SFS 2024:676 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
SFS2024-676.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
förordning sfs 2024:676
om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) publicerad
utfärdad den 26 september 2024
regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
dels att rubriken närmast före 3 kap. 3 § ska utgå,
dels att 5 kap. 12, 14–17, 21 och 22 §§, 8 kap. 17–19 §§ och rubriken när-
mast före 5 kap. 16 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 1 § ska lyda ”läsår och skolarbetets
förläggning”,
dels att rubriken närmast före 5 kap. 8 § ska lyda ”urval i gymnasiesko-
lan”,
dels att rubriken närmast efter 5 kap. 20 § ska lyda ”riksrekryterande
estetisk spetsutbildning i gymnasieskolan”,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 3 a § och 5 kap. 12 b och
22 a §§, och närmast före 5 kap. 22 a § en ny rubrik av följande lydelse.
3 kap.
3 a § i gymnasieskolan får huvudmannen besluta om andra lärotider för
en elev än de som anges i 1–3 §§, om eleven deltar i en eller flera kurser vid
en högskola.
5 kap.
12 §1 riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program,
nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbild-
ningar i gymnasieskolan om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbild-
ningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet,
eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och
färdigheter kan tillgodoses.
förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens
syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 res-
pektive 16 §.
1 senaste lydelse 2012:402.
den 1 oktober 2024
1
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
12 b § riksrekrytering enligt 21 och 22 a §§ ska beslutas för nationella sfs 2024:676
program, nationella inriktningar och särskilda varianter i gymnasieskolan
om
1. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdig-
heter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
2. utbildningen är av god kvalitet,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syf-
te och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i
15 respektive 16 §.
förutom det som anges i första stycket ska det för riksrekrytering enligt
21 § finnas ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper
och färdigheter kan tillgodoses.
14 §2 en offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riks-
rekryterande. enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för
att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. ansökan görs
hos statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på
programmet planeras att starta. enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och
4 §§, ge in ansökan till statens skolinspektion.
det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser och den
ska innehålla uppgifter om kostnaden för utbildningen. om ansökan gäller
en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det i stället
framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande
program.
när det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om
huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa
upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande
urvalsgrunder enligt 16 §. om ansökan avser en riksrekryterande spetsut-
bildning i gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av
hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 §
och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. när det gäller en
spetsutbildning enligt 22 a § ska ansökan också innehålla en redogörelse för
det prov som avses i 15 § och för hur provet gör det möjligt att bedöma om
den sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i 15 § andra stycket.
15 §3 för behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan
får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom
ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.
för behörighet till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan
ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom
ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. när det gäller
en spetsutbildning enligt 22 a § ska kunskapsnivån också vara väsentligt
högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget
a i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan.
när det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska ett prov användas för
bedömningen av kunskaperna. provet ska göra det möjligt att bedöma om
den sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i andra stycket.
2 senaste lydelse 2023:654.
3 senaste lydelse 2015:585.
2
urval i gymnasieskolan sfs 2024:676
16 §4 vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning
i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedöm-
ning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller
ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande spetsutbildning
i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för
bedömning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller
ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. när
det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska hänsyn tas till det prov som
avses i 15 §.
17 §5 ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla för högst
fyra antagningsomgångar. av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet
utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörig-
hetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. beslutet innebär
att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvud-
man som har fått sin ansökan godkänd. av beslutet ska det också framgå hur
många platser utbildningen får omfatta, om det inte är fråga om en spetsut-
bildning enligt 22 a §.
statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året
innan utbildningen på programmet planeras att starta.
21 § riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det este-
tiska programmet om förutsättningarna i 12 b § finns och
1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller
breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad
mot,
2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder
kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot,
och
3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasie-
studier delta i kurser vid en högskola.
det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högsko-
leförordningen (1993:100).
22 § förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från
en sådan högskola som anges i 21 § första stycket 2 om det nationella
intresset för utbildningen.
riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller
naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller
humanistiska ämnen i gymnasieskolan
22 a § riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskap-
liga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen
ska beslutas för ett högskoleförberedande program eller en inriktning på ett
sådant program om förutsättningarna i 12 b § finns och
1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller
breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad
mot,
4 senaste lydelse 2015:585.
5 senaste lydelse 2022:149.
3
2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder sfs 2024:676
kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot,
och
3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasie-
studier delta i kurser vid en högskola.
det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högsko-
leförordningen (1993:100).
8 kap.
17 §6 examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när
eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. i beviset får endast sådana
betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande exa-
men,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen,
4. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har
innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och
vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om
referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser.
för varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens
fullständiga program.
det ska också framgå av examensbeviset om eleven utöver sina gym-
nasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. betyg på högskolekurser
ska inte redovisas i beviset. det ska i stället upplysas om att det finns
bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen
(1993:100).
18 §7 för den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett
studiebevis utfärdas. i beviset får endast sådana betyg som är satta i gymna-
sieskolan ingå. av studiebeviset ska det framgå
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskole-
förberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har
innehållit,
4. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
och
6 senaste lydelse 2023:654.
7 senaste lydelse 2023:654.
4
5. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och sfs 2024:676
vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. för
varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens
fullständiga program.
det ska också framgå av studiebeviset om eleven utöver sina gymnasie-
studier har deltagit i kurser vid en högskola. betyg på högskolekurser ska
inte redovisas i beviset. det ska i stället upplysas om att det finns bestämmel-
ser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen
(1993:100).
enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det sak-
nas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens från-
varo. om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i
ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre
nivå ska det i studiebeviset anges
1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller.
19 §8 examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasiesko-
lan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. i beviset får
endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. av examensbeviset
ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande exa-
men,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen,
4. att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har
innehållit,
5. om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
6. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om
referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser.
för varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat
betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför personens
fullständiga program, och
5. i förekommande fall vilka nivåer som personen har genomfört prövning
på i gymnasieskolan när personen inte var elev där.
det ska också framgå av examensbeviset om personen utöver sina gymna-
siestudier har deltagit i kurser vid en högskola. betyg på högskolekurser ska
inte redovisas i beviset. det ska i stället upplysas om att det finns bestämmel-
8 senaste lydelse 2023:654.
5
ser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen sfs 2024:676
(1993:100).
1. denna förordning träder i kraft den 30 oktober 2024.
2. bestämmelserna i 5 kap. 12, 14–17, 21 och 22 §§ i den nya lydelsen
och bestämmelserna i de nya 5 kap. 12 b och 22 a §§ tillämpas första gången
i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
3. i stället för vad som anges i 5 kap. 14 § första stycket ska en ansökan
om att en sådan spetsutbildning som avses i 5 kap. 22 a § ska vara riksrekry-
terande ha kommit in till statens skolverk senast det datum som myndighe-
ten bestämmer, om utbildningen planeras starta höstterminen 2025 eller
höstterminen 2026. om huvudmannen är enskild ska dock ansökan i stället
ha kommit in till statens skolinspektion det datum som den myndigheten
bestämmer.
på regeringens vägnar
johan pehrson
eva lenberg
(utbildningsdepartementet)
6
