SFS 1962:382

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

nr 382 lag aogaentlc infö­rande av lagen om all­män for­säk­ring; ffivcn stock­holms $iou den 25 maj 2902. vi gustaf adolf, med guds näde, sve­ri­ges, götes ocli v e n d e s konung, göra v e t e t 1 i g t: att vi, med rilcs­do­geni, fmui-​l gott for­ordna som föl­jer. 1 g- lagen oni all­män för­säk­ring trä­der i kraft den 1 janu­ari lööl genom lagen om all­män för­säk­ring iippliä­vas, i den mån c] annat k, av vad nedan sägs, lagen den 3 janu­ari 1947 (nr 1) om all­män sjuk­för­säk­ri­tig; fall ' svenska med­bor­gare, som icke äro bosatta i ril­cct; lagen den 29 juni i94ö (nr 431) om folk­pen­sio­ne­ring; lagen den 29 jiini 1946 (nr 432) angå­ende infö­rande av nja -o folk­pen­sio­ne­ring; , lagen den 1 juni 1056 (nr 204) om höj­ning av folk­pen­sio­ner m- in lagen den 5 maj 1960 (nr 102) om barn­pen­sio­ner; | lagen den 20 juli 1947 (nr 530) om sär­skilda barn­bi­drag; ' lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om för­säk­ring för till­mön ti sion; samt _ lagen den 20 juni 1946 (nr 433) om frhi­liig si a ii ig pen­sion­sio prop, 19g2: 90; l'u 27; rskr 250. ¬ 1962 . nr 382 2§. 941 i l^s sljcr för­fatt­ning hänvisning-​​ tni öti .lad­gande, som ersatts genom bestäm­melse i llaen f ;,|or"jenn. iag dler genom bestäm­melse lam äau f o,„ all­nuin lorsak­nng, skall den bestäm­mel­sen i siaiet lilt­ta­pas 3s. beräk­ning av bas­belop­pet med tii­lämp­ning av 1 kan fi 8 utro-​n it - tör­säk­ring skall törsta gången göras för janu­ari 19m; oä™sld tilb jäm­pumg av bes­li­i­ni­mel­serna j andra styc­ket i nämnda para­graf anss som om änd­ring av bas­belop­pet vid­ta­gits sagda månad. ^ 4§. det ålig­ger för­säk­rad, for vil­ken lagen om all­män for­sälo­ing med­för mera omfat­tande sjuk­för­säk­ring an äldre bestäm­mel­ser, att i den ord­ning ko nungen f öre­skri­ver lämna de upp­gif­ter, som i sam­band med lagens ikraft trä­dande erfordras för alt bestämma omfatt­ningen av hans för­säk­ring. 6 §. utan bin­der av vad i lagen om all­män för­sä­li­ring är stad­gat äger den, som vid utgången av år 1954 var berät­ti­gad att upp­bära sjuk­pen­ning från erkänd sjuk­kassa, rätt att "vid den sjuk­dom, varom fråga är, från all­män för­säk­rings­kassa åtnjuta sjuk­pen­ning enligt de vid nämnda tid­punkt å honom tillämp­liga före­skrif­terna, för det fall att han är berät­ti­gad till sjuk pen­ning e nligt lagen om all­män för­sälmng dock endast i den mån han på grund av de äldre bestäm­mel­serna blir berät­ti­gad till sjuk­pen­ning för läng re tid än eljest eller med högre belopp än som eljest sko­lat till­komma ho nom s åsom sjuk­pen­ning jämte barn­tillägg. vad nu stad­gats skall ock gäl la, där den som \id utgången av år 1954 var med­lem i erkänd sjuldcassa och då ej ägde upp­bära sjuk­pen­ning där­ef­ter dr^bas ay sjuk­doms­fall, som äger medi­cinskt sam­band med sjuk­dom, för vil­ken rätt till sjulq­jen­ning från e rkänd sjuk­kassa före­le­gat, dock ej för fall att den för­säk­rade från sett arbetso­för­måga på grund av kort­va­rig och medi­cinskt sett fnstä­ende sju­lidom, under mer ån två år före sista sjuk­doms­fal­let vant vad^i första styc­ket sägs om sjuk­pen­ning skall äga mot­sva­rande tillamp-​​ de avgif ter som den för­säk­rade har alt erlag^a, ^ ^ sägs äldre bestäm­mel­ser om sjuldijälp skola tilläm­pas. c ^ ' öen som är inskri­ven hos all­män styc­kef lagen ar 19g2 v ar för­säk­rad for ^jk-dl oajctat hans års­in­komst ilen 3 j anu­ari 1947 om all­man kro­nor, vara pla­ce­rad i av för­värvs­ar­bete under­sti­ger l^„_„;noi­das­sen nr 2 en igt 3 kap. sji­il­cpcn­ning­klass, ^l^ryid tib­bora niå dock icke vara pla­ce­rad i 4 .§ lagen om all­män for­sal­trmg. . qedan hans inkomst av for-​sjukpcnn­lng­klass på grund av vad nu sag t , ned­gått under ettusen-​​ värvs­ar­belc sti­git till ettu­seuät­ta­li­undra kro­nor eller n g ¬ 942 19g2 • nr 382 ' om allmrm sjukfor-​​sfikring, äger jian kvar­stä i säclan for­sak • gängen av är 19(33; ocli skola där­vid äldre kes­läm­melscr alltl?^?^ för­säk­rad, som vid iil­gi­ing­cii av i\r 19(32 npp­här sinkn^^lt- av för­säk­ring jäm­likt 47 forsla slyc­kel lagen den 3 jau­u­arml?^ snmj män sj 11 k för­säk­ring, må under sjuk­pe­riod, som löper vid'ikr av lagen om all­män för­säk­ring, icke pla­ce­ras i sjukpcn­ninc^kla^ ^ ^ ken sjuk­pen­ning utgär med lägre belopp än som skulle hava rfib honom, därcsl de äldre bestäm­mel­serna alltjämt varit i kraft' utan hin­der av vad i 3 kap. ö g tredje styc­ket lagen om "allmr ring stad­gas mä för­säk­rad vid det niä­nads­skiftc, som intrafb^^ gängen av år 1902, pla­ce­ras i högre sjukpcn­ning­klass än lidi^are^ igare, 7 §. vid tillämp­ning av 4 kap. 3 § lagen om all­män för­säk­ring skall meftrj varun­der sjuk­pen­ning eller crsäll­ning för sjnkhns­vård utgått enlkt^-i t-​dgålt en liqt n ämt da lag lik­stäl­las tid, tör vdken erkänd eller all­män sjuk­kassa hatt altt' giva mot­sva­rande för­mån; och skall med ådc­ler­spcn­sioii ock licl for­tidsir sioii enligt lagen om all­män för­säk­ring lik­stäl­las ålderspen­sion ock md - - - • sju­ki­usvm enligt sagda ing, oak­tat rätt till sådan för­mån enligt vad i första styc­ket sägs icke före­lig­ger, utgå under så lång tid av sjuk­pe­ri­o­den som de n för säk­rade skn­lle hava ägt åtnjuta mot­sva­rande för­mån enligt lagen d® 3 janu­ari 1947 om all­män sjuk­för­säk­ring, s §. bestäm­mel­serna i 2 kap. 3 § andra styc­ket samt 3 kap, 12—14 §§ lagw om all­män för­säk­ring skola icke äga tillämp­ning i fråga om barns­börd, som ägt rum före lagens ikraft­trä­dande. beträf­fande sådan barns­börd sko­lair^ca den 21. m aj 19u4 om inodcr­skaps­tijälp och för­ord­ningen den 11 juni 1&37 om möd­ra­lijälp lilnda till efter­rät­telse även efter utgången av år 1962. har kvinna 1 anled­ning av barns­börd, som iii­träf­far efter utgången öti 19c2, upp­bu­rit grand­pen­ning enligt lagen om moder­skaps­lijälp, skall sålunda upp­bu­rits a^täk­nas från henne till­kom­mande modcr­skaps­pin­nin? enligt lagen om all­män för­säk­ring. tid varun­der tilläggs­pcn­ning upphn­rils enligt lagen om moder­skapsdm skall, siivltt avser barns börd beträf­fande vill­vcn lagen om all­män för­sak^ är tillämp­lig, avräk­nas från don i 3 leap. 13 § sist­nämnda lag augiv­na­tiöö av högst ell­hund­ra­åt­lio dagar. c| r vad i o ka p. 1 § andra styc­ket lagen orn all­män för­säd­vring ^ äga tillämp­ning under år 1003 cmlast å för­säk­rade, som fos 1890 och 1897, under år 1904 endast, å. f örsäk­rade, som ära födda —1899, samt under år 19(35 e ndast å för­sä­le­radc, som äro födda aren i 19u1. 10 g. , oq intf pcn­sions­pri­stal skall med tillämp­ning av c § 2 mom. ingen "5 ^^ ag'ji- 1940 om lolk­pen­sio­ne­ring fast­stäl­las tor tiden till och med jnni > ira­nit ej koi­um­gen med riks­da­gen annorlunda för­ord­nar. 11 p för tiden intill utgången av juni 1908 skall, såframt ej nks­dagcn annor­lumla för(u'(lnar, i stäl­let för l)cs[;iin­molscrna i • örsla styc­ket, 7 kaj). •! ^ oclj 8 inu). 4 f; fiirsta st vek cl kig*-',' ursukring gälla jdl folk­pen­sion i löiun av ålderspen­sion, bol term i ¬ 1962 . ni 382 g^3 dier anlv­cpen­sion skae för år räl­mat utgöra tvåtu­sen­se­sji­und­ra­fem­tio kro nor eller, dar den for­sal­t­rade ar gift och hans make åtnju­ter fout­pen­sion i form av .i lclcrspen­sion euer for tidspen­sion eller äger rätt till pen­sion enhgt o unp. 1 g styc­ket na^da lag samt fau som nedan i tredje eller närde styc­ket sags ej ar for han­den, tvåt­nsen­sex­tio­fem kro­nor. de i första stj'cket angivna pen­sions­be­lop­pen skola för varje mång­fald av tre, var­med pen­sions­prist^et över­sti­ger ett­hundra, för­hö­jas med ett in- des­lillägg. varje sådant tillägg utgör för gift pen­sions­be­rät­ti­gad som i första s tyc­ket sägs sex­tio kro­nor och för annan pen­sions­be­rät­ti­gad sjut­tio fem k ronor för år; dock skola index­tillägg, vilka mot­svara så många hela mång­fal­der av tre som pen­sions­pri­sta­let för juni 1962 över­sti­ger 100, utgöra för gift pen­sions­be­rät­ti­gad fyr­tio kro­nor och för annan pen­sions­be­rät­ti­gad fem­tio kro­nor för år. där­est pen­sions­pri­sta­let, efter att hava sti­git med hel mång­fald av tre, åter ned­går, skola index­tillägg utgå efter oför­änd­rade grun­der,''så länge pen­sions­pri­sta­let över­sti­ger när­mast lägre hela mång­fald åtnju­ter den för­säk­ra­des make enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje styc ket la"en om all­män för­säk­ring två tred­je­de­lar eller en tred­je­del av hel for tidspen­sion, utgår ålderspen­sion till den försälo-​​ade i förra fal­let med fem si tdte­de­lar och i senare fauet med elva tolf­te­de­lar av det belopp, vartill pen­sio­nen skulle uppgå, där­est maken ej åtnju­tit foucpen­sion och ej hel­ler act rätt till pen­sion enligt 6 kap. 1 § första styc­ket namnda lag. ^ ätni­ula makar för­tidspen­sion och utgår for endera eller båda tva tredje-​​ deto eller en tred­je­del l hel »rti­de­pen­sion, sm vid sion hel rör­tidspen­sion ntgöre, om utqar till andra maken, fem sjät­te­de­lar och, om r-, enligt g kap i,,n?^qrr «;kall såframt ej konungen med för tiden intill utgången av 3"^! 1968 ^ smr^ riks­da­gen annorlunda for­ord­nar, laktti^ fnr­säk­rinc angivna för­må­ner föl­jande i 8 och 9 kap. lagen om all­man för­säk­ring angi skola för ar räk­nat utgöra för­äld­rar avli­dit, barn­pen­sion ettu­sen kro­nor eber, fo > beträf­fande -​vil­ket fader-​​ ellcr för barn utom ält­ten­skap, s<^ fj ift­nuor* ska­pel ej fast­ställts, ett­nsen­fyr^nndra krono^ ^ 2 § andra eller barn­tillägg ettu­sen ki^onor^eller, i f^ d tred­je­de­lar eller en tred­je­del tredje slvckct lagen om andel av nämnda belopp; hel för­tidspen­sion ^tg-är, ^otsvar^de^d^^^^ inva­li­di­tets­tillägg etln­sen­två­hundra lao­nor. inva­liclit­ctscr­sätt­ning faiku­en­sion till fd^sälu'ad, _som mlc för bcräl­ming och jagen om all­män jj § tillika åtnju­ter tilläggs­pen­sion ei^gt 4 | nämnda lag stad­gan­dena^ i stäl­let för bestäm­mel­serna 1 u lagen den 29 jum 1946 om toi sista styc­ket och 38 § 1 n an for­säk­ring pen­sio­ne­ring alltjämt äga tiu^mpmng^ gtyc­ket lagen om allm^ fo i fall sonr avses i 10 kap. 2 § än fem­tio liro­nor. mf. ej ulgä högr» pen­sions­be­lopp ^ ^ alnju­ter för­säk­rnds hustru wl av tr edje styc­ket i över­gångs­be­stamm^^^^^ fgrhojt belopp, bom­mi­i­nalt'^ bostads­tillägg tdl .qro j{r 381-^^ m>~c28000. socnsl: förfa ani.ossamun, ^962. m 381 ¬ 914 1062 • kx 382 lör­säk­ra­des folk­pen­sion i form av ålderspen­sion eller for­tidsne • kas med belopp som mot­sva­rar för­höj­ningen av hust­ru­ti­ini.f»ot 14 pen­sion enligt lagen om all mån för­säk­ring, skall efter riks­fös •' ''*• kels pröv­ning folk­pen­sion bevil­jas honom ined lägst vad som sv pen­sion på grund av de avgif­ter, vilka kunna anta­gas hava 0x104^""^^ beträf­fande avgifts-​​ eller grundpcn­sion enligt äldre bcst­smi­nel­sev " aid u tgången av år 11)62 filnju­tes av den, som ej är berät­ti­gad till foiu • cnligt^lagen den 29 jnni 1046 om folk­pen­sio­ne­ring, skola de rddte mel­serna fort­fa­rande giilla. 15 §. ätnjulcr någon aid utgången av år 1962 bidrag enligt lagen den 2 ^m\- 1947 riir 531) om bldra^g till änkor oeh änk­lingar med barn, skola äldre v' stäm­mel­ser ailtjämt tilläm­pas i fråga om sådant bidrag. 16 §. bestäm­mel­serna i tredje styc­ket punk­terna 1—4 over­gångs­be­s­läm­mehe?. na till lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angå­ende änd­ring i lagen den 25juii; 1946 (nr 431) oni folk­pen­sio­ne­ring skola alltjämt äga motsa'arande tilläm^ ning. dock skall beträf­fande änke­pen­sion efter man, som avli­dit före deii 1 juli 19g0, i stäl­let för 8 § första styc­ket lagen om folk­pen­sio­ne­ring i nim­mets lydelse före nämnda tid­punkt gälla, att sådan pen­sion minsb med en tred­je­del av den pien­sions­bcrät­ti­ga­des års­in­komst i vad den niä över sliga ettu­sen kro­nor. vid tillämp­ning i fall som nn sagts av 13 g 2 man, sist­nämnda lag skall ock pro­cent­ta­let 20 utby­tas mot 10. 17 §. vad i 17 kap. 2 § lagen om all­män för­säk­ring stad­gas om niinsknm­gav folk­pen­sion skall cj äga tillämp­ning å änke­pen­sion efter man, som m li® före den 1 juli 19g0. 18 §. folk­pen­sion och barn­pen­sion, som a'id utgången av år 1062 den som är berät­ti­gad till folk­pen­sion enligt lagen om all­män lör­säknw; så ock sär­skilt barn­bi­drag, som ålnjutcs vid nämnda tid­punkt, ska­jui"i sär­skild ansö­kan öa-​ergå till mot­sva­rande för­mån enligt lagen om för­säk­ring, såvida rätt till sådan för­mån före­lig­ger vid lagens ikraliw-​​ dande. för den som vid utgången av år 19g2 åtnju­ter folk­pen­sions­förn­rin,^ ^ ersatts av för­mån enligt lagen om all­män iorsåkring, må dc nya . mel­serna ej för­an­leda sänk­ning aa' utgå­ende bcloxip-​​ t sär­skilt barn­bi­drag för barn, för vil­ket rätt till 5arntillägg 1 § jagen om all­män för­säk­ring icke före­lig­ger a'id ik ra ctt rad andel, s | tillämp­ning av äldre bestäm­mel­ser utgå jäm­väl för tid efter ikrattmi sa länge rätt till barn­lillägg som nu'^sagls icke före­lig­ger. bcträc­fandc för­säk­ring för tilläggs­pen­sion skall så plu­if­fus', om all­män för­sulv­ring irält i kraft den 1 janu­ari 1961). i j i grun­dande inkomst för lid före den 1 janu­ari 1903 skola dock a ^ | mcl­sor gälla med det nnda­ti­lag all vid bcrä­lai­ing av sådan ui | 1962 vad i 11 kap. 5 § lagen om all­män för­säk­ring stad­gas s^> | lämp­ning. * ¬ 1962 . nr 382 945 i, 21 §. i ^1 §. anmä­lan som avses i 36 6 f örsta t säk­ring för all­män tilläggs­pen­sion må föl snae" ]:is med ver­kan från och med den 1 ianu­ari återlcal-​​ ning av 11 kap. 7 § andra styc­ket sista nnn7hot. 7 ° skall vid tillämp-​​ jiän­syn ej tagas till anmä­lan som sålunda återkaus. för­säk­ring 7 . ^ §. för­säk­rad, som ar svensk med­bor­gare och som är född iqnr - älderspen­sion. om 23 §, tilläggs­pen­sion i form av för­tidspen­sion euer famd­je­pen­sion må ej ul«å j anled ning av pen­sions­fall, som inträf­fat före den 1 janu­ari 1962. 24 §. även om sä ej föl­jer ay vad i 13 kap. 2 § lagen om all­män för­sälmng är st^idgixt skall tor­tidspen­sion tijl för­säk­rad» som är svensk med­bor­gare och. för vil­ken pen­sions­fal­let inträf­fat under år 1962, beräk­nas med tillämp ning av nämnda para­graf, såframt pen­sions­po­äng till­go­do­räk­nats honom för åren 1960 och 1961. 25 §. vid tilhlnrp­ning av 13 kap. 2 § och 15 kap. 2 § l agen om all­män för­säk ring må häns;^m ej tagas till år före 1960. vid tillämp­ning av 15 kap. 2 § skall med sjuk­pen­ning enligt lagen om all­män för­säk­ring lik­stäl­las sjuk­pen­ning enligt lagen den 3 janu­ari 1947 om all­män sjuk­för­säk­ring och tilläggs­pen­ning enligt lagen den 21 maj 1954 om m odcr.skaps­hjälp. nämnda para­graf må tilläm­pas for den som är född år 1897 med avse­ende å högst ett och för den som är född år 1898 eller 1899 med avse­ende å högst två år. 26 §. över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen den 26 maj 1961 (nr 259) angå­ende änd­ring i lagen den 28 maj 1959 (nr 291) pm för­sälmng för all­man tilläggs pen­sion skola alltjämt äga mot­sva­rande tillämp­ning. 27 § ansö­kan om foi­u­pen­sions­tör­män enligt lagen <if" 29 i™' ™ .'"s; pen­sio­ne­ring, barn­pen­sion enligt ° särskuda b am-​eller sär­skilt barn­bi­drag enligt lagen den_26 juli 19 inr­tånffen av bidrag skau hand­läg­gas enligt äldre bestäm­mel­ser aven efter m^ången av ^ 28 §. pen­sions­nämn­dema och utgången möd­rahjälps­nämn­dema skola för­fatt­ning anl­com­mer på av juni 1963. handjäggmng som ^på all­män försäk-​​ ryn­sions­nämnd skau efter sagda txd­punlct ankomma p ringska.ssa. „ -..r, fkraft­trä­dan­det av lagen om all­män öe all­männa sjuk­kas­sorna aro ^ad nämnda lag. för­säk­ring all­männa för­sicnngskj^so o - sjuk­kassa skall efter vad i lag eller för­fatt­ning ^ ikraft­trä­dan­det i stäl­let avse all­man tors b • firma, som icke ove­rens­stäi^er har för under­stöds­för­e­ning . ineen om all­män för­säk­ring stad­gas, med vad i 18 kap. 3 § andra styc­ket g ¬ 940 • kr 382 tf.l» niii:!f;cr det tiltsj­tis­rayn­dig­helcn att, där­est ej fore den 1 tnn .(j.. ijistrcring anin­filts beslut om änd­ring av fir­man till ove­rensst" nämnda sla­ci­gandc, anni­ana lor­ci­i­ingen alt inom sex mana­der ring anmäla heslut om sådan änd­ring. eftcr­kom­mes ej amnnni^^ tills3msmyndiglietcn före­slå änd­ring av för­e­ning­ens finna nri. lingen erfiål­lit till­fälle alt yttra sig över för­sla­get, hesluta i islu­tad änd­ring skall till­syns­myn­dig­lic­ten oför­dröj­li­gen uns-h ^ lingen, över be si ii let må besvär anfö­ras i den ord­ning som i 4 e »r-» 1 (v^q nm nn/"1nref(^wl cf/vt^cinit-​​» — * n . n ^ s win ej må någon i sin firma använda ordet »sjuk­kas­san något av orden »all­män» eller »cen­tral». m 31 §. de i 18 kap, 20 § lagen om all­män för­säk­ring om för­mäl da pen­sions­d­deoi lioncrna skola träda i verk­sam­het den 15 okto­ber 19g2, ® i all­männa sjuk­kas­sor, vari för­säk­rings­nämn­der icke fin­nas, skola st dana nämn­der inrät­tas från ocli med den 15 okto­ber 1ö62. leda­mol ocli sujipl­cant i nämnd som liär avses skola första gången utses för tid intill utgången av år 1005, 32 §. p'raga rörande änke­pen­sion i anled­ning av döds­fall, som inträf­fat {ört den i juli 1900, eller om bidrag som avses i 15 eller 19 § skall i allmanfji-​​ säk­rings­kassu prö­vas av den för­säk­rings­nämnd, inom vars verk­sam­hetsom råde den till pen­sio­nen eller bidra­get bcråt­li­gade senast bli­vit mnn­tals­skritei 83 §. bestäm­mel­serna i lagen den 3 janu­ari 1947 om all­män sjnk­fo­teäblds och lagen den 21 maj 1954 om moder­skaps­lijälp skola alltjämt gäl­laiffå­jii om arbets­gi­vares bidrag för år 19g2 ocli tidi­gare år. 34 §. avgift, som avses i 19 kap. 2 § andra styc­ket lagen oni all­män for­sä­ir­fnfc skall jäm­väl för­slå till sådan kost­nad för för­säk­ring enligt lagen dea if decem­ber 1954 (nr 774) inccl sär­skilda bestäm­mel­ser om fri­vil­lig ning­dör­säk­ring i all­män sjui­dy­assa, som enligt sist­nämnda lag skall baafi| för­säk­ringen för grund sjuk­pen­ning i kas­san. 35 §. ^ . beträf­fande sjuk­för­säk­rings­av­gift för tid före den 1 janu­ari äldre bestäm­mel­ser alltjämt gälla. vid bes­läm­mande av avgift för sjuk­vflro| för­sälndngcn och för­säk­ringen för grund­sjuk­pen­ning avse­ende år 1^* t dock i stäl­let för den i 33 § andra och tre­die slvckcna lagen den 3 j ^ . a tnkomst­fr­rä­i­iscn clt­nsentvi 1947 om all­män sjuk­för­säk­ring angivn ink( icro­nor gälla en inkomsl­gräns av tvåtu­sen­fy­ra­hun­clra kro­nor. 4 ^ q g av all­män sjuk­kas­sas fond för den fri­vil­liga för­säk­ringen skall ^ janu­ari 19g.1 till den all­männa för­säk­rings­kas­sans fond lör jul nska sjuk­för­säk­ringen över­fö­ras medel i den omfatt­ning, som avgi­i­tor orlagda för för­säk­ring enligt 47 § första styc­ket lagen niian 1947 om all­män sjuk­för­säk­ring, till den del med­len med uäi­i­syn till tör­sukrlng enligt näranda lag­rum, vil­ken jdinld^ ^ styc­ket denna lag u])prät­li­iåues efter ingången av år 19g3. ¬ 1962 . nr 382 ooh 383 947 37 §. forslag som i 19 kap. 5 § andra styc­ket lagen om all­män för­sälmng sägs skall fram­lag­gas första gången år 1963 ock andra gången år 1967. 38 §. beträf­fande rätt till pen­sion på grund av avgif­ter, som erlagts enligt 34 § la-^en den 30 juni 1913 om all­män pen­sions­för­säk­ring, 35 § lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folk­pen­sio­ne­ring eller lagen den 29 juni 1946 om fri­vil­lig stat­lig pen­sions­för­säk­ring, skola äldre bestäm­mel­ser alltjämt gälla. 39 §. pc jdler­li­garc före­skrif­ter, som må vara erfor­der­liga i sam­band med in- föran­det av lagen om all­män för­säk­ring, med­de­las av konungen eller, efter konung­ens bemyn­di­gande, av riks­för­säk­rings­ver­ket. x)ri a lla som veder­bör kava sig kör­sam­li­gen att cfter­rätta. till ytter­mera ic- visso kava vi detta med egen kand under­skri­vit ock med vårt kungl. si^l h bekräfta låtit. w stock­kolms slott den 25 maj 1962. i gustaf adolf. i" (soci­aldcpar­le­men­let) tok­sten n ils­son •nt. ¬