180422.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
syensk förfitthihgs^samling.
1918
423 —431. \ utkom från tryckot den 29 juni 1918.
s
(robrlk och (labim tan go cas irio priidltstolen.)n:r 422.
lag
om fattigtården;
given stockholms slott den juni 1918.
. vi grustaf, med g-uds näde, sveriges, götes och vendes konung,
gura veterligt: att vi, med riksdagen, funnit gott förordna som följer:
1 kap.
om offentlig fattigvård ocli ensldldas försörjningsplikt.
1 §.befinnes
minderårig eller den, som i följd av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest
bristande kropps- eller själskrafter är oförmögen att genom arbete försörja sig, sakna
medel till sitt livsuppebäue, skall han, där hans behov icke annorledes avhjälpes, er
hålla fattigvård, pä sätt i denna lag sägs. ^ jfattigvård,
som här avses, omfattar det underhäll och den värd, som äro eriorder-
liga, samt för minderårig jämväl uppfostran,
ifed minderårig förstås i denna lag den, som icke fyllt sexton ar.
2 §•för
beviljande av fattigvård i andra fall än dem, vilka i 1 § omfönn^as, äger
fattigvårdssamhälle bestämma de grunder, som böra av samhällets fattigvårdsstyrelse
------- tt__ i. t___________ _________ j... ntitrttnttior -ns. sirutfiiken fl.tt meddela
i
föräldrar äro pliktiga att utan fattigvårdssamhälles betungande för^rja sina min-
a. andra^sidan, föl-sörja varandra, sa att de ej faua fattigvården tiu last. försoij-
amgsplikt, som här sägs, åligger ock hustru gentemot mannen. i
yuä “ t ék''®-s5rmrar
och barn. idoptivbarnets fökdrafäro i arhåuande tih det ^änna ej skyl-
diga att fullgöra försörjningen, där ej ado]^:anten blir ur stån
lär på erund av särskilda författning husbonde eller
lämna underhåll och vård åt tjänare eller arbetare, åligger det honom att g^temot det
allmänna ansvara för att detta fougöres, så att tjänare och arbetare ej laua ta
tigvården till last.
242 1b0074, svenshförfattningssamling 1918j —431,
■
’i
¬
i 84^
1918. 422.
2 kav.
om fattigvårdssamhälle.
5 §.
varje socken på landet samt vai^e stad eller köping, som har eo-en knm
valtning, ntgör ett fattig^-årdssamhälle, som har att för sig ordna sin
hava två eller flera socknar å landet gemensam komrannalförvaltnino- i anses
såsom ett fattigvårdssamhälle. skola de
fi §.
t\’å eller flera komiuiiner må förena sig att tillsammans ntnöra ef t jhälle.
fm.,nsteilni.g om inistäbd till .adnn förcoiog göre.°hos kczäfan
mogshavande, som, efter det erforderlig utredning ägt rnni, överlämnar ärindest
eget yttrande till knngl. majit för prövning, huruvida och under vilia villl-or fr må
ske.
fråga om dylik förening må även väckas av konungens befallnino-shavande <iom
därom inhämtar yttrande från kommunerna och, därest dessa samtyelfa till foremw (‘11,
1 övrigt lörfar pa sätt o^-an är sagt. s'
^ §.fattigvfrrdssamhälles
beslutanderätt utövas ä landet vid icommunalstämma eller
t ädra" “?“nå?v:illrär ■ ^^tad av stadsfullmäktige eller
8 §. iv-_ j
a"""™ reglemente för fattig^mden, innehållandeordnande
och handhavande av samhällets fattigvård, som
drp konungens hefallningshavandes beprövande min*smd^het
^attig^mrd är av ringa omfattning, vara befriade från denna
st^pkif iattiga^årdssamhället efter förslag av fattigvårds-
at?^antlro-pn ^prövning av konungens befallningshavande, som har
fallninvr^flvpnäp lastställa eller ock ogilla detsamma. finner konungens he-
icke imritip fflttf förslag underställes, detsamma allt fortfarandekunel
slah som konungens befallningshavande att hänskjuta frågan tillivungi.
mayt. som utfärdar reglemente för fattig^^årdssamhället.
8 kåk.
om fattigvårdsstyrelse.
9 §.^arje fattig^^ardssamhälle skau finnas tn fattigvårdsstyrelse.
^^t ombesörja alla de angelägenheter inom samhällets iafr i
sådant tiu förvaltning och verkstä^ighet.
a^tt bestämma i vitko ^^l^^^årdsstyrelsen särskilt:
att förvalta alla fill nnder vilka former fattigvård skau meddelas;\
ogendom* ll*g^arden anslagna eller eljest hörande medel, fastigoch annan
attaiiandi7ret,va^^rtäs® ‘.fr’“'^'» “stförslag för fattigvården under iet^'
muetändiga räkenskaper över ^ medel, styrelsen har om händer,
■ (
¬
f
0
1918. n:r 422. 849
amt redovisning för sin fön^altning, allt i överensstämmelse med kommnnal-
förteckning över dem, som åtnjnta fattigvård, och avgiva statistisk redo-
njelse angående fattigvården jämlikt de föreskrifter, som konungen låter ntfärda;
att i ärenden, sora röra fattigvården, själv eller genom ombud företräda fattig-
tflidbsamhäuet och bevaka dess rätt; samt
att kos fattigs'årdssamhället göra framställningar rörande de på samhällets beslut
nkommande åtgärder, som fattigvårdsstyrelsen finner böra vidtagas för fattigvårdens hsdamåisenliga
ordnande och handhavande.
11 §.
1 mom. ledamöter i fattigvårdsstyrelsen utses av fattigvårdssamhället till det
antal som med hänsyn till samhällets vidd och folkmängd erfordras, dock å landet
minst tre och i stad minst fem; och skall minst en av ledamöterna vara kvinna.
■ i mom. suppleanter för ledamöterna utses av fattigvårdssamhället till minst des
sas halva anä eller, om ledamöternas antal ej är jämnt, till minst det antal, som
är närmast över hälften. minst en av suppleanterna skall vara kvinna.
12 §.
ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses bland inom fattigv ’ardssam-
hället bosatta svenska män och kvinnor, som fyllt tjugufem är.
ledamot eller suppleant kan ej vara
a) den som icke rader över sig och sitt gods; ^
b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest pa
grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning euer genom
utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd varom sist
iormäes, eller den som är ställd under framtiden för brott, vilket medför namnda
påföljd; •
c) den som är förklarad ovärdig ptt inför rätta föra andras talan.
&ift kvinna vare ej på den grund, att hon står under mannens malsmansbap, obe
hörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga. » , i i j- imed
hänsyn till ämbets- eller tjänstemannaställning må teraxe,
lahdskamrerare eller landsfogde icke vara ledamot eller sjippifant i fattig-
tåxdsstyrelse; ej heller landsfiskal i fattigvårdssi^eke mom sitt munen
avlönad tjänsteman, som i och för sm befattning ?tj^se^
för fattigvårdssfyrelsen, må icke vara ledamot eller supplean i s , fattio--
uidktig är 1 kommunallagarna stadgat; aock arr ^ u ptitip enlioä kom-öied avseende å uppdr^, varom sär är fråga, tiugodonjnta den henne enligt kom
siuiiallagarna tillkommande särskilda åvsägelserätt.
kyrkoherden eller hans ställföreträdare är berättigad a^rtäud äger
fhmz förhandlingax. i annexförsamhng, där kommmmter fi^es anst^a
^^yöa^^eller den hffns tjänst förestår nämnda befogenhet, när kyrkoherden j j
i stad äger stadsläkaren eller, om flera än en stadsläk^e provin-att
deltaga i fattigvåx^tyrelsens • -^/till de^as dfstrrkt hö-
jåkaren oeh extra provinsialläkaren sådan heloge
bde fattigvåxdssamhäfien.
¬
850 1918. l?';r 422. —
14 §.
fattig\ ’årdssa]nliälle utser bland fattigvårdsstyrelsens ledamöter ord förand a
ordförande att tjänstgöra för den tid, de äno valda till ledamöter. ^
uppgift å den persons namn ock bostad, som valts till ordförande, skal] fn a
ligen insändas till konungens befallningsbavande, som låter meddela" ntiö^r.ä'1'
därom i länsknngörelserna. attebo
äro både ordföranden ocb vice ordföranden frånvarande frän st^telrp^io träde,
utser styrelsen inom sig ordförande för tillföllet. inman -
fattigvårdsstyrelsen utser inom sig för vaije år en kassaförvaltare, därest ei k
munens för^^altning ordnats pä ett sätt, sorn gör sådan kassaförvaltare obehövlig
1 mom. ordinarie sammanträden böra av fattigvärdsstyrelsen hållas i mån behov
och på regelbundet återkommande tider. tid ocb ställe för dessa sammanträ'
den böra av st^nrelsen till allmänhetens kännedom kungöras.
extra sammanträde hålles, dä ordföranden finner sådant nödigt eller minst halva
antalet av styrelsens ledamöter gör framställning därom. kallelse till sådant sam
manträde meddelas pä sätt stvrelsen beslutar.
^ 2 mom. ärende må icke hos fattigv-ärdsstyrelsen till avgörande företagas, såvida
ej flera ledamöter än hälften av hela antalet äro tillstädes; och bör, där ledamöterna
endast äro tre, hela antalet tillstädesvara.
o mom. omröstning till beslut sker öppet, och tillkommer varje röstande en röst
vid lika röstetal gäller den mening, ordföranden biträder.
val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar, och skiljer lotten mellan lika röstetal.
4 mom. körande påföljd för uteblivande från sammanträde gäller vad i kommu-
nabagarna är stadgat om ledamot och suppleant i kommunalnämnd eller om stads- mllmäktig,
16 §.be^r^
f^ttig^rdss^relsens sammanträden skall föras protokoll, upptagande styrelsens
rot<^o]jet skall justeras antingen genast eller sist vid styrelsens nästa samman-
me, dock kan stytelsen särskilt för varje gång uppdraga åt två eller flera av aina ledamöter
att jämte ordföranden verkstäua justerin|en.
ordföranden i fattigvälrdsstyrelsen tillkommer:
4nar in verkställigket och för sådant ändamål å styrelsenvägnar
ingå avtal;
att föra ptofökou vid styrelsens sammanträden;
rande- styrelsens handlingar och ansvara för räkenskapernas ordentbga o
gitos st^ekeff sist^“ mottaga stämningar och andra meddelanden, som skola del-
domtow ’och' ’ld°j^ skriftväxling fdr styrelsen och siälv euer genom ombud infot
a myndigheter företräda styrelsen oclh föra dess talan.
hället anslås^ mindre den gottgörelse, som avuppdraget
äsamkide kostnader för
a^r räwskipshjälp, än även, därest fattigvår^sem
" ’ att jämväl ersättning för det med uppdraget förenade besvär må
i
¬
ini8. n:r 422. — 851
nttfå, arvode till belopp, som samhället med hänsyn till arbetets omfattning
’ skiuigt. beslut om tiudelande av sådant arvode eller förhöjning därav skall
^”dwstållai^ konungens befallningshavandes prövning.
' 19 §.
mom. det fattigvårdsstyrelsen må bliva i tiufälle att fullgöra den styrelsen
h s-^lll .. ..ti ^
är avppsikt
av
n'"ledamot i styrelsen. där inom fattigvårdssamhälle genomförts annan efter dess
cärskilda förhå.llanden lämpad arbetsfördelning mellan fattigvårdsstyrelsens ledamö
ter ankommer på körningens befallningshavandes prövning, huruvida sådan anord
ning må godkändas.2
mom. för ändamål, som i 1 mom. sägs, må, enligt bestämmande i fattigvärds-
re»lementet, kunna till iättigvårdsstyrelsens biträde kdlas därför skickade, inom fat-
tigvårdssamhället bosatta män och imnnor (vårdare), vilka, om förhållandena så kräva,
knnna sammanslutas till särskilda styrelser (distriktsstyrelser).
3 mom. genom föreskrift i fattigvårdsreglementet må ock kunna uppdragas åt
fattiovårdsstyrelsen att bland inom samhället bosatta män och ivvinnor utse siirskild
styrsse att handhava förvaltningen av amstalt eller utförande av viss annan fattig-
vårdsstvrelsens angelägenhet.4
mom. därest fattigvårdssamhället anser nödi^ att i fråga om uppdrag, som i
2 och 3 mom. sägs, meddela bestämmelser om skyldighet att mottaga sådant och om
tjänstgöringstid, må det kunna ske; dock att dessa bestämmelser ej må göras .'^trän-
än de, som gälla om ledamöter i fattigvårdsstyrelse.
20 §.
* bär; fattigi^rdssamhället så akför nödigt, äger samhället besluty, att sätykiida
tjänstemän må av fattig\ ’ärdsstyrelsen anställas för att utföra nå^ot eller nagra av
de göromål, som åligga ordföranden, eller att i andra avseenden bitirda md la ig-
vårdens handbavande.
21 §.
1 fråga om granskning av fattigvårdsstyrelsens räkenskaper och förv^iutuing gäller
laga ordninftfter räkenskapernas avlämnande förflutit, utan att idander
anställt.
22 §.
de föreskrifter, som äro meddelade '; detta kap., gäua ^ifada
i stäuet tiu efterrättelse förordningen ‘vfc-
oliq samt de särskilda bestämmelser, som ^ d. o ^ o
“ ea därstädes äro eller varda av konungen fastetäuda. i-.n i allor»!
andra större kommuner, vilkasjfmdnaa
enligt de i detta kap, angivna grunder, äger konungen medgiva unaanta»
^ "^ad däri blivit stadgat.
¬
8^2 — 11)18. n:r 422. ~
4 kap.
om sökande ooh meddelande av fattigvård. '
23 §.^ ■ ■ . .
vill uäffou komma i åtnjutande av fattigvård, göreanmäian därom kos fauiffvänistyrelsen
i det fettigvårdssaraliälle, där han vistas. ^ 'tms-
^ anmälan må göras, förutom hos fattigvårdsstyrelsen, hos dess ordförai de eller ai
nan ledamot av styrelsen eller hos den, som stjurelscii kan hava utsett,att
sådan anmälan, eller hos prästerskapet i församlingen. ■
har anmälan gjorts hos annan än ordföranden, vare den, som mottigit anmulan
skyldig att ofördröjligeu fortskaffa densamma till fattig^mrdsshtelsen, eller dess ord
förande.polisman,
kronohetjänt, läkare eller barnmorska, som finner någon vara i sådan
belägenhet, att fattigvårdssl^velsens ingripande är u.x nöden, bör därom göra anmä
lan nos styrelsen.
oavsett " om anmälan skett, åligger det fattig vårdss t^nrelsen att ombesörja, att den,
som vistas inom samhället och finnes vara i behov av fattigvård, erhåller sådan.
24 §.
1 moiu. dä nägon är i så trängande behov av fattigvård, att med dess avhiäl-
pande ej kan anstå, till dess fattigx'ardsst^tclsen sammanträder, inå ordföranden till
vidare bevilja den nödställde fattigvård.
enahanda befogenhet må,- enligt, bestämmande i fattig värdsreglementet, tilldela.^
annan ledamot av styrelsen eller tjänsteman lios densamma.
om sålunda beviljad fattigsmrd skall anmälan göras vid styrelsens nästa samman
träde, dä anteckning därom och om dagen för beviljandet skall ske i protokollet.
2 mom, i fattigvärdssamhälle, där distriktsstyrelser finnas, må, enligt föresb-ift i
fattigvärdsrcglenientct, ät sådan styrelse kiinna uppdragas att meddela fattigvård av
visst slag eller i vå.ss omfattning.
25 §.
_ innan fråga om beviljande av fattig\mrd avgöres, skall fattigvårdsstyrelsen göra
sig noga underrättad om den nödställdes le^madsförhållanden och fattigvårdsbehov
samt imdersöka, huru detta behov må på lämpligaste sätt avhjälpas.
yid lattig\-ärdens handhavande bör fattigvårdsstyrelsen låta sig angeläget vara att
i^a understöd på sådant sätt att den behövande såvitt möjligt må bliva i st^a
att jör framtiden genom eget arbete försörja sig och de sina. fördenskull bör iat-
ttgvatdsstyrelsen särskilt göra sig noga underrättad om. de arbetstillfällen, som
»r att kunna anvisa arbete åt hjälpsökande, vilken är arbetsför, och, om arbeistör-
ngsanstalt finnes i orten, i sådant syfte samarbeta med denna.
fattigas försöijbiog medelst omgång (socken- eller rotegång) må icke äga rum-
kens^^äei “j lämnas ät den, rdlkens bohov är förorsakat a^
¬
— 1918- n:r 422. — 85;-*,
§.29
no
rättighetei
sd å fehövatides vårdande må ej infordras genom anställande av auktion eller
at därmed jämförligt förfarande.
80 §.an na
böide,
o i
fattigvårdssamkällc skall liava anstalt (älderdomskem, försörjningakem, vårdkem)
lor mottagande a^' imderstödstagare, vilka äro i kekov av vård samt ej lämpligen
kunna understödjas i kemmct eller utackorderas.stödjas utackorderas.
»♦11 j}*t ^ _ _______ ______ __________
kunna flera
samkällen må förena
------------------------
vård åt understödstagare, som är 1
- ----------------------------antalet
understödstaga ii_..
j.-i • ]g;;onun-
gket kärut*
ia anstalts-
— ---------------- cj- t/»-./bekov
därav.32
§.
i fråga om anordningarna vid låttig\ ’årdsanstalt, som i 91 § sägs, skall iakttag^,
att åt män ock kvinnor beredes bostad i särskilda rum samt att, därest sinnessj^a,
sinnesslöa, tuberkulösa eller med svårare sjukdom bekältade understödstagare icke
kanna erkålla värd ä- anstalt, som i 95 § avses, utan måste intaga å fattigvårds-
anstalten, dessa vårdas i särskilda rum eller avdelningar, såvida ej i särskilda lail
annat finnes kunna ske utan men för den sjuke eller övriga understödstagare.
även i övrigt bör noga tiuses, att en lämplig fördelning av understödstagarna äger
rum. bär så ske kan, böra äkta makar få bo tillsammans för sig, om ej nagon av
åem önskar annorlunda. , _ __ ;a
anstalten bör tblfäjle beredas till arbete för sådana understödstagare, som är
uagon mån arbetsföra.till
föreståndare eller föreståndarinna för anstalten må endast antagas person, som
äger nödiga förutsättningar för skötande av dylik befattning. ^nnrrlninp*minderårig
över tvä ä? må icke annat än tililulligtvis ock tiu desstottls
mtagl ä jtigvärdsanstalt, där ej en mn den övriga anstalten skild
uvdelning för barns omhändertagande ock vårdande inrättats.
¬
iv
854 1018. n:r 4'22.
landstmff eller landsting och nn iiäiranda stadsfullmäktige mä förena
samt arbetshem. . s^dien-
arbetsheni niä jämväl kunna upprättas av annan än landsting eller siafl
är nämnd; oeb må landsting eller dylik stad kunna av konungen befritg fl»^
dighet att upprätta arbetshem, därest sådana i tillräckligt antal i antan^
irrtttimo fill
jiom nu
. iran skyl-
komma till stand. ordning
för de ä landsting tillhörigt arbetshein intagna försörjningspliktio*a erläfr fattigvård
ssamhälle ingen avgift. , sges av
män och indnnor mä ej intagas i samma arbetshem, såvida ej fjr dem f
fullständigt skilda avdelningar. personer under aderton är inå ej intagäs i arbetss^^'*
arbetshem skall stå under ledning av en styrelse, som har att bf^sluta om ins^ ‘
ning i hemmet, samt vara. försett med av konungen fastställt reglemente
dä §. '
för uppförande av anstalt, varom i dl § fönnäles, skall uppgöras plan, vilken mi
derställes konungens befallningshavaude, som prövar, huruvida anstalts är så in
rättad, att den uppfyller det ändamål, som enligt denna lag därmed avses.
plan till arbet<mem un derställes eunungens prövning.
35 §.
understödstagare, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet eller
annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet är i behov'av vård ‘ä särskild an-
stelt, skall, såvitt ske kan, beredas dylik vård; oeb har fattig^mrdsstyrelsen att
vidtaga erforderliga åtgärder för att ffirskaffa honom inträde å sådan anstalt
dö §.
fattigvårdsstj^relsen omhändertagits, hunnit den ålder samt
natt den utveckling och stadga, att han kan anses i stånd att försöiia sig, har sty-
relsen att söka bereda honom lämplig tjänst eller erhåller
nödig utrustning.
-------------------- --------- --------- ---j
anställning samt tillse, att han
•j0( ft,
behov.
hete^^pä^alf^ ”^^ myndighet, hos denna göra den fram.ställning , som av
5 kap.
om bidrag till fattigvården.
kobta^dema fe fattigvärde, skola, f le„ .,å. de ej knn.a täekae »ed avkae*-
i'
¬
f
— 1018. n:r 422. 8oa
■titcd av iattigvaxdssam]iällete för fattiffvåraen av.sedda fastiglieter och capital, in-
äde bötesmedel, gåvor och andra dylika inkomster, bestridas genom tillskott
"lir de grunder, som för kommunaluisb>dders utgörande i allmänhet äro stadgade.
jjar fattigvårdssamhälle för person, som är_i behov av fattigvård enligt 1 §, er-
incrt avgift för värd å. stjitens anstalter för sinnessjuka eller sinnesslöa, for vilken.
liemortsrätt, att därför utfä gottgörelse av det landsting, inom vars område fattig-
vardssamhället är beläget.
bag samma vare beträffande avgift för vård, som lämnats å anstalt för sinnes
sjuka, sinnesslöa eller fallandesjuka, vilken tillhör landsting eller stad, som ej del
ger i landsting, eller å enskild anstalt för sinnesslöa elter fallandesjnka, vdlken
åtnjuter statsbidrag eller blivit av konungen för ändamålet godkänd.
41 §.
1 mom. bär fattig för vård intagits å anstalt för tuberkulösa eller för^vanföra, vil
ken åtnjuter statsbidrag, g-äller om fattigvårdssamhälles rätt att utfå gottgörelse for
utgiven vårdavgift vad i 40 § sägs.
2 mom. bärest genom landstings försorg upprättas anstalt för personer, som lida
av annan kronisk eller obotli» sjukdom än i 1 mom. sägs, bör tillfälle till vård åt
iatöga sjuka där beredas; och inå landstinget fastställa en avgift, ej överstigande
hiilvten av vårdkostnaden, som vederbörande fattig\'årdssamhälle har, att erlägga för
8 sådan anstalt intagen fattig.har
fattigvårdssamhälle åt fattiga sjuka, som i nästföregående stycke av6e.s,^å
särskild, samhället eller annan tillhörig, anstalt eller ä en vid fattigvårdsanstalt för
ändamålet anordnad särskild avdelning, vilken står under läkares tillsyn, berett
vård, som av förste provinsialläkare intygas vara tillfredsställande, äger det sam-
käue, som har att ansvara för vårdkostnaden, av vederbörande landsting erhålla gö^
^relse med hälvten av det belopp, vartill nämnda kostnad visas hava uppgått.
landstinget äger för beviljande av sådan gottgörelse uppställa de villkor, som kunna
kefinnas iämp' '
här fattig föl
fuer å annan,
samhälles
' 42 §.ig
för vård intagits å länslasarett euer av landsting underhållen sjnkstima
nan, med länslalarett likställd, sjukvårdsinxättnin-, g^ler om fattig^^ards-
rätt att utfå gottgörel.se för utgiven värdavgift vad i 4u.§ sägs.
6 kap.
om uppsikt över:kommuiierjaas fattigvård. *
43 §.eonu
7 todfom'^xlsmsens befallningähavandes befattning med fattigrfedsfiir-
■^toingen. ltlilln ssf oug^s hefaunm^f avo.d^^
■'“ satta tjänstemän, fattigvårdskonsnlenter, vdka jämväl skola hava tiu nppgilt au
svcnsh fdr/aunrn^ssamhn^ 19i8t av -^23
¬
ii-
8r)6 — 1918. k:r 422.
tiuhandaffå med upplysningar oob råd rörande fattigvården. instruktiu fe tiui„‘änlulenterna
utfördas av konungen. ‘»tt'e-
44 §.
finsfattigvårdens
xattig^årdsin-spektörentterksamiiet ineddelat .konungen nilrmare föreskrifter.
7 käp.
om hemortsrätt.
45 s.
åtnjutande
av hemortsrätt.har
någon, som med avseende ä tilltänkt inflyttning mantalsskrivits inom visst
fattigvårdssamhälle, ej inflyttat dit, gäller den mantalsskrivning ieke till bestäm
mande av hans hemortsrätt.
46 §.
den, som fyllt sextio år, kan därefter ieke förvärva iiv hemortsrätt.
47 §.
1 mom. hustru har, olieroende av siu ålder, samma hemortsrätt som mamien.
upplöses äktenskapet genom mannens död eller eljest, behåller hustrun den hemorts
rätt, hon under äktenskapet senast ägde, till dess anuan tillkommer henne.
2 mom. barn inom äktenskap har, så länge det är .minderårigt, faderns, eller, där
han är död och modern lever, moderns hemortsrätt, äro båda föräldrama döda,
barnet den hemortsrätt, som den sist avlidna ägde vid sin död.minderårigt
ham utom äktenskap har samma hemortsrätt .<=^001 modern eller, om
hon är dud, den hon senast ägde,
adoptivbarn, som är minderårigt, har., samma hemortsriltt som adoptanteu, eller,
om han är död, den han senast ägde. ar harii adopterat av makar, eller
maken adopterat den andres barn, skall, där barnet är minderårigt, vad 1 loraw
si^ket av detta mom. sägs äga motsvarande tillämpning. . , 1. .‘.uh-t
den hemortsrätt barn äger, dä det fyller sexton år, b^åller barnet, tills det sja
iorvärvar annan.
3 mom har man, som a\dlyttat frän riket, kvarlämnat hustru, gäller 1 s
hennes förvärv av hemortsrätt vad i 45 och 46 §§ stadgas. därest 1 mkamas
barn eller adoptivbarn, varom i 2 mom. 3 stycket 2 punkten ft
^mlämn^ 1 riket, har sådant barn jnoderns hemortsrätt och, om hon utvandi^
2 ägde. återflyttar mannen till riket, gållermakamn
hustrun under mannens frånvaro förvärvat h
liemortsrätt, tiu dess mannen vunnit ny sådan; och skau sorsn
då mannen återfl.d;tat, 1 avseende a ftrvärv
hemortsrätt så anses, som om den gällt även mannen. "
..
¬
1918. n;r 4'2'i.
48 §.
857
itar flågou, som varit iafcagoii å sjukvårdsinrättniug eller iorbättrings- eller'upp-
f'qfrinffsanstait, genom inrättningens eller anstaltens försorg för fortsatt vård eller
f tran överlämnats till enskilt nem, under villkor att han fortfarande står under
• riititningens eller anstaltens tillsyn, eller har någon eljest mot ersättning mottagits
•^enskilt hem för erhållande av värd för sjukdom eller annan kroppslig eller andlig
lirist eller svaghet, som blivit av läkare intygad, och har han på grund av vistelsen
' detta hem mantalsskrivits i^ det fattigvärdssamhälle, varest hemmet är beläget,
gäller denna mantalsskrivning ej till bestämmande av bans bemortsrätt.
49 g.
1
var enligt
[ mom. har någon under det är, för vilket ban mantalsskrivits inom visst fattig-
rdssamhälle, åtnjutit fattig\ ’ärd enligt 1 §, eller har under samma år fattigvård
^.igt 2 § meddelats honom av annat iattigvårdssamliäue än det, där han mantahs-
^vits, vinner han ej hemortsrätt på grund av nämnda mantalsskrivning. hinder
fsr förvän'" av hemortsrätt furanledes dock icke av fattigvård, som bestått i
bekostande åt skolbarn av kläder, underhäll eller annat, som avser att sätta dem
i tillfälle att begagna skolundemusningen,läkar-
eller förlossningshjälp eller medicin, då hjälpen eller medicinen lämnats
annorledea än i förening med vård å anstalt, eller
begravningshjälp,2
mom. i fråga om inverkah' på förvärv* av hemortsrätt likställes med fattigvård,
som någon själv åtnjutit, fattiga'ård, som åtnjutits av hans minderåriga barn och
adoptivbarn, sä ock för mannen fattigvård, vilken tilldelats hans hustru eller under
bestående äktenskap åtnjutits av minderåriga bam, som hon ägt före äktenskapet,
euer av hennes minderåriga adoptivbarn, sä vitt ifrågavarande bam hava hennes
bemortsrätt. fattigvård ät barn utom äktenskap inverkar ej pä faderns förvärm* av
hemortsrätt, ej heuer inverkar fattig\'ärd ät barn. .soin blivit adopterat, på faderns
eller moderns förvärv av hemortsrätt.
8 kap.
om fattigvårdssamliäuens inbördes ersättningsskyldigbet samt om gott-
görelse för fattigvård av staten m. m.
50 §.
pattigvårdssamhälle,
ortsrätt inom annat
ov ö
här nedan sägs.
51 §.ersättning
enligt 50 § utgår ej för fattigvård, som besatt i
. bekostande åt skolbarn av kläder, underhäll euer annat, son
\ tillfälle att begagna skolundervisningen, ,läk^-
eller mrlossningshjälp eller medicin, da hjälpen eller
anuorledes äu i förening med värd å anstalt, eller
oegravninffshiäln
som avser att sätta dem
medicinen lämnats
jä&ulugaujttj-p 1 ----—au 1 lörening euer
begravningshjälp.
hat fattigvårfetyreka lämnat fattigvfad. fät vilken den vill söka ereättniug at
i.
¬
8,58 — 1918. n:r 422.
annat fattigvardssamhölle eller av landsting eller av staten sknll ofjrälv“
”ä";»
a) den nödställdes namn, ^der, födelseort ocli civilstånd ^
b) fattigvårdsbeliovet och anledningen därtill,
c) fattigvård, som han förut åtnjutit,
d) senaste mantalsskrivnin^sort, eller, om den nödställde ei stulle ao. i
därstiides, annan ort, varest han antages hava hemortsrätt samt
ekonomi,k.
med vilken förhöret hållits! .....’ samt savitt möjligt av den,
i älléf‘ —de„, «
iärsät.rdtiss “« i“- -ä sgs
häöm siwatan hos honungens befallningshavande i lönet an-hb^ar,
som enligtla ’§ skola dllja arman^nlen."^^^
att underetödsfesen^^ö^pr ^^^^syärdssamiälie, men anledning sedermera yppats,
föras mot detta sumbäll^ annat fattigvårdssamhälle, _ må talan
talan utan föireffående ’an anmaniug hos dess fattijgv^årdsstjtelse ej föregått.vning
icke vul^its a2j? upp-
digger. ^ samhälle ersättnings- eller föxsörjningsskyldigheten
ö5 §.talan.
«:rrr\^7 |‘vf eawitsh-id rs ksarati rätt■"c
“ t
■sr^is;. “» ‘f« *ä™ $. “ir.'t“ääs.s ■•*■■
¬
— 1918. k:r 422. —
56 §.
859
ttonunffens befallningshavande liör över ansökalugen fafctigvårdsstyrelsen i det,
----■u«iian ttinf. viikn. krnvpt tih oc eller som eljest kunna antagas vara
parterna eller låter själv införskaffa
g för målets prövning.
finnes anledning nu a-uuigttnue, ati, uen nödställde har hemortsrätt inom fattig-
vårdssamhäue i annat län, överlämnas malet till handläggning av konungens be-
mlaingshavande därstädes. ^5<
§.
dande euer däxpm själv besörja, sedan fatti^årdsstjyrelsen i hemortssamhället läm-
ck pä-
därav skulle
skulle väsent
ligt minskas eller ban har stadigvarande bostad hos skyldeman i rätt upp- euer
nedstigande led eller hos adoptant eller adoptivbarn eller hos sjskon eller da eljest ^nnesiga
skäl tala emot hem.sändningen; ej heuer må hustru, vilkens sammanlevnad
med mannen upphört, mot sin vilja sändas tul samhälle, varest mannen vunnit hera-
ortsrätt efter inflyttning, som skett, sedan makarna böijat leva åtskilda.
yppas i fråga om hemsändning olika meningar mellan vederbörande fåttigvärds-
styrelser, eller bestrider understödstagaren eller, där han ej själv kan tillvarataga
sin lätt, sådan honom närstående person, ’ som i nästföregående stycke av denna
paragraf sägs, att hemsändning får ske, må sådan ej äga rum, utan att konungen?
befauningshavande, efter det vederbörande blivit hörda och erforderlig utredning in
förskaffats, därtill lämnat tillstånd. , ^ j -hemortssamhälle
är pliktigt att ersätta skälig kostnad för hemsändning, som
ägt rum i enlighet med denna paragraf.* om uttajrande av såd^ e:reättei^ gäller
'vad som stadgats om ersättning för fattigvård av hemortssamhälle, dock att anma-
king enligt 53 § ej är erforderlig. ^
där offentlig myndighet euer albnän anstalt eller inrättning,^ som ei^gt gällande
föreskrifter åt någon lämnat underhåll och vård, varför fattigyardssamhäue ar plik
tigt att giva ersättning, viu utfå sådan, anhängiggöres talan härom hos kon^gens
i^^fö-llningshavande: och gäller om målets behaiäling vad i 56 § 1 stycke gs.
gottgärelse av landsting för våxdkostnad, varom i 40, 41 och
mlas inom tvä är, efter det kostnaden av si
"f försummas, att rätt till gottgärelse far den kmtn^_ ft thvv^am-feldigiet
att vidkännas kostotden varit föremål &r tvist meuim fotfagvfadsam
mea eller talan mot enskild, räknas tiden.från det ‘"sten slutligen av®orfe
^ottgbrelse vägras fär vårdkostnad, som tär sägs,2,
i&nusgens befslningstavande fbra tatin om uttaende därav och gäller om
inde tillämpning vad som stadgas i éb s-
§ lämnats någon, vilken icke är svensk
msi konungens befallningshavajide föm i 1618
behandling i motsvarande tillämj^nii^
^ mom. för fattigvård, som enligt 1 !
t.
¬
860 — 1018. n;r 422. ~
jnedborgare eller vilkeus hemortsrätt ej kan utrönas, erhåller vedexböran^^o
vårdssåmhälle gottgörelse av staten. fattig,
2 mom. har, efter det en person tyllt sexton men innan han fyllt sextio . han
som de personer, beträffande vilka i 49 § 2 mom. stadgas, att dem tnift
fattigvård inverkar pä hans fömdirv av hemortsrätt, oavbrutet under minst
vi.stats utom det fatti^ärdssamhälle, varest han har hemortsrätt, utan att
denna tid hava av samhället åtnjutit fattigvård, äger samhället att av staten ervif
gottgörelse för fattigvård enligt 1 §, som samhället efter utgången av .samma tid m
ijekosta för någon av dem.
vitt berörda tid av tre år föidiutit, innan hemortssamhället delgivits antino-en anma-
ning, som i 53 § .sägs, eller, i de fall, då enligt 54 § 2 stycket talan om “ersättning
för utgiven fatti^ärd må föras utan föregående anmaning, den till konungens
fallning.?havande i målet ingivna ansökning. ^
3 mom. grottgörelse, som i denna paragraf sägs, utgår allenast om ersättning for
fattig\ ’ärden ej lean uttagas hos enskild person. ^
fattipärd, som omförmäles i 51 §, gottgöres av staten endast för det fall, att
nnderstödstagaren icke är svensk medborgare.
61 §.
1 mom. \ill tattigvardsstyrelse erhålla gottgörelse av staten för fattigvård, göres
ansökning därom hos konnngens beiållningshavande för vaije år inom februari må
nad året efter det, då fattigvården av fattigvårdssamhället utgivits. har fattigvårds-
s^yrelsen sökt att av annat fattigvårdssamhälle eller enskild person utfå ersättning
för fattigv^ärdskostnad, jnen talan därom ogillats, räknas tiden för .sökande av gott-
görelse ixån det konungens befallningshavande.s utslag i tvisten vunnit laga kr^
mot samhället eller, om det överklagats, från det kammarrättens utslag blivit fattig-vardsstvrelsen
delaivet. vr:;i ___ ” t •.
vid ansökningen skola fogas föliande handlingar:
a) avskrift av protokoll över förhör enligt 52 §:
b) specificerad uppgift å ^åttig^mtd8kostnaden nj j ------- a- tåttigvårdskostnaden med angivande särskilt för varje
2.v tiden, då utbetalningen .skett; skolande uppgiften, där den ej
attöljes av beböriga verifikationer, vara till riktigheten styrkt av fattigvårdssiyrei-
sens or^örande eller kassaförvaltare; .samtivu&au,iorvaixare; samt
c) redogöielse för de åtgärder, som må hava vidtagits för utrönande av de .petso-
nexs hemortsrätt ansökningen gäller, eller för utbekommande av ersättning av annat
enskild person, dämnd i berörda hänseenden meddelade nt
eller beslut böra bifogas,
befallningshavande granskat de ansökningar, som sinf
sökandena införskaffat eller själv låtit införskaffa den .^eriigare ^
nälfl„rn>af bxf konungen. be&llning«bavande före den
■2 mom tt« ^ ^ anledning av ansökningarna. ,tigvårdssivrewn
^lämnats någon, som ej är svensk medborgpe, nöd^ldef
^ed överlämnande av tillgängliga hanr&ng^
landet jämte ^^l^ionalitet, födelseort osi senaste boningso
ladee kn^a ^ ^pplysnmgar, vilka genom förhör med honom
sedan han lämnade^ siomständigheter och densitt
hemland, inom fjorton dagar efter den dag, då tattigvud
b
¬
1918, n:r 422. — 861
i f llninffshavande, anses förfallen. i fall, där det icke enligt särskilda bestämmel-
tillkommer körningens befallningsbayande att avgöra kemsändningsfrågan, skall
lamma underställas kungl. hajtts prövning.serdensamma ;aiiclb aii-clj.lö j^jiu vlllllg.
ti^m. konungen mä med främmande makt under förutsättning av ömsesidig-
f^kommelse om bebandling av dess undersåtar bär i riket i fattig-
1 ^ 4''k'n i? *c-^-v* 1 ii? rf-v-w» m w 1* .n. .1.
utlandet
lipt träffa överensnuuxjjicröc nuuciaa,wi,i. no
^ dskänseende ocb om gottgörelse för därvid uppkommen kostnad.
mom. angående fattigvård åt svensk medborgare, som av myndighet i
'erlämnats till myndighet i svensk gränsort, är särskilt stadgat.iiv
9 kap.
om fattigvårdssamliäiles rätt mot understödstagare ocli för dem försörj-ningspliktiga
personer.
” ■ ■ 62 §.
fattigvårdsstyrelse äger att av den, som åtnjntit fattigvård, nttaga ersättning där
för i den mån styrelsen icke finner skäl till eftergift. pör fattigvård, som någon
erhållit, innan han fyllt sexton år, må ersättning dock icke nttagas ur hans arheta-
"någon mottagits till stadigvarande försörjning, äger fattigvårdsstyrelsen om
händertaga egendom, som vid mottagandet tiphör understödstagaren eller, inedan han
åtninter försörjning, tillfaller honom, samt därav bereda sig ersättning iör tattig-
vård, som lämnas honom. fattigvårdsstyrelsen äger hos vederbörande polismyndig-
bet erhålla handräckning för så-dan egendoms omhändertagande.o
63 §
har fattig^m.^dssamllälle tiuskyndats kostnad för fattigvård, som enligt 1 | lä^
nats- någon, för vilkens försörjning sky ideman eller annan enligt å eller 4 § bort
ansvara, äger fattigvårdsstyrelsen att av den, vilken ansvarigheten aligge^ uttaga
ersättning för denna kostnad, i den mån sfyrelsen icke finner skäl till eftergift.
64 §.
att bestämma,fö ’rf4tnde, ankom^r det, p4 ’ faäds^^imet
hnnivicla ersättningsskyldighet, varom i 62 och 63 ss s g ,
iinderstöd, som utlämnas av dessa medel.
^■tt återbetäa kostnaden euer nagon del därav kan antag
'jiedel till underhåll för sig och de
skau äga rum för
sma.
66 §.
;as att till f^s^^^rsf^rfösn^b^ttigades uaderhéll.fattigvård
fortfarkommer
den försoij
•.v
v. v
¬
t-.
862 1018. n:x 422.
iällaiiden, må försörjnings bidraget nfcin liinder av förut 1 isom
skäligt fimes. ^^®^“'^j«rakaseftcp
talan om utbekommande av ersättning enligt 62 och 63 ^ g •
av lorsörjningsbidrag, som i 66 § sägs, anhängiggöres hos havande i länet; och gäller om målets behandling i mot'^varsndl befaunin^
36 § stadias. " ' v j •
68 §.
das å försörjningsplikl,' ’som avses ^sltycketf vaf'i 55* ’r’l gran.
^rmtniag" p-^kriplovämati
^en, som åtnjuter fattigvård, står under fattigvärdsstvrelsens flllctr»
lättllid 7" ’?’att
lllrättaräaor«a “o5™;i ’'
taga åtgärd, som här sägs.
med''dewör aåttalffiaststälua^^e j’ fy^elsea myndighet i enlighet
för egen* fssör jnfne är fatti^ärd, vilken icke är allenast tillfällig, eller som
förrätta arbe^.^o « av
tivharn ^er "sin^^^nstrii ^ likr^jdhet ådrager sitt minderåriga barn eller adop*
av dem, är han, även om ^läggande av fattifevar^cof., fattiggården är allenast tillfällig, skyldig att efter före-
ä ^tigvårdsanst^ inställa sig till och efter sin förmåga fullgöra honom
»pphörtfl-^nå kvirhi ”bote; och mä han, oavsett om fltti^årdoa
föreligger tiu antagand'e att h!fw ^ grnndad ädaing
sina, dock icke i oavbrnfa rtr j ^ förmåga försörja sig själv och de,
genom det förelä^ under längi-e tid än ett"år. ^ ^ '
^ghet att ersätta kostnad för fullgöra honom åliggande skjl-
äriga barn eller adoptivbarn^^euer^^lan^^h ^^^der tiden må tilldelas hans miuder-
delgivning begäran meddela handräckning delssom
underlåter att^sfe ^ § sägs, dels för inställande tiu arbete av den.
.u^derstödfitagare eller föreläggande, dels ock för återhämtande
soy olovligen avvikit från fattigvåxdban-
^ ^ uiedde^ utan kostnad för fattigvårdsstyrelsen eller anstalten-
“agon, som gjort sig .förfallen.^tiu hettleri eller lösdriveri, blivit, p& g™*"*l
¬
1918. n:r 422. — •863
: /ihrav alt tian varit i beliov av fattigvård, enligt gällande bestämmelser överlämnad rn fattigvårdsstyrelsen ocli för vård intagen å fattigvårdsanstalt, vare ban ej' berät-
tw att lämna anstalten, med mindre gmndad anledning finnes att antaga, att ban
utenför anstalten skall ärligen försörja sig.
• ^ o •
undandrager sig någon, som intagits å anstalt eller inställt sig eller hämtats till
förrättande av arbete utanför anstalt, att fullgöra anvisat arbete, eller lämnar ban
utan tiustånd arbetet, eller visar ban tredska att efterkomma givna föreskrifter, eller gör
ban sig skyldig till uppförande, som _ strider mot sedli^et eller god ordning,
ler fattigvårdsstyrelsen, där ban icke är till arbete oförmögen, tilldela bonom var
ning med erinran om den ;^följd, som i 75 § omfönnäles.^yielse
för fattigvårdsanstalt, vars reglemente fastställts av konungen eller av
konungens befallningsbavande, må jämväl enligt stadgande i reglementet kunna
meddela i anstalten intagen person sådan varning, som nyss är sagd.
varning, som i denna § avses, må meddelas, förutom av si^else, som där sägs,
antingen av dess ordförande eller av den, som stwelsen kan nava utsett att med
dela varning, därvid anmälan om varningen skall göras vid styrelsens nästa sam
manträde.över
beslut om varning skall föras protokoll. beslutet meddelas den felande munt-
bgen av den, som beslutat varningen, eller skriftligen genom delgivning av utdrag
av protokollet; ocb bar polismyndighet att på begäran verkställa sådan delgivning
ntan kostnad för styrelsen.
70 §. • n 1
därest den felande ej låter rätta sig av varning, som i 74 § sägs, må fattigvards-
styrelsen eller anstaltens styrelse, med bifogande av bevis om varni^en ocb tiu-
gänglig utredning i ärendet, bos konungens befallningsbavande göra framställning
om den felandes dömande till tvångsarbete. ^ ^ - x.sedan
den felande lämnats tilifölle att yttra sig över framställning^, ocb för
hör, där sådant är av nöden, ägt rum samt erforderlig utredning förebragts, i
avseende konungens befallningsbavande jämväl äger förordna om forbor vid dom stol,
må konungens befallningsbavande ålägga den felande^angsarbete eller da
mildrande omständigheter förekomma, låta bero vid varning. dto tvångsarbete aläg-
ges, skall tiden därför bestämmas till minst en ocb bögst sex månader.har
den, om viliens ddmande tiu tvångsarbete framst^ing g3«rts "vvdnt to
anatalt, där ian varit intagen, euer förekommer etot mlednmg, | ^
fiaan, må konungens befallningsiavande kxmna förordna om mdan
på att mälet avgöres eller ntslag, varigenom tvångsarbete ådomts, vinner laga
hraft.
76 §
tvångsarbete skall förrättas i allmän
^^d av nedsatt arbetsförmåga eller annan anlednmg ^ konnng-en med-hvångsarbetsanstalt,
skall banf enligt de btoare sete ^
• } ö^gt^?äaer i fråga om verkställigbet av tvångsarbetet i tillämpliga delar vad
* 0 ocb 13 §§ ay nämnda lag stadgas.
svens]: föt^attningssamling ]918, n:r 422 {31,
¬
m 1918. n:r 422. —
77 §.n 8-
r nåffon, som icke nått myndig ålder, på fattigvåtdssamhåues bekostnad
ård ntanför sina föräldrars eller målsmans hem, har samhällets fattigvärdr
•m s 1 ctn fl n srätt över honom.
där
ter vård —---- ---- ^relse
målsmansrätt över honom._ ____ er nonom. v-öve^ten"
s~om enligt 36 § genom fattigy^dsstyrelsens försorg beretts tjänst fill,,
anställning, bör styrelsen, ändå att han icke åtnjuter fattigvård, öva tiiwn
dess han fyllt aderton år.
kräves på grund av understödstagare tillfallet arv eller elj*est förmyndare för
honom, har fattigvärdsstyrelsen att hos vederbörande domstol göra anmälan därom.
10 kap. *
om magan i mål ooh ärenden, som behandlas enli^ denna lag.
78 §.
1 mom. över fattig\ ’-årdsstytelses beslut, varigenom sökt fattigt^ård belt och hållet
eller till någon del vägrats, eller som avser sättet för fattigvårds meddelande, även
som över beslut av fattigvårdsstyrelse eller st3n:else för anstalt, som är gemensam
för flera kommuner eller som tillhör landsting, rörande behandlingen å anstalt eller
vid fnllgörandet av arbetssk^ldigbet, eller beträffande kvarbållande å anstalt i fall,
som avses i 71 och 73 §§, ma den, som beslutet rörer, anföra besvär hos konungens
befallningshavande inom trettio dagar, räknade från det han av beslutet erhåuit del.
beslutet går dock i verkställighet, där ej’ förbud däremot meddelas av konungens
b efallniugsh avan de.
2 mom. oavsett huruvida besvär enligt 1 mom. anförts, har konungens befall
ningshavande ej blott att tillhålla fattigvårdssamhälle, som underlåter att lämna fat
tigvård, då sådan enligt 1 § erfordras, att fullgöra sin skyldighet, utan även att, där
eljest missförhållande föreligger i något av de i föregående moment omfönnälda hän
seenden, forordna om den åtgärd, som må vara erforderlig till missförhållandets ar
hjälpande.
en var äger rätt att om underlåtenhet eller missförhållande, som nu nämnts,
anmälan hos konungens befallningshavande eller hos fattigvårdsinspektören eller fat
tigvård skonsulent.
, varning, som i 74 § sägs, må klagan ej föras; dock äger konungens
beraj^ingshavande, i sammanhang med prövning av yrkande om den felandes dö-
m^de till wångsarbete, pröva varningens befogemiet.
4 mom. over fattigvårdsstyxelsens beslut i ärende, som icke avses i 1
samt icke heuer angår annan förvaltningsfråga, för vars behandling fattigvåidssty-denna
lag eller kommuns^agarna givna föreskrifter är
må besväi anfärai hos konnagens befau^gshavande
det klagaadea av beslutet eihäuit del. om vera
®va*f ‘gy^tdsstyrelseas beslat gäller vad i 1 mom, sags. „ , ,rörase
missaöjd med beslat av styrelse för arbetahe
beslutet nnfr eller försörjaiagsp -iktigs iatagaade ä beaiiaet, dg . ^tös koaaageas wägsfavaade iaom trettio dagar ftåa det
denaa 6 säsa ^^ttigvårds- euer anetaltsetyrelses protokoll i 'maeanövrstyrefe
sat «l'idadabällas dea, som är i bebov därav fbr klag«>
¬
1918. n:r 422. — 865
§.
'nswllödci0 tiu aj-ubwj ou-cj. a.w3±iia/iiiucu±u.c wii mutigviirusaiistjait, ma mm uarover an
föra besvär bos konungens befauningshavande inom trettio dagar från handräokning-
ens foubordande. ^
j'or talan mot beslut, som i frågor rörande fattigvården enligt denna lag fattats av
kommunalstämma, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, gäl
ler vad om besvär över deras beslut är stadgat i kommunallagarna. om understäu-
ning av beslut, varom i 18 § förmäles, gäller vad i nämnda lagar
derställning av där avsedda beslut.
81 §. ■
lagar sägs rörande un-
må ban däröver anföra besvär bos kammarrätten.besvären
skola innan klockan tolv å trettionde dagen efter den, då klaganden er
hållit del av utslaget, avlämnas till konungens befauningsbavande, som över besvä
ren infordrar vederbörandes förklaring ocb, sedan sådan inkommit, till kammarrätten
insänder handlingarna i målet lämte bevis om utslagets delgivning ocb eget utlåtande.
2 mom. är utslaget meddelat av konungens befauningsbavande i annat län, än
det klaganden tiubör, må besvären, om klaganden det föredrager, inom ovan stadgade
tid avlämnas tiu konungens befauningsbavande i sistnämnda län, vilken det abgger
att översända dem tiu konungens befauningsbavande, som meddelat utslaget, tor att
vidare behandlas i föreskriven ordning. , „ j3
mom. har mål, som rör viss persons hemortsrätt ocb fattigvårdssambäues dtoav
beroende anspråk på ersättning för hans fattigvård, förevarit bos konungps belau-
ningsbavande i särskilda läm, ocb anföras besvär över det i huvudsaken sist medde
lade utslaget, då må ock i sammanhang därmed föras klagam ö^r annat '
uau i målet meddelat beslut ocb sådant oeslut ej utgöra binder för sakens prövn g
i dess helhet.
^ 5 mom. vad 1 1 och 4 mom. stadgas skall \äl § 1 mox
besvär över konungens befalluingsbavandes beslut i ärende, som avses bl s
över kammarrättens beslut i mål ocb ärenden, som avses i denna lag, j
gan föras.
.den, som vul söka todring i k"nungjns\efallninsshwes^t|«^mu
wi ds bxts d^^s cmges' befallningahayande mfoidiar yttrande
¬
866 1918. n:r 422.
besvären frän vederbörande, om anledning därtill förekommit samf • oför&öjligen
bandlingama tillika med eget utlåtande till
i'ototn'cinn ^^6118 iiedre
över _____efter
ofördröjligen
justitierevisionj w — alouj
i sammanhang med prövning av besvär, söm här sägs, må ook knm
dömande lagligheten av den dömde enligt 74 eller 75 § tilldelad vamiit^
vid klagan över beslut, som särskilt meddelats om någons häktan/l^ i
lande i hmte, vare tiden för besvärs ingivande icke insfoänkt till yigg
befau.
84 §.
|ör klagan 6ter konungens befalluingsbatandes beslut i andra fräeor son. v.„„1
denna lag, än bär förut är sagt gäller, efter varje sats beskaffenhet ’vad tm u
ssdga7 “ befauningsbavandes beslut är i kommunauagam ’a dler djert
„ 85 §.<.srä%ssit™™s
11 kap.
övergångsbestämmelser.
86 §dä^tsm^iåsg^ ”'^'*
™ ®^‘«^ “telse frän oob med den 1 januari 1919; dook att
li^^stadv^deno ’^'^t bemortsrätt, han ägde vid nämnda tid, intill dess han en-
0t+ n.t “ a förvärvat annan sådan,häue
eller "en sknd nf stadgas angående ersättning för fattigvård av fattigvårdssam-ö;
rr* -nläs änx
av^oäsg^ssfce!^ä “ali äfärssfgar"^
genom denna lag npjbävas
‘“5£r r k^£ ‘
^^rock" ^ delgivning genom offentlig myndighets
denna lags bestänn^lfer ^ särskild författning stadgat stridande mot
s^an, med iaktteffa^ho ^5 särskild fattigvårdsstyrelse ej finnes, välj^
stoma i deee^r^s iql?" ^^*^ “i“ielsema i 11 ock 12 §§, å ordinarie kommunal'
kommun^^^^?^^ landet, där särskild fattigvårdsstyrelse■"
“ « .».-sälji sssfäi.srss^'^
¬
1918. n:r 422. — 867
fall stola desamma bringas tiu tiuämpning vid första efter lagens ikraftträdande in-
^ stad skola vid det tillfälle, då val av ledamöter i fattigvårdsstyrelsen första gång-
infaller efter det lagen trätt i kraft, ledamöter ock suppleanter utses i enligheten
meid bestämmelserna i 11 och 12 §§. 89 §.
reglemente, som avses i 8 §, skall före utgången av år 1919 underställas konung ens
befallningshavandes prövning.
rattigvårdssamhälle, som vill vinna befrielse från skyldighet att hava dylikt reg-
mente, skall före den 1 april 1919 hos konungens belallningshavande göra ansökanlemente.
därom. 90
§.
med fullständig ordnande av de i 31 och 33 §§ omfönnälda anstalter må anstå
under en tid av tio år från det denna lag trätt i kraft.
under övergångstiden ankommer det på konungens befallningshavande att söka
åstadkomma ordnande inom kommunerna av sådana anstalter, i fall där sä anses
lämpligt genom överenskommelser mellan kommunerna om gemensam anstalt; och må
såsom anstalt av det ena eller andra slaget godtagas redan befintlig anstalt, som är
euer kan göras lämplig för ändamålet.
91 §.
1 mom. i fattigvårdssamhäue, där roteindelning finnes införd, då denna lag träder
i kraft, må roteindelningen fortfarande bestå, intill dess densamma enligt 8 § i förord
ningen den 9 juni 1871 angående fattigvården blivit imphävd, dock ej längre än fem
år efter det lagen trätt i kraft; och skall for sådant mttigvårdssamhälle fortfarande
gära vad nämnda förordning innehåller beträffande roteindelning och fattigvården i
samhälle med roteindelning.2
mom. därest vid lagens trädande i kraft tiuskottsavgift utgår eller enskilt fat-
tigvårdssamhälle finnes, som omförmäles i 34 § fattigvårdsförordningen, må därvid
förbliva, så länge träffad överenskommelse eller given föreskrift gäller; och skall for
sådant fau lända till efterrättelse vad i nämnda förordning stedgas.3
mom. där på grund av stadgandet i 31 § 1 mom, rattigvårdsforordningen vid
kgens trädande i kraft ersättning av staten utgår till fattigvårdssamhäue för fattig-
’^fid åt person, som tillhört manskapet vid krigsmakten euer varit anstäud sås^
mbetare eller hantverkare vid kronans varv euer verkstäder, euer åt hams hnstru
eller minderåriga bam, skau, så länge fattigvården utgöres, fattigvårdssamhäuet äga
ett fortfarande därför åtnjuta ersättning enligt förut gäuande grunder.
92 §i
stiulet f8r tad i förordningen den 9 jnni 1871 angående fattigvfaden \stedgat
® förekommande av bettleri samt om barn, som bettlar eller vanvärdas, skola lol-
y mo “'*svä%f^efter fyllda sexton är gör sig
sm rälminff. , . ä,
2 mom. om barn under sexton år anträffas bettlamde euer befinnes v^a ^
skau fattigvårdsstyrelsen, dår åtgärd anses böra vidtogas, varom stad^ i lagot 13
jnni & anls^nppfostan ät vanartade oob t sodbgt avseende föranm-
¬
ggg — 1918. n;r 422 och 423. —
made barn, göra anmälan till vederbörande barnavårdsnämnd och i annnf f
pä sätt styrelsen finner vara av omständigheterna påkallat. ^rfata
3 mom. inom varje fattigvärdssamhäue skall fattigvärdsstyrelsen an^tali
ligt antal tillsyningsmän, vilka hava att anhålla bettlare och inställa dem
på grund av föreliggande fattigvärdsbehov böra överlämnas till samhällpfc ’ styrelse,
till sådant förhör, som avses i 2 § 1 mom. och 16 § av lagen aif 5
drivares behandling. ° sölade kg.
jför detta sitt bestyr åtnjuter tillsyningsmän den ersättning, som jhället
efter förslag av fattigvårdsstyrelsen bestämmer. s^ärdssam-
det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. till vtfptmc.« • hava vi detta med egen hand underskritit och med vårt kunel^aill hcj
låtit. stockholms slott den 14 juni 1918, ®
gustaf.
(citildepartementet.) _____ ;_____ a xel sobom
¬
Viktiga lagar inom socialrätten
JP Infonets socialrättsliga tjänster
JP Infonets socialrättsliga tjänster
Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.
