SFS 1997:1137 Lag om vägav­gift för vissa tunga for­don

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1997:1137 utkom från tryc­ket den 19 decem­ber 1997 lag om vägav­gift för vissa tunga for­don; utfär­dad den 4 decem­ber 1997. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs föl­jande. inle­dande bestäm­mel­ser 1§ vägav­gift skall beta­las till sta­ten enligt denna lag. 2 § beteck­ningar i denna lag har samma bety­delse som i for­donskun­gö­rel­sen (1972:595), bil­re­gis­ter­kun­gö­rel­sen (1972:599) och väg­tra­fik­kun­gö­rel­sen (1972:603), om inte annat sägs. beskatt­nings­myn­dig­het m.m. 3 § beskatt­nings­myn­dig­het i fråga om vägav­gift är skatte­myn­dig­he­ten i öre­bro län. 4 § riks­skat­te­ver­ket är cen­tral för­valt­nings­myn­dig­het i fråga om vägav­gift. avgifts­plik­tiga for­don 5 § för for­don som är eller bör vara regi­stre­rat i det svenska bil­re­gist­ret (svenskt for­don), och som inte är avställt, beta­las vägav­gift för rät­ten att använda det svenska väg­nä­tet. för utländskt for­don beta­las vägav­gift för rät­ten att använda motor­vä­gar och de vägar som anges i bilaga 1. avgifts­plikt gäl­ler för motor­for­don eller ledad motor­for­donskom­bi­na­tion med en total­vikt på minst 12 000 kilo­gram om for­do­net är avsett ute­slu­tande för gods­trans­port på väg. för svenskt for­don med dra­gan­ord­ning grun­das avgifts­plik­ten på den högsta tillåtna total­vik­ten som for­donskom­bi­na­tio­nen kan ha. 6 § avgifts­plikt gäl­ler inte för for­don som till­hör 1. för­svars­mak­ten, 2. polis­vä­sen­det, 3. civil­för­sva­ret, brand­vä­sen­det eller annan rädd­nings­tjänst, 4. väg­håll­ningen. en för­ut­sätt­ning för undan­tag enligt första styc­ket är att for­do­net bär yttre kän­ne­tec­ken som visar att for­do­net till­hör någon av de angivna kate­go­ri­erna. för for­donskom­bi­na­tio­ner är det motor­for­do­net som är avgö­rande för om kom­bi­na­tio­nen är undan­ta­gen från avgifts­plikt. 2078 avgifts­skyl­diga 7 § avgifts­skyl­dig för svenskt for­don är äga­ren. har for­do­net flera ägare är de soli­da­riskt ansva­riga för den vägav­gift som skall beta­las. som ägare anses den som är eller bör vara upp­ta­gen i bil­re­gist­ret som ägare. i fråga om ett for­don som inne­has på grund av kre­dit­köp med för­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt eller som inne­has med nytt­jan­de­rätt för bestämd tid om minst ett år anses inne­ha­va­ren som ägare. 8 § avgifts­skyl­dig för ett utländskt for­don är den som vid tid­punk­ten för använd­ningen av de i 5 § första styc­ket andra meningen nämnda vägarna äger eller för for­do­net eller beslu­tar om använd­ningen av for­do­net eller har nytt­jan­de­rätt till det. om det finns flera avgifts­skyl­diga, är de soli­da­riskt ansva­riga för den vägav­gift som skall beta­las. sfs 1997:1137 avgifts­plik­tens inträde 9 § avgifts­plikt för svenskt for­don inträ­der när for­do­net införs i bil­re­gist­ret eller, om for­do­net sam­ti­digt avställs, då avställ­ningen upp­hör. om for­do­net är avställt på äga­rens begä­ran, inträ­der avgifts­plikt då avställ­ningen upp­hör. för icke avgifts­plik­tigt for­don som änd­ras till avgifts­plik­tigt for­don inträ­der avgifts­plik­ten när for­do­net tas upp i bil­re­gist­ret som avgifts­plik­tigt, eller om det sam­ti­digt avställs, då avställ­ningen upp­hör. för for­don som till­hör någon av de i 6 § angivna kate­go­ri­erna inträ­der avgifts­plikt när for­do­net över­låts till annan, eller om for­do­net är avställt eller ställs av vid över­lå­tel­sen, då avställ­ningen upp­hör. avgifts­plikt för utländskt for­don inträ­der när for­do­net används på motor­vä­gar och de vägar som anges i bilaga 1. avgifts­pe­ri­o­der 10 § för svenskt for­don beta­las vägav­gift för en avgifts­pe­riod om ett år. för utländskt for­don beta­las vägav­gift för kalen­der­dag, vecka, månad eller år. längsta avgifts­pe­riod är ett år. vägav­gif­tens stor­lek 11 § för motor­for­don eller ledad motor­for­donskom­bi­na­tion med högst tre axlar tas vägav­gif­ten ut med 6 314 kro­nor per år, 631 kro­nor per månad, 168 kro­nor per vecka och 50 kro­nor per dag. för motor­for­don eller ledad motor­for­donskom­bi­na­tion med fyra eller flera axlar tas vägav­gif­ten ut med 10 524 kro­nor per år, 1 052 kro­nor per månad, 277 kro­nor per vecka och 50 kro­nor per dag. för svenskt for­don med dra­gan­ord­ning bestäms vägav­gif­ten efter det största möj­liga anta­let axlar och den högsta total­vik­ten som for­donskom­bi­na­tio­nen kan ha. 2079 sfs 1997:1137 beslut om vägav­gift m.m. för svenskt for­don 12 § i fråga om vägav­gift skall bestäm­mel­serna i 36-39, 41-47 och 55 §§ for­dons­skat­te­la­gen (1988:327) gälla i tillämp­liga delar. där­vid för­stås med beskatt­nings­myn­dig­het: skatte­myn­dig­he­ten i öre­bro län, skatt­skyl­dig: avgifts­skyl­dig, skat­te­pe­riod: avgifts­pe­riod, skatt­skyl­dig­het: avgifts­skyl­dig­het, skat­te­be­lopp: avgifts­be­lopp. vid tillämp­ningen av denna lag görs efter­pröv­ning i stäl­let för efter­be­skatt­ning. vidare tas avgiftstillägg ut i stäl­let för skat­te­tillägg. betal­ning och åter­be­tal­ning m.m. svenskt for­don 13 § vägav­gift skall beta­las under kalen­der­må­na­den före den månad då avgifts­pe­ri­o­den bör­jar om inte annat föl­jer av andra eller tredje styc­ket. när avgifts­plikt inträ­der skall vägav­gift beta­las senast tre vec­kor efter avgifts­plik­tens inträde. om ett for­dons beskaf­fen­het änd­ras så att vägav­gift skall tas ut med annat belopp skall ny vägav­gift beslu­tas. vägav­gift skall beta­las senast tre vec­kor efter utgången av den kalen­der­må­nad under vil­ken regi­stre­rings­be­sikt­ningen skedde eller senast skulle ha skett. 14 § vägav­gift skall beta­las av, 1. den som är eller bör vara regi­stre­rad som ägare i bil­re­gist­ret vid ingången av kalen­der­må­na­den före avgifts­pe­ri­o­den, 2. när avgifts­plikt inträ­der, den som är eller bör vara regi­stre­rad som ägare i bil­re­gist­ret vid avgifts­plik­tens inträde, 3. när ett for­dons beskaf­fen­het änd­ras så att vägav­gift tas ut med ett annat belopp, den som är regi­stre­rad som ägare i bil­re­gist­ret när regi­stre­rings­be­sikt­ningen skedde eller senast skulle ha skett. 15 § vägav­gif­ten beta­las genom insätt­ning på sär­skilt konto. inbe­tal­ningen anses ha skett den dag inbe­tal­nings­kort eller gire­rings­hand­lingar kom­mit in till pos­ten aktie­bo­lag eller, om sta­ten har ingått avtal om för­med­ling av inbe­tal­ning av vägav­gift med en bank, till ban­ken. 16 § vägav­gifts­be­vis utfär­das när betal­ning skett. 2080 17 § vägav­gift skall beta­las till­baka om 1. avgifts­plikt upp­hör för ett for­don under tid för vil­ken vägav­gift har beta­lats, eller 2. ett for­dons beskaf­fen­het änd­ras så att vägav­gift skall tas ut med annat belopp. en för­ut­sätt­ning för åter­be­tal­ning är att vägav­gifts­be­vi­set ges in till beskatt­nings­myn­dig­he­ten före utgången av den period för vil­ken avgif­ten har beta­lats. i fall som avses i första styc­ket 1 åter­be­ta­las över­skju­tande belopp till den som var avgifts­skyl­dig när avgifts­plik­ten upp­hörde. vägav­gif­ten beta­las till- baka med ett belopp som mot­sva­rar den del av avgif­ten som belö­per på anta­let åter­stå­ende hela måna­der för vilka avgift har beta­lats, räk­nat från det att vägav­gifts­be­vi­set kom in till beskatt­nings­myn­dig­he­ten. från det belopp som skall åter­be­ta­las dras en avgift på 210 kro­nor. i fall som avses i första styc­ket 2 åter­be­ta­las över­skju­tande belopp till den som var avgifts­skyl­dig när regi­stre­rings­be­sikt­ning skedde. åter­be­tal­ning skall ske med ett belopp som mot­sva­rar den del av avgif­ten som belö­per på anta­let åter­stå­ende hela måna­der för vilka avgift har beta­lats, räk­nat från den dag regi­stre­rings­be­sikt­ning skedde. 18 § dröjsmåls­av­gift skall tas ut, om vägav­gif­ten inte beta­las inom den tid och i den ord­ning som har bestämts enligt denna lag. dröjsmåls­av­gif­ten tas ut enligt bestäm­mel­serna i lagen (1997:484) om dröjsmåls­av­gift. beskatt­nings­myn­dig­he­ten får medge befri­else helt eller del­vis från skyl­dig­he­ten att betala dröjsmåls­av­gift, om det finns sär­skilda skäl. bestäm­mel­serna om beslut om vägav­gift i denna lag gäl­ler även beslut om sådan befri­else. 19 § vid beräk­ning av vägav­gift, avgiftstillägg eller dröjsmåls­av­gift enligt 18 § andra styc­ket som skall påfö­ras eller åter­be­ta­las skall belop­pet avrun­das till när­mast lägre hela kron­tal. belopp under 25 kro­nor behö­ver inte beta­las in till sta­ten och åter­be­ta­las inte hel­ler. utländskt for­don 20 § vägav­gif­ten beta­las genom köp av vägav­gifts­be­vis. sfs 1997:1137 21 § vägav­gift skall inte beta­las för for­do­net, om ett gil­tigt bevis för betald vägan­vänd­ning utfär­dat i ett annat euro­pe­iskt land i över­ens­stäm­melse med det i brys­sel den 9 feb­ru­ari 1994 under­skrivna avta­let om uttag av en avgift för tunga for­don som använ­der vissa vägar och det i brys­sel den 18 sep­tem­ber 1997 under­skrivna pro­to­kol­let avse­ende sve­ri­ges anslut­ning till avta­let, kan visas upp. avta­let och pro­to­kol­let pub­li­ce­ras i sve­ri­ges inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser (sö)2. 22 § beskatt­nings­myn­dig­he­ten skall efter ansö­kan besluta om åter­be­tal­ning av vägav­gift för svenskt års­be­vis om bevi­set ges in till beskatt­nings­myn­dig­he­ten före utgången av den period för vil­ken avgif­ten har beta­lats. vägav­gif­ten beta­las till­baka med ett belopp som mot­sva­rar den del av avgif­ten som belö­per på anta­let åter­stå­ende hela måna­der för vilka avgift har beta­lats, räk­nat från det att vägav­gifts­be­vi­set kom in. från det belopp som skall åter­be­ta­las dras en avgift på 210 kro­nor. 2 sve­ri­ges inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser (sö 1997:50). 2081 66 sfs 1997 sfs 1997:1137 regle­ring av vägav­gif­ten enligt ecu-​kur­sen 23 § de belopp i svenska kro­nor som anges i 11, 17 och 22 §§ omräk­nas per den 1 janu­ari varje kalen­derår. belop­pen i svenska kro­nor mot­sva­rar de belopp i ecu som anges i arti­kel 8 och 10 i det i 21 § nämnda avta­let. omräk­ning sker enligt den kurs i svenska kro­nor av ecu som gällde den första var­da­gen i okto­ber året innan och som offent­lig­görs i euro­pe­iska gemen­ska­per­nas offi­ci­ella tid­ning. om ett belopp som beräk­nas för ett visst år före avrund­ning avvi­ker från före­gå­ende års belopp med mindre än 5 pro­cent eller 5 ecu, skall före­gå­ende års belopp fort­sätta att gälla. rege­ringen fast­stäl­ler före novem­ber månads utgång de omräk­nade belopp som enligt denna lag skall tas ut under påföl­jande kalen­derår. belop­pen avrun­das nedåt. för­sälj­ning av vägav­gifts­be­vis avsedda för utländska for­don 24 § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om för­sälj­ning av vägav­gifts­be­vis för utländska for­don. bru­kan­de­för­bud 25 § avgifts­plik­tigt for­don får inte använ­das, om före­skri­ven vägav­gift inte har beta­lats. indriv­ning av vägav­gift för svenskt for­don 26 § om vägav­gift inte beta­las i rätt tid skall avgif­ten läm­nas för indriv­ning. rege­ringen får före­skriva att indriv­ning inte behö­ver begä­ras för ringa belopp. bestäm­mel­ser om indriv­ning finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m. vid indriv­ning får verk­stäl­lig­het enligt utsök­nings­bal­ken ske. kon­troll­be­stäm­mel­ser 27 § äga­ren av ett for­don är skyl­dig att se till att for­do­net inte bru­kas i strid mot bestäm­mel­serna i denna lag eller bestäm­mel­ser som har med­de­lats med stöd av denna lag. föra­ren av ett avgifts­plik­tigt for­don skall, vid färd på avgifts­be­lagd väg, med­föra bevi­set om betald vägav­gift. bevi­set skall på begä­ran av polis­myn­dig­het visas upp vid kon­troll. straff­be­stäm­mel­ser m.m. 28 § bru­kas ett for­don i strid mot 25 §, skall polis­man ta hand om for­do­nets regi­stre­rings­skyl­tar. den polis­man som har tagit hand om regi­stre­rings­skyl­tar får medge att for­do­net förs till när­maste lämp­liga avlast­nings­plats eller upp­ställ­nings­plats. 29 § äga­ren av ett for­don som bru­kas i strid mot 25 § sedan for­do­nets regi­stre­rings­skyl­tar har tagits om hand enligt 28 § döms till böter eller fäng­else 2082 i högst sex måna­der, om han upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het har under­lå­tit att göra vad som har ankom­mit på honom för att hindra att for­do­net bru­ka­des. äga­ren av ett for­don som på annat sätt bru­kas i strid mot 25 §, döms till pen­ning­bö­ter, om han upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het under­lå­tit att göra vad som ankom­mit på honom för att hindra att for­do­net bru­ka­des. 30 § den som bru­kar någon annans for­don utan lov har samma skyl­dig­he­ter som äga­ren enligt 27 § och döms i äga­rens ställe enligt 29 §. det­samma gäl­ler den som inne­har for­do­net med nytt­jan­de­rätt och har befo­gen­het att bestämma vem som får föra for­do­net eller anli­tar någon annan förare än den äga­ren har utsett. 31 § i de fall som avses i 29 § döms även föra­ren till samma straff, om han kände till att for­do­net inte fick bru­kas. detta gäl­ler dock inte när for­do­net prov­körs vid besikt­ning eller inspek­tion enligt 35 § for­donskun­gö­rel­sen (1972:595). 32 § i fråga om for­don som till­hör eller bru­kas av dödsbo, aktie­bo­lag, eko­no­misk för­e­ning eller annan juri­disk per­son, skall ansvars­be­stäm­mel­serna tilläm­pas på den eller dem som har rätt att före­träda den juri­diska per­so­nen. om väg­ver­ket på begä­ran av en juri­disk per­son god­ta­git en viss fysisk per­son som bärare av äga­res ansvar, skall dock bestäm­mel­serna i stäl­let gälla denne. ansvars­be­stäm­mel­serna för ägare eller bru­kare av for­don som är eller bör vara regi­stre­rat i det svenska bil­re­gist­ret och inte är avställt skall i fråga om for­don som till­hör eller bru­kas av sta­ten eller kom­mun tilläm­pas på föra­rens när­maste för­man. om denne har gjort vad som ankom­mer på honom för att hindra att ett brott mot lagen begås men detta ändå sker på grund av en över­ord­nads åtgärd eller vål­lande, tilläm­pas ansvars­be­stäm­mel­serna i stäl­let på den över­ord­nade. 33 § den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot 27 § andra styc­ket döms till pen­ning­bö­ter. 34 § avgift enligt denna lag omfat­tas även av lagen (1971:1072) om för­måns­be­rät­ti­gade skat­te­ford­ringar m.m. och lagen (1978:880) om betal­nings­säk­ring för skat­ter, tul­lar och avgif­ter. sfs 1997:1137 över­kla­gande 35 § i fråga om vägav­gift skall bestäm­mel­serna i 84-87 §§ for­dons­skat­te­la­gen (1988:327) gälla i tillämp­liga delar. där­vid för­stås med skat­te­pe­riod: avgifts­pe­riod, efter­be­skatt­ning: efter­pröv­ning, skatt­skyl­dig: avgifts­skyl­dig, skat­te­plik­tig: avgifts­plik­tig. beslut enligt 22 § får ej över­kla­gas. 2083 sfs 1997:1137 1. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1998. 2. bestäm­mel­serna i 8, 20-22 och 24-35 §§, samt bestäm­mel­serna i 5 och 9-10 §§, såvitt avser utländska for­don, tilläm­pas först från och med den 1 feb­ru­ari 1998. 3. för svenskt for­don som är avgifts­plik­tigt vid ikraft­trä­dan­det skall den första avgifts­pe­ri­o­den vara den 1 feb­ru­ari 1998 - den 31 janu­ari 1999 och vägav­gif­ten skall beta­las senast den 20 janu­ari 1998. 4. för svenskt for­don som blir avgifts­plik­tigt under janu­ari månad 1998 skall den första avgifts­pe­ri­o­den vara den 1 feb­ru­ari 1998 - den 31 janu­ari 1999 och vägav­gif­ten skall beta­las senast tre vec­kor efter avgifts­plik­tens inträde. 5. för svenskt for­don för vil­ket avgifts­plikt upp­hör under janu­ari månad 1998 åter­be­ta­las erlagd vägav­gift utan avdrag av den avgift som anges i 17 §. på rege­ring­ens väg­nar göran pers­son tho­mas östros (finans­de­par­te­men­tet) 2084 väg nr e4 el0 e12 e14 e22 e65 från upp­sala (gnista tra­fik­plats) töre holmsund sundsvall karls­krona (vedeby tra­fik­plats) sve­dala (sve­dala tra­fik­plats) till finska grän­sen norska grän­sen norska grän­sen norska grän­sen norr­kö­ping (skälvs tra­fik­plats) ystad (ham­nen) sfs 1997:1137 2087