SFS 2020:617 Lag om änd­ring i brotts­bal­ken

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i brotts­bal­ken utfär­dad den 25 juni 2020 enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om brotts­bal­ken dels att 26 kap. 25 §, 32 kap. 4 §, 34 kap. 1, 3 och 6 §§ och 38 kap. 1 och 3 §§ ska ha föl­jande lydelse, dels att det ska infö­ras en ny para­graf, 32 kap. 3 a §, av föl­jande lydelse. 26 kap. 25 §2 före­kom­mer till verk­stäl­lig­het på en gång dom på fäng­else på livs­tid och dom på böter, för­vand­lings­straff för böter, fäng­else på viss tid, vill­kor­lig dom, skydds­till­syn, ung­doms­vård, ung­doms­tjänst, ung­dom­sö­ver­vak­ning eller slu­ten ung­doms­vård, ska livs­tids­straf­fet träda i stäl­let för den andra påfölj­den. före­kom­mer till verk­stäl­lig­het på en gång en dom på fäng­else på viss tid i minst två år och en dom på böter eller för­vand­lings­straff för böter som har med­de­lats innan den först­nämnda påfölj­den har bör­jat verk­stäl­las, ska fäng­el­se­straf­fet träda i stäl­let för den andra påfölj­den. 32 kap. 3 a § den som är under tju­go­ett år och som begått brott får dömas till ung­dom­sö­ver­vak­ning om var­ken ung­doms­vård eller ung­doms­tjänst är till- räck­ligt ingri­pande påfölj­der med hän­syn till brotts­lig­he­tens straff­värde och art samt den unges tidi­gare brotts­lig­het. den som är över arton år får dömas till ung­dom­sö­ver­vak­ning endast om det finns sär­skilda skäl för det. rät­ten får bestämma tiden för ung­dom­sö­ver­vak­ning till lägst sex måna­der och högst ett år. den som döms till ung­dom­sö­ver­vak­ning ska med­verka i verkställighets-​​ pla­ne­ring och följa det som anges i verk­stäl­lig­hets­pla­nen. bestäm­mel­ser om verk­stäl­lig­het finns i lagen (2020:616) om verkställig-​​ het av ung­dom­sö­ver­vak­ning. 4 §3 om den dömde i väsent­lig grad under­lå­ter att göra vad som ålig­ger honom eller henne enligt en före­skrift vid ung­doms­vård om att han eller hon ska följa ett ung­doms­kon­trakt eller enligt en dom på ung­doms­tjänst eller ung­dom­sö­ver­vak­ning, får rät­ten på talan av åkla­gare undan­röja en annan påföljd än böter som dömts ut för brot­tet och bestämma en ny påföljd för 1 prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:juu34, rskr. 2019/20:333. 2 senaste lydelse 2018:1253. 3 senaste lydelse 2016:491. sfs 2020:617 pub­li­ce­rad den 27 juni 2020 2 sfs 2020:617detta. i stäl­let för att undan­röja påfölj­den får dock rät­ten med­dela den dömde en var­ning, om det är en till­räck­lig åtgärd. om, av annat skäl än som anges i första styc­ket, den pla­ne­rade vår­den eller de pla­ne­rade åtgär­derna enligt ett ung­doms­kon­trakt eller en vård­plan inte kom­mer till stånd eller vår­den eller åtgär­derna kom­mit att i väsent­lig grad avvika från vad som pla­ne­rats i kon­trak­tet eller vård­pla­nen, får rät­ten på talan av åkla­gare undan­röja en annan påföljd än böter som dömts ut för brot­tet och bestämma en ny påföljd för detta. det­samma gäl­ler om, av annat skäl än som anges i första styc­ket, en dom på ung­doms­tjänst inte till väsent­lig del kan full­gö­ras inom skä­lig tid eller, beträf­fande ung­dom­sö­ver­vak­ning, de före­skrivna åtgär­derna enligt en verk­stäl­lig­hets­plan inte kom­mer till stånd eller åtgär­derna kom­mit att i väsent­lig grad avvika från vad som före­skri­vits i verk­stäl­lig­hets­pla­nen. om mer än en påföljd undan­röjs får rät­ten bestämma en gemen­sam påföljd för den sam­lade brotts­lig­he­ten. om rät­ten beslu­tar om undan­rö­jande enligt första eller andra styc­ket ska den, när den nya påfölj­den bestäms, ta skä­lig hän­syn till vad den dömde har under­gått till följd av den undan­röjda påfölj­den eller de undan­röjda påföljd-​​ erna och till böter som har dömts ut enligt 3 § första styc­ket 2. 34 kap. 1 §4 om den som har dömts till fäng­else, vill­kor­lig dom, skydds­till­syn, ung­doms­vård, ung­doms­tjänst, ung­dom­sö­ver­vak­ning eller slu­ten ungdoms-​​ vård har begått ett annat brott före domen (nyupp­täckt brott) eller om den dömde begår ett nytt brott efter domen men innan påfölj­den helt har verk- ställts eller annars upp­hört (nytt brott), ska rät­ten bestämma en ny påföljd för den till­kom­mande brotts­lig­he­ten. i stäl­let för att bestämma en ny påföljd för den till­kom­mande brottslig-​​ heten får rät­ten, i de fall som avses i 3 och 4 §§, besluta att den tidi­gare utdömda påfölj­den ska avse också den brotts­lig­he­ten, eller undan­röja den utdömda påfölj­den och döma till gemen­sam påföljd för den sam­lade brotts­lig­he­ten. under­går den dömde fäng­else på livs­tid får rät­ten endast besluta att den tidi­gare utdömda påfölj­den ska avse också den till­kom­mande brotts­lig­he­ten. 3 §5 rät­ten får besluta att en tidi­gare utdömd påföljd ska avse också till- kom­mande brotts­lig­het. ett sådant beslut får med­de­las endast om det är fråga om nyupp­täckt brotts­lig­het som i jäm­fö­relse med den brotts­lig­het som om- fat­tas av den tidi­gare domen med hän­syn till påfölj­den är utan nämn­värd bety­delse. är den tidi­gare påfölj­den ung­doms­vård, ung­doms­tjänst, ungdomsövervak-​​ ning eller slu­ten ung­doms­vård, får rät­ten, om det finns sär­skilda skäl för det, även i andra fall besluta att den tidi­gare utdömda påfölj­den ska avse också den till­kom­mande brotts­lig­he­ten. 6 §6 om rät­ten med tillämp­ning av 3 § genom dom som fått laga kraft har beslu­tat att fäng­else, vill­kor­lig dom, skydds­till­syn, ung­doms­vård, ungdoms-​​ tjänst, ung­dom­sö­ver­vak­ning eller slu­ten ung­doms­vård som dömts ut i tidi­gare mål ska avse ytter­li­gare brott, och om den tidi­gare påfölj­den änd­ras av högre rätt genom dom som får laga kraft, ska frå­gan om påföljd för den 4 senaste lydelse 2016:491. 5 senaste lydelse 2016:491. 6 senaste lydelse 2018:1253. 3 sfs 2020:617tillkommande brotts­lig­he­ten efter anmä­lan av åkla­gare prö­vas på nytt. det- samma ska gälla, när påföljd avse­ende fäng­else, vill­kor­lig dom, skydds-​​ till­syn eller slu­ten ung­doms­vård bestämts med tillämp­ning av 2 § och den tidi­gare påfölj­den änd­ras. visar det sig, när en dom på fäng­else på viss tid eller slu­ten ung­doms­vård ska verk­stäl­las, att den dömde begått brot­tet före det att en påföljd som han eller hon dömts till för något annat brott har dömts ut, och fram­går det inte av domarna att den andra påfölj­den har beak­tats, ska, sedan domarna fått laga kraft, rät­ten efter anmä­lan av åkla­gare med tillämp­ning av 2 § bestämma vad den dömde ska undergå till följd av den dom som sist ska verk­stäl­las. en sådan pröv­ning hind­rar inte att domen får verk­stäl­las, om inte rät­ten beslu­tar något annat. 38 kap. 1 §7 den som har dömts till vill­kor­lig dom får före över­kla­gan­de­ti­dens utgång lämna en för­kla­ring om att han eller hon är nöjd med domen när det gäl­ler den utdömda påfölj­den. en sådan för­kla­ring ska avse även böter, som dömts ut med stöd av 27 kap. 2 §. för­kla­ringen avges i den ord­ning rege­ringen före­skri­ver. en för­kla­ring som läm­nats i före­skri­ven ord­ning får inte tas till­baka. om den dömde har över­kla­gat domen, ska hans eller hen­nes talan när det gäl­ler påfölj­den för brot­tet anses åter­kal­lad genom för­kla­ringen. det finns sär­skilda bestäm­mel­ser om nöjd­för­kla­ring i fråga om dom på fäng­else, dom på ung­dom­sö­ver­vak­ning och dom på slu­ten ung­doms­vård. 3 §8 fråga om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje styc­ket, 5 § tredje styc­ket eller 6 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där vill­kor­lig dom med­de­lats. fråga om åtgärd enligt 32 kap. 4 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där ung­doms­vård, ung­doms­tjänst eller ung­dom­sö­ver­vak­ning dömts ut. talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid den tings­rätt, inom vars område den över­vak­nings­nämnd som har gjort fram­ställ­ning i ären­det är verk­sam, eller vid den rätt som först avgjort det mål där skydds­till­syn dömts ut. mål som avses i denna para­graf får också tas upp av den rätt, där brott­mål mot den dömde är väckt eller där mål om åtgärd mot den dömde enligt 32 kap. 4 § redan tagits upp, eller av rät­ten i den ort där den dömde mera var- aktigt uppe­hål­ler sig, om rät­ten med hän­syn till utred­ningen samt kost­na­der och andra omstän­dig­he­ter fin­ner det lämp­ligt. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2021. på rege­ring­ens väg­nar mor­gan johans­son clara ahlqvist (justi­tie­de­par­te­men­tet) 7 senaste lydelse 1998:604. 8 senaste lydelse 2016:491.