140530.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1 svensk författningssamling lag om ändring i skollagen (2010:800); utfärdad den 12 juni 2014. enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 1 kap. 12§, 15 kap. 2, 5–8, 11, 22, 25 och 31§§ samt 28 kap. 12och 13§§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 17a kap., av följande lydelse. 1 kap. 12§ 2 lagen är uppdelad i 30 kapitel. dessa är –inledande bestämmelser (1 kap.), –huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), –barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), –kvalitet och inflytande (4 kap.), –trygghet och studiero (5 kap.), –åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), –skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), –förskolan (8 kap.), –förskoleklassen (9 kap.), –grundskolan (10 kap.), –grundsärskolan (11 kap.), –specialskolan (12 kap.), –sameskolan (13 kap.), –fritidshemmet (14 kap.), –gymnasieskolan (15–17a kap.), –gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.), –kommunal vuxenutbildning (20 kap.), –särskild utbildning för vuxna (21 kap.), –utbildning i svenska för invandrare (22 kap.), –entreprenad och samverkan (23 kap.), –särskilda utbildningsformer (24 kap.), –annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), –tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärde- ring (26 kap.), –skolväsendets överklagandenämnd och lärarnas ansvarsnämnd (27kap.), 1 prop. 2013/14:188, bet. 2013/14:ubu20, rskr. 2013/14:315. 2 senaste lydelse 2011:189. sfs 2014:530 utkom från trycket den 23 juni 2014 2 sfs 2014:530 –överklagande (28 kap.), och –övriga bestämmelser (29 kap.). 15 kap. 2§ gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling oc h ett aktivt deltagande i samhällslivet. utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utveck- lar elevernas förmåga att självständi gt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. den vidareutbild- ning som ges i form av ett fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kun- skaper eleverna fått på teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning. 5§ 3 gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36§, 21 år. i 17a kap. 4§ finns sär- skilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år. i 17 kap. 16§ andra och tredje styckena finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa el ever från grundsärskolan. bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. i 29 kap. 2–5§§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning. 6§ ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt international baccalaureate (ib) är inte längre behöriga för nationella program och introduktionsprogram i gym- nasieskolan. 7§ utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. i gymnasieskolan finns också utbil dning i form av introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap., om introduktionsprogrammen i 17 kap. och om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i 17a kap. 8§ varje kommun ska informera om de nationella programmen samt om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. 11§ utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lär- lingsutbildning som avses i 16 kap. 11§, i huvudsak vara skolförlagd. även introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda. 3 senaste lydelse 2012:109. 3 sfs 2014:530 22§ 4 betyg ska sättas –på varje avslutad kurs, –efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och –i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan. regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16§ om vem som beslutar om betyg. 25§ som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska någon av beteckningarna e eller f användas. betyget e ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. i annat fall ska betyget f användas. 31§ ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna utbild- ning även på andra nationella program. av 17 kap. 17 och 18§§ följer vilken utbildning på introduktionsprogram som får anordnas av ett landsting. av 17a kap. 2§ följer att ett landsting som anordnar utbildning på teknik- programmet också får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. 17 a kap. vidareutbildning i fo rm av ett fjärde tekniskt år kapitlets innehåll 1§ i detta kapitel finns bestämmelser om –krav för att anordna utbildningen (2§), –syfte och målgrupp (3 och 4§§), –utbildningens utformning och innehåll (5–15§§), och –behörighet, ansökan och mottagande (16–18§§). krav för att anordna utbildningen 2§ en huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. syfte 3§ vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenjörsexamen och ska utgöra grund för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör. målgrupp 4§ vidareutbildningen ska vara öppen endast för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper och som påbörjar vidareutbildningen 4 senaste lydelse 2010:1997. 4 sfs 2014:530 1.terminen efter det att han eller hon har avslutat utbildningen på teknik- programmet eller motsvarande utbildning, eller 2.senast det kalenderår då han eller hon fyller 22 år. utbildningens utformning och innehåll examensmål 5§ det ska finnas examensmål som innehåller mål för utbildningen. nationella profiler 6§ inom utbildningen ska det finnas sä rskilt profilerade utbildningsvägar (nationella profiler). regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella profiler som ska finnas. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela ytterligare föreskrift er om nationella profiler. utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 7§ utbildningen är avsedd att genomgås på ett läsår. utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. 8§ elever på utbildningen har rätt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). 9§ omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng. 10§ utbildningen omfattar 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete. för utbildningen ska det finnas en poängplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om poängplanen. ämnen och kurser 11§ för varje ämne ska det finnas en ämnesplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar före- skrifter om ämnesplaner. 12§ utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser. för varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen omfat- tar. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs. individuell studieplan 13§ för varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar före- skrifter om den individuella studieplanen. 5 sfs 2014:530 rätt till ytterligare utbildning 14§ har en elev efter avslutad kurs eller genomfört examensarbete fått lägst betyget e, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en kurs. gymnasieingenjörsexamen 15§ gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när- mare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen. behörighet, ansökan och mottagande behörighet 16§ för behörighet till utbildningen krävs, utöver vad som föreskrivs i 4§, gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. ansökan och ansökningsförfarandet 17§ i en ansökan till utbildningen ska det anges vilken utbildningsanord- nare och vilken nationell profil ansökan avser. avser ansökan mer än en utbildning ska utbildningarna anges i prioritetsordning. ansökan ska ges in till den sökandes hemkommun. om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman än den sökandes hemkom- mun, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. beslut om behörighet och mottagande 18§ huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. behöriga sökande från hela landet sk a tas emot till utbildningen (riksrekry- tering). av 15 kap. 12 och 13§§ framgår att huvudmannen ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbild- ning än det finns platser i utbildningen. 28 kap. 12§ 5 beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos skolväsen- dets överklagandenämnd i fråga om 1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5§ eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5b§, 5 senaste lydelse 2012:109. 6 sfs 2014:530 2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10§ andra stycket, 3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13§ eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14§, 4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13§, 10 kap. 25§ eller 11 kap. 25§, 5.åtgärder enligt 10 kap. 29§ tredje stycket för en elev som inte bor hemma, 6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9kap. 15§ andra stycket, 10 kap. 30§ andra stycket eller 11 kap. 29§ andra stycket, 7.mottagande i första hand enligt 16 kap. 36§, mottagande enligt 17 kap. 14§ när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17a kap. 18§ eller mottagande i första hand enligt 19 kap. 29§ första stycket, 8.tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7§, 9.mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13§, 14§ andra stycket eller 22§, till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7§ tredje stycket eller till utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 15§, 10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9§ andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9§ andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 16§ andra stycket, 11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9§ tredje stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9§ tredje stycket eller utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 17§, 12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21§ tredje stycket, eller 13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2§ andra stycket 3. beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. 13§ 6 beslut av en enskild huvudman får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1.mottagande enligt 16 kap. 36§, mottagande enligt 17 kap. 14§ när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mot- tagande enligt 17a kap. 18§ eller mottagande enligt 19 kap. 29§ första stycket, eller 2.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2§ andra stycket 3. beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande. 6 senaste lydelse 2012:109. 7 sfs 2014:530 1.denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. 2.lagen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015. på regeringens vägnar jan björklund eva lenberg (utbildningsdepartementet) norstedts juridik ab/fritzes elanders sverige ab, 2014
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.
