SFS2018-1855.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
svensk författningssamling
lag
om ändring i sjölagen (1994:1009)
utfärdad den 22 november 2018
enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)
dels att 11 kap. ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 b §, 7 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 19 §, 11 a kap. 5 §,
12 kap. 1 §, 18 kap. 10 och 21 §§, 19 kap. 1 §, 20 kap. 14 § samt 21 kap. 5,
6, 7 och 11 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 11 kap., och en ny paragraf, 21 kap.
5 a §, av följande lydelse.
1 kap.
1 b §2 regeringen eller, efter regeringens bestämmande, transport-
styrelsen får efter ansökan i ett enskilt fall besluta att även andra fartyg än
de som avses i 1 eller 1 a § ska anses som svenska och vara berättigade att
föra svensk flagg. ett sådant beslut får meddelas bara om fartygets drift står
under ett avgörande svenskt inflytande eller om ägaren har fast hemvist i
sverige.
regeringen får meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för
svenska fartyg. regeringen får då bestämma vad som ska iakttas med sådana
handlingar samt förbjuda att ett registreringspliktigt eller registrerat fartyg
hålls i drift utan gällande nationalitetshandling.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om avgifter för prövning av ansökan enligt första stycket.
7 kap.
1 §3 redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av
besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten.
redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne på
redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst.
skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har redaren rätt
att kräva tillbaka av den som vållat skadan.
särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av ansvar finns i
9–11 a och 13–15 kap.
9 kap.
3 §4 rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande
1 prop. 2017/18:268, bet. 2018/19:cu3, rskr. 2018/19:32.
2 senaste lydelse 1997:266.
3 senaste lydelse 2017:722 (jfr 2017:1242).
4 senaste lydelse 1995:1314 (jfr 1996:14).
sfs 2018:1855
publicerad
den 29 november 2018
2
sfs 1. en fordran på bärgarlön, sådan särskild ersättning som avses i 16 kap.
9 §, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal grundad ersättning för
åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller 6,
2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 10 kap. 1 § och
2 § första och andra styckena,
3. en fordran med anledning av skada som omfattas av 11 kap.,
4. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller en
nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet för
atomskada,
5. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,
6. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller den
som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars skyldig-
heter står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och
7. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.
10 kap.
19 §5 detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som orsakats av ett
örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller
brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. har ett
sådant fartyg orsakat en oljeskada i sverige eller dess ekonomiska zon eller
har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan
skada i sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 §, 2 § fjärde stycket
och 3–5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §
tillämpas.
har ett fartyg som inte omfattas av 2 § första stycket orsakat en oljeskada
i sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vid-
tagits för att förhindra eller begränsa en oljeskada i sverige eller dess
ekonomiska zon, tillämpas 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och 3 § i detta
kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §. i fråga om ägarens
rätt att begränsa sitt ansvar gäller i sådant fall 9 kap.
andra stycket gäller inte sådana oljeskador som omfattas av 10 a eller
11 kap.
11 kap. om ansvar för skada vid sjötransport av farliga och
skadliga ämnen
inledande bestämmelser
definitioner
1 § i detta kapitel avses med
farliga och skadliga ämnen:
a) oljor som transporteras i bulk och som anges i regel 1 i bilaga i till 1973
års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg,
som den har ändrats genom 1978 års protokoll (marpol 73/78) i dess vid
varje tid gällande lydelse,
b) skadliga flytande ämnen som transporteras i bulk och som anges i
regel 1.10 i bilaga ii till marpol 73/78 i dess vid varje tid gällande lydelse,
samt ämnen och blandningar som provisoriskt bedömts falla under föroren-
ingskategori x, y eller z enligt regel 6.3 i nämnda bilaga ii,
c) farliga flytande ämnen som transporteras i bulk och som anges i
kapitel 17 i den internationella koden för konstruktion och utrustning av
fartyg som till sjöss transporterar skadliga flytande kemikalier i bulk (ibc-
koden) i dess vid varje tid gällande lydelse samt farliga produkter för vilka
5 senaste lydelse 2013:328 (jfr 2013:543).
2018:1855
3
sfs preliminärt lämpliga förhållanden för transporter har föreskrivits av den
berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överensstäm-
melse med paragraf 1.1.6 i ibc-koden,
d) farliga, riskfyllda och vådliga ämnen, material och föremål i förpackad
form som omfattas av den internationella koden om transporter av farligt
gods till sjöss (imdg-koden) i dess vid varje tid gällande lydelse,
e) gaser i vätskeform som anges i kapitel 19 i den internationella koden
för konstruktion och utrustning av fartyg som till sjöss transporterar
kondenserade gaser i bulk (igc-koden) i dess vid varje tid gällande lydelse
samt produkter för vilka preliminärt lämpliga förhållanden för transporter
har föreskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndig-
heterna i överensstämmelse med paragraf 1.1.6 i igc-koden,
f) flytande ämnen som transporteras i bulk med en flampunkt som inte
överstiger 60 grader celsius (uppmätt i en sluten degel),
g) fasta bulkvaror som innebär kemiska risker och som omfattas av den
internationella koden för fasta bulklaster (imsbc-koden) i dess vid varje tid
gällande lydelse, i den utsträckning som dessa substanser, om de i stället
transporterats i förpackad form, hade omfattats av bestämmelserna i imdg-
koden i den lydelse som gällde 1996, och
h) rester från tidigare bulktransporter av ämnen som anges i a–c och e–g,
farliga och skadliga bulkämnen: sådana farliga och skadliga ämnen som
avses i a–c och e–h,
farliga och skadliga förpackade ämnen: sådana farliga och skadliga
ämnen som avses i d,
sjötransport: tiden från det att de farliga och skadliga ämnena vid
lastning kommer i kontakt med utrustning som tillhör fartyget till dess att de
vid lossning inte längre har sådan kontakt med utrustningen eller, om
fartygets utrustning inte används, från det att ämnena vid lastning korsar
fartygets reling till dess att de vid lossning korsar relingen igen,
skada:
a) dödsfall eller annan personskada som har orsakats av farliga och
skadliga ämnen,
b) skada på egendom som har orsakats av farliga och skadliga ämnen och
som har uppkommit utanför det fartyg som transporterar ämnena,
c) skada på grund av förorening av miljön som har orsakats av farliga och
skadliga ämnen, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst
samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller
planeras, och
d) kostnader för förebyggande åtgärder och skada som har orsakats av
sådana åtgärder,
olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som
orsakar en skada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart förestående
hot om en skada,
förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att
förhindra eller begränsa en skada och som har vidtagits efter det att en
olycka har inträffat,
ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om
registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som
ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som
fartygets brukare, ska dock bolaget anses som ägare, samt
konventionsstat: en stat som har tillträtt 2010 års internationella kon-
vention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av
farliga och skadliga ämnen (2010 års hns-konvention).
2018:1855
4
sfs om en skada inte endast har orsakats av farliga och skadliga ämnen och
det inte är möjligt att tillförlitligt särskilja orsakerna, anses all skada orsakad
av de farliga och skadliga ämnena. det gäller inte i den utsträckning skadan
omfattas av 10 kap. 2 § första stycket. det gäller inte heller i den utsträck-
ning skadan har orsakats av radioaktivt material enligt klass 7 antingen i
imdg-koden eller i imsbc-koden.
vid tillämpningen av detta kapitel ska med fartyg jämställas varje annan
flytande anordning som används till sjöss.
tillämpningsområde
2 § detta kapitel tillämpas på skador under en sjötransport med farliga och
skadliga ämnen som last, om skadorna har uppkommit
1. i sverige eller i en annan konventionsstat,
2. i sveriges eller en annan konventionsstats ekonomiska zon, genom för-
orening av miljön, och
3. utanför en konventionsstats eller en annan stats territorium på något
annat sätt än genom förorening av miljön, om skadan har orsakats av ett
ämne som har transporterats ombord på ett fartyg som är registrerat i sverige
eller i en annan konventionsstat eller, om fartyget inte är registrerat, får föra
svensk eller en annan konventionsstats flagg.
kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har
vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa skador
som anges i första stycket.
3 § det som sägs i 2 § om ekonomisk zon gäller även i de fall en stat inte
har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till
statens territorialhav som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av
den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de
baslinjer varifrån statens territorialhav mäts.
4 § ersättning för åtgärder med anledning av en skada ska betalas enligt
detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning
att vidta åtgärderna.
kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till
annat.
kapitlet tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara
oförenlig med sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.
5 § detta kapitel gäller inte örlogsfartyg eller andra fartyg som vid den
aktuella tidpunkten ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande
för statsändamål. om ett sådant fartyg har orsakat en skada i sverige eller
dess ekonomiska zon eller förebyggande åtgärder har vidtagits för att för-
hindra eller begränsa en skada i sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock
1 §, 4 § första stycket och 7–10 §§ samt 19 kap. 1 § första stycket 10 och
21 kap. 5 a § tillämpas.
2018:1855
5
sfs 6 § detta kapitel gäller inte
1. för fartyg med en dräktighet om högst 200 som i inrikes trafik
transporterar farliga och skadliga ämnen i förpackad form,
2. sådan oljeskada som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket,
3. sådan skada som är orsakad av radioaktivt material enligt klass 7
antingen i den internationella koden om transporter av farligt gods till sjöss
(imdg-koden) eller i den internationella koden för fasta bulklaster
(imsbc-koden), eller
4. fordringar som har sin grund i befordringsavtal för gods och passagerare.
skadestånd
ansvaret för en skada
7 § en skada ska ersättas av fartygets ägare, oavsett om ägaren eller någon
som denne svarar för är vållande till skadan. om den olycka som orsakade
skadan utgjordes av en serie av händelser, ska den som var ägare av fartyget
vid den första av dessa händelser ersätta skadan.
ägaren är dock fri från ansvar om denne visar att
1. skadan orsakats av en krigshandling eller liknande handling under
väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av
osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat
förhindras,
2. skadan i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada,
3. skadan i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk
eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för under-
håll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering, eller
4. avsändaren eller annan person har låtit bli att upplysa om den farliga
och skadliga egenskapen hos de ämnen som transporterats, och detta helt
eller delvis har orsakat skadan eller har lett till att fartygets ägare inte har
tagit en försäkring eller ställt annan säkerhet enligt 17 eller 18 §.
andra stycket 4 gäller dock bara om varken fartygets ägare eller dennes
anställda eller ställföreträdare hade eller rimligen borde ha haft vetskap om
ämnets farliga och skadliga egenskap.
8 § ett anspråk på ersättning för en skada som omfattas av ersättnings-
bestämmelserna i detta kapitel får göras gällande mot fartygets ägare endast
med stöd av bestämmelserna i kapitlet.
ett sådant anspråk får göras gällande mot någon av följande personer
endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller
av grov vårdslöshet och med insikt om att skadan sannolikt skulle upp-
komma:
a) anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för ägaren eller besätt-
ningsmedlemmar,
b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara
besättningsmedlem,
c) en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i
redarens ställe handhar fartygets drift,
d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare,
e) den som utför bärgning med ägarens, redarens eller befälhavarens
samtycke eller på order av en myndighet,
f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller
g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f.
2018:1855
6
sfs ett anspråk får dock alltid göras gällande mot en avsändare eller annan
person som har låtit bli att upplysa om den farliga och skadliga egenskapen
hos de ämnen som transporterats, om detta föranlett att fartygsägaren är fri
från ansvar för skadan enligt 7 § andra stycket 4 och tredje stycket.
det som har betalats i ersättning för en skada får inte krävas åter av en
person som avses i andra stycket a, b eller e–g, om inte den mot vilken
anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och
med insikt om att skadan sannolikt skulle uppkomma.
ansvarsbegränsning
9 § fartygets ägare har rätt att för varje olycka begränsa sitt ansvar enligt
detta kapitel. ansvarsbeloppen ska bestämmas på följande sätt.
1. för skador som har orsakats av farligt och skadligt bulkämne är
ansvarsgränsen 10 000 000 särskilda dragningsrätter (sdr), om fartygets
dräktighet inte överstiger 2 000. om dräktigheten är högre, höjs ansvars-
gränsen med 1 500 sdr för varje dräktighetstal från och med 2 001 till och
med 50 000 och med 360 sdr för varje dräktighetstal över 50 000.
ansvaret ska dock inte i något fall överstiga 100 000 000 sdr.
2. för skador som har orsakats av farligt och skadligt förpackat ämne är
ansvarsgränsen 11 500 000 sdr, om fartygets dräktighet inte överstiger
2 000. om dräktigheten är högre, höjs beloppet med 1 725 sdr för varje
dräktighetstal från och med 2 001 till och med 50 000 och med 414 sdr för
varje dräktighetstal över 50 000. ansvaret ska dock inte i något fall överstiga
115 000 000 sdr.
första stycket 2 gäller också om skadorna har orsakats av både farligt och
skadligt bulkämne och farligt och skadligt förpackat ämne eller om skadorna
har orsakats av något av dessa ämnen men det inte går att fastställa vilket.
rätt till begränsning finns inte i fråga om ränta eller ersättning för rätte-
gångskostnad.
vad som avses med sdr anges i 22 kap. 3 §.
10 § fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om ägaren har
vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att
skadan sannolikt skulle uppkomma.
begränsningsfond
11 § rätt till ansvarsbegränsning enligt 9 § finns endast om ägaren, dennes
försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar enligt bestämmel-
serna i detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i en annan konventions-
stats lag upprättar en begränsningsfond, som uppgår till summan av det
ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det tilläggsbelopp som fastställs
enligt 12 kap. 4 § andra stycket.
ansvarsbeloppet ska räknas om till svenska kronor enligt 22 kap. 3 §
andra stycket.
en begränsningsfond enligt detta kapitel ska i sverige upprättas hos den
domstol där talan om ersättning har väckts eller kan väckas enligt
21 kap. 5 a §.
i fråga om förfarandet när begränsningsfonden upprättas och om förlust i
vissa fall av möjligheten att få ersättning för fordran som kan åberopas mot
fonden tillämpas 12 kap. 3–15 §§. betalning eller säkerhet som avses i
12 kap. 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta för tiden till
dess att fonden upprättas. det som sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om
verkan som avses i 9 kap. 8 § ska i stället gälla verkan som avses i 14 § i
2018:1855
7
sfs detta kapitel. följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket, ska
i ett beslut som avses i den paragrafen anges att rätten till ansvars-
begränsning inte längre finns.
fördelning av en begränsningsfond
12 § en begränsningsfond som avses i 11 § fördelas mellan borgenärerna
i förhållande till storleken av de styrkta fordringarna.
vid fördelning av fonden har anspråk med anledning av dödsfall och
annan personskada företräde framför andra anspråk, dock inte till den del
anspråken överstiger två tredjedelar av det ansvarsbelopp som gäller för
ägaren enligt 9 §.
ersättning från en begränsningsfond i vissa fall
13 § den som innan begränsningsfonden fördelats har betalat ersättning
för en skada inträder, intill det belopp som har betalats, i den skadelidandes
rätt enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat.
om fartygets ägare eller någon annan gör sannolikt att denne senare blir
skyldig att betala ersättning som, om ersättningen hade betalats före fondens
fördelning, skulle ha kunnat krävas åter från fonden enligt första stycket, kan
domstolen bestämma att medel tills vidare ska sättas av för att ägaren eller
någon annan senare ska kunna göra sin rätt gällande mot fonden.
en ägare som frivilligt har dragit på sig utgifter eller förluster med
anledning av förebyggande åtgärder har samma rätt till ersättning för dem
från fonden som en annan skadelidande.
verkan av en begränsningsfond
14 § om en begränsningsfond har upprättats enligt 11 § och ägaren har
rätt att begränsa sitt ansvar, får inte någon annan egendom som tillhör ägaren
tas i anspråk för att tillgodose krav på ersättning som kan göras gällande mot
fonden.
har i ett fall som avses i första stycket egendom som tillhör ägaren blivit
föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd med anledning av krav på
ersättning som kan göras gällande mot fonden, ska åtgärden hävas. om
ägaren har ställt säkerhet för att undvika en sådan åtgärd, ska säkerheten
återställas till ägaren.
om en begränsningsfond har upprättats i en annan konventionsstat, ska
första och andra styckena gälla endast om den skadelidande har rätt att föra
talan vid den domstol eller myndighet som förvaltar fonden och har
möjlighet att av fondens medel få ut vad som svarar mot dennes fordran.
preskription
15 § bestämmelser om preskription av fordran på ersättning för skada
finns i 19 kap. 1 §.
ersättning från den internationella fonden för farliga och skadliga ämnen
16 § bestämmelser om rätt till ersättning från den internationella fonden
för farliga och skadliga ämnen finns i lagen (2018:1854) om den internation-
ella fonden för farliga och skadliga ämnen.
2018:1855
8
sfs försäkring
försäkringsskyldighet för svenska fartyg
17 § ägaren av ett svenskt fartyg som transporterar farliga och skadliga
ämnen som last ska ha en försäkring eller ställa en annan betryggande
säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp
som anges i 9 §. staten har dock inte en sådan skyldighet.
en försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av
den myndighet som regeringen bestämmer.
om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som
regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. för ett fartyg
som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer
utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att
statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 9 §. certifikaten
ska medföras ombord på fartyget.
försäkringsskyldighet för utländska fartyg
18 § för ett utländskt fartyg som transporterar farliga och skadliga ämnen
som last och som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats
på svenskt sjöterritorium ska det finnas en försäkring eller en annan
betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i
detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill
det ansvarsbelopp som anges i 9 §. skyldigheten gäller dock inte ett fartyg
som ägs av en främmande stat.
ombord på fartyget ska det medföras ett certifikat som visar att det finns
en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första
stycket. i fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat
får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. om
fartyget ägs av en främmande konventionsstat, ska det ombord på fartyget
medföras ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att statens
ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 §.
avgift vid certifiering
19 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.
krav mot försäkringsgivaren
20 § en försäkring som avses i 17 eller 18 § ska för den som är berättigad
till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren.
försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från
ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen. försäkrings-
givarens ansvar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller
enligt 9 §.
försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare
utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än fartygets
ägare åberopa omständigheter som hade kunnat åberopas mot ägaren.
21 § om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller för-
säkringen för fartygets ägare mot dennes ansvar enligt bestämmelserna i
detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
2018:1855
9
sfs annan säkerhet
22 § det som sägs i 20 och 21 §§ om försäkring tillämpas också i fråga
om en sådan säkerhet av annat slag som avses i 17 eller 18 §.
åsidosättande av försäkringsskyldighet m.m.
23 § bestämmelser om ansvar för åsidosättande av försäkringsskyldig-
heten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns i 20 kap. 14 §.
behörig domstol m.m.
24 § bestämmelser om behörig domstol och om verkställbarhet och verk-
ställighet av domar i mål om ersättning för skada som omfattas av detta
kapitel finns i 21 kap. 5 a–7 §§.
11 a kap.
5 §6 om en åtgärd med anledning av ett vrak omfattas av ansvaret för
oljeskada enligt 10 kap., bunkeroljeskada enligt 10 a kap., skada enligt
11 kap. eller atomskada enligt atomansvarighetslagen (1968:45), tillämpas
inte 16–19 §§. undantaget för oljeskada enligt 10 kap. gäller dock inte
sådana fall som avses i 10 kap. 19 § andra stycket, om inte åtgärden omfattas
av 10 a kap.
om åtgärden utgör bärgning enligt 16 kap., bestäms ersättning till bärgaren
enligt det kapitlet.
12 kap.
1 §7 detta kapitel gäller en begränsningsfond som upprättas enligt 9 kap.
7 § (globalfond).
bestämmelserna i 3–15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga om en
begränsningsfond som upprättas enligt 10 kap. 6 § eller 11 kap. 11 §.
18 kap.
10 §8 sjöförklaring inom landet hålls av den tingsrätt som enligt 21 kap.
1 § utsetts att vara sjörättsdomstol. behörig är den domstol som är närmast
den hamn eller ort där sjöförklaringen ska hållas enligt 9 §. regeringen får
dock för en viss hamn föreskriva att en annan av sjörättsdomstolarna ska
vara behörig, om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelserna
och övriga förhållanden.
om annat inte följer av denna lag, gäller för sjöförklaring inför domstol
lagen (1996:242) om domstolsärenden.
vid sammanträde för sjöförklaring ska rätten bestå av en lagfaren domare
som ordförande och två personer med kunskap om och erfarenhet av sjöfart.
åtminstone en av de senare bör ha grundlig erfarenhet från tjänst som
fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen ha utövat en sådan
tjänst. rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en
förteckning som transportstyrelsen årligen upprättar för varje sjöfarts-
inspektionsdistrikt. förteckningen ska uppta minst tjugo personer. om det
är ändamålsenligt i ett visst fall att en person med särskild sakkunskap deltar,
får rätten tillkalla en sådan person att inträda som ytterligare ledamot i rätten
även om han eller hon inte är upptagen i förteckningen. de särskilda
ledamöterna ska vara svenska medborgare. den som är underårig eller i
6 senaste lydelse 2017:722 (jfr 2017:1242).
7 senaste lydelse 1995:1081.
8 senaste lydelse 1996:268.
2018:1855
10
sfs konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte
vara ledamot. regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
meddela föreskrifter om ersättning av allmänna medel till de särskilda
ledamöterna.
i danmark, finland och norge hålls sjöförklaring för ett svenskt fartyg av
den domstol som är behörig enligt det landets lag.
i övrigt hålls sjöförklaring utomlands av en svensk utlandsmyndighet som
enligt bemyndigande av utrikesdepartementet har sådan behörighet. om det
lämpligen kan ske ska vid sjöförklaringen delta två av myndigheten till-
kallade, i sjöfart kunniga personer, helst svenska, danska, finska eller norska
medborgare, mot vilka det inte förekommer jäv som gäller mot domare. är
ett deltagande av en person med särskild sakkunskap ändamålsenligt i ett
visst fall, får myndigheten tillkalla även en sådan person. på en ort där be-
hörig svensk utlandsmyndighet inte finns, hålls sjöförklaringen av behörig
dansk, finsk eller norsk utlandsmyndighet.
i fråga om sjöförklaring inför en utlandsmyndighet gäller bestämmelserna
om sjöförklaring vid domstol i tillämpliga delar. utlandsmyndigheten får
dock inte ta upp ed eller utfärda vitesföreläggande.
21 § transportstyrelsen ska varje år upprätta en förteckning över personer
som är lämpliga att utföra uppdrag att besiktiga fartyg eller last. förteck-
ningen ska hållas tillgänglig hos varje tingsrätt som enligt 21 kap. 1 § utsetts
att vara sjörättsdomstol.
19 kap.
1 §9 följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är
begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om
1. en fordran på bärgarlön eller på sådan särskild ersättning som avses i
16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes,
2. en fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra stycket: inom
ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens
och andelens storlek; fordringen upphör dock tidigast två år efter det bärg-
ningsföretaget slutfördes,
3. en fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag
skadan inträffade,
4. en fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på
denne enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,
5. en fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat
eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har
lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset
lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,
6. en fordran på ersättning för personskada eller försening vid passager-
artransport: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit
under transporten, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om
passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men
inte senare än tre år från ilandstigningen,
7. en fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid transport: inom två år från det godset fördes i land
eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,
8. en fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad som
ska fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap. 40 §
och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen fick laga kraft,
9 senaste lydelse 2017:722 (jfr 2017:1242).
2018:1855
11
sfs 9. en fordran på ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. eller bunk-
eroljeskada enligt 10 a kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom,
dock senast inom sex år från dagen för den olycka som orsakade skadan
eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den
första av dessa,
10. en fordran på ersättning för en skada som omfattas av 11 kap.: inom
tre år från den dag då skadelidande fick eller borde ha fått kännedom om
skadan och om ägarens identitet, dock senast inom tio år från dagen för den
olycka som orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av
händelser, från dagen för den senaste av dessa,
11. en fordran på ersättning för kostnader som avses i 11 a kap. 16 § första
stycket: inom tre år från dagen då det fastställdes att vraket utgör en fara,
dock senast inom sex år från dagen för den sjöolycka som orsakade vraket
eller, om sjöolyckan utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den
första av dessa.
svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning
eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller
endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga
ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan
inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år efter det att
fordringen förföll till betalning. om borgenären har rätt att för fordringen
hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av
ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en
fordran i allmänhet.
om en fordran som avses i första eller andra stycket har kommit under
behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav
mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. en sådan talan får
dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller
talan väcktes om det.
ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1–
8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. om avtalet
gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2,
har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för
avtalet. en sådan preskriptionstid får inte i något fall genom avtal förlängas
med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller
7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller
skulle ha ägt rum. i 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket
finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmel-
serna i första stycket 5 och fjärde stycket. i 15 kap. 35 § andra och tredje
styckena finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en
passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7.
frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms
här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på
rättsförhållandet.
särskilda bestämmelser om preskription av sådana fordringar som avses
i första stycket 6 och 7 finns i artikel 16 i bilaga i till europaparlamentets
och rådets förordning (eg) nr 392/2009 av den 23 april 2009 om transpor-
törens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran
till sjöss och artikel 16 i 2002 års atenkonvention om befordran till sjöss av
passagerare och deras resgods.
2018:1855
12
sfs 20 kap.
14 §10 en fartygsägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter
vad som sägs i 10, 10 a, 11 eller 11 a kap. om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex
månader.
till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart,
trots att redaren insett eller borde ha insett att försäkringsskyldigheten eller
skyldigheten att ställa säkerhet enligt 10, 10 a, 11 eller 11 a kap. inte har
fullgjorts. detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe
samt befälhavaren.
om ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 §, 10 a kap. 11 eller 12 §,
11 kap. 17 eller 18 § eller i 11 a kap. 20 eller 21 § inte medförs ombord på
ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.
21 kap.
5 §11 talan om ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. eller bunkerolje-
skada enligt 10 a kap. får väckas i sverige endast om skadan har uppkommit
i sverige eller dess ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har
vidtagits för att förhindra eller begränsa en skada i sverige eller dess
ekonomiska zon.
om en svensk domstol är behörig enligt första stycket, får även talan om
ersättning för annan oljeskada eller bunkeroljeskada som orsakats av samma
olycka väckas här.
talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som
är närmast den ort där skadan uppkom.
om en talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av
samma olycka har väckts vid flera domstolar, ska regeringen bestämma att
en av dessa domstolar ska handlägga samtliga mål.
om en begränsningsfond har upprättats i sverige enligt 9 kap. 7 § eller
10 kap. 6 §, prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om
ansvarsbeloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. prövningen
görs i begränsningsmål som avses i 12 kap.
5 a § talan om ersättning för en skada som omfattas av 11 kap. får väckas
i sverige om skadan har uppkommit i sverige eller dess ekonomiska zon
eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa
en sådan skada i sverige eller dess ekonomiska zon. talan får också väckas
i sverige när skadan har uppkommit utanför en stats territorium, om 11 kap.
2 § första stycket 3 eller andra stycket är tillämpligt och
a) fartyget är registrerat i sverige eller, om det inte är registrerat, får föra
svensk flagg,
b) fartygets ägare har sin hemvist eller huvudsakliga verksamhetsort i
sverige, eller
c) en begränsningsfond enligt 11 kap. 11 § har upprättats i sverige.
om en svensk domstol är behörig enligt första stycket, får även talan om
ersättning för annan skada som avses i 11 kap. som har orsakats av samma
olycka väckas här.
talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som
är närmast den ort där skadan uppkom. om skadan har uppkommit utanför
sverige eller dess ekonomiska zon, väcks talan vid stockholms tingsrätt.
10 senaste lydelse 2017:722 (jfr 2017:1242).
11 senaste lydelse 2013:328 (jfr 2013:453).
2018:1855
13
sfs om en talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av
samma olycka har väckts vid flera domstolar, ska regeringen bestämma att
en av dessa domstolar ska handlägga samtliga mål.
om en begränsningsfond har upprättats i sverige enligt 11 kap. 11 §,
prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om ansvars-
beloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. prövningen görs i be-
gränsningsmål som avses i 12 kap.
6 §12 om en dom i ett mål om ersättning för oljeskada, bunkeroljeskada
eller skada som avses i 11 kap. har meddelats i en annan stat som har tillträtt
den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention, den i 10 a kap.
angivna bunkerkonventionen eller den i 11 kap. angivna 2010 års hns-
konvention och om domstolarna i den staten var behöriga att pröva den tvist
som domen avser, gäller följande. när domen har fått laga kraft och kan
verkställas i den stat där den har meddelats, ska den efter en ansökan för-
klaras verkställbar i sverige utan att en ny prövning sker av den sak som
avgjorts genom domen, om inte något annat följer av 9 kap. 8 §, 10 kap. 9 §,
11 kap. 14 § eller 5 § femte stycket i detta kapitel. detta medför inte någon
skyldighet att förklara en utländsk dom verkställbar, om det ansvarsbelopp
som gäller för fartygets ägare därmed skulle överskridas.
en ansökan om verkställbarhetsförklaring görs till den tingsrätt som
regeringen föreskriver. sökanden ska tillsammans med ansökan ge in
1. domen i original eller i kopia som har bestyrkts av en myndighet,
2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen meddelats
att domen avser ersättning enligt någon av de i första stycket angivna
konventionerna samt att domen har fått laga kraft och kan verkställas i den
staten.
handlingarna ska vara försedda med bevis om utfärdarens behörighet.
beviset ska vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av
chefen för justitieförvaltningen i den stat där domen har meddelats. om en
handling i ärendet inte är skriven på svenska, danska eller norska, ska även
en översättning till svenska ges in. översättningen ska vara bestyrkt av en
diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av en svensk notarius publicus.
om en dom förklaras verkställbar, verkställs den på samma sätt som en
svensk dom som har fått laga kraft.
vid handläggning i domstol av ett ärende om verkställbarhetsförklaring
tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden
7 §13 har det i enlighet med bestämmelserna i den i 10 kap. angivna 1992
års ansvarighetskonvention eller i den i 11 kap. angivna 2010 års hns-
konvention upprättats en begränsningsfond i en annan konventionsstat och
har en ägare eller försäkringsgivare mot vilken det har väckts en talan om
ersättning enligt 10 eller 11 kap. vid en svensk domstol rätt att begränsa sitt
ansvar, ska domstolen i dom i mål om ersättning bestämma att domen får
verkställas endast efter prövning i den andra staten av frågor om fondens
fördelning och enligt den statens lag.
12 senaste lydelse 2014:927.
13 senaste lydelse 1995:1081.
2018:1855
14
sfs 11 §14 för varje tingsrätt som får ta upp dispaschmål ska transportstyrel-
sen varje år upprätta en förteckning som består av minst tolv personer som
är kunniga i handel och sjöfart och som är lämpliga att tjänstgöra som
särskilda ledamöter i dispaschmål. rätten ska för varje mål utse tre av
personerna i förteckningen att tjänstgöra som särskilda ledamöter. om det
föreskrivna antalet ledamöter inte kan utses från förteckningen på grund av
förfall eller något annat hinder ska rätten utse någon annan lämplig person
att vara särskild ledamot.
den som ska tjänstgöra som särskild ledamot ska vara svensk medborgare
och får inte vara underårig, i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
meddela föreskrifter om ersättning av allmänna medel till den särskilda
ledamoten.
denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 1 kap. 1 b §, 18 kap.
10 och 21 §§ och 21 kap. 5 och 11 §§ och i övrigt den dag som regeringen
bestämmer.
på regeringens vägnar
heléne fritzon
mikael hjort
(justitiedepartementet)
14 senaste lydelse 2018:418.
2018:1855
Viktiga lagar inom transport och trafik
Lag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)
Viktiga lagar inom transport och trafik
Lag (2010:1065) om kollektivtrafikLag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)
JP Infonets tjänster inom transport och trafik
JP Infonets tjänster inom transport och trafik
Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.
