SFS 1997_797 Lag om ändring i högskolelagen (1992_1434)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
sfs 1997:797
utkom från trycket den 18 november 1997
lag om ändring i högskolelagen (1992:1434);
utfärdad den 30 oktober 1997. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434) dels att 1 kap. 5 och 11 §§,2 kap. 4, 5 och 6 §§ samt 3 kap. 1-3 och 5-8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 12 § och 2 kap. 5 a §, av följande lydelse. 1 kap. 5 § i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. 11 §2 regeringen föreskriver vilka examina inom grundläggande högskoleutbildning som får avläggas. högskoleverket beslutar vid vilka högskolor dessa examina får avläggas. regeringen föreskriver dock vilka examina som får avläggas vid sveriges lantbruksuniversitet. 12 § regeringen föreskriver vilka examina inom forskarutbildning som får avläggas.
1 2
1472
prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:ubu3, rskr. 1997/98:12. senaste lydelse 1995:817.
examina inom forskarutbildning får avläggas vid universiteten. vid andra högskolor får sådana examina avläggas inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan med stöd av beslut enligt 2 kap. 5 §. 2 kap. 4 § regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. rektor skall ingå i styrelsen. regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen. till ordförande i styrelsen bör regeringen utse någon som inte är anställd vid den högskola som uppdraget avser. företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. 5 §3 för forskarutbildning finns de vetenskapsområden som riksdagen bestämmer. dessa vetenskapsområden finns vid universiteten. på ansökan av en högskola som inte är universitet, kan högskoleverket besluta att ett eller flera av vetenskapsområdena skall finnas vid den högskolan. ett sådant beslut får meddelas, om grundutbildning och forskning vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning inom vetenskapsområdet att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. 5 a § det skall finnas minst en fakultetsnämnd vid varje universitet och vid varje högskola där det finns vetenskapsområde med stöd av beslut enligt 5 §. fakultetsnämnderna skall ansvara för forskning och forskarutbildning. nämnderna skall också ansvara för grundutbildningen, om inte universitetet eller högskolan inrättar särskilda organ för den utbildningen. högskolorna skall alltid ha särskilda organ för grundutbildning och forskning som inte hör till ansvarsområdet för någon fakultetsnämnd. universiteten och sådana högskolor som avses i första stycket skall bestämma vilka fakultetsnämnder som skall finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd skall ha. ett ansvarsområde behöver inte sammanfalla med ett vetenskapsområde. vid högskolor som inte är universitet får ansvarsområdet för forskarutbildning dock bara avse de vetenskapsområden som finns vid högskolan med stöd av beslut enligt 5 §. 6 § till ledamöter i en fakultetsnämnd får väljas 1. vetenskapligt kompetenta lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, 2. andra personer som är vetenskapligt kompetenta, och 3. personer som annars är lämpliga för uppdraget. flertalet av ledamöterna skall dock vara sådana vetenskapligt kompetenta personer som avses i 1 eller 2. ledamöterna skall väljas av vetenskapligt kompetenta lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde. studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i fakultetsnämnden. av ledamöterna i de särskilda organ som avses i 5 a § skall flertalet vara lärare vid högskolan. studenterna har rätt att vara representerade i sådana organ.
3
sfs 1997:797
ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
1473
47 sfs 1997
sfs 1997:797
3 kap. 1 § i en lärares arbetsuppgifter får ingå att ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativt arbete. till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan. 2 § anställning som professor är den främsta anställningen som lärare. i en professors arbetsuppgifter skall det normalt ingå både utbildning och forskning. bara den som har visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får anställas som professor. regeringen får utfärda närmare föreskrifter om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som skall gälla vid anställning av professorer. i fråga om anställning av professorer inom konstnärlig verksamhet gäller i stället för andra och tredje styckena de föreskrifter som regeringen meddelar. 3 § en professor skall anställas tills vidare utan tidsbegränsning, om inte någonting annat följer av andra stycket. en professor får anställas för en bestämd tid, om det är fråga om 1. konstnärlig verksamhet, 2. adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet, eller 3. anställning som gästlärare av en person som uppfyller behörighetskraven för professor (gästprofessor). 5 § vid högskolorna skall det, utöver professorer, finnas lektorer anställda. en lektor skall, utom i de fall då lektorn anställs för arbete inom konstnärlig verksamhet, ha vetenskaplig kompetens eller annan yrkesskicklighet, om inte regeringen föreskriver någonting annat. en lektor skall också ha pedagogisk skicklighet. i en lektors arbetsuppgifter skall det, utom på det konstnärliga området, normalt ingå både utbildning och forskning. 6 § om inte någonting annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen, bestämmer varje högskola själv vilka kategorier av lärare utöver professor och lektor som skall anställas där, samt om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som skall gälla vid anställning av sådana lärare. 7 §4 en lärare vid en högskola får vid sidan av sin anställning som lärare ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan. en sådan bisyssla skall hållas klart åtskild från lärarens arbete inom ramen för anställningen. i fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen (1994:260) om offentlig anställning. 8 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en anställning som lärare vid en högskola skall vara
1474
4
senaste lydelse 1994:267.
förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. en förenad anställning får innehas bara av den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna. den ordning som gäller för anställning av lärare skall gälla också för den anställning som skall vara förenad med läraranställningen. innan någon anställs som lärare, skall sjukvårdshuvudmannen ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om anställningen skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet. 1. denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 4 § den 1 januari 1998 och i övrigt den 1 januari 1999. 2. ett ärende om rätt att utfärda examina inom forskarutbildning, som högskoleverket inte har avgjort vid utgången av december 1998, skall handläggas som en ansökan om beslut av högskoleverket enligt den nya bestämmelsen i 2 kap. 5 §. 3. har handläggningen av ett ärende om anställning av en person som lektor påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall de äldre bestämmelserna om behörighetskrav och bedömningsgrunder i 3 kap. 5 § tilllämpas. på regeringens vägnar carl tham gudmund toijer (utbildningsdepartementet)
sfs 1997:797
1475
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.
