Lag (2014:406) om straff för vissa inter­na­tio­nella brott

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2014:406
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L5
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2021:1016
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2014:406
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L5
Utfär­dad: 2014-​05-28
Änd­rad: t.o.m. SFS

2021:1016
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Folk­mord

1 §   För folk­mord döms den som, i syfte att helt eller del­vis för­inta en natio­nell, etnisk eller ras­mäs­sigt bestämd eller reli­giös folk­grupp som sådan,
   1. dödar en med­lem av folk­grup­pen,
   2. till­fo­gar en med­lem av folk­grup­pen all­var­lig smärta eller skada eller utsät­ter denne för svårt lidande,
   3. påtvingar med­lem­mar av folk­grup­pen lev­nads­vill­kor som är ägnade att med­föra att folk­grup­pen helt eller del­vis för­in­tas,
   4. vid­tar åtgär­der som är ägnade att för­hindra att barn föds inom folk­grup­pen, eller
   5. genom tvång för över ett barn som inte fyllt arton år från folk­grup­pen till en annan grupp.

Straf­fet är fäng­else på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livs­tid.

Brott mot mänsk­lig­he­ten

2 §   För brott mot mänsk­lig­he­ten döms, om gär­ningen utgör eller ingår som ett led i ett omfat­tande eller sys­te­ma­tiskt angrepp rik­tat mot en grupp civila, den som
   1. dödar en per­son som ingår i grup­pen,
   2. till­fo­gar en per­son som ingår i grup­pen all­var­lig smärta eller skada eller utsät­ter denne för svårt lidande genom tor­tyr eller annan omänsk­lig behand­ling,
   3. utsät­ter en per­son som ingår i grup­pen för ett all­var­ligt sex­u­ellt över­grepp genom våld­täkt, påtvingad pro­sti­tu­tion eller annan till sitt all­var jäm­för­bar gär­ning,
   4. i syfte att påverka den etniska sam­man­sätt­ningen av en befolk­ning eller att för­öva andra svåra över­trä­del­ser av all­män folk­rätt, fri­hets­be­rö­var en kvinna som ingår i grup­pen och som med tvång gjorts havande,
   5. för­or­sa­kar att en per­son som ingår i grup­pen kom­mer i sex­u­ellt sla­veri eller, i strid med all­män folk­rätt, kom­mer i tvångs­ar­bete eller annat sådant tvångs­till­stånd,
   6. i strid med all­män folk­rätt depor­te­rar eller tvångs­för­flyt­tar en per­son som ingår i grup­pen,
   7. i strid med all­män folk­rätt fri­hets­be­rö­var någon som ingår i grup­pen,
   8. utsät­ter per­so­ner som ingår i grup­pen för för­föl­jelse genom att i strid med all­män folk­rätt beröva dem grund­läg­gande rät­tig­he­ter på grund av poli­tiska, ras­mäs­siga, natio­nella, etniska, kul­tu­rella, reli­giösa, köns­mäs­siga eller andra enligt all­män folk­rätt otillåtna motiv, eller
   9. för en stats eller poli­tisk orga­ni­sa­tions räk­ning, eller med dess till­stånd, stöd eller sam­tycke, i syfte att undandra en per­son i grup­pen från rätts­ligt skydd under en längre tid,
      a) fri­hets­be­rö­var denne om fri­hets­be­rö­van­det följs av en väg­ran att erkänna detta eller att lämna infor­ma­tion om per­so­nens öde eller uppe­hållsort,
      b) sedan ett fri­hets­be­rö­vande skett väg­rar att erkänna detta eller att lämna infor­ma­tion om den fri­hets­be­rö­va­des öde eller uppe­hållsort, eller
      c) sedan en sådan väg­ran skett vid­makt­hål­ler fri­hets­be­rö­van­det.

Straf­fet är fäng­else på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livs­tid.

Krigs­för­bry­tel­ser

Skyd­dad per­son

3 §   Med skyd­dad per­son avses i denna lag den som såsom sårad, sjuk, skepps­bru­ten, krigs­fånge eller civil eller i annan egen­skap åtnju­ter sär­skilt skydd enligt Genèvekon­ven­tio­nerna den 12 augusti 1949, det första tilläggs­pro­to­kol­let till dessa från 1977 eller annars enligt all­män folk­rätt som är till­lämp­lig i väp­nad kon­flikt eller under ocku­pa­tion.

Krigs­för­bry­telse mot per­son

4 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som
   1. dödar en skyd­dad per­son,
   2. till­fo­gar en skyd­dad per­son all­var­lig smärta eller skada eller utsät­ter denne för svårt lidande genom tor­tyr eller annan omänsk­lig behand­ling,
   3. utsät­ter en skyd­dad per­son för medi­cinskt eller veten­skap­ligt expe­ri­ment som inte sker i per­so­nens intresse och som inne­bär all­var­lig fara för hans eller hen­nes liv eller hälsa,
   4. ska­dar en per­son som är för­satt ur strid­bart skick,
   5. utsät­ter en skyd­dad per­son för all­var­ligt sex­u­ellt över­grepp genom våld­täkt, påtvingad pro­sti­tu­tion, sex­u­ellt sla­veri eller annan till sitt all­var jäm­för­bar gär­ning,
   6. i syfte att påverka den etniska sam­man­sätt­ningen av en befolk­ning eller att för­öva andra svåra över­trä­del­ser av all­män folk­rätt, fri­hets­be­rö­var en skyd­dad per­son av kvinn­ligt kön som med tvång gjorts havande,
   7. utsät­ter en skyd­dad per­son för för­öd­mju­kande eller ned­sät­tande behand­ling som är ägnad att all­var­ligt kränka den per­son­liga vär­dig­he­ten,
   8. i strid med all­män folk­rätt depor­te­rar eller tvångs­för­flyt­tar en skyd­dad per­son,
   9. verk­stäl­ler eller dömer ut ett straff mot en skyd­dad per­son utan att han eller hon först fått en rätt­vis rät­te­gång,
   10. i syfte att förmå en stat, per­son eller orga­ni­sa­tion att utföra eller avstå från en hand­ling, tar en skyd­dad per­son som giss­lan, eller
   11. till natio­nella väp­nade styr­kor eller väp­nade grup­per rekry­te­rar eller för direkt del­ta­gande i fient­lig­he­ter använ­der barn som inte fyllt fem­ton år.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år.

5 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en inter­na­tio­nell väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som
   1. för en ocku­pa­tions­makts räk­ning låter för­flytta en del av dess civil­be­folk­ning till ett ocku­pe­rat område,
   2. tvingar en med­bor­gare i en stat som är mot­part i kon­flik­ten att delta i mili­tära ope­ra­tio­ner mot den egna sta­ten eller tvingar en skyd­dad per­son att tjänst­göra i en fient­lig makts väp­nade styr­kor, eller
   3. i strid med all­män folk­rätt fri­hets­be­rö­var en skyd­dad per­son eller på ett oför­svar­ligt sätt drö­jer med att sända hem en krigs­fånge eller en civil per­son som berö­vats fri­he­ten.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år.

Krigs­för­bry­telse som avser egen­dom

6 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som
   1. plund­rar, eller
   2. utan att det är nöd­vän­digt av mili­tära skäl
      a) i stor omfatt­ning för­stör, tilläg­nar sig eller beslag­tar någon annans egen­dom, eller
      b) för­stör, tilläg­nar sig eller beslag­tar sådan egen­dom som skyd­das enligt Haag­kon­ven­tio­nen den 14 maj 1954 om skydd av kul­tu­re­gen­dom i hän­delse av väp­nad kon­flikt och det andra pro­to­kol­let till kon­ven­tio­nen.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år. Lag (2017:719).

Krigs­för­bry­telse genom upp­hä­vande av rät­ten till dom­stols­pröv­ning

7 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en inter­na­tio­nell väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som helt eller i bety­dande omfatt­ning upp­hä­ver mot­par­tens med­bor­ga­res rätt till pröv­ning i dom­stol av civila eller andra med­bor­ger­liga rät­tig­he­ter.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år.

Krigs­för­bry­telse som avser sär­skilt skyd­dade insat­ser eller kän­ne­tec­ken

8 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som
   1. rik­tar ett anfall mot per­so­nal, anlägg­ningar, mate­riel, enhe­ter eller for­don som del­tar i en huma­ni­tär bistånds­in­sats eller i en freds­främ­jande insats i enlig­het med För­enta natio­ner­nas stadga, under för­ut­sätt­ning att dessa är berät­ti­gade till det skydd som gäl­ler för civila eller civil egen­dom enligt all­män folk­rätt,
   2. rik­tar ett anfall mot per­so­nal, bygg­na­der, utrust­ning, medi­cinska enhe­ter eller trans­por­ter som i enlig­het med all­män folk­rätt har rätt att bära kän­ne­teck­nen röda kor­set eller röda halv­må­nen eller något annat på mot­sva­rande sätt erkänt inter­na­tio­nellt kän­ne­tec­ken, eller
   3. i strid med all­män folk­rätt använ­der ett kän­ne­tec­ken som avses under 2 för mili­tära ända­mål eller använ­der par­la­men­tär­flagga, För­enta natio­ner­nas flagga, fien­dens flagga eller mili­tära beteck­ningar eller uni­form, på ett sätt som leder till död eller all­var­lig per­son­skada.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år.

Krigs­för­bry­telse genom använ­dande av för­bjudna strids­me­to­der

9 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som
   1. rik­tar ett anfall mot en civil­be­folk­ning som sådan eller mot enskilda civila som inte direkt del­tar i fient­lig­he­terna,
   2. rik­tar ett anfall mot bygg­na­der som är avsedda för reli­gion, under­vis­ning, konst, veten­skap eller väl­gö­rande ända­mål, mot histo­riska min­nes­mär­ken, kul­tu­re­gen­dom, sjuk­hus eller upp­sam­lings­plat­ser för sjuka och sårade eller mot annan civil egen­dom, under för­ut­sätt­ning att dessa inte utgör ett mili­tärt mål,
   3. rik­tar ett anfall mot stä­der, byar, bostä­der eller bygg­na­der som inte för­sva­ras och som inte utgör ett mili­tärt mål,
   4. rik­tar ett anfall mot ett mili­tärt mål som kom­mer att leda till att civila kom­mer att dödas eller ska­das, civil egen­dom för­stö­ras eller den natur­liga mil­jön för­or­sa­kas all­var­liga ska­dor i en omfatt­ning som sak­nar pro­por­tion i för­hål­lande till den kon­kreta och ome­del­bara över­gri­pande mili­tära för­del som kan för­vän­tas,
   5. med använd­ning av för­rä­diskt för­fa­rande dödar eller ska­dar någon som till­hör mot­par­tens natio­nella väp­nade styr­kor eller väp­nade grup­per,
   6. beord­rar eller hotar med att par­don inte kom­mer att ges,
   7. använ­der en skyd­dad per­son för att genom hans eller hen­nes när­varo mot­verka att mot­par­ten går till anfall mot vissa plat­ser eller områ­den eller mot natio­nella väp­nade styr­kor eller väp­nade grup­per eller för att främja egna mili­tära ope­ra­tio­ner, eller
   8. i avsikt att utnyttja utsvält­ning som strids­me­tod berö­var en civil­be­folk­ning livsnöd­vän­diga för­nö­den­he­ter.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år.

Krigs­för­bry­telse genom använ­dande av för­bjudna strids­me­del

10 §   För krigs­för­bry­telse döms, om gär­ningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i sam­band med en väp­nad kon­flikt eller ocku­pa­tion, den som
   1. använ­der gift eller gif­tiga vapen,
   2. använ­der bio­lo­giska eller kemiska vapen, eller
   3. i strid med all­män folk­rätt använ­der annat strids­me­del som är av sådan beskaf­fen­het att det kan för­or­saka över­flö­dig skada eller onö­digt lidande eller som är urskill­nings­löst.

Straf­fet är fäng­else i högst sex år.

Grov krigs­för­bry­telse

11 §   Är brott som avses i 4-10 §§ att anse som grovt, döms för grov krigs­för­bry­telse till fäng­else på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livs­tid. Vid bedö­mande av om brot­tet är grovt ska sär­skilt beak­tas om gär­ningen ingått som ett led i en plan eller poli­tik eller som en del av en omfat­tande brotts­lig­het eller om gär­ningen för­or­sa­kat död, all­var­lig smärta eller skada eller svårt lidande, omfat­tande skada på egen­dom eller syn­ner­li­gen all­var­liga ska­dor på den natur­liga mil­jön.

Aggres­sions­brott

11 a §   För aggres­sions­brott döms den som kan utöva kon­troll eller styra över en stats poli­tiska eller mili­tära hand­lande och som pla­ne­rar, för­be­re­der, inle­der eller utför en aggres­sions­hand­ling som till sin karak­tär, svår­hets­grad och omfatt­ning, utgör en uppen­bar över­trä­delse av För­enta natio­ner­nas stadga.

Med aggres­sions­hand­ling avses en stats använd­ning av väp­nat våld mot en annan stats suve­rä­ni­tet, ter­ri­to­ri­ella integri­tet eller poli­tiska obe­ro­ende, eller på något annat sätt som är ofören­ligt med För­enta natio­ner­nas stadga.

Straf­fet är fäng­else på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livs­tid. Lag (2021:1016).

Sub­jek­tivt rek­vi­sit avse­ende barns ålder

12 §   Till ansvar som i 1 § första styc­ket 5 eller 4 § första styc­ket 11 är före­skri­vet för en gär­ning som begås mot ett barn under viss ålder ska även den dömas som inte insåg men hade skä­lig anled­ning att anta att bar­net inte upp­nått den åldern.

Ansvar för för­män

Utvid­gat gär­nings­man­na­skap

13 §   En mili­tär eller civil för­man som under­lå­ter att vidta de för honom eller henne möj­liga åtgär­der som är nöd­vän­diga och skä­liga för att för­hindra att folk­mord, brott mot mänsk­lig­he­ten eller krigs­för­bry­telse begås av en under­ly­dande som står under för­man­nens lyd­nad och effek­tiva kon­troll ska anses som gär­nings­man.

Under­lå­ten­het att utöva kon­troll

14 §   En mili­tär eller civil för­man som upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het under­lå­ter att utöva sär­skild till­syn över en under­ly­dande som står under hans eller hen­nes lyd­nad och effek­tiva kon­troll ska dömas för under­lå­ten­het att utöva kon­troll till fäng­else i högst fyra år, om den under­ly­dande har begått folk­mord, brott mot mänsk­lig­he­ten eller krigs­för­bry­telse som för­man­nen borde ha för­ut­sett och hade kun­nat för­hindra.

Under­lå­ten­het att anmäla brott

15 §   En mili­tär eller civil för­man som, när det kan ske utan fara för att för­man­nen avslö­jar egen brotts­lig­het, under­lå­ter att för under­sök­ning och lag­fö­ring anmäla skä­lig miss­tanke om att en under­ly­dande som står under hans eller hen­nes lyd­nad och effek­tiva kon­troll har begått folk­mord, brott mot mänsk­lig­he­ten eller krigs­för­bry­telse ska dömas för under­lå­ten­het att anmäla brott till fäng­else i högst fyra år.

För­sök m.m.

16 §   För för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till och under­lå­ten­het att avslöja eller för­hindra folk­mord, brott mot mänsk­lig­he­ten, aggres­sions­brott och krigs­för­bry­telse döms det till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken.

I fråga om aggres­sions­brott kan endast den som kan utöva kon­troll eller styra över en stats poli­tiska eller mili­tära hand­lande dömas till ansvar enligt första styc­ket. Det­samma ska gälla för ansvar enligt 23 kap. 4 § brotts­bal­ken.
Lag (2021:1016).

Doms­rätt över aggres­sions­brott

17 §   Svensk dom­stol är behö­rig att döma över aggres­sions­brott som har begåtts utan­för Sve­rige eller för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till eller under­lå­ten­het att avslöja eller för­hindra sådant brott i de fall som avses i 2 kap. 3 § 1, 2 a och b och 4 brotts­bal­ken. Svensk dom­stol är också behö­rig att döma över aggres­sions­brott om den aggres­sions­hand­ling som lig­ger till grund för brot­tet har begåtts av en stat gente­mot vil­ken de änd­ringar i Romstad­gan för Inter­na­tio­nella brott­måls­dom­sto­len som har skett genom reso­lu­tion RC/Res.6 har trätt i kraft vid tiden för brot­tet.

Åtal för brott enligt första styc­ket får väc­kas endast efter för­ord­nande av rege­ringen. Lag (2021:1016).