SFS 1992:1434

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1992:1434 högskolelag; utkom från trycket den 29 december 1992 utfardad den 17 december 1992. enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande. 1 kap. inledande bestämmelser 1 § i denna lag ges bes tämmelser om universitet och högskolor u nder statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap. vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser b åde universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt. 2 § staten skall som huvudman anordna högskolor for 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklings arbete. i forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verk samheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vun nits i verksamheten skall kunna tillämpas. 3 § verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mel lan forskning och utbildning. 4 § verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. det är en gemensam angelägenhet for högskolomas personal och studen terna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt for att hålla en hög kvalitet i verksam heten. 5 § i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas. högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och for internationella forhållanden. 6 § för forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecldas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras. ' prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:ubu3, rskr. 1992/93:103. ¬ 7 § utbildningen skall omfatta såväl grundläggande högskoleutbildning sfs 1992:1434 som forskarutbildning. i grundläggande högskoleutbildning ingår även fortbildning och vidareutbildning. 8 § den grundläggande högskoleutbildningen skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. forskarutbildningen skall bygga på en grundläggande högskoleutbild ning. 9 § den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk be dömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. ut bildningen bör också utveckla studentemas förmåga till informationsutby te på vetenskaplig nivå. forskamtbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. 10 § kommuner och landsting får anordna högskolor endast med rege ringens medgivande. sådant medgivande kan begränsas till att avse enbart grundutbildning. för sådana högskolor äger bestämmelserna om utbildning m. m. i 2 § motsvarande tillämpning. 11 § regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas vid högsko lorna. 2 kap. de statliga högskolornas organisation 1 § riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas. 2 § styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelä genheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. 3 § för ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall vaije högskola ha en rektor. 4 § i styrelsen för en högskola skall högskolans rektor ingå. regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. därvid bör regeringen välja personer med bakgmnd i sådan verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag. lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen. företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. 3481 \ ¬ 6 § vid de högskolor där det finns en fakultet svarar fakultetsnämnden också for grundutbildningen inom sitt vetenskapsområde, om inte högsko lestyrelsen inrättar särskilda organ för grundutbildningen. vid övriga hög skolor skall styrelsen inrätta organ för grundutbildningen. av ledamöterna i de särskilda organen för grundutbildning skall flertalet vara lärare vid högskolan. studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i sådana organ. 3 kap. professorer och andra lärare 2 § den främsta lärartjänsten är tjänsten som professor. professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att forskning och utbildning skall kun na bedrivas på en hög kvalitativ nivå inom olika vetenskapsområden. endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får ges en tjänst som professor. regeringen får utfärda närmare föreskrifter om be hörighet och befordningsgrunder för tjänster som professor. i fråga om professorstjänster för konstnärlig verksamhet gäller i stället för andra och tredje styckena de föreskrifter som regeringen meddelar. 3 § tjänster som professor tillsätts med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning, om inte annat följer av andra stycket. tjänster som professor får tillsättas för en bestämd tid, om det är fråga om 1. konstnärlig verksamhet eller 2. adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet. sfs 1992:1434 5 § för forskning och forskarutbildning skall det, vid de högskolor som riksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en för ett särskilt vetenskaps område. för fakultetens uppgifter svarar det eller de organ som högskole- styrelsen bestämmer (fakultetsnämnder). gemensam fakultetsnämnd för två eller flera fakulteter får dock inrättas endast efter medgivande från regeringen. flertalet ledamöter i fakultetsnämnderna skall vara vetenskapligt kom petenta lärare inom fakulteten. de skall utses genom val inom fakulteten. studenterna vid de högskolor där fakulteten skall verka har rätt att vara representerade i fakultetsnämndema. nrjc 7 § regeringen meddelar särskilda bestämmelser om sammansättningen av styrelse, fakultetsnämnd och eventuella särskilda organ för grundutbild ningen vid sveriges lantbruksuniversitet. tif- 1 § i tjänsten som lärare vid högskolorna får ingå att handha utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa uppgif ter. till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna epfe ämnesområdet. ccehiiihi t'j; c'-. 3482 , ¬ 4 § den som har fått en tjänst som profes sor utan tidsbegränsning får sfs 1992:1434 skiljas från tjänsten endast om professorn 1, gen om brott elle r grovt eller upprepat åsidosättan de av tjänsteålig ganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten eller 2, har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är slcyldig att avgå med pension. 5 § vid högskolorna skall det, utöver profess orer, finnas lärartjänster som lektorer. en lektor skall vara ve tenskapligt kompetent, utom i de f all då tjänsten avser konstnärlig verksamhet. i en lektors arbetsuppgifter skall det, utom på det konstnärliga området, normalt ingå både utb ildning och forskning. 6 § om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen, bestämmer vaije högs kola själv vilka lärartjänster som skal l finnas där, utöver tjänster som professor och lektor, samt om de behörighetskrav och befordningsgrunder som skall gälla för tjänsterna. 7 § en lärare vid en högs kola får vid sidan av sin tjäns t inneha anställ ning eller uppdra g eller utöva verksamhet som avser forskning eller ut vecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därigenom skadar allmänhetens förtroende för högskolan. sådan bisyssla skall hållas klart åtskild från lärarens tjänsteutövning. i fråga om bisysslor i öv rigt finns bestämmelser i lag en (1976:600) om offentlig anställning. 8 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med dela föreskrifter om att en tjänst som lärare vid en högskola ska ll vara förenad med tjänst för specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan tjänst än läkartjänst vid e n sådan sjukvårdsenhet som är upplå ten för medicinsk utbildning och forskning. till en förenad tjänst får utses endast den som är behörig till båda tjänsterna. de tjänster som skall förenas med en lärartjänst tillsätts i den or dning som gäller för lärartjänsten. innan en sådan lärartjänst som är förenad med tjänst vid en sjukvårds enhet tillsätts, skall sjukvårdshuvudmannen beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. 4 kap. studenterna 1 § så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 § första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna. 2 § om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som rege ringen bestämm er, avgör den hög skola som an ordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gä lla för att bli antagen till utbildningen. till sådan grundläggande högskoleutbildning som anordnas av en kom- 3433 \ ¬ sfs 1992:1434 mun eller ett landsting skall sökande antas utan avseende på folkbokfo- ringsort. 3 § kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. 4 § regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet for studenterna vid högskolorna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar. 5 § regeringen får meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av stu denter. 6 § regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten 1. lider av psykisk störning, 2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller 3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. som ytterligare förutsättning for ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1-3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. ui 7 § en för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljan de. nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare. nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till kammarrätt av studenten. ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det, omprövas efter två år. 5 kap. särskilda foreskrifter 1 § för prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd. nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte över klagas. 2 § sådana ledamöter i styrelsen och andra organ inom högskolorna som är representanter för studenterna skall utses i den ordning som regeringen föreskriver, i sådana föreskrifter får regeringen överlämna åt enskilda individer eller åt sammanslutningar att utse ledamöter. c' 3 § en kommun, som i sin högskoleutbildning har tagit emot en sökande som inte är folkbokförd i kommunen, har rätt till ersättning för utbildning en från den kommun där denna student är folkbokförd. om kommunerna inte kommer överens om annat, lämnas ersättning med det belopp som föreskrivs av regeringen eller myndighet som rege ringen bestämmer. bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande tilllämp- ^ 3434 ning på högskoleutbildning som anordnas av ett landsting. ¬ 4 § har en högskola tagit emot en student till sådan högskoleutbildning sfs 1992:1434 som även anordnas av landsting har staten rätt till ersättning för utbild ningen. ersättningen skall betalas av det landsti ng till vilket den kommun , där studenten är folkbokförd, hör. tillhör kommunen inte något landsting skall ersättningen betalas av kommunen. ersättningens storlek bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. 5 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med dela föreskrifter om organisationen av kommuners och landstings högsko leutbildning samt om kommuners o ch landstings befattning i öv rigt med sådan utbildning. 6 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med dela ytterligare föreskrifter angående högskolan. denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då högskolelagen (1977:218) skall upphöra att gälla. på regeringens vägnar carl bildt per unckel (utbildningsdepartementet) ¬