SFS 1995_1081 Lag om ändring i sjölagen (1994_1009)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag om ändring i sjölagen (1994:1009);
utfärdad den 7 september 1995.
sfs 1995:1081
utkom från trycket den 26 september 1995
enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att nuvarande 21 kap. 5 - 11 §§ skall betecknas 21 kap. 8 14 § § , dels att 7 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap., 12 kap. 1 §, 19 kap. 1 § samt rubriken till 21 kap. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 20 kap. 15 § och 21 kap. 5 - 7 §§, av följande lydelse. 7 kap. 1 § redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst.
1
prop. 1994/95:169, bet. 1994/95.lu28, rskr. 1994/95:362.
1955
sfs 1995:1081
skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan. särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av en redares ansvar finns i 9, 10 och 1 3 - 1 5 kap. 9 kap. 3 § rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande 1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller 6, 2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 10 kap. 1 § och 2 § första och andra styckena, 3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet för atomskada, 4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg, 5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars skyldighet står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och 6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader. 10 kap.
inledande bestämmelser definitioner 1 § i detta kapitel avses med olja: beständig mineralolja som innehåller kolväte, såsom råolja, eldningsolja, tjock dieselolja och smörjolja, oljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom olja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder, olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en oljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart förestående hot om en sådan skada, förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en oljeskada genom förorening och som har vidtagits efter det att en olycka har inträffat, ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets brukare, skall dock bolaget anses som ägare, 1969 års ansvarighetskonvention: den i bryssel den 29 november 1969 avslutade konventionen om ansvarighet för skada orsakad av
1956
förorening genom olja eller denna konvention som den har ändrats i london den 19 november 1976, 1992 års ansvarighetskonvention: 1969 års ansvarighetskonvention som den har ändrats genom det i london den 27 november 1992 avslutade ändringsprotokollet, och konventionsstat: en stat som har tillträtt 1992 års ansvarighetskonvention. vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel skall med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss. tillämpningsområde 2 § bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på oljeskador, som har uppkommit i sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. i fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last skall bestämmelserna tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. i sistnämnda fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. bestämmelserna tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts. i fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller bestämmelserna i 19 §. ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada skall betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna. bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.
sfs 1995:1081
skadestånd ansvaret för en oljeskada 3 § en oljeskada skall ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren eller någon som han svarar för är vållande till skadan. utgörs 1957
sfs 1995:1081
den olycka som orsakade skadan av en serie av händelser, vilar ersättningsansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser. ägaren är dock fri från ansvar om han visar att skadan 1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, eller 2. i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller 3. i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra, hjälpmedel för navigering. 4 § anspråk på ersättning för en oljeskada som omfattas av ersättningsbestämmelserna i detta kapitel får göras gällande mot fartygsägaren endast med stöd av bestämmelserna i kapitlet. anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma: a) anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller besättningsmedlemmar, b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem, c) en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift, d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare, e) den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet, f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b - f. vad som har betalats i ersättning för en oljeskada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller e - g, om inte den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
ansvarsbegränsning 5 § fartygets ägare har rätt att för varje olycka begränsa sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel till ett belopp motsvarande tre miljoner särskilda dragningsrätter (sdr) för ett fartyg vars dräktighet, beräknad enligt 9 kap. 5 § 6, inte överstiger 5 000. är dräktigheten högre höjs beloppet med 420 sdr för varje dräktighetstal därutöver. ansvaret skall dock inte i något fall överstiga 59,7 miljoner sdr. rätt till begränsning finns inte i fråga om ränta eller ersättning för rättegångskostnad. vad som avses med sdr anges i 22 kap. 3 §. 1958
fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om han har vållat oljeskadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
sfs 1995:1081
begränsningsfond 6 § rätt till ansvarsbegränsning enligt 5 § första stycket finns endastom ägaren, dennes försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i en annan konventionsstats lag upprättar en begränsningsfond, som uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det tilläggsbelopp som fastställs enligt 12 kap. 4 § andra stycket. ansvarsbeloppet skall räknas om till svenska kronor enligt bestämmelserna i 22 kap. 3 § andra stycket. en begränsningsfond enligt detta kapitel skall här i landet upprättas hos den domstol där talan om ersättning har väckts eller kan väckas enligt 21 kap. 5 §. i fråga om förfarandet när en begränsningsfond enligt bestämmelserna i detta kapitel upprättas och om förlust i vissa fall av möjligheten att få ersättning för fordran som kan åberopas mot fonden skall bestämmelserna i 12 kap. 3 - 15 §§ tillämpas. betalning eller säkerhet som avses i 12 kap. 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta för tiden till dess att fonden upprättas. vad som sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om verkan som avses i 9 kap. 8 § skall i stället gälla verkan som avses i 9 § i detta kapitel. följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket, skall i ett beslut som där sägs tillkännages att rätten till ansvarsbegränsning inte längre finns.
fördelning av en begränsningsfond 7 § en begränsningsfond som avses i detta kapitel fördelas mellan borgenärerna i förhållande till storleken av de styrkta fordringarna.
ersättning från en begränsningsfond i vissa fall 8 § den som innan begränsningsfonden har fördelats har betalat ersättning för en oljeskada inträder intill det belopp han har betalat i den skadelidandes rätt enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat. kan fartygets ägare eller någon annan göra sannolikt att han senare blir skyldig att betala ersättning som han, om ersättningen hade betalats före fondens fördelning, skulle ha kunnat kräva åter från fonden enligt första stycket, kan domstolen bestämma att medel tills vidare skall sättas av för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande mot fonden. har ägaren frivilligt ådragit sig utgifter eller förluster med anledning av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning för detta från begränsningsfonden som en annan skadelidande.
1959
sfs 1995:1081
verkan av en begränsningsfond 9 § har en begränsningsfond upprättats enligt 6 § och har ägaren rätt att begränsa sitt ansvar, får inte någon annan egendom som tillhör ägaren tas i anspråk för att tillgodose krav på ersättning som kan göras gällande mot fonden. har i ett fall som avses i första stycket egendom som tillhör ägaren blivit föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd med anledning av krav på ersättning som kan göras gällande mot begränsningsfonden, skall åtgärden hävas. har ägaren ställt säkerhet för att undvika en sådan åtgärd, skall säkerheten återställas till honom. om en begränsningsfond har upprättats i en annan konventionsstat, skall första och andra styckena gälla endast om den skadelidande har rätt att föra talan vid den domstol eller myndighet som förvaltar fonden och har möjlighet att av fondens medel få ut vad som svarar mot hans fordran.
preskription 10 § om preskription av fordran på ersättning för en oljeskada finns bestämmelser i 19 kap. 1 §.
ersättning från 1992 års
internationella oljeskadefond
11 § om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.
försäkring försäkringsplikt för svenska fartyg 12 § ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, skall ta och vidmakthålla försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. staten har dock inte en sådan skyldighet. en försäkring eller säkerhet som avses i första stycket skall godkännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. har ägaren fullgjort sin skyldighet enligt första stycket, skall den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar
1960
detta. för ett fartyg som ägs av svenska staten skall den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. certifikatet skall medföras ombord på fartyget.
sfs 1995:1081
försäkringsplikt för utländska fartyg 13 § för ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och som vid tillfället transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast skall det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. vad som nu har sagts gäller inte ett fartyg som ägs av en främmande stat. fartyget skall ombord medföra ett certifikat som visar att en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket finns. i fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. om fartyget ägs av en främmande stat, skall det ombord medföra ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 5 § första stycket. närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
krav mot försäkringsgivaren 14 § en försäkring som avses i 12 eller 13 § skall för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren. försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen. försäkringsgivarens ansvar skall inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 5 § första stycket. försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än ägaren åberopa omständigheter som han kunnat åberopa mot ägaren.
1961
sfs 1995:1081
15 § om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
annan säkerhet 16 § vad som föreskrivs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 12 eller 13 §.
åsidosättande av försäkringsplikt m.m. 17 § om ansvar för åsidosättande av försäkringsplikten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
om laga domstol m.m. 18 § om laga domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för oljeskada finns bestämmelser i 21 kap. 5 - 7 §§.
övriga bestämmelser 19 § bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som orsakats av ett örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. har ett sådant fartyg orsakat en oljeskada i sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i sverige eller dess ekonomiska zon, skall dock bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde stycket och 3 - 5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas. har ett fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i 2 § första stycket orsakat en oljeskada i sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en oljeskada i sverige eller dess ekonomiska zon, tillämpas bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och 3 § i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §. i fråga om ägarens rätt att begränsa sitt ansvar gäller i sådant fall bestämmelserna i 9 kap.
1962
12 kap. 1 § bestämmelserna upprättas enligt 9 kap. bestämmelserna i 3 begränsningsfond som i detta kapitel gäller begränsningsfond som 7 § (globalfond). - 15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga om upprättas enligt 10 kap. 6 §.
sfs 1995:1081
19 kap. 1 § följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om 1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes, 2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket: inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek, 3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade, 4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades, 5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut, 6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen, 7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land, 8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga kraft, 9. fordran på ersättning för en oljeskada enligt bestämmelserna i 10 kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom, dock att talan inte i något fall får väckas senare än sex år från dagen för den olycka som orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den första av dessa. svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran 1963
sfs 1995:1081
inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet. har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt. den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. en sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det. ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1 - 8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst och har inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för avtalet. preskriptionstiden får dock inte i något fall genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. i 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. i 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7. frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.
20 kap. 15 § en fartygsägare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som sägs i 10 kap. om försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att han insett eller bort inse att i 10 kap. föreskriven försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet inte har fullgjorts. detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren. medförs inte ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 § ombord på ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.
21 kap. om laga domstol och rättegång i sjörättsmål m.m. 5 § talan om ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. får väckas i sverige endast om oljeskadan har uppkommit i sverige eller dess ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att för-
1964
hindra eller begränsa en oljeskada i sverige eller dess ekonomiska zon. är en svensk domstol behörig enligt första stycket, får även talan om ersättning för annan oljeskada som orsakats av samma olycka väckas här. talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där skadan uppkom. har talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av samma olycka väckts vid flera domstolar, skall regeringen bestämma att en av dessa domstolar skall handlägga samtliga mål. har en begränsningsfond upprättats här i landet enligt 10 kap. 6 §, prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om ansvarsbeloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. denna prövning görs i begränsningsmål som avses i 12 kap. 6 § har en dom i ett mål om ersättning för oljeskada meddelats i en annan stat som har tillträtt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention och var domstolarna i den staten behöriga att pröva den tvist som domen avser, gäller följande. domen skall, när den har vunnit laga kraft och kan verkställas i den stat där den har meddelats, på ansökan verkställas i sverige utan att en ny prövning sker av den sak som avgjorts genom domen, om inte annat följer av vad som sägs i 10 kap. 9 § eller 5 § femte stycket i detta kapitel. detta medför inte skyldighet att verkställa en utländsk dom, om det ansvarsbelopp som gäller för fartygets ägare därmed skulle överskridas. ansökan om verkställighet görs hos svea hovrätt. till ansökan skall fogas 1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet, 2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen meddelats att domen avser ersättning enligt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention samt att domen har vunnit laga kraft och kan verkställas i den staten. handlingarna skall vara försedda med bevis om utfärdarens behörighet. beviset skall vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där domen har meddelats. är en handling i ärendet skriven på ett annat främmande språk än danska eller norska, skall handlingen åtföljas av en översättning till svenska. översättningen skall vara bestyrkt av en diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk notarius publicus. en ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökan. bifalls ansökan, verkställs domen på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.
sfs 1995:1081
1965
sfs 1995:1081
7 § har i enlighet med bestämmelserna i den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention en begränsningsfond upprättats i en annan stat, som har tillträtt den konventionen, enligt lagen i den staten och har en ägare eller försäkringsgivare, mot vilken talan om ersättning enligt 10 kap. väckts vid en svensk domstol, rätt att begränsa sitt ansvar, skall domstolen i dom i mål om ersättning bestämma att domen får verkställas endast efter prövning i den främmande staten av frågor om fondens fördelning och enligt den statens lag.
1. denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. genom lagen upphävs lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss. 2. så länge sverige är bundet av den i 10 kap. angivna 1969 års ansvarighetskonvention skall dock följande gälla: a) i fråga om ett fartyg, som är registrerat i en främmande stat vilken är bunden av 1969 års ansvarighetskonvention men inte av den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention, skall lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas i stället för denna lag. b) i fråga om ett fartyg, som är registrerat i sverige eller i en främmande stat vilken är bunden av 1992 års ansvarighetskonvention, skall lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss fortfarande tillämpas. om en oljeskada inte till fullo kan ersättas enligt den lagen eller enligt lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden, skall de nya bestämmelserna tillämpas. därvid skall begränsningsbeloppet i 10 kap. 5 § första stycket och ansvarsbeloppet i 10 kap. 6 § första stycket minskas med vad som kan ersättas enligt 5 § första stycket lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss. c) vad som sägs i b gäller också i fråga om ett fartyg, som är registrerat i en främmande stat vilken inte är bunden vare sig av 1969 års ansvarighetskonvention eller av 1992 års ansvarighetskonvention. 3. när lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas enligt 2 skall 9 kap. 3 § 2 och 12 kap. 1 § andra stycket sjölagen gälla i sin äldre lydelse. på regeringens vägnar
laila freivalds göran karlstedt (justitiedepartementet)
1966
Viktiga lagar inom transport och trafik
Lag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)
Viktiga lagar inom transport och trafik
Lag (2010:1065) om kollektivtrafikLag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)
JP Infonets tjänster inom transport och trafik
JP Infonets tjänster inom transport och trafik
Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.