SFS2022-146.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
lag sfs 2022:146
om ändring i skollagen (2010:800) den 8 mars 2022 publicerad
utfärdad den 3 mars 2022
enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
dels att 15 kap. 23 § ska upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 10 kap.
12, 13, 19, 20, 21 och 23 a §§, 11 kap. 15–16 a, 20 och 22–23 a §§, 12 kap.
12–13 a, 19, 20 och 21 §§, 13 kap. 12, 13, 20, 21 och 21 b §§, 15 kap. 24
och 26 §§, 18 kap. 4, 23, 25 och 26 a §§ och 20 kap. 37, 38 och 40 §§ ska
ha följande lydelse.
3 kap.
2 §2 alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska
ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin person-
liga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utveck-
las så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de
olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller,
ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsned-
sättningens konsekvenser.
elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning
av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att
kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
4 §3 det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling
i
1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartlägg-
ningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kri-
terierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska
som andraspråk eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning
av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska
som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte
kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1
eller 3, och
3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt
bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk
eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla
kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.
1 prop. 2021/22:36, bet. 2021/22:ubu7, rskr. 2021/22:156.
2 senaste lydelse 2018:1098.
3 senaste lydelse 2018:1098.
1
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att sfs 2022:146
uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella
skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller
göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i
5 eller 7 § redan är uppfyllda. det ska i så fall skyndsamt planeras sådant
stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
5 §4 om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett
nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resul-
tatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en
elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det
kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kri-
terier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, och inte annat
följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen.
stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om
det inte är uppenbart obehövligt.
detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.
7 §5 om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett
nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resul-
tatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en
elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det
kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kri-
terier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd
har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie under-
visningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. detsamma gäller om det
finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara till-
räckliga. rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt
utreds. behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra
svårigheter i sin skolsituation.
samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller
hon ges sådant stöd. stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i
dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas,
om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd
för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.
10 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same-
skolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som
behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller
kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
12 i §6 en nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i hög-
stadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan och vars kunskaper
har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det
inte är uppenbart obehövligt. studiehandledningen ska syfta till att ge eleven
4 senaste lydelse 2018:1098.
5 senaste lydelse 2018:1098.
6 senaste lydelse 2018:1303.
2
förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning sfs 2022:146
av kunskaper som minst ska uppfyllas.
studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett
annat än modersmålet.
7 kap.
5 § barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms
ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för be-
dömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska upp-
fyllas, ska tas emot i grundsärskolan.
frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun.
ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som
omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.
samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas
emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller
i övrigt enligt denna lag. ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin
vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till
barnets bästa.
14 § om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller
de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven
fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hem-
kommunen. för en elev som går i specialskolan prövas frågan av special-
pedagogiska skolmyndigheten.
15 § en elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att
slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
en elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt
att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två
år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedöm-
ning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. en elev
i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning
utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om
eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriterierna eller kriterierna för be-
dömning av kunskaper.
en elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och
som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande
förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att
skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i
specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år,
om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra
stycket.
10 kap.
12 §7 minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnads-
havare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för
att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av
kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läro-
7 senaste lydelse 2013:796.
3
planen. informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvär- sfs 2022:146
dering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskri-
terierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven
får undervisning i.
utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram
som avses i 3 kap. 9 §.
13 §8 i årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-
samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till krite-
rierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de
ämnen som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kri-
terierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6
och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om
elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar
det. överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare
vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rek-
torn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i ut-
vecklingsplanen.
skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen
än vid ett utvecklingssamtal.
om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella
utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av
särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning
av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.
om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första
stycket i de aktuella årskurserna.
19 §9 när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till
och med den aktuella terminen. läraren ska göra en sammantagen bedöm-
ning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för
ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. samtliga
kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till
de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid
betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och
3. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9.
20 § när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en
sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygs-
kriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens
kunskaper. samtliga kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att
eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
8 senaste lydelse 2021:191.
9 senaste lydelse 2021:191.
4
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd sfs 2022:146
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
21 §10 om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19
och 20§§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9.
med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande per-
sonliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt
hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
23 a §11 en huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa
årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget e i ett eller flera ämnen
och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt
program i gymnasieskolan. lovskolan ska anordnas i juni samma år som
eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.
tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt
5 §.
en huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid
som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och
med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen
påföljande år. om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning
behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.
11 kap.
15 §12 minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för
att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av
kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för
läroplanen. informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en
utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygs-
kriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller
ämnesområden som eleven får undervisning i.
utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram
som avses i 3 kap. 9 §.
16 §13 i årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-
samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till
a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för års-
kurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven
får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kri-
terierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6
och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om ele-
vens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.
överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid
10 senaste lydelse 2011:876.
11 senaste lydelse 2017:570.
12 senaste lydelse 2013:796.
13 senaste lydelse 2021:191.
5
utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn sfs 2022:146
beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utveck-
lingsplanen.
skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen
än vid ett utvecklingssamtal.
om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella
utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av
särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning
av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.
om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första
stycket i de aktuella årskurserna.
16 a §14 i årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne
som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde,
en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till
a) betygskriterierna i ämnet, eller
b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla
betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt
utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller
ämnesområdet.
rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges
i utvecklingsplanen.
skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad
som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utveck-
lingssamtal.
om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella
utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av
särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller
kriterierna för bedömning av kunskaper.
20 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d eller e användas.
högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e.
för den elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget e, ska betyg
inte sättas i ämnet.
22 §15 när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till
och med den aktuella terminen. läraren ska göra en sammantagen bedöm-
ning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för
ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. samtliga
kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till
de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid
betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och
14 senaste lydelse 2014:456.
15 senaste lydelse 2021:191.
6
3. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått sfs 2022:146
vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9.
23 § när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en
sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygs-
kriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens
kunskaper. samtliga kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att
eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
23 a §16 om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22
och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller
9. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande per-
sonliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt
hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
en utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns
synnerliga skäl.
12 kap.
12 §17 minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för
att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av
kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läro-
planen. informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvär-
dering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskri-
terierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller
ämnesområden som eleven får undervisning i.
utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram
som avses i 3 kap. 9 §.
13 §18 i årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-
samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till
a) kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för års-
kurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven
får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla
kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7
och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om ele-
vens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.
överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid
utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn
beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utveck-
lingsplanen.
skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-
fällen än vid ett utvecklingssamtal.
16 senaste lydelse 2011:876.
17 senaste lydelse 2013:796.
18 senaste lydelse 2021:191.
7
om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella sfs 2022:146
utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av
särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning
av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.
om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första
stycket i de aktuella årskurserna.
13 a §19 i årskurs 7–10 ska läraren, om grundsärskolans kursplaner tilläm-
pas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren
inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utveck-
lingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till
a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven
får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla
betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt
utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller
ämnesområdet.
rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges
i utvecklingsplanen.
skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad
som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utveck-
lingssamtal.
om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella
utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av
särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kri-
terierna för bedömning av kunskaper.
19 §20 när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till
och med den aktuella terminen. läraren ska göra en sammantagen be-
dömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller
för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
samtliga kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska
kunna få ett godkänt betyg.
vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till
de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 7,
2. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid
betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och
3. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10.
20 § när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en
sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygs-
kriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens
kunskaper. samtliga kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att
eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
19 senaste lydelse 2014:456.
20 senaste lydelse 2021:191.
8
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd sfs 2022:146
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
21 §21 om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19
och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller
10. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller
hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna
uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
13 kap.
12 §22 minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för
att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av
kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läro-
planen. informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvär-
dering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskri-
terierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven
får undervisning i.
utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som
avses i 3 kap. 9 §.
13 §23 i årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-
samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till krite-
rierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de
ämnen som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kri-
terierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och
i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om ele-
vens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.
överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid
utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn
beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utveck-
lingsplanen.
skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen
än vid ett utvecklingssamtal.
om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella
utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av
särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning
av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.
om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första
stycket i de aktuella årskurserna.
20 §24 när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till
och med den aktuella terminen. läraren ska göra en sammantagen bedöm-
21 senaste lydelse 2011:876.
22 senaste lydelse 2013:796.
23 senaste lydelse 2021:191.
24 senaste lydelse 2021:191.
9
ning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för sfs 2022:146
ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. samtliga
kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 6, och
2. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid
betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6.
21 §25 när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra
en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de be-
tygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar
elevens kunskaper. samtliga kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
21 b §26 om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20
och 21 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6. med
särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder
för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
15 kap.
24 § som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteck-
ningarna a, b, c, d eller e användas. högsta betyg betecknas med a och
lägsta betyg med e. betyg för icke godkänt resultat betecknas med f.
vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele-
vens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och
sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. samtliga kriterier för
betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt
betyg.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
26 § om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från
enstaka delar av betygskriterierna. med särskilda skäl avses funktionsned-
sättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig
natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla
betygskriterierna för ett visst betyg.
trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygskriterierna
som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndig-
heters föreskrifter alltid uppfyllas.
18 kap.
4 §27 utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars
skolplikt har upphört och som på grund av att de har en utvecklingsstörning
25 senaste lydelse 2010:2022.
26 senaste lydelse 2017:1104.
27 senaste lydelse 2012:109.
10
inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller sfs 2022:146
för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas.
de ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att
bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av
det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
23 §28 som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteck-
ningarna a, b, c, d eller e användas. högsta betyg betecknas med a och
lägsta betyg med e.
vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen
och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. samtliga kriterier
för betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt
betyg.
för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget e, ska
betyg inte sättas.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
25 §29 om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från
enstaka delar av betygskriterierna. med särskilda skäl avses funktionsned-
sättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig
natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska uppfylla betygs-
kriterierna för ett visst betyg.
en utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns
synnerliga skäl.
trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av be-
tygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar
eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.
26 a §30 betyg ska inte sättas på ämnesområden. för ämnesområdena ska
det finnas kriterier för bedömning av kunskaper.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kriterier för bedöm-
ning av kunskaper.
20 kap.
37 §31 vid betygssättning på en kurs inom utbildning på grundläggande
nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska
för invandrare ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i för-
hållande till de betygskriterier som gäller för kursen. för att eleven ska få
betyget godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda.
vid betygssättning på en kurs inom utbildning på gymnasial nivå eller
särskild utbildning på gymnasial nivå ska läraren göra en sammantagen
bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som
gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
samtliga kriterier för betyget e ska dock vara uppfyllda för att eleven ska
kunna få ett godkänt betyg.
betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
28 senaste lydelse 2012:109.
29 senaste lydelse 2012:109.
30 senaste lydelse 2018:749.
31 senaste lydelse 2020:446.
11
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd sfs 2022:146
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
38 §32 om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från
enstaka delar av betygskriterierna. med särskilda skäl avses funktionsned-
sättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig
natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla
betygskriterierna för ett visst betyg.
vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och gym-
nasial nivå får en utvecklingsstörning beaktas bara om det finns synnerliga
skäl.
trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av be-
tygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar
eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.
40 §33 den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal
vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som
det sätts betyg på och i komvuxarbete. detta gäller även den som tidigare
har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett
gymnasiesärskolearbete. den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller
i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs om eleven
tidigare har fått minst betyget e på kursen. eleven får inte heller genomgå
prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget e på ett
gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.
prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella
kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsom-
råde som komvuxarbetet avser.
med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar
i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygs-
sättning i 35–37 och 38 §§.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.
denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
på regeringens vägnar
lina axelsson kihlblom
eva lenberg
(utbildningsdepartementet)
32 senaste lydelse 2020:446.
33 senaste lydelse 2020:447.
12
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.
