Skat­te­brotts­da­ta­lag (2017:452). För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2018:1696

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Upp­hävd:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2017:452
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet S3
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2017:452
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet S3
Utfär­dad: 2017-​05-24
Upp­hävd: 2019-​01-01
För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS

2018:1696
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Lagens syfte och tillämp­nings­om­råde

Lagens syfte

1 §   Syf­tet med denna lag är att ge Skat­te­ver­ket möj­lig­het att behandla per­son­upp­gif­ter på ett ända­måls­en­ligt sätt i sin brotts­be­käm­pande verk­sam­het och att skydda män­ni­skor mot att deras per­son­liga integri­tet kränks vid sådan behand­ling.

Lagens tillämp­nings­om­råde

2 §   Denna lag gäl­ler vid Skat­te­ver­kets behand­ling av per­son­upp­gif­ter i den brotts­be­käm­pande verk­sam­he­ten, om behand­lingen är helt eller del­vis auto­ma­ti­se­rad eller om per­son­upp­gif­terna ingår i eller är avsedda att ingå i en struk­tu­re­rad sam­ling av per­son­upp­gif­ter som är till­gäng­liga för sök­ning eller sam­man­ställ­ning enligt sär­skilda kri­te­rier.

3 §   I lagen (2013:329) med vissa bestäm­mel­ser om skydd för per­son­upp­gif­ter vid polis­sam­ar­bete och straff­rätts­ligt sam­ar­bete inom Euro­pe­iska uni­o­nen, och i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat i anslut­ning till den lagen, finns det sär­skilda bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter som inom ramen för polis­sam­ar­bete eller straff­rätts­ligt sam­ar­bete har över­förts från eller gjorts till­gäng­liga av
   1. en stat som är med­lem i Euro­pe­iska uni­o­nen (EU),
   2. Island, Norge, Schweiz eller Liech­tenstein,
   3. ett EU-​organ, eller
   4. ett EU-​informationssystem.

Om det i de för­fatt­ningar som anges i första styc­ket finns avvi­kande bestäm­mel­ser, ska de tilläm­pas i stäl­let för bestäm­mel­serna i denna lag.

Lagens tillämp­ning på juri­diska per­so­ner

4 §   Bestäm­mel­serna om per­son­upp­gif­ter i föl­jande para­gra­fer gäl­ler också vid behand­ling av upp­gif­ter om juri­diska per­so­ner:
   1. 2 kap. 3 § om per­son­upp­gifts­an­svar,
   2. 2 kap. 5-7 §§ om ända­må­len för behand­lingen,
   3. 2 kap. 10 § om till­gången till per­son­upp­gif­ter,
   4. 3 kap. 2 och 3 §§ om gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter, och
   5. 4 kap. om beva­rande och gall­ring.

Lagens upp­bygg­nad

5 §   I 2 kap. finns det all­männa bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter.

För per­son­upp­gif­ter som görs eller har gjorts gemen­samt till­gäng­liga gäl­ler även 3 kap.

I 4 kap. finns det bestäm­mel­ser om beva­rande och gall­ring av per­son­upp­gif­ter.


2 kap. All­männa bestäm­mel­ser

För­hål­lan­det till per­son­upp­giftsla­gen

1 §   Om inte annat anges i 2 §, gäl­ler denna lag i stäl­let för per­son­upp­giftsla­gen (1998:204).

2 §   När per­son­upp­gif­ter behand­las enligt denna lag, eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till lagen, gäl­ler föl­jande bestäm­mel­ser i per­son­upp­giftsla­gen (1998:204):
   1. 3 § om defi­ni­tio­ner,
   2. 8 § om för­hål­lan­det till offent­lig­hets­prin­ci­pen,
   3. 9 § om grund­läg­gande krav på behand­ling av per­son­upp­gif­ter, dock med undan­tag för första styc­ket i) och tredje styc­ket,
   4. 22 § om behand­ling av per­son­num­mer och sam­ord­nings­num­mer,
   5. 23 och 25-27 §§ om infor­ma­tion till den regi­stre­rade,
   6. 28 § om rät­telse,
   7. 30 och 31 §§ samt 32 § första styc­ket om säker­he­ten vid behand­ling,
   8. 33-35 §§ om över­fö­ring av per­son­upp­gif­ter till tred­je­land,
   9. 38-41 §§ om per­son­upp­giftsom­bud m.m.,
   10. 42 § om upp­lys­ningar till all­män­he­ten om vissa behand­lingar,
   11. 43 och 44 §§, 45 § första styc­ket och 47 § om till­syns­myn­dig­he­tens befo­gen­he­ter,
   12. 48 § om ska­de­stånd, och
   13. 51 § första styc­ket, 52 § första styc­ket och 53 § om över­kla­gande.

Om per­son­upp­gif­ter ska gall­ras enligt denna lag, eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till lagen, gäl­ler inte 8 § andra styc­ket per­son­upp­giftsla­gen.

Infor­ma­tion enligt 23 § per­son­upp­giftsla­gen behö­ver inte läm­nas vid behand­ling som består av insam­ling av per­son­upp­gif­ter genom bil­der eller ljud.

För­bud enligt 44 eller 45 § per­son­upp­giftsla­gen får inte för­e­nas med vite.

Per­son­upp­gifts­an­svar

3 §   Skat­te­ver­ket är per­son­upp­gifts­an­sva­rigt för den behand­ling av per­son­upp­gif­ter som myn­dig­he­ten utför.

Per­son­upp­giftsom­bud

4 §   Skat­te­ver­ket ska utse ett eller flera per­son­upp­giftsom­bud.

Myn­dig­he­ten ska anmäla till till­syns­myn­dig­he­ten enligt per­son­upp­giftsla­gen (1998:204) när ett per­son­upp­giftsom­bud utses eller ent­le­di­gas.

Ända­mål

5 §   Per­son­upp­gif­ter får behand­las i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het om det behövs för att
   1. före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het,
   2. utreda brott, eller
   3. full­göra de för­plik­tel­ser som föl­jer av inter­na­tio­nella åta­gan­den.

6 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las enligt 5 § får även behand­las när det är nöd­vän­digt för att till­han­da­hålla infor­ma­tion som behövs i
   1. brotts­be­käm­pande verk­sam­het hos Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket och Kust­be­vak­ningen,
   2. brotts­be­käm­pande verk­sam­het hos en utländsk myn­dig­het eller mel­lan­folk­lig orga­ni­sa­tion,
   3. annan verk­sam­het som Skat­te­ver­ket ansva­rar för, om det kan antas att infor­ma­tio­nen behövs i ett ärende i den verk­sam­he­ten,
   4. en myn­dig­hets verk­sam­het
      a) om Skat­te­ver­ket enligt lag eller för­ord­ning är skyl­digt att bistå myn­dig­he­ten med viss upp­gift, eller
      b) om infor­ma­tio­nen till­han­da­hålls inom ramen för myn­dig­hets­ö­ver­skri­dande sam­ver­kan mot brott.

Per­son­upp­gif­ter som behand­las enligt 5 § får även behand­las om det är nöd­vän­digt för att till­han­da­hålla infor­ma­tion till riks­da­gen och rege­ringen samt, i den utsträck­ning skyl­dig­het att lämna upp­gif­ter föl­jer av lag eller för­ord­ning, till andra.

I ett enskilt fall får per­son­upp­gif­ter som behand­las enligt 5 § även behand­las för att till­han­da­hålla infor­ma­tion för något annat ända­mål än de som anges i första och andra styc­kena, under för­ut­sätt­ning att ända­må­let inte är ofören­ligt med det ända­mål för vil­ket upp­gif­terna sam­la­des in.

7 §   Per­son­upp­gif­ter får också behand­las om
   1. behand­lingen är nöd­vän­dig för dia­ri­e­fö­ring, eller
   2. upp­gif­terna har läm­nats till Skat­te­ver­ket i en anmä­lan eller lik­nande och behand­lingen är nöd­vän­dig för hand­lägg­ningen.

Käns­liga per­son­upp­gif­ter

8 §   Upp­gif­ter om en per­son får inte behand­las enbart på grund av vad som är känt om per­so­nens ras eller etniska ursprung, poli­tiska åsik­ter, reli­giösa eller filo­so­fiska över­ty­gelse, med­lem­skap i fack­för­e­ning, hälsa eller sex­u­al­liv.

Om upp­gif­ter om en per­son behand­las på annan grund, får de kom­plet­te­ras med sådana upp­gif­ter som avses i första styc­ket när det är abso­lut nöd­vän­digt för syf­tet med behand­lingen. Upp­gif­ter som avses i första styc­ket får också behand­las med stöd av 7 §.

Upp­gif­ter som beskri­ver en per­sons utse­ende ska utfor­mas på ett objek­tivt sätt med respekt för män­ni­sko­vär­det.

Sök­ning i beskatt­nings­da­ta­ba­sen

9 §   I lagen (2001:181) om behand­ling av upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets beskatt­nings­verk­sam­het finns bestäm­mel­ser om beskatt­nings­da­ta­ba­sen. Vid sök­ning i beskatt­nings­da­ta­ba­sen som görs i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het får endast upp­gift om namn, per­son­num­mer eller sam­ord­nings­num­mer använ­das som sök­be­grepp.

Till­gången till per­son­upp­gif­ter

10 §   Till­gången till per­son­upp­gif­ter ska begrän­sas till vad varje tjäns­te­man behö­ver för att kunna full­göra sina arbets­upp­gif­ter.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om till­gången till per­son­upp­gif­ter.

Utläm­nande av upp­gif­ter och upp­gifts­skyl­dig­het

11 §   Per­son­upp­gif­ter får läm­nas till en utländsk myn­dig­het eller mel­lan­folk­lig orga­ni­sa­tion, om utläm­nan­det föl­jer av en inter­na­tio­nell över­ens­kom­melse som Sve­rige har till­trätt efter riks­da­gens god­kän­nande.

12 §   Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Kust­be­vak­ningen och Tull­ver­ket har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga, om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­terna i sin brotts­be­käm­pande verk­sam­het.

13 §   Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om att per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut även i andra fall än som anges i 11 och 12 §§.

Bestäm­mel­ser om att upp­gif­ter får läm­nas ut finns även i offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).

14 §   Per­son­upp­gif­ter som är nöd­vän­diga för att fram­ställa rätts­sta­tistik ska läm­nas till den myn­dig­het som ansva­rar för att fram­ställa sådan sta­tistik.

Elektro­niskt utläm­nande

15 §   Enstaka per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut på medium för auto­ma­ti­se­rad behand­ling.

Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om att upp­gif­ter får läm­nas ut på sådant medium även i andra fall.

16 §   Utläm­nande genom direktåt­komst är tillå­tet bara i den utsträck­ning som föl­jer av denna lag.

Bestäm­mel­ser om direktåt­komst finns i 3 kap. 8 §.


3 kap. Gemen­samt till­gäng­liga per­son­upp­gif­ter

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler sär­skilda bestäm­mel­ser för behand­ling av per­son­upp­gif­ter som görs eller har gjorts gemen­samt till­gäng­liga i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het. Upp­gif­ter som endast ett fåtal per­so­ner har rätt att ta del av anses inte som gemen­samt till­gäng­liga.

Detta kapi­tel gäl­ler inte när per­son­upp­gif­ter behand­las med stöd av 2 kap. 7 §.

Per­son­upp­gif­ter som får göras gemen­samt till­gäng­liga

2 §   Föl­jande per­son­upp­gif­ter får göras gemen­samt till­gäng­liga:
   1. Upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med miss­tänkt brotts­lig verk­sam­het, om den miss­tänkta verk­sam­he­ten
      a) inne­fat­tar brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i ett år eller där­ö­ver, eller
      b) sker sys­te­ma­tiskt.
   2. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om utred­ning av brott.
   3. Upp­gif­ter som behövs för att full­göra inter­na­tio­nella åta­gan­den, om det krävs för att den aktu­ella för­plik­tel­sen ska kunna full­gö­ras.

Sär­skilda upp­lys­ningar

3 §   För gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter ska det genom en sär­skild upp­lys­ning eller på något annat sätt framgå för vil­ket när­mare ända­mål per­son­upp­gif­terna behand­las.

4 §   Om upp­gif­ter som är gemen­samt till­gäng­liga direkt kan hän­fö­ras till en per­son som inte är miss­tänkt för brott eller för att ha utö­vat eller komma att utöva sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 2 § första styc­ket 1, ska det genom en sär­skild upp­lys­ning eller på annat sätt framgå att per­so­nen inte är miss­tänkt.

Upp­gif­ter om en per­son som kan antas ha sam­band med miss­tänkt brotts­lig verk­sam­het ska för­ses med en upp­lys­ning om upp­gifts­läm­na­rens tro­vär­dig­het och upp­gif­ter­nas rik­tig­het i sak, om inte detta är onö­digt på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter.

Sök­ning

5 §   Vid sök­ning i per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga får upp­gif­ter som avslö­jar ras, etniskt ursprung, poli­tiska åsik­ter, reli­giös eller filo­so­fisk över­ty­gelse, med­lem­skap i fack­för­e­ning eller som rör hälsa eller sex­u­al­liv inte använ­das som sök­be­grepp.

Första styc­ket hind­rar inte att upp­gif­ter som beskri­ver en per­sons utse­ende används som sök­be­grepp.

6 §   Vid sök­ning på namn, per­son­num­mer, sam­ord­nings­num­mer eller andra lik­nande iden­ti­tets­be­teck­ningar i upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga får endast sådana upp­gif­ter tas fram som anger att den sökta per­so­nen
   1. är anmäld för brott,
   2. är eller har varit miss­tänkt för brott,
   3. är miss­tänkt för att ha utö­vat eller komma att utöva sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 2 § första styc­ket 1,
   4. har anmält ett brott,
   5. är mål­sä­gande i ett ärende som rör ansvar för brott,
   6. före­kom­mer i ett ärende som vittne eller annan som läm­nar eller har läm­nat upp­gif­ter eller ytt­rande,
   7. har gett in eller till­han­da­hål­lits en hand­ling,
   8. har bedömts kunna komma att möta ett ingri­pande med grovt våld, eller
   9. är eller har varit regi­stre­rad som funk­tio­när i en eller flera juri­diska per­so­ner vilka kan antas ha sam­band med brotts­lig verk­sam­het.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om begräns­ning av till­gången till sådana upp­gif­ter som avses i första styc­ket.

7 §   Bestäm­mel­serna i 6 § gäl­ler inte vid
   1. sök­ning i en viss hand­ling eller i ett visst ärende, eller
   2. sök­ning i en upp­gifts­sam­ling som har ska­pats för att under­söka viss brotts­lig­het eller vissa kri­mi­nella grup­pe­ringar och som enbart de som arbe­tar i under­sök­ningen har åtkomst till.

Bestäm­mel­serna i 6 § gäl­ler inte hel­ler vid sök­ning som utförs av sär­skilt angivna tjäns­te­män och som görs
   1. för att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het som inne­fat­tar brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i fyra år eller där­ö­ver, eller
   2. för att utreda brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i fyra år eller där­ö­ver.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om under vilka för­ut­sätt­ningar sök­ning får äga rum med stöd av första och andra styc­kena. Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om ytter­li­gare undan­tag från 6 §.

Direktåt­komst

8 §   Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket och Kust­be­vak­ningen får med­ges direktåt­komst till per­son­upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het. Direktåt­koms­ten får endast avse per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga.

En myn­dig­het som har med­getts direktåt­komst ansva­rar för att till­gången till per­son­upp­gif­ter begrän­sas till vad varje tjäns­te­man behö­ver för att kunna full­göra sina arbets­upp­gif­ter.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om omfatt­ningen av direktåt­koms­ten samt om behö­rig­het och säker­het.


4 kap. Beva­rande och gall­ring av per­son­upp­gif­ter

Gene­rella bestäm­mel­ser

1 §   Per­son­upp­gif­ter får inte beva­ras under längre tid än vad som behövs för något eller några av de ända­mål som anges i lagen.

I föl­jande para­gra­fer anges hur länge upp­gif­ter som behand­las auto­ma­ti­se­rat längst får beva­ras:
   1. 3 § om upp­gif­ter som inte har gjorts gemen­samt till­gäng­liga,
   2. 4-6 §§ om upp­gif­ter i ären­den om utred­ning av brott som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga, och
   3. 8 § om andra upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga än som anges i 2.

2 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. att vissa kate­go­rier av per­son­upp­gif­ter får beva­ras i den brotts­be­käm­pande verk­sam­he­ten under längre tid än vad som anges i 5, 6 och 8 §§,
   2. att per­son­upp­gif­ter, med avvi­kelse från 3 § första styc­ket och 8 §, får beva­ras för histo­riska, sta­tis­tiska eller veten­skap­liga ända­mål, och
   3. digi­tal arki­ve­ring.

Per­son­upp­gif­ter som inte har gjorts gemen­samt till­gäng­liga

3 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las auto­ma­ti­se­rat och som inte har gjorts gemen­samt till­gäng­liga ska, om de behand­las i ett ärende, gall­ras senast ett år efter det att ären­det avslu­ta­des. Om de inte kan hän­fö­ras till ett ärende, ska upp­gif­terna gall­ras senast ett år efter det att de behand­la­des auto­ma­ti­se­rat första gången.

Första styc­ket gäl­ler inte per­son­upp­gif­ter i ären­den om utred­ning av brott.

Gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter i ären­den om utred­ning av brott

4 §   I 5 och 6 §§ anges hur länge per­son­upp­gif­ter i vissa ären­den om utred­ning av brott som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga får beva­ras i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het.

5 §   Om en brottsan­mä­lan avskrivs på grund av att den påstådda gär­ningen inte utgör brott, får per­son­upp­gif­terna i anmä­lan inte längre behand­las i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het. Om en brottsan­mä­lan i annat fall inte har lett till för­un­der­sök­ning eller annan mot­sva­rande utred­ning, får per­son­upp­gif­terna inte behand­las i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het när åtal inte längre får väc­kas för brot­tet.

6 §   Om en för­un­der­sök­ning har lett till åtal eller annan dom­stols­pröv­ning, får per­son­upp­gif­terna i för­un­der­sök­ningen inte behand­las i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het när det har för­flu­tit fem år efter utgången av det kalen­derår då domen, eller det beslut som med­de­la­des med anled­ning av talan, fick laga kraft.

Om en för­un­der­sök­ning har lagts ned eller avslu­tats på annat sätt än genom åtal, får per­son­upp­gif­terna i för­un­der­sök­ningen inte behand­las i Skat­te­ver­kets brotts­be­käm­pande verk­sam­het när det har för­flu­tit fem år efter utgången av det kalen­derår då åkla­ga­rens eller för­un­der­sök­nings­le­da­rens beslut med­de­la­des.

Första och andra styc­kena gäl­ler även per­son­upp­gif­ter i andra utred­ningar som hand­läggs enligt bestäm­mel­ser i 23 kap. rät­te­gångs­bal­ken.

7 §   Om en för­un­der­sök­ning mot en per­son har lagts ned, om ett åtal har lagts ned eller om en fri­kän­nande dom har fått laga kraft, får per­so­nen inte längre vara sök­bar som miss­tänkt.

Övriga gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter

8 §   Per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga enligt 3 kap. 2 § 1 eller 3 ska gall­ras enligt andra och tredje styc­kena.

Upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med sådan brotts­lig verk­sam­het som anges i 3 kap. 2 § 1 ska gall­ras senast tre år efter utgången av det kalen­derår då regi­stre­ringen avse­ende per­so­nen gjor­des. Upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med brotts­lig verk­sam­het som inne­fat­tar brott för vil­ket är före­skri­vet fäng­else i två år eller där­ö­ver ska dock gall­ras senast fem år efter utgången av det kalen­derår då regi­stre­ringen gjor­des. Om en ny regi­stre­ring beträf­fande per­so­nen görs före utgången av gall­rings­fris­ten, behö­ver de upp­gif­ter som finns om per­so­nen inte gall­ras så länge någon av upp­gif­terna om honom eller henne får beva­ras.

Upp­gif­ter som har behand­lats med stöd av 3 kap. 2 § 3 ska gall­ras senast ett år efter utgången av det kalen­derår då ären­det som upp­gif­terna behand­la­des i avslu­ta­des.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2017:452
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2017.
   2. Genom lagen upp­hävs lagen (1999:90) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter vid Skat­te­ver­kets med­ver­kan i brotts­ut­red­ningar.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 4 § andra styc­ket om sär­skilda upp­lys­ningar behö­ver inte tilläm­pas på upp­gif­ter som har sam­lats in före ikraft­trä­dan­det av denna lag.
   4. Föl­jande bestäm­mel­ser i denna lag behö­ver inte tilläm­pas för­rän den 1 janu­ari 2019
      a) 3 kap. 4 § första styc­ket om sär­skilda upp­lys­ningar, när det gäl­ler annan verk­sam­het än sådan som bedrivs för ända­mål som anges i 2 kap. 5 § 1,
      b) 3 kap. 6 och 7 §§ om sök­ning,
      c) 4 kap. 5 och 6 §§ om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i brottsan­mäl­ningar, avslu­tade för­un­der­sök­ningar och andra utred­ningar som hand­läggs enligt bestäm­mel­serna i 23 kap. rät­te­gångs­bal­ken, och
      d) 4 kap. 7 § om sök­ning.