SFS 2005:468 Lag om änd­ring i lagen (1990:52) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vård av unga

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling sfs 2005:468 lag om änd­ring i lagen (1990:52) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vård av unga; utfär­dad den 9 juni 2005. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om lagen (1990:52) med sär­skilda bestäm­mel­ser om vård av unga dels att 12, 15 a, 16, 17, 19, 20, 42 och 43 §§ skall ha föl­jande lydelse, dels att det i lagen skall infö­ras tre nya para­gra­fer, när­mast före rubri­ken sär­skilda befo­gen­he­ter 14 a § samt när­mast före rubri­ken upp­hö­rande av vård 20 a och 20 b §§, av föl­jande lydelse. 12 §2 för vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behö­ver stå under sär­skilt nog­grann till­syn skall det fin­nas sär­skilda ung­doms­hem. om soci­al­nämn­den har beslu­tat att den unge skall vis­tas i ett hem som avses i första styc­ket skall sta­tens insti­tu­tions­sty­relse anvisa plats i ett sådant hem. får någon som till­hör hälso-​​ och sjuk­vårds­per­so­na­len och är verk­sam vid ett sär­skilt ung­doms­hem kän­ne­dom om att den unge har en sådan smitt­sam sjuk­dom som enligt 1 kap. 3 § andra styc­ket smitt­skydds­la­gen (2004:168) utgör all­män­far­lig sjuk­dom, skall sta­tens insti­tu­tions­sty­relse under­rät­tas, om det inte står klart att det inte finns risk för smitt­sprid­ning. 14 a § sta­tens insti­tu­tions­sty­relse skall följa upp verk­sam­he­ten enligt denna lag. upp­följ­ningen skall omfatta tiden såväl under som efter avslu­tad vård. soci­al­nämn­den skall till sta­tens insti­tu­tions­sty­relse lämna de upp­gif­ter om enskilda som sta­tens insti­tu­tions­sty­relse behö­ver för att full­göra den skyl­dig­het som föl­jer av första styc­ket. 15 a §3 den intagne har rätt att ringa och ta emot tele­fon­sam­tal, ta emot besök samt vis­tas utan­för hem­met i den utsträck­ning som lämp­li­gen kan ske. den intagne får dock för­väg­ras tele­fon­sam­tal och besök, om det kan även­tyra vår­den eller ord­ningen vid hem­met. en vis­telse utan­för hem­met skall avse en på för­hand bestämd tid, dock högst fyra vec­kor. utkom från tryc­ket den 17 juni 2005 1 2 prop. 2004/05:123, bet 2004/05:sou15, rskr. 2004/05:271. senaste lydelse 2004:182. 3 senaste lydelse 2001:466. 1 sfs 2005:468 beslut om inskränk­ning i rät­ten att föra tele­fon­sam­tal eller ta emot besök samt om vis­telse utan­för hem­met fat­tas av sta­tens insti­tu­tions­sty­relse. beslut om vis­telse utan­för hem­met skall fat­tas efter sam­råd med soci­al­nämn­den. i lagen (1996:981) om besöksin­skränk­ningar vid viss tvångs­vård finns bestäm­mel­ser om besök på vår­din­sti­tu­tio­ner enligt denna lag. 16 §4 den som omfat­tas av bestäm­mel­serna i 15 § får inte inneha nar­ko­tika, alko­hol­hal­tiga dryc­ker, andra berus­nings­me­del, sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om för­bud mot vissa dop­nings­me­del eller sådana varor som omfat­tas av lagen (1999:42) om för­bud mot vissa häl­so­far­liga varor eller injek­tions­spru­tor, kany­ler eller andra före­mål som är sär­skilt ägnade att använ­das för miss­bruk av eller annan befatt­ning med nar­ko­tika. den unge får inte hel­ler inneha något annat som kan vara till men för vår­den eller ord­ningen vid hem­met. om sådan egen­dom påträf­fas, skall den omhän­der­tas. 17 §5 om det behövs, får den som omfat­tas av bestäm­mel­serna i 15 § kropps­vi­si­te­ras eller ytligt kropps­be­sik­ti­gas, vid ankomst till hem­met, för kon­troll av att denne inte bär på sig något som han eller hon inte får inneha där. det­samma gäl­ler om det under vis­tel­sen i hem­met upp­kom­mer miss­tanke att sådan egen­dom skall påträf­fas hos honom eller henne. all den hän­syn som omstän­dig­he­terna med­ger skall iakt­tas vid kropps­vi­si­ta­tion och ytlig kropps­be­sikt­ning. om möj­ligt skall ett vittne när­vara. 19 §6 den som omfat­tas av bestäm­mel­serna i 15 § får under­kas­tas över­vak­ning av sina brev och andra för­sän­del­ser, om detta behövs med hän­syn till ord­ningen vid hem­met eller till den unges sär­skilda för­hål­lan­den. för detta ända­mål får sta­tens insti­tu­tions­sty­relse öppna och ta del av för­sän­del­ser som kom­mer till eller sänds från den unge. om en ankom­mande för­sän­delse inne­hål­ler egen­dom som den unge inte får inneha enligt 16 §, skall egen­do­men omhän­der­tas. brev mel­lan den unge och en svensk myn­dig­het eller advo­kat eller hans eller hen­nes offent­liga biträde skall vida­re­be­fordras utan före­gå­ende gransk­ning. 20 §7 har nar­ko­tika, alko­hol­hal­tiga dryc­ker, andra berus­nings­me­del, sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om för­bud mot vissa dop­nings­me­del eller sådana varor som omfat­tas av lagen (1999:42) om för­bud mot vissa häl­so­far­liga varor omhän­der­ta­gits enligt 16 eller 19 § eller har sådan egen­dom påträf­fats inom ett hem för sär­skilt nog­grann till­syn utan att det finns någon känd ägare till egen­do­men, skall sta­tens insti­tu­tions­sty­relse låta för­störa eller för­sälja egen­do­men enligt bestäm­mel­serna om beslag­ta­gen egen­dom i 2 § första styc­ket 1 lagen (1958:205) om för­ver­kande av alko­hol­hal­tiga dryc­ker m.m. belopp som har erhål­lits vid för­sälj­ning till­fal­ler sta­ten. 4 5 6 2 senaste lydelse 1999:52. senaste lydelse 2003:406. senaste lydelse 2003:406. 7 senaste lydelse 1999:52. det­samma skall gälla i fråga om injek­tions­spru­tor, kany­ler och andra före­mål som är sär­skilt ägnade att använ­das för miss­bruk av eller annan befatt­ning med nar­ko­tika. 20 a § tvångs­åt­gär­der enligt 15–15 c §§ och 17–19 §§ får använ­das endast om de står i rim­lig pro­por­tion till syf­tet med åtgär­den. är mindre ingri­pande åtgär­der till­räck­liga, skall de använ­das. 20 b § i 15 a och 18–20 §§ finns bestäm­mel­ser om att beslut fat­tas av sta­tens insti­tu­tions­sty­relse. härut­ö­ver fat­tas beslut enligt 15 och 15 b–17 a §§ av sta­tens insti­tu­tions­sty­relse. 42 §8 beslut av sta­tens insti­tu­tions­sty­relse enligt denna lag får över­kla­gas hos läns­rät­ten, om beslu­tet 1. inne­bär inskränk­ningar i sär­skilt fall av rät­ten för den som vis­tas i hem­met att enligt 15 a § föra tele­fon­sam­tal eller ta emot besök, 2. gäl­ler vård i enskild­het enligt 15 b § eller avskild­het enligt 15 c §, eller 3. avser för­stö­rande eller för­sälj­ning av egen­dom enligt 20 §. över­kla­gande prö­vas av den läns­rätt som med­de­lat beslu­tet om vård. pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. 43 §9 polis­myn­dig­he­ten skall lämna biträde för att på begä­ran av 1. soci­al­nämn­den eller nämn­dens ord­fö­rande eller rät­ten bereda en läkare, som avses i 32 §, till­träde till den unges hem eller för att föra den unge till läkar­un­der­sök­ningen, 2. soci­al­nämn­den eller någon leda­mot eller tjäns­te­man som nämn­den har för­ord­nat genom­föra beslut om vård eller omhän­der­ta­gande med stöd av denna lag, och 3. sta­tens insti­tu­tions­sty­relse efter­forska och åter­hämta den som vår­das vid ett hem för sär­skilt nog­grann till­syn på någon grund som anges i 3 §, om den unge har avvi­kit från hem­met, eller för att ombe­sörja någon annan för­flytt­ning av honom eller henne. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2005. 2. beslut som före lagens ikraft­trä­dande fat­tats av den som före­står vår­den vid ett sär­skilt ung­doms­hem skall vid tillämp­ningen av denna lag anses fat­tade av sta­tens insti­tu­tions­sty­relse. på rege­ring­ens väg­nar mor­gan johans­son björn reu­ter­strand (soci­al­de­par­te­men­tet) sfs 2005:468 8 9 senaste lydelse 2003:406. senaste lydelse 2003:406. 3 thom­son fakta, tel. 08-​587 671 00 elan­ders gotab, stock­holm 2005