SFS 2010:800 Skollag

100800.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2010:800 skollag; utfärdad den 23 juni 2010. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. utkom från trycket den 6 juli 2010 1 kap. inledande bestämmelser skolväsendet 1 § denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§. skolväsendet omfattar skolformerna – förskola, – förskoleklass, – grundskola, – grundsärskola, – specialskola, – sameskola, – gymnasieskola, – gymnasiesärskola, – kommunal vuxenutbildning, – särskild utbildning för vuxna, och – utbildning i svenska för invandrare. i skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet 2 § i denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. för sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt. definitioner 3 § i denna lag avses med – elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan, 1 prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:ubu21, rskr. 2009/10:370. 1 sfs 2010:800 – fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket, – fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola, – fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket, – förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, – skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad, – undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och – utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 § utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. utformningen av utbildningen 5 § utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 6 § utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. 2 7 § undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. lika tillgång till utbildning 8 § alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. i diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. likvärdig utbildning 9 § utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. särskild hänsyn till barnets bästa 10 § i all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. med barn avses varje människa under 18 år. barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. läroplan 11 § för varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan. lagens innehåll 12 § lagen innehåller 29 kapitel. dessa är – inledande bestämmelser (1 kap.), sfs 2010:800 3 sfs 2010:800 – huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), – barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), – kvalitet och inflytande (4 kap.), – trygghet och studiero (5 kap.), – åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), – skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), – förskolan (8 kap.), – förskoleklassen (9 kap.), – grundskolan (10 kap.), – grundsärskolan (11 kap.), – specialskolan (12 kap.), – sameskolan (13 kap.), – fritidshemmet (14 kap.), – gymnasieskolan (15–17 kap.), – gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.), – kommunal vuxenutbildning (20 kap.), – särskild utbildning för vuxna (21 kap.), – utbildning i svenska för invandrare (22 kap.), – entreprenad och samverkan (23 kap.), – särskilda utbildningsformer (24 kap.), – annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), – tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.), – skolväsendets överklagandenämnd (27 kap.), – överklagande (28 kap.), och – övriga bestämmelser (29 kap.). 2 kap. huvudmän och ansvarsfördelning kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – huvudmän inom skolväsendet (2–8 §§), – ledningen av utbildningen (9–12 §§), – lärare och förskollärare (13–24 §§), – elevhälsa (25–28 §§), – studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§), – registerkontroll av personal (31–33 §§), – kompetensutveckling (34 §), och – lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§). huvudmän inom skolväsendet kommuner 2 § kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4 §. i varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. om kommunens uppgifter fullgörs 4 av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna. för en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). landsting 3 § ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i den utsträckning som anges i denna lag. i ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag. för en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). staten 4 § staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. enskilda 5 § enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. 6 § för att ett bolag eller en förening, där en kommun eller ett landsting äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där att 1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juridiska personer där en kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande, 2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och 3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. sfs 2010:800 5 sfs 2010:800 7 § statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för – förskoleklass, – grundskola, – grundsärskola, – gymnasieskola, – gymnasiesärskola, eller – fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. huvudmannens ansvar för utbildningen 8 § huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. ledningen av utbildningen rektor och förskolechef 9 § det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. en ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef. 10 § rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. behörighetskrav för rektor och förskolechef 11 § som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. befattningsutbildning för rektorer 12 § varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. ut- 6 bildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen. skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som – tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning, – genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller – den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket. lärare och förskollärare vilka som huvudmännen får använda för undervisning i skolväsendet 13 § huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att få bedriva viss undervisning i skolväsendet. 14 § utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 15 § den som har en utländsk lärar- eller förskollärarutbildning kan få ett behörighetsbevis av högskoleverket. ett sådant bevis ger den behörighet att undervisa i skolväsendet som framgår av beviset. behörighetsbevis ska utfärdas om den utländska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan utbildning som avses i 13 §. den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs. sfs 2010:800 16 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighetsbevis som avses i 15 §. 17 § huvudmän som anordnar annan undervisning än språkundervisning på ett främmande språk får trots 13 § första stycket för denna undervisning använda en lärare som inte har utbildning som avses i 13 § eller behörighetsbevis enligt 15 §. detta gäller bara om han eller hon 1. har en utländsk lärarutbildning som motsvarar svensk lärarexamen, och 2. har kompetens att undervisa på det främmande språket. 7 sfs 2010:800 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka språk som avses. 18 § om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som har den utbildning som krävs enligt 13 § eller ett behörighetsbevis enligt 15 § eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får huvudmannen använda en annan person för att bedriva undervisningen. en sådan person ska 1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och 2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för undervisningen. en person som avses i första stycket får användas för att bedriva undervisning under högst ett år i sänder. detta gäller dock inte om undervisningen avser 1. modersmål, eller 2. yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 19 § om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta. anställning av lärare och förskollärare 20 § endast den som uppfyller följande kriterier får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning: 1. har någon typ av lärarexamen eller förskollärarexamen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning, eller 2. har fått ett behörighetsbevis enligt 15 §. den som inte uppfyller kraven i första stycket får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. detta gäller bara, om 1. det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för undervisning i modersmålet eller yrkesämnet, 2. den sökande har tillräcklig kompetens i modersmålet eller yrkesämnet, och 3. det finns skäl att anta att den sökande är lämpad att bedriva undervisningen. även den som ska bedriva undervisning enligt 17 § och som inte uppfyller kraven i första stycket får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. 21 § i fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet gäller utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om 8 anställningsskydd att den som ska användas för att bedriva undervisning enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder. 22 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från 20 § första stycket för anställning vid fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. 23 § varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. lektor 24 § en lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och 2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk skicklighet. en förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och 2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk skicklighet. benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och förskollärare som avses i andra stycket. elevhälsa elevhälsans omfattning 25 § för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 § en huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §. hälsobesök 27 § varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna häl- sfs 2010:800 9 sfs 2010:800 sokontroller. hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. enkla sjukvårdsinsatser 28 § elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. studie- och yrkesvägledning tillgång 29 § elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. behörighet 30 § för att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studieoch yrkesvägledning för högst ett år i sänder. registerkontroll av personal skyldighet att lämna registerutdrag 31 § den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. utdraget ska vara högst ett år gammalt. den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i registerutdraget. registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller 10 3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket. registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. undantag från skyldigheten att lämna registerutdrag 32 § den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon lämnat ett registerutdrag. återlämnande av registerutdrag 33 § på begäran av den som har lämnat ett registerutdrag ska det återlämnas i original. kompetensutveckling 34 § huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek 35 § för utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 § eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. sfs 2010:800 3 kap. barns och elevers utveckling mot målen kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – tillämpningsområde (2 §), – barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §), – information om barnets och elevens utveckling (4–5 §§), – särskilt stöd (6–12 §§), och – allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§). 11 sfs 2010:800 tillämpningsområde 2 § om inte något annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel samtliga skolformer och fritidshemmet. barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 § alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. information om barnets och elevens utveckling 4 § eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveckling. 5 § bestämmelsen i 4 § om information gäller inte i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. särskilt stöd 6 § bestämmelserna om särskilt stöd i 7–12 §§ gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 § särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. utredning 8 § om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. åtgärdsprogram 9 § ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och 12 hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 § om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. anpassad studiegång 12 § om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. allmänna bestämmelser om betyg skolformer där betyg ges 13 § i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. sfs 2010:800 13 sfs 2010:800 rektorns ansvar 14 § rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. information om grunderna för betygssättningen 15 § eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. beslut om betyg 16 § betyg ska beslutas av den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. information om skälen för betyget 17 § den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. utfärdande av betyg 18 § betyg ska utfärdas skriftligt. rättelse av skrivfel och liknande förbiseende 19 § ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras. ändring av uppenbart oriktiga betyg 20 § finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. en sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om 1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl, 2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas. 14 prövning för betyg 21 § för den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestämmelser i denna lag. regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen. sfs 2010:800 4 kap. kvalitet och inflytande kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – systematiskt kvalitetsarbete (2–8 §§), och – inflytande och samråd (9–17 §§). systematiskt kvalitetsarbete nationell nivå 2 § i 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. huvudmannanivå 3 § varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. enhetsnivå 4 § sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 § inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. dokumentation 6§ det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras. 15 sfs 2010:800 åtgärder 7 § om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. rutiner för klagomål 8 § huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. inflytande och samråd allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 § barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. de ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. i 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud. elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse 10 § elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. ledighet och kompensation för elevföreträdare 11 § av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 § vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. 16 forum för samråd 13 § vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. planering och information 14 § den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §. barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. de ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. rektorn eller förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas. lokala styrelser 15 § en kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18–22 §§ kommunallagen (1991:900) om inte annat följer av denna lag. 16 § i en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. i en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. 17 § rektorn eller förskolechefen får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rektorn eller förskolechefen enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. rektorn eller förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever. sfs 2010:800 17 sfs 2010:800 5 kap. trygghet och studiero kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – tillämpningsområde (2 §), – arbetsmiljö (3 och 4 §§), – ordningsregler (5 §), – disciplinära och andra särskilda åtgärder (6–23 §§), och – dokumentation (24 §). tillämpningsområde 2 § om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. bestämmelserna i 1–6 och 22–24 §§ gäller också för fritidshemmet. arbetsmiljö 3 § utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 § i arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. i vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag. ordningsregler 5 § ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. de ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. rektorn beslutar om ordningsregler. denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. disciplinära och andra särskilda åtgärder allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 § rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. enligt de förutsättningar som följer av 7–23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. en åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. 18 utvisning ur undervisningslokalen 7 § i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. kvarsittning 8 § under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. utredning 9 § om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. 10 § med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. skriftlig varning 11 § efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. en sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. tillfällig omplacering 12 § i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. sfs 2010:800 19 sfs 2010:800 endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. tillfällig placering vid en annan skolenhet 13 § om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. avstängning i vissa obligatoriska skolformer 14 § i grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 § ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. en elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. inhämtande av yttrande och information till berörda 16 § innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. 20 avstängning i de frivilliga skolformerna 17 § i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om 1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, 2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, 3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller 4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero. huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt första stycket 2–4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning. rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. avstängningstid i de frivilliga skolformerna 18 § beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket. avstängningen får förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 § tredje stycket gäller till dess huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet förlängas med ytterligare en vecka. avstängning från viss utbildning med praktiska inslag 19 § huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om 1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och 2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning. sfs 2010:800 21 sfs 2010:800 rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag 20 § ett beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning. rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 § tredje stycket gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med ytterligare en vecka. inhämtande av yttrande 21 § innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd även ske med socialnämnden. rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett sådant beslut som avses i 17 § tredje stycket och 19 § tredje stycket. om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. omhändertagande av föremål 22 § rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 23 § ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. 22 dokumentation 24 § om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut. sfs 2010:800 6 kap. åtgärder mot kränkande behandling ändamål och tillämpningsområde 1 § detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. diskriminering 2 § bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). definitioner 3 § i detta kapitel avses med – elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, – barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., – personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och – kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. tvingande bestämmelser 4 § avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. ansvar för personalen 5 § huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 23 sfs 2010:800 aktiva åtgärder målinriktat arbete 6 § huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. plan mot kränkande behandling 8 § huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. förbud mot kränkande behandling 9 § huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). för verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. förbud mot repressalier 11 § huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning 24 enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. skadestånd 12 § om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. rättegången 13 § mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. i sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. bevisbörda 14 § om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. rätt att föra talan 15 § i en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. när skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. för barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. när ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 § rättens avgörande i ett mål där statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. sfs 2010:800 25 sfs 2010:800 när rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller skolinspektionen. 7 kap. skolplikt och rätt till utbildning kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – vilka som omfattas av skolplikt (2 §), – rätten till utbildning (3 §), – hur skolplikten fullgörs (4–9 §§), – när skolplikten inträder (10 §), – tidigare skolstart (11 §), – när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12– 16 §§), – deltagande i utbildning (17–19 §§), och – ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§). vilka som omfattas av skolplikt 2 § barn som är bosatta i sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. rätten till utbildning 3 § i 2 kap. 21 § regeringsformen föreskrivs att alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. av 2 § tredje stycket samt 11 och 15 §§ följer även en viss rätt till utbildning utöver skolplikten. hur skolplikten fullgörs grundskolan 4 § skolplikt ska fullgöras i grundskolan om inte förhållandena är sådana som avses i 5 eller 6 § eller skolplikten fullgörs i sameskolan enligt 7 § eller på annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. grundsärskolan 5 § barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som 26 omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. specialskolan 6 § barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de 1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, 2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller 3. har en grav språkstörning. frågan om mottagande i specialskolan prövas av specialpedagogiska skolmyndigheten. ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. sameskolan 7 § barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1–6 i grundskolan. även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl. frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av sameskolstyrelsen. mottagande på försök 8 § den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. integrerade elever 9 § en elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. en elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. för en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. sfs 2010:800 27 sfs 2010:800 när skolplikten inträder 10 § skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år. frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare. tidigare skolstart 11 § om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan. när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången skolpliktens upphörande 12 § om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten vid utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskolan, det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten. senare upphörande 13 § för den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. för en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av specialpedagogiska skolmyndigheten. tidigare upphörande 14 § om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten. frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. för en elev som går i specialskolan prövas frågan av specialpedagogiska skolmyndigheten. rätt att slutföra skolgången 15 § en elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan. en elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. en elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket ga- 28 ranterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven. en elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket. 16 § frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. för en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av specialpedagogiska skolmyndigheten. deltagande i utbildning närvaro 17 § en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grundsärskolan och specialskolan. om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. ledighet 18 § en elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. rektorn beslutar om ledighet. rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. befrielse 19 § en elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. rektorn beslutar om befrielse. rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut. sfs 2010:800 29 sfs 2010:800 ansvar för att skolplikten fullgörs vårdnadshavares ansvar 20 § den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. hemkommunens ansvar 21 § hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. huvudmannens ansvar 22 § kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång. när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. föreläggande och vite 23 § om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. för en elev i specialskolan eller i sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. 8 kap. förskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–11 §§), – bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12–17 §§), och – bestämmelser om fristående förskola (18–24 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 30 erbjudande av förskola 3 § barn som är bosatta i sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4–7 §§. förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. 4 § barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5–7 §§. 5 § barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 6 § barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. 7 § barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. barngrupperna och miljön 8 § huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. särskilt stöd 9 § barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. modersmål 10 § förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. fortlöpande samtal och utvecklingssamtal 11 § personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. sfs 2010:800 31 sfs 2010:800 förskola med offentlig huvudman hemkommunens ansvar 12 § hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. mottagande i en annan kommun 13 § ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun. erbjudande av plats 14 § när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. placering vid en förskoleenhet 15 § ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. avgifter 16 § en kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. avgifterna ska vara skäliga. från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. för barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. interkommunal ersättning 17 § en kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket. 32 även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. fristående förskola mottagande 18 § varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket. urval 19 § om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner. avgifter 20 § avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte vara oskäligt höga. från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. för barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. bidrag från hemkommunen 21 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten. bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §. 22 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. sfs 2010:800 33 sfs 2010:800 grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. 23 § tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 24 § bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4–7 §§. 9 kap. förskoleklassen kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–11 §§), – bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12–16 §§), och – bestämmelser om fristående förskoleklass (17–22 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. läsår och terminer 3 § utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. erbjudande och information om utbildningen 4 § förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten. hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om förskoleklassen och syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den. 5 § barn som är bosatta i sverige ska erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. barn får tas emot tidigare. tester och prov 6 § tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. 34 omfattning 7§ förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår. sfs 2010:800 avgifter 8 § utbildningen ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 9 § trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. modersmål 10 § förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. utvecklingssamtal 11 § minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande. förskoleklass med offentlig huvudman hemkommunens ansvar 12 § hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning. av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att kommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är berörda. om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. mottagande i en annan kommun 13 § ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. innan kommunen fattar beslut om att för 35 sfs 2010:800 visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun. 14 § en elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. placering vid en skolenhet 15 § en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. interkommunal ersättning 16 § en kommun som i sin förskoleklass har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 § första stycket. även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. fristående förskoleklass mottagande 17 § varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 § andra stycket. urval 18 § om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på de grunder som statens skolinspektion godkänner. 36 bidrag från hemkommunen 19 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §. 20 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. 21 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. insyn 22 § den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. sfs 2010:800 10 kap. grundskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–13 §§), – bestämmelser om betyg (14–23 §§), – bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24–34 §§), och – bestämmelser om fristående grundskola (35–41 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 37 sfs 2010:800 årskurser, läsår och terminer 3 § grundskolan ska ha nio årskurser. utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. ämnen 4 § undervisningen ska omfatta följande ämnen: – bild, – engelska, – hem- och konsumentkunskap, – idrott och hälsa, – matematik, – musik, – naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, – samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, – slöjd, – svenska eller svenska som andraspråk, och – teknik. härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. vidare ska det finnas elevens val och skolans val. undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. undervisningstid 5 § den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst 6 665 timmar. ytterligare bestämmelser om fördelning av undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1. bemyndiganden 6 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, 2. avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning och för särskilda utbildningar, 3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det finns särskilda skäl, och 4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen. 38 modersmålsundervisning 7 § en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. kursplaner 8 § för varje ämne ska en kursplan gälla. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. tester och prov 9 § tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första stycket för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. avgifter 10 § utbildningen ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 11 § trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 § minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. informationen vid utvecklingssamtalet sfs 2010:800 39 sfs 2010:800 ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. 13 § vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. betyg tillämpliga bestämmelser 14 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. betygssättning 15 § betyg ska sättas i grundskolans ämnen. 16 § betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen som inte har avslutats, och 2. när ett ämne har avslutats. 17 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d, e eller f användas. betyg för godkända resultat betecknas med a, b, c, d eller e. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. betyg för icke godkänt resultat betecknas med f. 18 § om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. betyg innan ett ämne har avslutats 19 § när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i 40 relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. sfs 2010:800 betyg när ett ämne har avslutats 20 § när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 21 § om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 22 § i fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. bedömningen ska undertecknas av läraren. om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. prövning 23 § den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tilllämpliga delar gälla i fråga om prövningen. grundskola med offentlig huvudman hemkommunens ansvar 24 § hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda. om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för. 41 sfs 2010:800 mottagande i en annan kommun 25 § en elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. 26 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild utbildning i sin grundskola. föreskrifterna får innebära att elever från hela landet i mån av plats ska tas emot på utbildningen. 27 § en kommun får även i andra fall än som avses i 24 § tredje stycket, 25 eller 26 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. 28 § en elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen. kommunens organisation av sin grundskola 29 § varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder. en elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. hemkommunen ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25– 27 §§ går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars skulle ha placerats. placering vid en skolenhet 30 § en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 42 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas. 31 § den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. detsamma ska gälla den som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet. skolskjuts i hemkommunen 32 § elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25–27 §§. i de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas. skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 33 § en elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. interkommunal ersättning 34 § en kommun som i sin grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24, 25 eller 26 §. även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. sfs 2010:800 43 sfs 2010:800 fristående grundskola mottagande 35 § varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. utbildningen får dock begränsas till att avse 1. vissa årskurser, 2. elever som är i behov av särskilt stöd, och 3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § andra stycket. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3. urval 36 § om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på de grunder som statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § andra stycket eller annars avser sådana utbildningar som avses i 6 § 2. bidrag från hemkommunen 37 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §. 38 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. 39 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 44 skolskjuts 40 § hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. insyn 41 § den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. sfs 2010:800 11 kap. grundsärskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–17 §§), – bestämmelser om betyg (18–23 §§), – bestämmelser om grundsärskola med offentlig huvudman (24–33 §§), och – bestämmelser om fristående grundsärskola (34–40 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan i 10 kap. 2 §. av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. träningsskolan 3 § inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. årskurser, läsår och terminer 4 § grundsärskolan ska ha nio årskurser. utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. ämnen och ämnesområden 5 § grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. utbildning inom ämnesområden är 45 sfs 2010:800 avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. 6 § undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. ämnen: – bild, – engelska, – hem- och konsumentkunskap, – idrott och hälsa, – matematik, – musik, – naturorienterande ämnen, – samhällsorienterande ämnen, – slöjd, – svenska eller svenska som andraspråk, och – teknik. ämnesområden: – estetisk verksamhet, – kommunikation, – motorik, – vardagsaktiviteter, och – verklighetsuppfattning. utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. vidare ska det finnas elevens val och skolans val. undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden. undervisningstid 7 § den totala undervisningstiden för varje elev i grundsärskolan ska vara minst 6 665 timmar. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). 8 § huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. bemyndiganden 9 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §, 46 2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, och 3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen. modersmålsundervisning 10 § en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. kursplaner 11 § för varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. tester och prov 12 § tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. avgifter 13 § utbildningen ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 14 § trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 15 § minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. informationen vid utvecklingssamtalet sfs 2010:800 47 sfs 2010:800 ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. 16 § vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. intyg och studieomdöme 17 § eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning de gått igenom. om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. intyget ska undertecknas av läraren. betyg tillämpliga bestämmelser 18 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. betygssättning 19 § om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. 20 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d eller e användas. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. för den elev som inte uppnår kraven för betyget e, ska betyg inte sättas i ämnet. 48 21 § om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas. betyg innan ett ämne har avslutats 22 § när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. betyg när ett ämne har avslutats 23 § när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. grundsärskola med offentlig huvudman hemkommunens ansvar 24 § hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen 1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller 2. kommer överens med en annan kommun att den i sin grundsärskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för. mottagande i en annan kommun 25 § en elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola. innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. 26 § en kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundsärskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. 27 § en elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen. sfs 2010:800 49 sfs 2010:800 kommunens organisation av sin grundsärskola 28 § varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundsärskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin grundsärskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. placering vid en skolenhet 29 § en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundsärskola. kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas. 30 § den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i grundsärskolan vid samma skolenhet. skolskjuts i hemkommunen 31 § elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundsärskola med stöd av 25 eller 26 §§. i de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas. skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 32 § en elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundsärskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen 50 bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. interkommunal ersättning 33 § en kommun som i sin grundsärskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24 § andra stycket 2 eller 25 §. även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna. har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. fristående grundsärskola mottagande 34 § varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan. utbildningen får dock begränsas till att avse 1. vissa årskurser, 2. elever som är i behov av särskilt stöd, och 3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3. urval 35 § om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som statens skolinspektion godkänner. bidrag från hemkommunen 36 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §. sfs 2010:800 51 sfs 2010:800 37 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundsärskolan. 38 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. skolskjuts 39 § hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundsärskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. insyn 40 § den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. 12 kap. specialskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–13 §§), – bestämmelser om betyg (14–23 §§), och – bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (24– 26 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 § en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning. 52 årskurser, läsår och terminer 3 § specialskolan ska ha tio årskurser. utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. ämnen 4 § undervisningen ska omfatta följande ämnen: – bild, – engelska, – hem- och konsumentkunskap, – idrott och hälsa, – matematik, – naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, – rörelse och drama eller musik, – samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, – slöjd, – svenska eller svenska som andraspråk, – teckenspråk, och – teknik. för hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet rörelse och drama. för elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 § första stycket 1 gäller att ämnet svenska ersätter ämnet teckenspråk. härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. vidare ska det finnas elevens val och skolans val. undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. undervisningstid 5 § den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 7 845 timmar. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). bemyndiganden 6 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, 2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och 3. avvikelser för elever med utvecklingsstörning från den ämnesindelning som anges i 4 §. sfs 2010:800 53 sfs 2010:800 modersmålsundervisning 7 § en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. kursplaner 8 § för varje ämne ska gälla en kursplan. för elever med utvecklingsstörning får grundsärskolans kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. grundsärskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. i den utsträckning som grundsärskolans kursplaner inte kan användas får särskilda kursplaner upprättas. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. tester och prov 9 § tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. avgifter 10 § utbildningen ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 11 § trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 54 12 § minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. 13 § vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. betyg tillämpliga bestämmelser 14 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. för elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§. för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17– 23 §§. betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1. betygssättning 15 § betyg ska sättas i specialskolans ämnen. sfs 2010:800 16 § betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och 2. när ett ämne har avslutats. 17 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d, e eller f användas. betyg för godkända resultat betecknas med a, b, c, d eller e. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. betyg för icke godkänt resultat betecknas med f. 55 sfs 2010:800 18 § om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. betyg innan ett ämne har avslutats 19 § när betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 10. betyg när ett ämne har avslutats 20 § när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 21 § om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 10. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver de som anges i 7 kap. 6 §, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 22 § i fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. bedömningen ska undertecknas av läraren. om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. prövning 23 § den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan. bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tilllämpliga delar gälla i fråga om prövningen. huvudmannens skyldigheter i särskilda fall ersättning från elevens hemkommun 24 § hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. 56 resor och boende 25 § en elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. staten ska stå för kostnaderna. en elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. skolenheter 26 § utbildningen i specialskolan ska anordnas av specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter. sfs 2010:800 13 kap. sameskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–14 §§), och – bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (15– 17 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan. årskurser, läsår och terminer 3 § sameskolan ska ha sex årskurser. utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. ämnen 4 § undervisningen ska omfatta följande ämnen: – bild, – engelska, – hem- och konsumentkunskap, – idrott och hälsa, – matematik, – musik, – naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, – samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, – samiska, – slöjd, – svenska eller svenska som andraspråk, och – teknik. härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. 57 sfs 2010:800 vidare ska det finnas elevens val och skolans val. undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. undervisningstid 5 § den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst 4 200 timmar. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). 6 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och 2. begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl. modersmålsundervisning 7 § en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. kursplaner 8 § för varje ämne ska en kursplan gälla. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. tester och prov 9 § tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. avgifter 10 § utbildningen ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 58 11 § trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 § minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. 13 § vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. intyg vid avgång 14 § när en elev avgår från en sameskola ska intyg om avgången utfärdas. intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs från vilken eleven avgått, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen som eleven undervisats i, och 4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits. intyget ska undertecknas av rektorn. huvudmannens skyldigheter i särskilda fall ersättning från elevens hemkommun 15 § hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. sfs 2010:800 59 sfs 2010:800 resor och boende 16 § en elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. staten ska stå för kostnaderna. en elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. skolenheter 17 § utbildning i sameskolan ska anordnas av sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter. 14 kap. fritidshemmet kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–10 §§), – bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11–14 §§), och – bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15–19 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. erbjudande av utbildning 3 § varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola. hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning. 4 § utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats. omfattning 5 § en elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 60 6 § elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. 7 § fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. 8 § fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. elevgrupperna och miljön 9 § huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. placering vid en skolenhet 10 § en elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning. fritidshem med offentlig huvudman hemkommunens ansvar 11 § hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. i dessa fall ska bestämmelserna i 4–10 §§ tillämpas. avgifter 12 § en kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den anordnar. avgifterna ska vara skäliga. avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola 13 § avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina fritidshem. sfs 2010:800 61 sfs 2010:800 interkommunal ersättning 14 § en kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola grundar sig på 9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §. även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §. fritidshem med enskild huvudman bidrag från hemkommunen 15 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §. 16 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. 17 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. insyn 18 § den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten. 62 avgifter 19 § avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga. sfs 2010:800 15 kap. allmänna bestämmelser om gymnasieskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–20 §§), – bestämmelser om betyg (21–29 §§), – bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30–32 §§), – bestämmelser om fristående gymnasieskola (33 och 34 §§), och – bestämmelser om rh-anpassad utbildning (35–40 §§). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. 3 § utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. samverkan 4 § huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. målgrupp 5 § gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. i 17 kap. 16 § andra stycket finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från grundsärskolan. bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. i 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning. 63 sfs 2010:800 6 § ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt international baccalaureate (ib) är inte längre behöriga för gymnasieskolan. de olika utbildningarna 7 § utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. i gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram. närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och om introduktionsprogrammen i 17 kap. 8 § varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram. utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar 9 § för ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. för dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i 35–40 §§. regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan utbildning. regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning. föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära undantag från vad som annars gäller för utbildning i gymnasieskolan. läsår och terminer 10 § utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin. regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. utbildningens förläggning 11 § utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i huvudsak vara skolförlagd. även introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda. antagning 12 § huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. i 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till rh-anpassad utbildning. 13 § 64 regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande. 14 § antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän. information till hemkommunen 15 § när en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. elevers närvaro och information om frånvaro 16 § en elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. avgifter 17 § utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 18 § trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. modersmålsundervisning 19 § en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. sfs 2010:800 65 sfs 2010:800 utvecklingssamtal 20 § minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). en elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. betyg tillämpliga bestämmelser 21 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. betygssättning 22 § betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt vid utbildning på introduktionsprogram även i grundskolans ämnen. regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 15 § om vem som beslutar om betyg. 23 § betyg för godkända resultat betecknas med a, b, c, d eller e. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. betyg för icke godkänt resultat betecknas med f. 24 § som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna a, b, c, d, e eller f användas. betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 25 § som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna e eller f användas. om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget e användas. i annat fall ska betyget f användas. 26 § om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 27 § om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. 66 prövning 28 § den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning. regeringen får meddela föreskrifter om prövning. sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning. 29 § regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen. gymnasieskola med offentlig huvudman kommunens ansvar 30 § varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. utbildning anordnad av landsting 31 § ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna utbildning även på andra nationella program. av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på introduktionsprogram som får anordnas av ett landsting. stöd till inackordering 32 § hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. denna skyldighet gäller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §, 2. elever på rh-anpassad utbildning, eller 3. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. sfs 2010:800 67 sfs 2010:800 fristående gymnasieskola mottagande 33 § varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. när det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp elever och yrkesintroduktion som utformas för en grupp elever finns särskilda regler om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. i övrigt är en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot ungdomar till sådan utbildning. huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 § andra stycket. insyn 34 § den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. rh-anpassad utbildning målgrupp 35 § i detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom 1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet. rätt till utbildning 36 § ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med rh-anpassad utbildning om de 1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och 3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29–34 §§, när det gäller nationella program. första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. för att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller motsvarande har avslutats. riksrekrytering 37 § en gymnasieskola med rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. 68 beslut om antagning och rätt till utbildning 38 § frågor om antagning till rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd. avgifter 39 § avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med rh-anpassad utbildning. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi. interkommunal ersättning 40 § hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på rh-anpassad utbildning. hemlandstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket. sfs 2010:800 16 kap. utbildning på nationella program i gymnasieskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – utbildningarnas utformning och innehåll (2–25 §§), – gymnasieexamen (26–28 §§), – behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29– 41 §§), – utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (42–51 §§), och – utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52– 55 §§). utbildningarnas utformning och innehåll yrkesprogram och högskoleförberedande program 2 § av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. 3 § yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. 69 sfs 2010:800 4 § de högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. de nationella programmen 5§ vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 2. examensmål 6 § för varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet. nationella inriktningar och särskilda varianter 7 § inom de nationella programmen får det finnas inriktningar och särskilda varianter, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. 8 § inriktningarna är nationella. regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. 9 § frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av statens skolverk. 10 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. gymnasial lärlingsutbildning 11 § inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning. erbjudande av viss utbildning 12 § när en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program. avvikelser från ett nationellt programs innehåll 13 § statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på nationella program. 70 beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 §. beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §. regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket. 14 § om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första stycket. utbildningens längd 15 § de nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. om huvudmannen har fått tillstånd till det av statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande 16 § av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella program i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i 11 §. ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §. utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 17 § utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. sfs 2010:800 18 § elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. 19 § omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng. 20 § utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 3. 71 sfs 2010:800 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen. ämnen, gymnasiearbete och kurser 21 § för varje ämne ska det finnas en ämnesplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ämnesplaner. 22 § i utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete. 23 § utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser. för varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen omfattar. 24 § har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget e, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs. individuell studieplan 25 § för varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. gymnasieexamen 26 § utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. båda dessa examina kallas gymnasieexamen. för elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda. yrkesexamen 27 § yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. gymnasiearbetet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram. 72 högskoleförberedande examen 28 § högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända. behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen behörighet 29 § för de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 30–34 §§. 30 § för behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. 31 § för behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. 32 § en sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande 1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och 2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 33 § en sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av behörighetsreglerna. 34 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar. ansökan 35 § en ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. avser ansökan mer än en sfs 2010:800 73 sfs 2010:800 utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga. om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. beslut om behörighet och mottagande 36 § huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. rätten att fullfölja utbildningen 37 § en elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. 38 § vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning. om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. 39 § om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §§. 40 § rätten att fullfölja utbildningen enligt 37–39 §§ gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 § när det lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll. 41 § i 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun. 74 utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman skyldighet att erbjuda utbildning 42 § hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. mottagande i första hand 43 § av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. 44 § utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till 1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen, 3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 45 §. riksrekryterande utbildning 45 § statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering). regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. 46 § beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. sfs 2010:800 75 sfs 2010:800 mottagande i andra hand 47 § andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand enligt 43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen. yttrande från hemkommunen 48 § innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar 49 § en elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. interkommunal ersättning 50 § en kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). första stycket gäller även ett landsting som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning. 51 § om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. när eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. när det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av statens skolverk. 76 utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola bidrag från hemkommunen 52 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades. bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §. 53 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. 54 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 55 § för utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. för utbildning på särskilda varianter och för sådan utbildning som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av statens skolverk. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. sfs 2010:800 17 kap. utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–15 §§), – bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (16–27 §§), och – bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola (28–36 §§). 77 sfs 2010:800 allmänna bestämmelser de olika introduktionsprogrammen 2 § introduktionsprogrammen är – preparandutbildning, – programinriktat individuellt val, – yrkesintroduktion, – individuellt alternativ, och – språkintroduktion. utbildningens syfte 3 § utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med – preparandutbildning att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå sådan behörighet, – programinriktat individuellt val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet, – yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram, – individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och – språkintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. utbildningens utformning 4 § programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever. yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev. utbildningens omfattning 5 § preparandutbildning ska pågå högst ett år. om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år. 6 § utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning. 78 plan för utbildningen och individuell studieplan 7 § utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. för varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. behörighet 8 § utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 §§ gäller 9–12 §§ för de olika introduktionsprogrammen. 9 § preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program enligt 16 kap. 30 och 31 §. 10 § programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och – i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller – i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. 11 § yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. de står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 12 § språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. ansökan 13 § en ansökan till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ges in till den sökandes hemkommun. om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. sfs 2010:800 79 sfs 2010:800 beslut om behörighet och mottagande 14 § den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot. rätten att fullfölja utbildningen 15 § en elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen, enligt 7 § första stycket, som gällde när utbildningen inleddes. om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands. utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman skyldighet att erbjuda utbildning 16 § hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. utöver vad som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning och kommunen bedömer att de har förutsättningar att klara utbildningen. anordnande av programinriktat individuellt val 17 § en kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram får anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet. utbildning anordnad av landsting 18 § ett landsting får, utöver vad som följer av 17 §, efter överenskommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt alternativ. mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever 19 § en kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas emot enligt första stycket har antagits, får kommunen eller landstinget ta emot andra behöriga sökande till utbildningen. 80 riksrekryterande utbildning 20 § statens skolverk får för programinriktat individuellt val besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. mottagande till utbildningar som inte utformats för en grupp elever 21 § en kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion som inte har utformats för en grupp elever, individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen. även ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har utformats för en grupp elever eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer från. interkommunal ersättning 22 § en kommun som på preparandutbildning har tagit emot en elev som inte är hemmahörande i kommunen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för preparandutbildning. 23 § en kommun som på programinriktat individuellt val har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). första stycket gäller även ett landsting som på programinriktat individuellt val antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24– 27 §§. 24 § den interkommunala ersättningen vid programinriktat individuellt val består av 1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och 2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. ersättning enligt denna punkt ska utgå under högst ett år. 25 § om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara anordnarens självkostnad. om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ersättningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv sfs 2010:800 81 sfs 2010:800 har för motsvarande utbildning. är anordnarens kostnad lägre, ska ersättningen i stället uppgå till den lägre kostnaden. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2. 26 § när det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt 20 §, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av statens skolverk. 27 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning. utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola anordnande av utbildning 28 § en fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och språkintroduktion. en fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet samt yrkesintroduktion. mottagande 29 § huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. 30 § av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola som anordnar programinriktat individuellt val är skyldig att ta emot behöriga sökande till utbildningen. vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till utbildningen följer av 15 kap. 12–14 §§. bidrag från hemkommunen för preparandutbildning 31 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på preparandutbildning vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades. bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 34 §. 32 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. 82 33 § grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den preparandutbildning som kommunen erbjuder. 34 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen. bidrag från hemkommunen för programinriktat individuellt val 35 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på programinriktat individuellt val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades. bidraget består av 1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och 2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år. 36 § bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för det nationella programmet enligt 16 kap. 52–55 §§. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra stycket 2. sfs 2010:800 18 kap. allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–16 §§), – bestämmelser om betyg (17–20 §§), och – bestämmelser om interkommunal ersättning och bidrag till enskild huvudman (21 §). allmänna bestämmelser utbildningens syfte 2 § gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande skolform. av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra barn och ungdomar. 83 sfs 2010:800 målgrupp 3 § utbildningen i gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar vars skolplikt har upphört och som har gått i grundsärskolan eller som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning. program 4 § utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program och individuella program. närmare bestämmelser om program finns i 19 kap. läsår och terminer 5 § utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin. utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås på fyra läsår. huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid. regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och när läsåret ska börja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket. kurser 6 § utbildningen inom varje ämne och ämnesområde ges i form av en eller flera kurser. för varje kurs ska det finnas en kursplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kurser och kursplaner. ansökan 7 § den som ansöker om en plats i gymnasiesärskolan ska ge in sin ansökan till hemkommunen. om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. mottagande och antagning 8 § en elev som har gått ut grundsärskolan har alltid rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. i annat fall ska frågan om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan prövas av elevens hemkommun. ett sådant beslut ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. de ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola med offentlig huvudman om utbildningen påbörjas under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. 9 § huvudmannen prövar frågor om antagning av en elev som ska tas emot i gymnasiesärskolan. 84 huvudmannen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare avgöra om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på 1. ett nationellt program, 2. ett specialutformat program, eller 3. ett individuellt program. utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa ett nationellt eller specialutformat program. information till hemkommunen 10 § när en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. elevers närvaro och information om frånvaro 11 § en elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. avgifter 12 § utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 13 § trots 12 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. i samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. modersmålsundervisning 14 § en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. sådana föreskrifter får innebära att sfs 2010:800 85 sfs 2010:800 modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. individuell studieplan 15 § för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. den ska innehålla uppgifter om det program som eleven går på. de val av kurser som eleven gjort ska också anges. vidare ska det av planen framgå eventuella överenskommelser och om det finns behov av särskilt stöd för att eleven ska nå målen med utbildningen. elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om den individuella studieplanen. utvecklingssamtal 16 § minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella studieplan som grund. en elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. betyg tillämpliga bestämmelser 17 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. betygssättning 18 § betyg ska sättas på varje avslutad kurs. betyg ska dock inte sättas på verksamhetsträning. om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska betyg sättas i enlighet med de bestämmelser som gäller för betygssättning i gymnasieskolan. i övriga fall gäller 19 och 20 §§. 19 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d eller e användas. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. för den elev som inte uppnår kraven för betyget e ska ett intyg utfärdas om att eleven deltagit i kursen. intyget utfärdas av rektorn. 20 § betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till bestämda kunskapskrav. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 86 interkommunal ersättning och bidrag till enskild huvudman 21 § bestämmelser om interkommunal ersättning finns i 19 kap. 22 §. bestämmelser om bidrag från en elevs hemkommun till enskild huvudman finns i 19 kap. 25 §. sfs 2010:800 19 kap. utbildning på program i gymnasiesärskolan kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser om program (2–11 §§), – bestämmelser om utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman (12–22 §§), och – bestämmelser om utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (23–29 §§). allmänna bestämmelser om program nationella program 2 § de nationella programmen i gymnasiesärskolan är – estetiska programmet, – fordonsprogrammet, – handels- och administrationsprogrammet, – hantverksprogrammet, – hotell- och restaurangprogrammet, – industriprogrammet, – medieprogrammet, och – naturbruksprogrammet. för varje nationellt program ska det finnas programmål. 3 § undervisningen på de nationella programmen ska omfatta följande ämnen: – svenska eller svenska som andraspråk, – engelska, – matematik, – samhällskunskap, – religionskunskap, – naturkunskap, – idrott och hälsa, och – estetisk verksamhet. dessutom ska det, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, som ämne finnas modersmål. på estetiska programmet ska det finnas estetiska ämnen som ämnesblock och på övriga program yrkesämnen. det ska också finnas individuellt val och lokalt tillägg. den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. i timplaner finns riktvärden för undervisningens omfattning. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om riktvärden för undervisningstiden för ämnen och ämnesblock på nationella program. 87 sfs 2010:800 specialutformade program 4 § ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program. det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. huvudmannen ska fastställa en plan för varje specialutformat program. om programmet är avsett för en grupp elever, ska huvudmannen även fastställa programmål. bestämmelserna i 3 § ska även tillämpas på undervisningen på specialutformade program. beslut om program 5 § rektorn beslutar, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska gå på. en elev som har tagits emot på ett nationellt eller ett specialutformat program får, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande. individuella program 6 § ett individuellt program ska ge eleven yrkesträning eller verksamhetsträning eller på annat sätt möta elevens speciella utbildningsbehov. programmet kan även syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett specialutformat program. huvudmannen avgör om en elev som tas emot på ett individuellt program ska ges yrkesträning eller verksamhetsträning. 7 § om eleven får yrkesträning ska, såvida rektorn bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa och estetisk verksamhet samt yrkesträning och praktik. rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och sådana verksamhetsområden som anges i 8 §, om eleven har förutsättningar för det. 8 § om eleven får verksamhetsträning ska, såvida rektorn bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsområdena kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt vardagsaktiviteter. praktik får också förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven. rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av verksamhetsområden och sådana ämnen som anges i 7 §, om eleven har förutsättningar för det. 9 § för de elever på det individuella programmet som ska erbjudas modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne. 88 bemyndiganden 10 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 3 §, 2. undervisningen på individuella program för elever som enligt rektors beslut med stöd av 7 och 8 §§ får läsa en kombination av ämnen och verksamhetsområden, 3. avvikelser från 3 § första och andra styckena och timplanerna, om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, samt 4. andra begränsade avvikelser från 3 § första och andra styckena och timplanerna. fullföljande av utbildning 11 § elever som har påbörjat utbildningen i gymnasiesärskolan senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år får, utom i det fall som avses i 23 § andra stycket, fullfölja utbildningen hos huvudmannen under fyra läsår. detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. det som sägs i första stycket om rätt att fullfölja utbildningen gäller även i den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under studietiden. utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman hemkommunens ansvar 12 § för var och en som enligt denna lag har rätt att gå i gymnasiesärskolan ska hemkommunen svara för att sådan utbildning kommer till stånd. denna skyldighet ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar gymnasiesärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt alla i kommunen som har rätt till sådan utbildning. hemkommunen får även komma överens med en annan kommun eller med ett landsting om att någon av dessa i en skolenhet med gymnasiesärskola ska ta emot elever vars gymnasiesärskoleutbildning hemkommunen ansvarar för. mottagande i en annan kommun 13 § en elev har rätt att bli mottagen i en gymnasiesärskola som anordnas av en annan kommun än hemkommunen, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens gymnasiesärskola. innan kommunen fattar beslut om att ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. 14 § en kommun får även i andra fall än som avses i 13 § ta emot en elev från en annan kommun i sin gymnasiesärskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. sfs 2010:800 89 sfs 2010:800 landsting 15 § efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara huvudman för utbildning på nationella, specialutformade och individuella program. erbjudande om utbildning på nationella program 16 § varje kommun ska erbjuda de elever som ska gå på ett nationellt program ett urval av olika program. kommunen ska sträva efter att urvalet ska vara allsidigt. antalet platser på de olika programmen ska anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. ett sådant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. erbjudande om utbildning på specialutformade och individuella program 17 § varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett individuellt program till de elever som ska gå på ett sådant program. detsamma gäller den elev som har tagits emot på ett nationellt program men har avbrutit studierna. ett sådant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. kommunens organisation av sin gymnasiesärskola 18 § varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. placering vid en skolenhet 19 § en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där eleven önskar gå eller elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts ska dock kommunen frångå önskemålet och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymnasiesärskola. kommunen får frångå ett önskemål och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymnasiesärskola, om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska få gå kvar där om inte något annat följer av andra stycket. 90 skolskjuts i hemkommunen 20 § elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns gymnasiesärskola med stöd av 13 eller 14 §§. i de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 21 § en elev som med stöd av 13 § går i en annan kommuns gymnasiesärskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. interkommunal ersättning 22 § hemkommunen ska i sådana fall som avses i 13 § betala ersättning för kostnaderna för elevens utbildning till den kommun som har tagit emot eleven. även i de fall som avses i 14 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, efter ansökan från någon av de berörda kommunerna, besluta vilket belopp som hemkommunen ska betala till den kommun som har tagit emot eleven. en kommuns skyldighet att betala ersättning enligt första eller andra stycket gäller endast för sådana elever vars hemkommuner var skyldiga att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen påbörjades. utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola mottagande 23 § varje fristående skola med gymnasiesärskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med offentlig huvudman. sfs 2010:800 91 sfs 2010:800 huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 27 § andra stycket. urval 24 § om det inte finns plats för alla sökande till en fristående skola med gymnasiesärskola, ska urvalet göras på grunder som statens skolinspektion godkänner. bidrag från hemkommunen 25 § hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. bidraget består av ett grundbelopp enligt 26 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 27 §. 26 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasiesärskola som kommunen erbjuder. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommunen inte erbjuder utbildning i gymnasiesärskolan. 27 § tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. skolskjuts 28 § hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i fristående gymnasiesärskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 20 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. insyn 29 § den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. 92 20 kap. kommunal vuxenutbildning kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–9 §§), – bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (10–15 §§), – bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (16– 23 §§), – bestämmelser om betyg (24–31 §§), – bestämmelser om validering (32 och 33 §§), och – bestämmelser om intyg (34 och 35 §§). allmänna bestämmelser övergripande mål 2 § målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. de ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. de som fått minst utbildning ska prioriteras. utbildningens nivåer 3 § kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå. utbildningens syfte 4 § utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. kurser och gymnasiepoäng 5 § utbildningen bedrivs i form av kurser och på gymnasial nivå även i form av ett gymnasiearbete. på gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng. 6 § för varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. sådana före- sfs 2010:800 93 sfs 2010:800 skrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser. avgifter 7 § utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna. avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats. individuella studieplaner 8 § för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. rätt att fullfölja utbildningen 9 § den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§. kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå kommunens ansvar 10 § hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning. varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. 94 rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå 11 § en vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där. första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. av 24 kap. 10 § framgår att kriminalvården ansvarar för deras utbildning. utbildning på ett annat språk än svenska 12 § om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. ansökan och mottagande 13 § en ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. en sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 § är uppfyllda. 14 § om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 §. den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. den andra huvudmannen får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbildningen. interkommunal ersättning 15 § en kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen. sfs 2010:800 95 sfs 2010:800 kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå huvudmannens ansvar 16 § varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19 § har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. 17 § varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. 18 § ett landsting får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. efter överenskommelse med en kommun får landstinget tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden. rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå 19 § en vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet. den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller ett landsting om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. i ett sådant fall är hemkommunen skyldig att ersätta den mottagande kommunens kostnader. bestämmelserna i 15 kap. 32 § ska tilllämpas när det gäller ungdomar till och med första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. behörighet till utbildning på gymnasial nivå 20 § en vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och 4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där. första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. av 24 kap. 10 § framgår att kriminalvården ansvarar för deras utbildning. 96 ansökan 21 § en ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse. åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan huvudman. ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkommun. mottagande 22 § den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörighetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda. en kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun och ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. antagning 23 § den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om en sökande ska antas till utbildningen. detta gäller inte en sökande som avses i 19 §. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande. betyg tillämpliga bestämmelser 24 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. betygssättning 25 § betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiearbetet i övrigt. sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser. 26 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d, e eller f användas. betyg för godkända resultat betecknas med a, b, c, d och e. högsta sfs 2010:800 97 sfs 2010:800 betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. betyg för icke godkänt resultat betecknas med f. 27 § betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier. betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i ämnesplaner som kunskapskrav. betygskriterier ska finnas för varje kurs i utbildning på grundläggande nivå där betyg ska sättas. kunskapskrav ska finnas för varje kurs i utbildning på gymnasial nivå där betyg ska sättas. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om betygskriterier och kunskapskrav. 28 § om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana kriterier eller krav. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla kraven för ett visst kriterium eller nå ett visst kunskapskrav. de kriterier eller krav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 29 § om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen. prövning 30 § den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbete. detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. den som är elev i gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven har fått minst betyget e på kursen eller gymnasiearbetet. prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbete, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner eller ämnesplaner som betygskriterier respektive kunskapskrav. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om prövning. 31 § prövningen ska göras av en eller flera lärare. om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn. 98 validering 32 § en elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. 33 § den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. intyg 34 § den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser. 35 § rektorn utfärdar intyg. vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg. sfs 2010:800 21 kap. särskild utbildning för vuxna kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–9 §§), – bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå (10–12 §§), – bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå (13– 16 §§), – bestämmelser om betyg (17–20 §§), – bestämmelser om validering (21 och 22 §§), och – bestämmelser om intyg (23 och 24 §§). 99 sfs 2010:800 allmänna bestämmelser övergripande mål 2 § målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. de ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. de som fått minst utbildning ska prioriteras. av 29 kap. 8 § följer att det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra vuxna. utbildningens nivåer 3 § kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för vuxna. utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå. utbildningens syfte 4 § utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsärskolan ska ge. utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan ska ge. kurser 5 § utbildningen bedrivs i form av kurser. för varje kurs ska det finnas en kursplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. avgifter 6 § utbildningen ska vara avgiftsfri. det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna. avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats. ansökan, mottagande och antagning 7 § en ansökan om att delta i utbildning ska ges in till den sökandes hemkommun. 100 om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. ett sådant yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till tidigare överenskommelse. den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. en huvudman är skyldig att till sin utbildning ta emot sökande som kommer från andra kommuner, om hemkommunerna har åtagit sig att svara för kostnaderna för deras utbildning. den huvudman som anordnar en utbildning på gymnasial nivå beslutar om en sökande ska antas till utbildningen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande till utbildning på gymnasial nivå. individuella studieplaner 8 § för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. rätt att fullfölja utbildningen 9 § den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§. särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå kommunens ansvar 10 § hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning. varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. sfs 2010:800 101 sfs 2010:800 rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå 11 § en vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. av 24 kap. 10 § framgår att kriminalvården ansvarar för deras utbildning. utbildning på ett annat språk än svenska 12 § om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå huvudmannens ansvar 13 § varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. 14 § varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning. 15 § ett landsting får efter överenskommelse med en kommun tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå. behörighet till utbildning på gymnasial nivå 16 § en vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och 4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. av 24 kap. 10 § framgår att kriminalvården ansvarar för deras utbildning. 102 betyg tillämpliga bestämmelser 17 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. betygssättning 18 § betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på kurser som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan. inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar träningsskolan ska, i stället för betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas efter avslutad kurs. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning. sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser. 19 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d eller e användas. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. för den elev som inte uppnår betyget e utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. 20 § betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier. betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om betygskriterier. validering 21 § en elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. 22 § den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. intyg 23 § den som genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. i 18 § andra stycket och 19 § finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i vissa andra fall. sfs 2010:800 103 sfs 2010:800 huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser. 24 § rektorn utfärdar intyg. vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg. 22 kap. utbildning i svenska för invandrare kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–17 §§), – bestämmelser om betyg (18–25 §§), – bestämmelser om validering (26 och 27 §§), och – bestämmelser om intyg (28 och 29 §§). allmänna bestämmelser övergripande mål 2 § målet för utbildning i svenska för invandrare är att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. de ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. utbildningens syfte 3 § utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. kurser 4 § utbildningen bedrivs i form av kurser. för varje kurs ska det finnas en kursplan. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner. 104 avgifter 5 § utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. utbildningens omfattning 6 § utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. samverkan med arbetslivet 7 § huvudmannen ska i samarbete med arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som – arbetslivsorientering, – validering, – praktik, eller – annan utbildning. huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. 8§ utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete. sfs 2010:800 9 § huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning. individuella studieplaner 10 § för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. kommunens ansvar 11 § hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 13 § har rätt att delta i utbildningen. 105 sfs 2010:800 utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till utbildning i svenska för invandrare inträtt. om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader. 12 § varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen. rätt att delta 13 § en person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, och 2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. en finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men är bosatt i finland nära gränsen till sverige och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare. 14 § den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen. mottagande 15 § huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen. rätt att fullfölja utbildningen 16 § den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§. 17 § den för vilken utbildningen har upphört enligt 16 § andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl för det. betyg tillämpliga bestämmelser 18 § allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. 106 betygssättning 19 § betyg ska sättas på varje avslutad kurs. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om betygssättning. 20 § som betyg ska någon av beteckningarna a, b, c, d, e eller f användas. betyg för godkända resultat betecknas med a, b, c, d eller e. högsta betyg betecknas med a och lägsta betyg med e. betyg för icke godkänt resultat betecknas med f. 21 § betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier. betygskriterier ska finnas för varje kurs. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om betygskriterier. 22 § om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla kraven för ett visst kriterium. de kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 23 § om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen. prövning 24 § den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning. detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om prövning. 25 § prövningen ska göras av en eller flera lärare. om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn. validering 26 § en elev i utbildning i svenska för invandrare kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännan- sfs 2010:800 107 sfs 2010:800 de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. 27 § den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. intyg 28 § den som genomgått en kurs i utbildning i svenska för invandrare och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter viss utbildning. 29 § rektorn utfärdar intyg. vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg. 23 kap. entreprenad och samverkan entreprenad 1 § kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad). de bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad. 2 § inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad. 3 § inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad. 108 4 § inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad. inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad. 5 § om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än som anges i 2 och 4 §§ medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad. 6 § om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. 7 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 2 § och om sådan undervisning på entreprenad som avses i 4 och 5 §§. samverkan sfs 2010:800 8 § en kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. en kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. 9 § en kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ till ett landsting, om kommunen och landstinget är överens om detta. på samma sätt får ett landsting överlåta ansvaret till en kommun. staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret för de medicinska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ till en kommun eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget är överens om detta. 10 § staten får som huvudman för sameskolan, efter avtal med en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan. 109 sfs 2010:800 24 kap. särskilda utbildningsformer kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – internationella skolor (2–7 §§), – utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§), – utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §), – utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare (11–15 §§), – utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution (16–19 §§), – utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20–22 §§), – annat sätt att fullgöra skolplikten (23–25 §§), och – bemyndiganden (26 §). internationella skolor grundskolenivå 2 § den som har skolplikt och som för endast en kortare tid är bosatt i sverige eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på grundskolenivå får fullgöra sin skolplikt i en godkänd sådan skola. detta gäller dock inte sådana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. statens skolinspektion prövar frågor om godkännande av internationella skolor på grundskolenivå. med internationell skola på grundskolenivå avses en skola med enskild huvudman som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan. för godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. utbildningen ska förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ska ges i den omfattning som de elever som är bosatta i sverige för kortare tid behöver. regeringen får besluta att en internationell skola på grundskolenivå får ta emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de ska fullgöra skolplikten vid skolan. 3 § huvudmannen för en godkänd internationell skola på grundskolenivå ska av statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 4 § om 1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en internationell läroplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska förhållanden i den utsträckning som är rimlig, 2. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska skolväsendet, 3. elever som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt stöd, 4. eleverna erbjuds sådan elevhälsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas inom grundskolan, 5. elevavgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt, 110 6. skolan är öppen för alla elever som avses i 4 §, med undantag för sådana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan, 7. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på grunder som skolinspektionen godkänner, 8. vårdnadshavare och elever ges tydlig information om den internationella skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola kan innebära vid fortsatt skolgång i det svenska skolväsendet, och 9. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra föreskrifter som avser internationella skolor på grundskolenivå. skolinspektionen ska i beslutet om rätt till bidrag ange det högsta antal elever som är folkbokförda i sverige som omfattas av huvudmannens bidragsrätt. 4 § elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för en godkänd internationell skola för en elev som enligt 2 § får fullgöra sin skolplikt där, om eleven är folkbokförd i sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag för eleven. bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven fyller sex år och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra stycket, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en internationell skola på grundskolenivå. om inte kommunen och skolan har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. varje bidragsår börjar den 1 januari. gymnasienivå 5 § om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till international baccalaureate (internationell skola på gymnasienivå), ska statens skolinspektion förklara huvudmannen berättigad till sådant bidrag som avses i 6 § om 1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en internationell läroplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska förhållanden i den utsträckning som är rimlig, 2. utbildningen som helhet är likvärdig med utbildningen i gymnasieskolan, 3. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska skolväsendet, 4. utbildningen förmedlar kunskaper som underlättar fortsatta studier utomlands, sfs 2010:800 111 sfs 2010:800 5. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ges i den omfattning som behövs för de elever som under kortare tid är bosatta i sverige, 6. elever som avses i 6 § första stycket som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt stöd, 7. elever som avses i 6 § första stycket erbjuds sådan elevhälsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan, 8. elevavgiften för elever som avses i 6 § första stycket är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt, 9. skolan är öppen för alla elever som avses i 6 § första stycket, med undantag för sådana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan, 10. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på grunder som skolinspektionen godkänner, 11. sådana elever som avses i 6 § första stycket och deras vårdnadshavare ges tydlig information om skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola på gymnasienivå kan innebära vid fortsatt utbildning i sverige, och 12. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra föreskrifter som avser internationella skolor på gymnasienivå. skolinspektionen ska, för annan utbildning än sådan som leder fram till international baccalaureate, i beslutet om rätt till bidrag ange vilket nationellt program utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende. i beslutet ska skolinspektionen även ange det högsta antal elever som är folkbokförda i sverige som omfattas av huvudmannens bidragsrätt. 6 § elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för den internationella skolan för en elev som genomgår sådan utbildning som avses i 5 § om 1. eleven är folkbokförd i sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag för eleven, 2. eleven antingen för en kortare tid är bosatt i sverige eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå, och 3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började. bidraget enligt första stycket ska uppgå till det belopp som hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt första stycket om dessa och huvudmannen för den internationella skolan inte kommer överens om beloppet. för en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett extra bidrag. bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet under förutsättning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått i en av kommunen erbjuden gymnasieutbildning. kommunen behöver dock inte lämna extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 112 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en internationell skola på gymnasienivå. om inte kommunen och huvudmannen har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. varje bidragsår börjar den 1 januari. insyn 7 § den kommun där den internationella skolan är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet. utbildning vid särskilda ungdomshem utbildning för skolpliktiga 8 § under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet. den ska med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall grundsärskolan eller specialskolan. utbildning för icke skolpliktiga 9 § den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i kompletterande utbildning på grundskolenivå eller motsvarande eller i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt 10 § för intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. för sådan utbildning ansvarar kriminalvården. utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare 11 § den som enligt 22 kap. 13 § har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare, om 1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och sfs 2010:800 113 sfs 2010:800 2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen. 12 § vad som sägs i 22 kap. 2–10, 13, 14, 16 och 17 §§ om utbildning i svenska för invandrare gäller också en folkhögskolas motsvarande utbildning som en person är behörig att delta i enligt 14 §. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen ska gälla för sådan utbildning. 13 § den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare enligt bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin hemkommun. 14 § kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande enligt 22 kap. 15 § förklara eleven behörig att delta i utbildning i folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare om 1. de villkor som anges i 11 § är uppfyllda, och 2. anmälan har lämnats enligt 13 §. 15 § en folkhögskola som till sin utbildning i svenska för invandrare har antagit en elev som har förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 14 §, har rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun. ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen utbildning i svenska för invandrare. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som ersättning får lämnas. utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem 16 § om ett barn vårdas på sjukhus eller någon annan institution, ska huvudmannen för institutionen svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem. särskild undervisning 17 § för sådana elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen. sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. 114 18 § särskild undervisning enligt 17 § ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det. huvudman 19 § särskild undervisning enligt 17 § anordnas av den kommun där institutionen är belägen. sådan undervisning ska stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför skolväsendet. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska gälla i stället för första stycket i de fall där institutionen är belägen i två eller flera kommuner. utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats särskild undervisning 20 § för sådana elever som avses i 17 § men som inte vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. 21 § särskild undervisning enligt 20 § ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det. särskild undervisning får ges i hemmet endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker. huvudman 22 § särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i. annat sätt att fullgöra skolplikten förutsättningar för medgivande 23 § ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. medgivande ska lämnas om 1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag, 2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl. 24 § medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder. under dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. medgivandet ska återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns. ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas. 25 § frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun eller, om barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7 kap. 6 § kan vara grund sfs 2010:800 115 sfs 2010:800 för att fullgöra skolplikten i specialskolan, av specialpedagogiska skolmyndigheten. bemyndigande 26 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning som avses i detta kapitel. 25 kap. annan pedagogisk verksamhet kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (2 §), – öppen förskola (3 §), – öppen fritidsverksamhet (4 §), – omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (5 §), – övergripande krav på verksamheten (6–9 §§), och – bidrag (10–16 §§). pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 2 § kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. öppen förskola 3 § en kommun får anordna öppen förskola som komplement till förskola och pedagogisk omsorg. den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap. öppen fritidsverksamhet 4 § enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. 116 omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds 5 § kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. övergripande krav på verksamheten utgångspunkter 6 § sådan verksamhet som avses i 2–5 §§ ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. kvalitetskrav 7 § sådan verksamhet som avses i 2–5 §§ ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. för bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. uppföljning och utvärdering 8 § en kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan verksamhet som avses i 2–5 §§. om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i sådan verksamhet som avses i 2–5 §§ ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. avgifter 9 § för plats i sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § och som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt för sådan omsorg som avses i 5 § får avgifter tas ut på det sätt som anges i 8 kap. 16 § första stycket respektive 14 kap. 12 §. sfs 2010:800 117 sfs 2010:800 bidrag pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 10 § den kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet, 2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet, 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket, och 4. avgifterna inte är oskäligt höga. kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. 11 § hemkommunen ska lämna bidrag till en huvudman som har rätt till bidrag enligt 10 § för varje barn som tas emot. bidraget består av ett grundbelopp enligt 12 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 13 §. hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag till fler än två huvudmän för samma barn eller till mer än en huvudman för pedagogisk omsorg för ett barn som också går i förskola. om barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, är kommunen inte skyldig att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. hemkommunen ska bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för verksamheterna. när barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras vårdnadshavare arbetar får kommunen inte lämna bidrag för fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra som har tagits emot. 12 § grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. om kommunen inte tillhandahåller pedagogisk omsorg ska bidraget bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll och omfattning. 13 § tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 118 14 § hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den omfattning som den är skyldig att erbjuda förskola enligt 8 kap. respektive fritidshem enligt 14 kap. öppen fritidsverksamhet 15 § om en enskild som har godkänts som huvudman för fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag lämnas av hemkommunen, om kommunen där verksamheten är belägen har tillförsäkrats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga. bidraget ska bestämmas med hänsyn till huvudmannens åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen motsvarande verksamhet. om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. övriga verksamheter 16 § en kommun får även lämna bidrag till verksamhet som avses i 3–5 §§ och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillförsäkrats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga. sådant bidrag bör bestämmas på det sätt som anges i 12 § andra stycket. sfs 2010:800 26 kap. tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – tillsyn (2–9 §§), – ingripanden vid tillsyn (10–18 §§), – statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och – nationell uppföljning och utvärdering (24–27 §§). tillsyn definition av tillsyn 2 § med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. 119 sfs 2010:800 tillsynens omfattning 3 § statens skolinspektion har tillsyn över 1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag, 2. utbildning som avses i 29 kap. 17 §, 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt 29 kap. 9 §, och 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §. första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet. 4 § en kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §. kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. 5 § socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid rh-anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. tillträde till lokaler och andra utrymmen 6 § en tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. uppgiftsskyldighet 7 § den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen. regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och behövs för tillsynen ska vara skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar, handlingar och annat material. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas. 8 § tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet. 120 förebyggande åtgärder 9 § tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. ingripanden vid tillsyn föreläggande 10 § en tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. anmärkning 11 § en tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. avstående från ingripande 12 § en tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om 1. överträdelsen är ringa, 2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller 3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande. återkallelse 13 § en tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om 1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och 2. missförhållandet är allvarligt. 14 § ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 6 §. 15 § återkallelse enligt 13 § får beslutas även om rättelse har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör grund för återkallelse. 16 § tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft. sfs 2010:800 121 sfs 2010:800 statliga åtgärder för rättelse 17 § statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen eller landstinget 1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och 2. grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget. tillfälligt verksamhetsförbud 18 § om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse enligt 13 § eller ett beslut om statliga åtgärder för rättelse enligt 17 § kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare. beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat beslutas och får gälla i högst sex månader. statlig kvalitetsgranskning uppdrag 19 § statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel. inriktningen 20 § granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. tillträde till lokaler och andra utrymmen 21 § statens skolinspektion har för kvalitetsgranskningen rätt att på plats granska sådan verksamhet som ska granskas. skolinspektionen har i den omfattning det behövs för kvalitetsgranskningen rätt till tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. uppgiftsskyldighet 22 § den vars verksamhet granskas ska på begäran av statens skolinspektion lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar och övrigt material som behövs för granskningen. regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser 122 den granskade verksamheten och behövs för granskningen ska vara skyldig att på begäran av skolinspektionen lämna upplysningar, handlingar och annat material. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas. 23 § statens skolinspektion får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 22 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet. nationell uppföljning och utvärdering uppdrag 24 § statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera 1. skolväsendet, 2. övriga utbildningar och verksamheter som står under statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och 3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild. uppgiftsskyldighet 25 § en huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är föremål för nationell uppföljning och utvärdering ska till statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen. regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser verksamheten och behövs för uppföljningen och utvärderingen ska vara skyldig att på begäran av skolverket lämna uppgifter om verksamheten. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska lämnas. 26 § statens skolverk får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 25 § första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 25 § andra stycket att fullgöra sin skyldighet. vite 27 § ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite. om det finns anledning att anta att en person som är föremål för föreläggandet har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den gärningen. sfs 2010:800 123 sfs 2010:800 27 kap. skolväsendets överklagandenämnd inledande bestämmelse 1 § för prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, skolväsendets överklagandenämnd. sammansättning 2 § nämnden ska bestå av en ordförande och fem andra ledamöter, av vilka en ska vara ersättare för ordföranden. ordföranden och ersättaren för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap både vad gäller barns och elevers förhållanden och behov och vad gäller skolverksamheten i övrigt. det ska finnas högst två ersättare för de övriga ledamöterna. 3 § ledamöterna i nämnden och deras ersättare utses av regeringen för en period om minst tre år. muntlig förhandling 4 § nämnden ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det, förhandlingen inte är obehövlig och inte särskilda skäl talar mot det. till muntlig förhandling ska den som är part kallas. att en part uteblir från en muntlig förhandling hindrar inte att nämnden handlägger och avgör ärendet. 5 § muntlig förhandling enligt 4 § ska vara offentlig. om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. 6 § en kallelse till muntlig förhandling ska innehålla en upplysning om betydelsen enligt 4 § andra stycket av att en part uteblir från förhandlingen. en enskild part som inställt sig till muntlig förhandling får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om nämnden finner att parten skäligen bör ersättas för sin inställelse. nämnden får bevilja förskott på ersättningen. regeringen meddelar närmare föreskrifter om ersättning och förskott. 28 kap. överklagande kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2–11 §§), – överklagande hos skolväsendets överklagandenämnd (12–17 §§), och – överklagandeförbud (18 §). 124 överklagande hos allmän förvaltningsdomstol beslut av statens skolinspektion 2 § beslut av statens skolinspektion får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 24 kap. 2 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §, 2. rätt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13–15 §§, 3. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §, 4. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller 5. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. beslut av statens skolverk 3 § beslut av statens skolverk får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. beslut av högskoleverket 4 § beslut av högskoleverket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om utfärdande av behörighetsbevis enligt 2 kap. 15 §. beslut av en kommun eller ett landsting 5 § beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. 25 §, 3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §, 4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, 5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 19 kap. 20 § första stycket eller 19 kap. 21 § första stycket, 6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 §, 7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §, 8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §, 9. bidrag enligt 25 kap. 11 §, 10. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller 11. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. sfs 2010:800 125 sfs 2010:800 beslut av en enskild huvudman 6 § beslut av en enskild huvudman får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §. den enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart. beslut av specialpedagogiska skolmyndigheten 7 § beslut av specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, 2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller 3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §. beslut av sameskolstyrelsen 8 § beslut av sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller 2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 16 § första stycket. beslut av en rektor 9 § beslut av en rektor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14 §, 17 § tredje stycket eller 19 § tredje stycket, och 2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen enligt 7 kap. 19 §. om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. prövningstillstånd 10 § prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt 2–9 §§. motpart i vissa fall 11 § när en kommun överklagar ett beslut om godkännande av enskild som huvudman för utbildning enligt 2 kap. 5 § är förutom den enskilde även statens skolinspektion motpart till kommunen hos allmän förvaltningsdomstol. 126 överklagande hos skolväsendets överklagandenämnd beslut av en kommun eller ett landsting 12 § beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 §, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket, 3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §, 5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket, 11 kap. 29 § andra stycket eller 19 kap. 19 § andra stycket, 7. behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, 8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 8 § andra stycket, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket eller 22 §, till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 § tredje stycket eller till utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 15 §, 10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 16 § andra stycket, 11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket eller utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 17 §, 12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller 13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. beslut av en enskild huvudman 13 § beslut av en enskild huvudman får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. behörighet och mottagande enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, eller 2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande. sfs 2010:800 127 sfs 2010:800 beslut av specialpedagogiska skolmyndigheten 14 § beslut av specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §, 2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 3. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller 4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. beslut av sameskolstyrelsen 15 § beslut av sameskolstyrelsen får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §, 2. åtgärder enligt 13 kap. 16 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller 3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet. beslut av en rektor 16 § beslut av en rektor får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §, 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §, eller 3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §. vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § 17 § beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § i fråga som avses i samma paragraf får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd. beslutet får överklagas endast av den som har begärt utbildningen. ett beslut om placering vid en viss skolenhet får dock inte överklagas. överklagandeförbud 18 § andra beslut enligt denna lag än som anges i detta kapitel får överklagas bara om överklagande får ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). ett beslut i fråga om antagning till utbildning får dock inte överklagas. beslut av skolväsendets överklagandenämnd med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. 128 29 kap. övriga bestämmelser kapitlets innehåll 1 § i detta kapitel finns bestämmelser om – bosättning (2–5 §§), – hemkommun och hemlandsting (6 §), – utlandssvenska elever (7 §), – personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §), – information om icke skolpliktiga ungdomar (9 §), – handläggning (10 och 11 §§), – talerätt (12 §), – samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §), – tystnadsplikt (14 §), – riksinternatskolor (15 och 16 §§), – international baccalaureate (17 §), – överlämnande av betygshandlingar (18 §), – informationsskyldighet (19 §), och – övriga bemyndiganden (20–29 §§). bosättning 2 § med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som 1. omfattas av 1 § första eller tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716), 3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av eu-rätten, avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ees) eller avtalet mellan europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, eller 4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3. begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §. 3 § de personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. de har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. de personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. 4 § en person som avses i 2 § andra stycket 1 ska anses som bosatt i sverige även om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. detta sfs 2010:800 129 sfs 2010:800 gäller fram till dess att personen lämnar sverige under förutsättning att han eller hon inte håller sig undan så att ett sådant beslut inte kan verkställas. 5 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag för personer som inte anses som bosatta i sverige eller som inte har rätt till utbildning enligt 3 §. hemkommun och hemlandsting 6 § med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som personen är folkbokförd i. för den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. detsamma gäller den som är kvarskriven i en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481). med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen hör till. utlandssvenska elever 7 § med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att också annan ska anses som utlandssvensk elev. personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning 8 § det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller en sådan funktionsnedsättning som avses i första stycket. i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. information om icke skolpliktiga ungdomar 9 § en hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. 130 handläggning 10 § i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas: – 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen, – 15 § om anteckning av uppgifter, – 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter, – 20 § om motivering av beslut, – 21 § om underrättelse av beslut, och – 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande. i sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ förvaltningslagen tillämpas. bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag. det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning. 11 § i ärenden där beslut får överklagas enligt 28 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23–25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas. talerätt 12 § den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder. samverkan och anmälan till socialnämnden 13 § huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. i fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). tystnadsplikt 14 § den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja sfs 2010:800 131 sfs 2010:800 vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. för det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). riksinternatskolor 15 § efter ansökan från en kommun eller en enskild som har godkänts som huvudman för fristående skola med grundskola eller gymnasieskola och som bedriver utbildning vid en internatskola, får regeringen besluta att ge internatskolan ställning av riksinternatskola. en riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna grundskola och gymnasieskola eller endera av dessa skolformer, för i första hand utlandssvenska elever. regeringen får medge att huvudmannen för en riksinternatskola vid sidan av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till international baccalaureate. 16 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om utbildningen vid riksinternatskolor. regeringens föreskrifter får avvika från bestämmelser i denna lag. international baccalaureate 17 § en elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till international baccalaureate (ib). skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då ib-utbildningen påbörjades och endast om utbildningsanordnarens avgifter till international baccalaureate office betalas av staten. om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning betalas med ett belopp som statens skolverk beslutar. för internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns särskilda bestämmelser om bidrag för ib-utbildning. överlämnande av betygshandlingar 18 § huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen. informationsskyldighet 19 § kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har godkänt eller förklarat berättigad 132 till bidrag. informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§. övriga bemyndiganden 20 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ledamöter eller andra företrädare i organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom skolväsendet utses och entledigas av enskilda. 21 § regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom skolväsendet. när det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom gymnasiesärskolan får regeringen meddela föreskrifter om att enskilda och andra får anordna mer av utbildningen än som följer av första stycket. för medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket. 22 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. i sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag. 23 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom skolväsendet. i sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag. undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella program eller introduktionsprogram. 24 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om 1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet, 2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses i 1, och 3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg. 25 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en enskild huvudman att lämna uppgifter om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning över verksamheten. sfs 2010:800 133 sfs 2010:800 26 § regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 25 § och 25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats. 27 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad som anges i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§, 10 kap. 37–39 §§, 11 kap. 36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap. 31–34 §§ och 19 kap. 25–27 §§, när bidraget avser en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §. 28 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov. 29 § vid extraordinära händelser i fredstid som har betydande inverkan på möjligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att tillförsäkra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har rätt till enligt denna lag. i sådana föreskrifter får undantag göras från bestämmelser om utbildningens utformning, omfattning och förläggning. föreskrifterna ska vara tidsbegränsade. föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). på regeringens vägnar fredrik reinfeldt jan björklund (utbildningsdepartementet) 134 bilaga 1 sfs 2010:800 timplan för grundskolan undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper totalt ämnen bild hem- och konsumentkunskap idrott och hälsa musik slöjd svenska eller svenska som andraspråk engelska matematik geografi historia religionskunskap samhällskunskap biologi fysik kemi teknik språkval elevens val totalt garanterat antal timmar därav skolans val 230 118 500 230 330 1 490 480 900 885 800 320 382 6 665 600 vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. 135 sfs 2010:800 nationella program yrkesprogram barn- och fritidsprogrammet bygg- och anläggningsprogrammet el- och energiprogrammet fordons- och transportprogrammet handels- och administrationsprogrammet hantverksprogrammet hotell- och turismprogrammet industritekniska programmet naturbruksprogrammet restaurang- och livsmedelsprogrammet vvs- och fastighetsprogrammet vård- och omsorgsprogrammet högskoleförberedande program ekonomiprogrammet estetiska programmet humanistiska programmet naturvetenskapsprogrammet samhällsvetenskapsprogrammet teknikprogrammet bilaga 2 136 bilaga 3 sfs 2010:800 poängplan för nationella program i gymnasieskolan ämne gymnasiepoäng de ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de nationella programmen (gymnasiegemensamma ämnen). yrkesprogram svenska eller svenska som andraspråk engelska matematik idrott och hälsa historia samhällskunskap religionskunskap naturkunskap högskoleförberedande program svenska eller svenska som andraspråk engelska matematik idrott och hälsa historia samhällskunskap religionskunskap naturkunskap ämnen genom vilket programmet får sin karaktär yrkesprogram högskoleförberedande program individuellt val gymnasiearbete 300 200 100/200/300* 100 50/100/200** 100/200*** 50 100**** 100 100 100 100 50 50 50 50 1 600 950/1 050/1 100***** 200 100 summa gymnasiepoäng 2 500 *estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300. **teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200. ***ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100. ****på naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi. *****ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050. 137 thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2010

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:800 Skollag

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se

SFS 2010:800 Skol­lag

Vik­tiga lagar inom sko­lju­ri­di­ken

JP Info­nets sko­lju­ri­diska tjäns­ter

Om Lag­bo­ken.se

SFS 2010:800 Skollag

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se