SFS2022-1089.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
lag sfs 2022:1089
om ändring i skollagen (2010:800) den 29 juni 2022 publicerad
utfärdad den 22 juni 2022
enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)2
dels att nuvarande 15 kap. 8 a § ska betecknas 15 kap. 8 b §,
dels att 2 kap. 5 och 5 d §§, 15 kap. 1 och 30 §§, 16 kap. 42 och 50 §§,
17 kap. 23 §, 20 kap. 16, 19 d och 21 §§, 24 kap. 12 § och 28 kap. 12 § ska
ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 15 kap. 4 § ska lyda ”samverkan med
samhället i övrigt”,
dels att rubriken närmast före 15 kap. 8 a § ska sättas närmast före den
nya 15 kap. 8 b §,
dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 2 kap. 2 a och 2 b §§, 15 kap.
8 a, 30 a, 30 b och 31 a §§, 20 kap. 6 a, 6 b, 16 a, 16 b och 21 a §§ och
23 kap. 21 a §, och närmast före 2 kap. 2 a § och 20 kap. 6 a och 21 a §§ nya
rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före rubriken ”mottagande” ska införas en ny
paragraf, 15 kap. 32 a §, och närmast före 15 kap. 32 a § en ny rubrik av
följande lydelse.
2 kap.
samverkan mellan kommuner
2 a § varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om
uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. samverkan ska
ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). även samverkan som sker
på annan liknande grund anses som primärt samverkansavtal. de sam-
verkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbild-
ningen.
regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på sam-
verkan med minst två kommuner med hänsyn till kommunernas geografiska
placering. sådana föreskrifter får ange vad som ska gälla i fråga om
planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för kommuner som
omfattas av undantaget.
1 prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:ubu25, rskr. 2021/22:411.
2 senaste lydelse av
15 kap. 8 a § 2010:1997 1
rubriken närmast före 15 kap. 8 a § 2010:1997.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
2 b § det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering sfs 2022:1089
och erbjudande av utbildning. bestämmelser om vilka utbildningar sam-
verkansavtalet ska omfatta finns i 15 kap. 30 a § första stycket och 20 kap.
16 a § första stycket.
bestämmelser om samverkansavtal i andra fall (sekundära samverkans-
avtal) finns i 15 kap. 30 a § andra och tredje styckena och i 23 kap. 21,
22 och 23 §§.
5 §3 enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola
och fritidshem.
godkännande ska lämnas om den enskilde
1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter
som gäller för verksamheten,
2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för
verksamheten, och
3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för
utbildningen.
vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. i fråga om en
juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms
lämpliga. vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra
sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständig-
heter av betydelse beaktas.
om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta
ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att god-
kännande ska lämnas.
för att godkännande ska lämnas krävs, utöver det som anges i andra–
fjärde styckena, att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på
lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det
allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. om ansökan avser
gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande
kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också
beaktas. avser ansökan förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs
därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna
bedrivas långsiktigt.
ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller för-
skoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en konfessionell
inriktning.
5 d §4 statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden
om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift för
ansökningar om godkännande enligt 5 §.
15 kap.
1 § i detta kapitel finns
– allmänna bestämmelser (2–20 §§),
– bestämmelser om betyg (21–29 §§),
– bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30–32 §§),
– bestämmelser om fristående gymnasieskola (32 a–34 §§), och
– bestämmelser om rh-anpassad utbildning (35–40 §§).
3 senaste lydelse 2022:1088.
4 paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2022:1088.
2
8 a § information från en huvudman om erbjudande av nationella program sfs 2022:1089
och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion
utformade för en grupp elever ska tydligt ange utbildningens inriktning.
informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller
etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.
30 §5 varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds
gymnasieutbildning av god kvalitet.
kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller enligt det
som följer av 30 a §.
30 a § ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta
nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och
yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. en kommun i det primära
samverkansområdet ska erbjuda all sådan utbildning som anordnas av någon
av kommunerna i samverkansområdet.
kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun
utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt
samverkansavtal.
när det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda
utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett
sekundärt samverkansavtal.
30 b § när en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas
och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till
1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
kravet på att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov gäller endast de
nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val
och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.
31 a § när en region bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och
antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till
1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
första stycket gäller endast de nationella programmen och introduktions-
programmen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en
grupp elever.
erbjudande av utbildning
32 a § när en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska
erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till
1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
första stycket gäller endast de nationella programmen och introduktions-
programmen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en
grupp elever, i den utsträckning den enskilde har godkännande som huvud-
man för utbildningarna.
5 senaste lydelse 2019:947.
3
16 kap. sfs 2022:1089
42 § hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen
erbjuds utbildning på nationella program.
erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och
nationella inriktningar. vid bedömningen av om ett allsidigt urval erbjuds
får kommunen även ta hänsyn till utbildningar som erbjuds av enskilda
huvudmän med skolenheter i kommunen eller i en annan kommun inom ett
primärt samverkansområde som kommunen ingår i.
50 §6 en kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som
inte är hemmahörande i kommunen och en region som antagit en elev på ett
nationellt program, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av
dennes hemkommun (interkommunal ersättning).
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om interkommunal ersättning.
17 kap.
23 §7 en kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte
är hemmahörande i kommunen och en region som antagit en elev på
programinriktat val, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av
dennes hemkommun (interkommunal ersättning).
om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer
överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24–
27 §§.
20 kap.
sammanhållen yrkesutbildning
6 a § i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial
nivå kan kurser som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en
sammanhållen yrkesutbildning. en del av utbildningen i en sammanhållen
yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande.
utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbild-
ning eller vara utformad av en huvudman.
6 b § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet i
sammanhållna yrkesutbildningar och om undantag från kravet på arbets-
platsförlagt lärande.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka sammanhållna
yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha.
16 §8 hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b §
har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. varje
kommun ska därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå och särskild
utbildning på gymnasial nivå enligt 16 a och 16 b §§.
16 a § ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta yrkes-
ämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå.
6 senaste lydelse 2019:947.
7 senaste lydelse 2019:947.
8 senaste lydelse 2020:446.
4
en kommuns erbjudande av sådan utbildning ska omfatta all den utbild- sfs 2022:1089
ning som anordnas av huvudmännen i det primära samverkansområdet.
när en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkes-
utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa ska kommunen ta
hänsyn till
1. vuxnas efterfrågan och behov av utbildning, och
2. arbetsmarknadens behov.
16 b § utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva
efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på
gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.
19 d §9 den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 19,
19 a eller 19 b § har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än
sin hemkommun eller i en region, om utbildningen finns där och inte erbjuds
av hemkommunen.
rätt att delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen enligt
första stycket gäller även om utbildningen erbjuds av hemkommunen när
1. utbildningen avser yrkesämnen eller en sammanhållen yrkesutbildning,
och
2. den andra kommunen ingår i samma primära samverkansområde som
hemkommunen.
när det gäller ungdomar som har sådan rätt som avses i första stycket ska
bestämmelserna i 15 kap. 32 § tillämpas till och med första kalenderhalvåret
det år de fyller 20 år.
21 §10 en ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå eller i
särskild utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hem-
kommun.
om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman
ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen.
till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen
åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. ett yttrande
behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.
hemkommunens åtagande om interkommunal ersättning
21 a § ett åtagande att svara för kostnaderna för utbildning hos en annan
huvudman (interkommunal ersättning), ska alltid lämnas av hemkommunen
om
1. den sökande har rätt till utbildningen enligt 19 d §,
2. ansökan avser ett yrkesämne eller en sammanhållen yrkesutbildning i
utbildning på gymnasial nivå och den huvudman som anordnar utbildningen
och hemkommunen ingår i samma primära samverkansområde, eller
3. den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda
skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen.
ett åtagande att svara för kostnaderna gäller även om den sökande därefter
byter hemkommun.
9 senaste lydelse 2019:947.
10 senaste lydelse 2020:446.
5
23 kap. sfs 2022:1089
21 a § bestämmelser om annan samverkan mellan kommuner än som
avses i detta kapitel finns i 2 kap. 2 a och 2 b §§.
24 kap.
12 §11 det som sägs i 20 kap. 2, 4–6, 7–9, 24–27 och 32 §§ om kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare gäller också en folkhögskolas
motsvarande utbildning som en person är behörig att delta i enligt 14 §.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen ska gälla för sådan
utbildning.
28 kap.
12 §12 beslut av en kommun eller en region får överklagas till
skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet
till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,
2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,
3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp-
hörande enligt 7 kap. 14 §,
4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §,
10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,
5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor
hemma,
6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt
9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra
stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra
stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket,
7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap.
14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en
grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand
enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,
8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller
7 §,
9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 §
andra stycket, 22 eller 33 §,
10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning
enligt 20 kap. 9 § andra stycket,
11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje
eller fjärde stycket,
12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §, eller
13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i
29 kap. 2 § andra stycket 3.
beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av
barnet, eleven eller den sökande.
1. denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2. lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter
den 31 december 2024 när det gäller kommunal vuxenutbildning och i fråga
11 senaste lydelse 2015:482.
12 senaste lydelse 2022:724.
6
om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasie- sfs 2022:1089
skolan.
3. äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats
före den 1 januari 2025 när det gäller kommunal vuxenutbildning och för
utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 när det gäller gymnasie-
skolan.
på regeringens vägnar
anna ekström
torbjörn malm
(utbildningsdepartementet)
7
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.