1105.
14 senaste lydelse 2022:1545.
6
yrkesprogrammen ska därför innehålla nivåerna 1, 2 och 3 i ämnena svenska sfs 2023:654
eller svenska som andraspråk och nivåerna 1 och 2 i ämnet engelska.
en elev på ett yrkesprogram får välja bort nivåerna 2 och 3 i ämnena
svenska eller svenska som andraspråk och nivå 2 i ämnet engelska. en elev
på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får dock
inte välja bort nivå 2 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk. en
elev på hotell- och turismprogrammet får inte välja bort nivå 2 i ämnet
engelska.
en elev som vill välja bort en nivå i ett ämne enligt andra stycket ska
anmäla det till rektorn senast vid utgången av terminen före den termin som
utbildningen på den aktuella nivån ska påbörjas.
24 §15 en elev får delta frivilligt i utbildning i ett eller flera ämnen på
nivåer som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett
tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl utbildningen på den ordi-
narie studievägen som den frivilliga utbildningen (utökat program). ett
beslut om att en elev får följa ett utökat program fattas av rektorn.
en elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervis-
ningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 §
skollagen (2010:800).
4 a kap.
2 §16 de ämnen som fjärrundervisning får användas i anges i bilaga 3.
statens skolverk får meddela föreskrifter om att fjärrundervisning får
användas i andra ämnen än de som anges i bilaga 3 och om vilka nivåer i
dessa ämnen som fjärrundervisning får användas i.
5 kap.
5 §17 ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsva-
rande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått mot-
svarande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfa-
renhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya ämnen eller nivåer i ämnen
enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har gjort en sådan an-
sökan, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen
när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav
enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området i gym-
nasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen
avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kom-
pletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
15 senaste lydelse 2022:1105.
16 senaste lydelse 2020:780.
17 senaste lydelse 2015:585.
7
14 §18 en offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara sfs 2023:654
riksrekryterande. enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning
för att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. ansökan
görs hos statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på
programmet planeras att starta. enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och
4 §§, ge in ansökan till statens skolinspektion.
det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser. om an-
sökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det
i stället framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleför-
beredande program.
när det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om
huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa
upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande
urvalsgrunder enligt 16 §. om ansökan avser en riksrekryterande estetisk
spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska den dock
alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp sär-
skilda förkunskapskrav enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvals-
grunder enligt 16 §.
23 § en utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära
ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att
tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam trä-
ning. en sådan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekry-
terande.
27 § en utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära
ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig
elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund
som är relevant för utbildningen.
utbildningen får bara godkännas om specialidrottsförbundet tillstyrker
det.
31 §19 ämnesplanerna för ämnena specialidrott och tränings- och tävlings-
lära får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium
eller nationellt godkända idrottsutbildningar. ämnena specialidrott och trä-
nings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller
gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i programfördjupningen och med
sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasie-
skola i det individuella valet. dessutom får ämnena läsas som utökat pro-
gram med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i
anpassad gymnasieskola.
6 kap.
4 §20 programinriktat val ska innehålla
1. de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som
krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och
2. gymnasieämnen på de nivåer som ingår i det nationella program som
utbildningen är inriktad mot.
18 senaste lydelse 2015:585.
19 senaste lydelse 2022:1617.
20 senaste lydelse 2018:1328.
8
om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbildningen inne- sfs 2023:654
hålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12–14 §§. arbetsplatsförlagt
lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
5 § yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning.
den får innehålla hela eller delar av nivåer i karaktärsämnen och i gymnasie-
gemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram
eller annan yrkesinriktad utbildning.
utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12–
14 §§ eller praktik. arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma
i den omfattning som anges där.
hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta
uppenbart bäst gynnar eleven.
yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven sak-
nar godkända betyg i. även andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
6 §21 individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förut-
sättningar.
utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar god-
kända betyg i. den får även innehålla hela eller delar av nivåer i gymnasie-
ämnen. om eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av nivåer i
gymnasieämnen ska utbildningen också innehålla sådana.
även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling
får ingå i utbildningen.
8 §22 språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena
svenska eller svenska som andraspråk. undervisning i enbart dessa ämnen
kan bedrivas under en kort inledande period. i övrigt ska språkintroduktion
utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla de
ämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. utbildningen får
innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och nivåer
i gymnasieämnen.
språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt
24 kap. skollagen (2010:800). även andra insatser som är gynnsamma för
elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
8 kap.
1 c §23 bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800)
samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitima-
tion och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i ett modersmålsämne,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning
som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
21 senaste lydelse 2018:1328.
22 senaste lydelse 2018:1328.
23 senaste lydelse 2012:745.
9
2 §24 i 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges att lärar- sfs 2023:654
en vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta
det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. i dessa paragrafer anges
också att samtliga kriterier för betyget e ska vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
betygskriterier ska finnas för betygen a–e.
kriterierna för betygen a, c och e ska beskriva typiska kunskaper för
respektive betyg. kriterierna för betyget b innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan a och c. kriterierna för betyget d innebär
att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan c och e.
3 a §25 nationella prov ska användas i de ämnen på de nivåer som anges i
3 b §.
när nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven.
rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i
någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
3 b §26 nationella prov på högskoleförberedande program ska användas
på
1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i ämnet engelska, och
3. den högsta nivån i ämnet matematik som ingår på programmet eller, i
förekommande fall, inriktningen.
nationella prov i ämnet matematik ska dock inte användas om ämnet
matematik – fortsättning ingår på programmet eller inriktningen. i så fall ska
nationella prov i stället användas på den högsta nivå i ämnet matema-
tik – fortsättning som ingår på programmet eller inriktningen.
om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik – fortsättning
på en nivå som inte ingår på programmet eller inriktningen ska nationella
prov användas även på denna nivå.
3 c § nationella prov på yrkesprogram ska användas på
1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 1 i ämnet engelska, och
3. nivå 1 a i ämnet matematik.
om en elev läser nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk
eller nivå 2 i ämnet engelska ska nationella prov användas även på denna
nivå.
om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik – fortsättning
på en nivå som inte ingår på programmet eller inriktningen ska nationella
prov användas även på denna nivå.
3 d § nationella prov får användas även i andra ämnen och på andra nivåer
än de som anges i 3 b och 3 c §§.
proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller
under vissa perioder.
5 § utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen
(2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst
24 senaste lydelse 2022:278.
25 senaste lydelse 2017:1108.
26 senaste lydelse 2022:1105.
10
2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg i programgemensamma ämnen sfs 2023:654
med 400 poäng.
det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget
examensmål.
6 § av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasie-
poäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. de
godkända betygen ska omfatta följande nivåer i de aktuella ämnena:
1. nivå 1 i svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 1 i engelska, och
3. nivå 1 a i matematik.
kompletterande krav för högskoleförberedande examen
7 § av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasie-
poäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen
ska utfärdas. de godkända betygen ska omfatta följande nivåer i de aktuella
ämnena:
1. nivå 3 i svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i engelska, och
3. nivå 1 b eller 1 c i matematik.
8 §27 beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. med beslut
om betyg avses beslut att
1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gym-
nasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gym-
nasieskolan och när det gäller den som inte är det,
2. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gym-
nasiearbete i anpassad gymnasieskola när det gäller den som är elev i
anpassade gymnasieskolan,
3. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen
(2010:800).
beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett hori-
sontellt streck.
även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på
en högre nivå enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen ska informa-
tionen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. det ska
också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå.
beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev.
rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
9 §28 rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett ut-
drag ur betygskatalogen. om en elev övergår till en annan skolenhet eller
avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.
när en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig
information till den nya skolenheten om de nivåer i ämnen som eleven har
påbörjat men inte slutfört i olika ämnen.
eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår.
utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den
frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen.
27 senaste lydelse 2022:1617.
28 senaste lydelse 2011:994.
11
12 § en elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett exa- sfs 2023:654
mensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg i
alla ämnen i den omfattning som ingår i elevens individuella studieplan och
på det gymnasiearbete som ingår i studieplanen. för den elev som har fått
beslut om betyg som innebär att betyg i ett eller flera ämnen eller på
gymnasiearbetet inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen
(2010:800) ska i stället ett studiebevis utfärdas. ett studiebevis ska också
utfärdas för en elev som annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen.
14 § om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av
dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. detsamma gäller om en
elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i
samma ämne eller i olika ämnen.
15 §29 ett betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasie-
poäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gym-
nasieskolan omvandlas till ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och
nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. på samma sätt får ett betyg
i samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om 100 gym-
nasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1
och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan som det
ursprungliga betyget.
17 §30 examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan
när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. av examensbeviset ska
det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande
examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har
innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och
vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om
referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser.
för varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens
fullständiga program.
18 § för den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett
studiebevis utfärdas. av studiebeviset ska det framgå
29 senaste lydelse 2022:1105.
30 senaste lydelse 2023:270.
12
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskole- sfs 2023:654
förberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har
innehållit,
4. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
och
5. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och
vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. för
varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens
fullständiga program.
enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det sak-
nas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens från-
varo. om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i
ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre
nivå ska det i studiebeviset anges
1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller.
19 §31 examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasiesko-
lan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. i beviset får
endast sådana betyg ingå som är satta i gymnasieskolan. av examensbeviset
ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande
examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har
innehållit,
5. om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
6. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om
referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser.
för varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför personens
fullständiga program, och
5. i förekommande fall på vilka nivåer som personen har genomfört
prövning i gymnasieskolan när personen inte var elev där.
31 senaste lydelse 2023:270.
13
20 §32 en elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grund- sfs 2023:654
skoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin
kunskapsutveckling i varje sådant ämne. detsamma gäller om eleven läst
gymnasieämnen utan att få godkänt betyg.
21 §33 när en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbild-
ningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasie-
intyg som visar vilken utbildning eleven har fått. intyget ska innehålla upp-
gifter om
– utbildningens mål,
– samtliga betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
– andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och
– när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot.
22 a §34 gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas
för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan.
av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå
1. vilken studieväg som beviset avser,
2. vilka ämnen och i förekommande fall gymnasieämnen beviset avser i
enlighet med vad som anges i 22 b §,
3. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras
omfattning,
4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gym-
nasieskola och vad det i så fall har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
6. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
7. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbets-
platsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där,
8. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom
ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola, om eleven begär det, och
9. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvali-
fikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referens-
ram för kvalifikationer för livslångt lärande.
22 b § av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola som ut-
färdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasie-
skolan ska det också framgå vilka ämnen och i förekommande fall vilka
gymnasieämnen som beviset avser. för varje ämne och gymnasieämne ska
det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasie-
poäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens
fullständiga program.
enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska betyg inte
sättas i ett ämne om det saknas underlag för bedömning av en elevs kun-
32 senaste lydelse 2018:1328.
33 senaste lydelse 2018:1328.
34 senaste lydelse 2023:270.
14
skaper på grund av elevens frånvaro. enligt 18 kap. 23 § skollagen ska betyg sfs 2023:654
inte heller sättas för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för
betyget e. om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har
satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt
betyg på en högre nivå ska det i ett gymnasiebevis avseende anpassad gym-
nasieskola också anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasie-
poäng som beslutet att inte sätta betyg gäller.
22 c §35 gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas
för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasiesko-
lan. av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå
1. att beviset avser ett individuellt program,
2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
3. i förekommande fall vilka ämnen som beviset avser i enlighet med vad
som anges i 22 d §, och
4. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvali-
fikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om refe-
rensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också
framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. vidare ska
det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts
och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. beviset ska även inne-
hålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom
ramen för praktiken, om eleven begär det.
22 d § i förekommande fall ska det av ett gymnasiebevis avseende an-
passad gymnasieskola för den som har avslutat ett individuellt program i
anpassade gymnasieskolan också framgå vilka ämnen eleven har fått betyg
i. för varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola betyget omfattar.
enligt 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas inom an-
passade gymnasieskolan för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna
för betyget e. enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen ska betyg inte
heller sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper
på grund av elevens frånvaro. om betyg, med stöd av någon av dessa
bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och nivån inte heller
omfattas av ett betyg på en högre nivå ska det i gymnasiebeviset avseende
anpassad gymnasieskola anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola beslutet att inte
sätta betyg gäller.
22 e §36 rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad gymnasie-
skola.
om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa
betyg tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. det-
35 senaste lydelse av tidigare 22 b § 2023:270.
36 senaste lydelse av tidigare 22 c § 2022:1617.
15
samma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller över- sfs 2023:654
lappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen.
rätt att läsa ett ämne på nytt
23 §37 en elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat
sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som
omfattas av elevens betyg och efter varje avslutad nivå få ett nytt betyg i
ämnet i gymnasieskolan.
rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. om eleven inte har
fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
i 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt
att läsa ett ämne på nytt.
24 §38 en elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den
egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan
på de nivåer som ingår i studieplanen. eleven får dock inte genomgå
prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget
e på den nivån.
en elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning vid den
egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår
i elevens individuella studieplan. detta gäller dock inte om eleven tidigare
har fått minst betyget e i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.
25 § den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån
har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett
nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbild-
ningar. rätten gäller också gymnasiearbetet.
prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det
aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gym-
nasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet
avser.
27 § rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen på en nivå i
ett ämne betyget e i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår
prövning, om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i
utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för
betyget e i ämnet på den aktuella nivån, och
2. utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten.
9 kap.
rätt att läsa ett ämne på nytt
1 §39 om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå,
har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. har eleven slutfört
samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven
läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
en elev som inte har fått betyget e på gymnasiearbetet eller gymnasie-
arbetet i anpassad gymnasieskola har rätt att göra om arbetet en gång.
37 senaste lydelse 2018:1328.
38 senaste lydelse 2020:443.
39 senaste lydelse 2022:1617.
16
om en elev har fått betyget f i en stor andel av ämnena under ett läsår får sfs 2023:654
eleven, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa också sådana nivåer i ämnen
som eleven fått ett godkänt betyg i under läsåret.
2 § en elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, på nytt
läsa sådana nivåer i ämnen som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på.
3 § en elev som läser en nivå i ett ämne på nytt har rätt att få ett nytt betyg
i ämnet.
i 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg i ett
gymnasieämne innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att på nytt
läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och få ett nytt betyg i
ämnet i gymnasieskolan.
4 §40 en elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars
gäller för ett nationellt program genom att vissa ämnen eller nivåer i ämnen
byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
när det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande nivån i
ämnet matematik bytas ut mot en annan inledande nivå i ämnet matematik.
ett beslut om att byta ut en viss nivå i ett ämne får inte fattas efter det att
eleven har påbörjat den aktuella nivån.
4 a §41 en elevs utbildning i anpassade gymnasieskolan får avvika från
vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa ämnen eller
nivåer i ämnen byts ut, för att eleven ska kunna läsa
1. ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i anpassade gymnasieskolan,
3. ämnen eller nivåer i ämnen som inte finns i programstrukturen för det
program som eleven är antagen till, eller
4. grundskoleämnen.
statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnen eller nivåer i
ämnen får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket.
6 §42 en elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett eller flera
ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har
påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.
en elev i anpassade gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett
eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet i anpassad gymna-
sieskola om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte
kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett full-
ständigt program.
reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
6 a §43 en elev som har valt bort en eller flera nivåer i ämnen enligt 4 kap.
23 § ska inte anses följa ett reducerat program enligt 6 §.
40 senaste lydelse 2012:402.
41 senaste lydelse 2022:1617.
42 senaste lydelse 2022:1617.
43 senaste lydelse 2022:1105.
17
7 §44 huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt pro- sfs 2023:654
gram för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om
1. eleven har läst ett reducerat program,
2. eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att eleven inte kom-
mer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i de ämnen på
de nivåer som krävs för att eleven ska uppnå grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, eller
3. det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl
för det.
10 kap.
5 §45 teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla
nationella program som anordnas för döva elever.
nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller
flera nivåer i ämnen i studievägen för döva elever med undantag för nivåer
i ämnet svenska. beslutet fattas av rektorn.
i stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får
döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gym-
nasiegemensamma ämnen.
6 § utbildning i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt
ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill
delta i utbildning i ämnet.
nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller
flera nivåer i ämnen i studievägen för hörselskadade elever med undantag
för nivåer i ämnet svenska. beslutet fattas av rektorn.
11 kap.
4 § om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter
att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det att den
berörda läraren och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften
av utbildningen på en nivå i ett ämne enligt den reguljära ämnesplanen, utan
att antalet gymnasiepoäng för nivån minskas (utbildning enligt specialin-
riktad ämnesplan).
en elev som följt en specialinriktad ämnesplan ska i fråga om den aktuella
nivån i ämnet anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som
ingår i ett fullständigt program.
av betyget ska det framgå att undervisningen på nivån i ämnet har avsett
en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll som undervis-
ningen har omfattat.
13 kap.
8 §46 bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap.
52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar
en fullständig gymnasieutbildning (2 500–2 800 gymnasiepoäng).
om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal skola
på grund av att elever har valt bort nivåer i ämnen enligt 4 kap. 23 §, får
bidrag som lämnas till den enskilda huvudmannen minskas på motsvarande
sätt för sådana bortvalda nivåer i ämnen hos den enskilda huvudmannen.
44 senaste lydelse 2022:1105.
45 senaste lydelse 2011:521.
46 senaste lydelse 2022:1105.
18
sfs 2023:654
1. denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.
2. förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som på-
börjas efter den 30 juni 2025.
3. äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats
före den 1 juli 2025.
4. utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den
30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som
har påbörjats efter den 30 juni 2025.
5. den som påbörjat utbildning inom gymnasieskolan före den 1 juli 2025
får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning enligt bestämmelserna i
8 kap. 24 och 25 §§ i den äldre lydelsen. den som inte är elev i gymnasie-
skolan får då genomgå prövning i en kurs bara vid en skolenhet som an-
ordnar utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som pröv-
ningen gäller.
6. en gymnasieexamen enligt 8 kap. 5–7 §§ som utfärdas efter den 30 juni
2025 och som utöver betyg i ämnen även innehåller betyg som satts på
kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före ut-
gången av juni 2025 får inte innehålla nivåer och kurser som motsvarar
varandra. statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet
i en sådan examen.
7. ett examensbevis enligt 8 kap. 17 och 19 §§, ett studiebevis enligt
8 kap. 18 §, ett gymnasieintyg enligt 8 kap. 21 § och ett gymnasiebevis från
anpassad gymnasieskola enligt 8 kap. 22 a–22 e §§ som utfärdas efter den
30 juni 2025 får innehålla betyg på kurser enligt de ämnesplaner som gäller
utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. ett examensbevis,
studiebevis, gymnasieintyg eller gymnasiebevis från anpassad gymnasie-
skola får dock inte innehålla betyg på kurser och nivåer i ämnen som
motsvarar varandra. statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av examensbevis, studiebevis, gymnasieintyg och gymnasie-
bevis från anpassad gymnasieskola som innehåller betyg både på kurser och
i ämnen.
8. statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt
de ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025
motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner som gäller för utbildning
som påbörjas efter den 30 juni 2025.
9. en elev som påbörjar sin utbildning inom gymnasieskolan efter den
30 juni 2025 och som har fått betyg på en gymnasiekurs i ett visst ämne
innan eleven påbörjade sin gymnasieutbildning har rätt att läsa motsvarande
nivå i motsvarande ämne. rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra
sig. om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
10. en elev som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025 men
som efter den 30 juni 2025 påbörjat en ny gymnasieutbildning har rätt att en
gång läsa en viss nivå i ett ämne som motsvarar en kurs som eleven redan
har läst. detta gäller dock endast om eleven inte har fått ett godkänt betyg
på kursen. har eleven slutfört en kurs i ett ämne två gånger och inte fått ett
godkänt betyg får eleven läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne en
gång, om det finns särskilda skäl.
11. en elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025
men som har bytt studieväg eller av andra skäl har påbörjat en ny gym-
nasieutbildning efter den 30 juni 2025 får om det finns särskilda skäl läsa
ämnen på nivåer som motsvarar kurser som eleven tidigare fått ett godkänt
betyg på.
19
12. en elev som i enlighet med punkt 9–11 läser ett ämne på en nivå som sfs 2023:654
motsvarar en kurs som eleven tidigare har fått betyg på har rätt att få ett
betyg i ämnet på den aktuella nivån.
13. om en elev har fått ett betyg på en kurs och ett betyg i ett ämne på en
nivå som motsvarar kursen ska det högsta av dessa betyg tas med i examens-
eller studiebeviset.
14. för en elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli
2025 och som sedan har påbörjat en ny gymnasieutbildning efter den 30 juni
2025 får en individuell studieplan utöver de uppgifter om anges i 1 kap. 7 §
även innehålla uppgifter om de kurser som ingår i elevens utbildning.
15. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skol-
lagen (2010:800) som avser inriktningen frisör, barberare och hår- och
makeupstylist på hantverksprogrammet ska anses ha ett godkännande för
den inriktning på det nya frisör- och stylistprogrammet (barberare, frisör
eller hår- och makeupstylist) som huvudmannen anmäler till statens skol-
inspektion. detta gäller dock endast om anmälan kommer in till skol-
inspektionen senast den 2 april 2024. skolinspektionen får i enskilda fall
besluta om att anmälan får ges in vid ett senare datum.
16. en sådan avgift som avses i 2 kap. 5 d § skollagen (2010:800) får inte
tas ut av en enskild huvudman
a) som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen som avser någon
av inriktningarna finsnickeri, florist, textil design eller övriga hantverk på
hantverksprogrammet, och
b) som ansöker om att få anordna motsvarande utbildning enligt de
bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
bestämmelserna i första stycket gäller bara för utbildning som planeras
att startas höstterminen 2025.
17. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 §
skollagen (2010:800) som avser inriktningen plåtslageri på bygg- och
anläggningsprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen
byggnadsplåtslageri på bygg- och anläggningsprogrammet.
18. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 §
skollagen (2010:800) som avser inriktningen anläggningsfordon på bygg-
och anläggningsprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen
mark och anläggning på bygg- och anläggningsprogrammet.
19. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 §
skollagen (2010:800) som avser inriktningen automation på el- och energi-
programmet ska anses ha ett godkännande för inriktningen automations-
teknik på el- och energiprogrammet.
20. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 §
skollagen (2010:800) som avser inriktningen karosseri och lackering på
fordons- och transportprogrammet ska anses ha ett godkännande för inrikt-
ningen fordonsskadeteknik och lackering på fordons- och transportpro-
grammet.
21. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 §
skollagen (2010:800) som avser inriktningen driftsäkerhet och underhålls-
teknik på industritekniska programmet ska anses ha ett godkännande för
inriktningen driftsäkerhet och underhåll på industritekniska programmet.
22. en enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skol-
lagen (2010:800) som avser inriktningen medier, information och kommu-
nikation ska anses ha ett godkännande för inriktningen medier, journalistik
och kommunikation på samhällsvetenskapsprogrammet.
23. i stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och 14 §§ ska en
ansökan om att en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en 20
utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av sfs 2023:654
s.k. riksrekryterande utbildning avseende utbildning som planeras starta
höstterminen 2025 göras senast den 2 april 2024. statens skolverk och
statens skolinspektion får i enskilda fall besluta om att ansökan får ges in
vid ett senare datum.
24. i stället för vad som anges i 13 kap. 9 § får statens skolverk för 2025
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan för de
studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning med berörda
kommuners och regioners budgeterade bidragsbelopp för del av året som
grund. i stället för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana
föreskrifter meddelas under kalenderåret 2025 och avse del av året. skol-
verkets föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 9 § andra stycket
ska gälla även föreskrifter som meddelats med stöd av denna punkt.
25. i stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena får
bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2025 som avser de
studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning fattas under
kalenderåret och avse del av året.
på regeringens vägnar
lotta edholm
eva lenberg
(utbildningsdepartementet)
21
bilaga 147 sfs 2023:654
nationella inriktningar på de nationella programmen i
gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive
program
nationella program omfattning i nationella
gymnasiepoäng för de inriktningar
programgemensamma
ämnena i ett program
yrkesprogram
1. barn- och fritids- hälsopedagogik 100 fritid och hälsa
programmet naturkunskap 50 pedagogiskt och
pedagogik 200 socialt arbete
samhällskunskap 50
specialpedagogik 100
2. bygg- och bygg och anläggning 400 byggnadsplåtslageri
anläggningsprogrammet husbyggnad
mark och
anläggning
måleri
3. el- och automationsteknik 100 automationsteknik
energiprogrammet dator- och kommunika- dator- och
tionsteknik 100 kommunikations-
elteknik 100 teknik
energiteknik 100 elteknik
energiteknik
4. fordons- och fordon och transport 400 fordonsskadeteknik
transportprogrammet och lackering
lastbil och mobila
maskiner
personbil
transport
5. frisör- och entreprenörskap 100 barberare
stylistprogrammet hårvård och frisör
salongskunskap 300 hår- och
makeupstylist
6. försäljnings- och entreprenörskap 100
serviceprogrammet försäljning och
kundservice 300
handel 200
handel och hållbar
utveckling 100
information och
kommunikation 100
praktisk marknads-
föring 200
22
47 senaste lydelse 2022:1105.
7. hotell- och besöksnäringen 100 sfs 2023:654
turismprogrammet entreprenörskap 100
hållbar turism 100
logi och värdskap 200
möten och event 200
resor och destinationer 200
8. industritekniska driftsäkerhet 100 driftsäkerhet och
programmet industriell produktion 100 underhåll
människan i industrin 100 processteknik
produktionsutrustning 100 produkt och
maskinteknik
svetsteknik
9. naturbruks- biologi 100 djurvård
programmet entreprenörskap 100 hästhållning
naturbruk 200 lantbruk
naturturism
skogsbruk
trädgård
10. restaurang- och livsmedels- och bageri och konditori
livsmedelsprogrammet näringskunskap 100 kök och servering
måltid och bransch 300
11. vvs- och installationsteknik 100 fastighet
fastighetsprogrammet vvs och fastighet 300 kyl- och
värmepumpsteknik
ventilation
vvs
12. vård- och anatomi och fysiologi 100
omsorgsprogrammet funktionsförmåga
och funktionsned-
sättning 200
gerontologi och
geriatrik 100
hälso- och sjukvård 200
omvårdnad 200
psykiatri 200
psykologi 50
samhällskunskap 50
social omsorg 200
högskoleförberedande program
13. ekonomiprogrammet företagsekonomi 100 ekonomi
juridik 100 juridik
moderna språk 100
psykologi 50
14. estetiska estetisk bild och
programmet kommunikation 100 formgivning
konstarterna och dans
samhället 50 estetik och media
modedesign
musik
teater
15. humanistiska filosofi 50 kultur
programmet moderna språk 200 språk
människans språk 100 23
16. naturvetenskaps- biologi 100 naturvetenskap sfs 2023:654
programmet fysik 150 naturvetenskap och
kemi 100 samhälle
matematik –
fortsättning 100
moderna språk 100
17. samhällsvetenskaps- filosofi 50 beteendevetenskap
programmet moderna språk 200 medier, journalistik
psykologi 50 och kommunikation
samhällsvetenskap
18. teknikprogrammet fysik 150 design och produkt-
kemi 100 utveckling
matematik – informations- och
fortsättning 100 medieteknik
teknik 200 produktionsteknik
samhällsbyggande
och miljö
teknikvetenskap
24
bilaga 248 sfs 2023:654
programgemensamma ämnen i anpassade gymnasieskolan för
respektive program
nationella program omfattning i gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola för de program-
gemensamma ämnena i ett program
1. programmet för estetiska digitalt skapande 100
verksamheter estetisk kommunikation 100
konstarterna och samhället 100
service och bemötande 100
svenska eller svenska som
andraspråk 100
2. programmet för fastighet byggkunskap 200
och byggnation fastighetsskötsel 200
3. programmet för fordons- fordonsvård och godshantering 400
vård och godshantering
4. programmet för handel och försäljning och kundservice 100
service handel 200
information och kommunikation 100
praktisk marknadsföring 100
5. programmet för hantverk formgivning och design 100
och produktion hantverk och produktion 300
6. programmet för hotell, hotell 100
restaurang och bageri måltid och bransch 500
7. programmet för hälsa, vård barnet i förskolan 100
och omsorg fritid och friskvård 100
hälsa 100
människan 100
service och bemötande 100
vård och omsorg 200
8. programmet för samhälle, engelska 100
natur och språk geografi 100
medieproduktion 100
naturkunskap 100
samhällskunskap 100
svenska eller svenska som
andraspråk 100
9. programmet för skog, mark biologi – naturbruk 100
och djur naturbruk 200
naturbruksteknik 100
48 senaste lydelse 2022:1617.
25
bilaga 3 sfs 2023:654
ämnen som fjärrundervisning får användas i
biologi
bioteknik
engelska
entreprenörskap och företagande
filosofi
fysik
fysik – fördjupning,
företagsekonomi
geografi
klassisk grekiska
historia
internationell ekonomi
internationella relationer
journalistiskt skrivande
juridik
kemi
kreativt skrivande
latin
litteratur
marknadsföring
matematik
matematik – fortsättning
matematik – fördjupning
matematik – specialisering b
matematik – specialisering c
moderna språk
modersmålsämnen
naturkunskap
psykologi
psykologi – fördjupning
redovisning
religionskunskap
retorik
samhällskunskap
svenska
svenska som andraspråk
svenskt teckenspråk
svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning
svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning
svenskt teckenspråk för hörande – grund
svenskt teckenspråk för hörande – nybörjare
teknik
teknik – specialisering
tillämpad psykologi
26