SFS 2016:768 Lag om marin utrust­ning

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om marin utrust­ning; utfär­dad den 22 juni 2016. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs föl­jande. 2 all­männa bestäm­mel­ser syfte 1§ denna lag syf­tar till att för­bättra sjö­sä­ker­he­ten och före­bygga för- ore­ningar till sjöss genom krav på hur marin utrust­ning ska vara till­ver­kad och kon­trol­le­rad. lagen syf­tar också till att säker­ställa den fria rör­lig­he­ten för sådan utrust­ning inom euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (ees). uttryck i lagen 2§ i denna lag bety­der 1. dis­tri­butör: fysisk eller juri­disk per­son i leve­ran­sked­jan, utö­ver tillverka-​​ ren eller impor­tö­ren, som till­han­da­hål­ler marin utrust­ning på mark­na­den, 2. eko­no­misk aktör: till­ver­ka­ren, till­ver­ka­rens behö­riga repre­sen­tant, im- por­tö­ren och dis­tri­butö­ren, 3. eu-​far­tyg: far­tyg som för flagg från en stat inom ees och som omfat­tas av någon av de inter­na­tio­nella kon­ven­tio­nerna, 4. impor­tör: fysisk eller juri­disk per­son som är eta­ble­rad inom ees och till- han­da­hål­ler marin utrust­ning från ett tred­je­land på ees-​mark­na­den, 5. inter­na­tio­nella kon­ven­tio­ner: föl­jande kon­ven­tio­ner, samt där­till hö- rande pro­to­koll och koder med obli­ga­to­risk tillämp­ning, som anta­gits under över­in­se­ende av inter­na­tio­nella sjö­farts­or­ga­ni­sa­tio­nen (imo) och som trätt i kraft och fast­stäl­ler sär­skilda krav för flagg­sta­tens god­kän­nande av utrust­ning avsedd att pla­ce­ras ombord på far­tyg: – 1972 års kon­ven­tion om inter­na­tio­nella reg­ler till för­hind­rande av kolli-​​ sio­ner till sjöss (col­reg), – 1973 års inter­na­tio­nella kon­ven­tion till för­hind­rande av för­ore­ning från far­tyg (mar­pol), – 1974 års kon­ven­tion om säker­he­ten för män­ni­sko­liv till sjöss (solas), 6. marin utrust­ning: utrust­ning som avses i 3 §, 1 prop. 2015/16:158, bet. 2015/16:tu17, rskr. 2015/16:296. 2 jfr euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2014/90/eu av den 23 juli 2014 om marin utrust­ning och om upp­hä­vande av rådets direk­tiv 96/98/eg, i den ursprung­liga lydel-​​ sen. sfs 2016:768 utkom från tryc­ket den 30 juni 2016 2 sfs 2016:768 7. till­ba­kadra­gande: åtgärd för att för­hindra att marin utrust­ning i leverans-​​ ked­jan till­han­da­hålls på mark­na­den, 8. till­han­da­hål­lande på mark­na­den: all till­för­sel av marin utrust­ning på ees-​mark­na­den i sam­band med kom­mer­si­ell verk­sam­het, antingen mot betal-​​ ning eller kost­nads­fritt, 9. till­ver­kare: fysisk eller juri­disk per­son som till­ver­kar eller som låter kon- stru­era eller till­verka marin utrust­ning och salu­för denna utrust­ning, i eget namn eller under eget varu­märke, 10. utsläp­pande på mark­na­den: första gången då marin utrust­ning görs till- gäng­lig på ees-​mark­na­den, 11. åter­kal­lelse: åtgärd för att dra till­baka marin utrust­ning som redan har pla­ce­rats ombord på eu-​far­tyg eller inköpts i avsikt att pla­ce­ras ombord på sådana far­tyg. tillämp­nings­om­råde 3§ denna lag gäl­ler för utrust­ning som är pla­ce­rad eller är avsedd att place-​​ ras på ett eu-​far­tyg, om det enligt de inter­na­tio­nella kon­ven­tio­nerna krävs att den stat vars flagga far­ty­get för god­kän­ner utrust­ningen. krav på marin utrust­ning all­männa krav 4§ marin utrust­ning ska upp­fylla de krav som fram­går av direkt tillämp­liga rätts­ak­ter som har med­de­lats med stöd av euro­pa­par­la­men­tets och rådets di- rek­tiv 2014/90/eu av den 23 juli 2014 om marin utrust­ning och om upphä-​​ vande av rådets direk­tiv 96/98/eg och av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av andra styc­ket. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om till­fäl­liga krav på marin utrust­ning. utrust­ning ombord på eu-​far­tyg 5§ marin utrust­ning ska upp­fylla de krav som gäl­ler vid den tid­punkt då ut- rust­ningen pla­ce­ras ombord på ett eu-​far­tyg, om inte annat föl­jer av direkt tillämp­liga rätts­ak­ter som har med­de­lats med stöd av direk­tiv 2014/90/eu. lik­vär­diga krav 6§ rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får för marin utrust­ning ombord på far­tyg som tidi­gare inte har varit eu-​far­tyg med- dela före­skrif­ter om krav på sådan utrust­ning och om krav på cer­ti­fi­kat som visar att utrust­ningen upp­fyl­ler de kra­ven. undan­tag 7§ rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från kra­ven i denna lag eller i före­skrif­ter med­de­lade i anslut­ning till lagen och om krav på cer­ti­fi­kat som visar att den marina ut- rust­ningen har bevil­jats undan­tag. den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer 3 sfs 2016:768får vidare i enskilda fall besluta om sådana undan­tag och utfärda cer­ti­fi­kat som visar att utrust­ningen har bevil­jats undan­tag. skyl­dig­he­ter för eko­no­miska aktö­rer tek­nisk doku­men­ta­tion och bedöm­ning av över­ens­stäm­melse m.m. 8§ till­ver­ka­ren ska utar­beta tek­nisk doku­men­ta­tion avse­ende den marina utrust­ningen och se till att det görs en bedöm­ning av om utrust­ningen stäm- mer över­ens med kra­ven enligt 4 §. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om tek­nisk doku­men­ta­tion och om för­fa­ran­det vid bedöm­ning av över­ens­stäm­melse. 9§ vid seri­e­till­verk­ning av marin utrust­ning ska till­ver­ka­ren se till att det finns ruti­ner som säker­stäl­ler att utrust­ningen fort­sät­ter att över­ens­stämma med kra­ven enligt 4 §. om det är nöd­vän­digt, ska till­ver­ka­ren se till att en ny bedöm­ning av över­ens­stäm­melse utförs. eu-​för­säk­ran om över­ens­stäm­melse 10 § om bedöm­ningen av över­ens­stäm­melse visar att den marina utrust-​​ ningen upp­fyl­ler kra­ven enligt 4 § ska till­ver­ka­ren upp­rätta en eu-​för­säk­ran om över­ens­stäm­melse. till­ver­ka­ren ansva­rar där­med för att utrust­ningen över­ens­stäm­mer med kra­ven. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om eu-​för­säk­ran om över­ens­stäm­melse. ratt­märke 11 § om bedöm­ningen av över­ens­stäm­melse visar att den marina utrust-​​ ningen upp­fyl­ler kra­ven enligt 4 § ska till­ver­ka­ren förse utrust­ningen med ett märke (ratt­märke), om inte annat föl­jer av före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 12 §. endast marin utrust­ning som upp­fyl­ler kra­ven får för­ses med ratt­märke. bestäm­mel­serna i arti­kel 30.1 och 30.3–5 i euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eg) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre­di­te­ring och mark­nads­kon­troll i sam­band med salu­fö­ring av pro­duk­ter och upp­hä­vande av för­ord­ning (eeg) nr 339/93 ska tilläm­pas på ratt­mär­ket. varje hän­vis­ning till ce-​märk­ningen i den arti­keln ska betrak­tas som en hän­vis­ning till ratt­mär­ket. elektro­niskt ratt­märke 12 § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med- dela före­skrif­ter om elektro­nisk märk­ning av marin utrust­ning. spår­bar­hets­märk­ning av marin utrust­ning och till­han­da­hål­lande av doku­men­ta­tion och infor­ma­tion 13 § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med- dela före­skrif­ter om spår­bar­hets­märk­ning av marin utrust­ning och om tillhan-​​ dahål­lande av bruks­an­vis­ningar och annan doku­men­ta­tion och infor­ma­tion. 4 sfs 2016:768 åtgär­der vid bris­tande över­ens­stäm­melse 14 § en till­ver­kare som anser eller har skäl att tro att marin utrust­ning som till­ver­ka­ren har för­sett med ratt­mär­ket inte över­ens­stäm­mer med kra­ven en- ligt 4 § ska ome­del­bart vidta de åtgär­der som krävs för att få utrust­ningen att över­ens­stämma med kra­ven eller om så är lämp­ligt dra till­baka eller åter­kalla den från mark­na­den. om den marina utrust­ningen utgör en risk ska till­ver­ka­ren ome­del­bart under­rätta behö­riga mark­nads­kon­troll­myn­dig­he­ter. över­lå­telse och över­ta­gande av skyl­dig­he­ter behö­rig repre­sen­tant 15 § om till­ver­ka­ren inte har någon verk­sam­het loka­li­se­rad i ter­ri­to­riet i nå- gon ees-​stat ska till­ver­ka­ren genom skrift­lig full­makt utse en behö­rig repre-​​ sen­tant. den behö­riga repre­sen­tan­ten ska vara eta­ble­rad inom ees. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om 1. de krav som den skrift­liga full­mak­ten ska upp­fylla, och 2. de upp­gif­ter som den behö­riga repre­sen­tan­ten ska utföra. impor­tö­rer och dis­tri­bu­tö­rer 16 § om en impor­tör eller en dis­tri­butör i eget namn eller under eget varu- märke släp­per ut marin utrust­ning på mark­na­den eller pla­ce­rar marin utrust-​​ ning ombord på ett eu-​far­tyg, över­tar impor­tö­ren eller dis­tri­butö­ren tillverka-​​ rens skyl­dig­he­ter enligt denna lag, före­skrif­ter med­de­lade i anslut­ning till lagen och direkt tillämp­liga rätts­ak­ter som har med­de­lats med stöd av direk­tiv 2014/90/eu. det­samma gäl­ler för en impor­tör eller dis­tri­butör som änd­rar marin utrust­ning som redan släppts ut på mark­na­den på ett sådant sätt att över­ens­stäm­mel­sen med kra­ven enligt 4 § kan påver­kas. mark­nads­kon­troll och övrig till­syn marknadskontroll-​​ och till­syns­myn­dig­he­ter 17 § rege­ringen bestäm­mer vil­ken eller vilka myn­dig­he­ter som ska utöva mark­nads­kon­troll av marin utrust­ning och i övrigt utöva till­syn över att denna lag och före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till lagen följs. bestäm­mel­ser om mark­nads­kon­troll finns i artik­larna 15–29 i för­ord­ning (eg) nr 765/2008. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om mark­nads­kon­troll och övrig till­syn. hjälp från polis­myn­dig­he­ten 18 § på begä­ran av en mark­nads­kon­troll­myn­dig­het ska polis­myn­dig­he­ten lämna den hjälp som behövs när myn­dig­he­ten vid­tar åtgär­der enligt arti­kel 19 i för­ord­ning (eg) nr 765/2008, i den ursprung­liga lydel­sen, om 5 sfs 2016:7681. det på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter kan befa­ras att åtgär­den inte kan utfö­ras utan att en polis­mans sär­skilda befo­gen­he­ter enligt 10 § polis-​​ lagen (1984:387) behö­ver till­gri­pas, eller 2. det annars finns syn­ner­liga skäl. före­läg­gan­den och för­bud 19 § den myn­dig­het som utför mark­nads­kon­troll och övrig till­syn får med- dela de före­läg­gan­den och för­bud som behövs och i övrigt vidta de åtgär­der som behövs 1. för att denna lag, före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till lagen och direkt tillämp­liga rätts­ak­ter som har med­de­lats med stöd av direk­tiv 2014/90/eu ska föl­jas, 2. om marin utrust­ning som upp­fyl­ler kra­ven enligt denna lag och före- skrif­ter som med­de­lats i anslut­ning till lagen ändå utgör en risk för sjösäker-​​ heten, häl­san eller mil­jön. 20 § ett före­läg­gande eller för­bud enligt 19 § eller ett beslut om åtgärd en- ligt arti­kel 19 i för­ord­ning (eg) nr 765/2008, i den ursprung­liga lydel­sen, ska för­e­nas med vite, om det inte av sär­skilda skäl är obe­höv­ligt. 21 § den myn­dig­het som utför mark­nads­kon­troll och övrig till­syn får be- stämma att dess beslut enligt 19 § och enligt arti­kel 19 i för­ord­ning (eg) nr 765/2008, i den ursprung­liga lydel­sen, ska gälla ome­del­bart. avgif­ter 22 § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med- dela före­skrif­ter om avgif­ter för ären­de­hand­lägg­ning, mark­nads­kon­troll och övrig till­syn enligt denna lag och enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen samt om avgif­ter för mark­nads­kon­troll enligt för­ord­ning (eg) nr 765/2008, i den ursprung­liga lydel­sen. sank­tions­av­gift 23 § en eko­no­misk aktör ska åläg­gas att betala en sank­tions­av­gift, om den eko­no­miska aktö­ren eller någon som har hand­lat på den eko­no­miska aktö­rens väg­nar upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het har bru­tit mot 1. 10 eller 11 § eller mot före­skrif­ter med­de­lade i anslut­ning till dessa be- stäm­mel­ser, 2. före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 6, 7, 12 eller 13 §, eller 3. beslut med­de­lade med stöd av 7 § andra meningen. sank­tions­av­gift får inte åläg­gas någon för en över­trä­delse av ett för­bud eller en under­lå­telse att följa ett före­läg­gande som har för­e­nats med vite. i övrigt ska i fråga om sank­tions­av­gift 37 § andra styc­ket och 39–43 §§ pro­dukt­sä­ker­hets­la­gen (2004:451) tilläm­pas. 6 sfs 2016:768 wol­ters kluwer elan­ders sve­rige ab, 2016 tyst­nads­plikt 24 § den som har tagit befatt­ning med ett ärende som gäl­ler marknadskon-​​ troll eller övrig till­syn enligt denna lag får inte obe­hö­ri­gen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs-​​ eller drifts­för­hål­lan­den. i det all­män­nas verk­sam­het tilläm­pas offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) i stäl­let för första styc­ket. över­kla­gande 25 § beslut enligt denna lag och enligt före­skrif­ter med­de­lade med stöd av lagen får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. denna lag trä­der i kraft den 18 sep­tem­ber 2016. på rege­ring­ens väg­nar ste­fan löfven anna johans­son (närings­de­par­te­men­tet)