SFS 1995_1314 Lag om ändring i sjölagen (1994_1009)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
sfs 1995:1314 lag utkom från trycket om ändring i sjölagen (1994:1009);
den 18 december 1995 utfärdad den 7 december 1995. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 9 kap. 3 §, 14 kap. 66 §, 16 kap., 17 kap. 1 § och 19 kap. 1 § sjölagen (1994:1009) skall ha följande lydelse.
9 kap. 3 §2 rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande 1. en fordran på bärgarlön, sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller 6, 2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 10 kap. 1 § och 2 § första och andra styckena, 3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet för atomskada, 4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg, 5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars skyldigheter står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och 6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.
14 kap. 66 § fraktens bidrag till gemensamt haveri skall betalas av tidsbefraktaren. detsamma gäller bidrag till gemensamt haveri som skall lämnas för bränsle och utrustning som tidsbefraktaren har ombord. om i gemensamt haveri ersättning betalas för utgift och förlust som tidsbefraktaren har haft, tillfaller ersättningen honom. tidsbortfraktaren kan utan tidsbefraktarens samtycke rädda personer. han får även bärga fartyg eller annan egendom när detta inte är oskäligt för tidsbefraktaren. av tidsbortfraktarens andel av återstoden
1
2396
2
prop. 1995/96:16, bet. 1995/96:lu5, rskr. 1995/96:77. senaste lydelse 1995:1313.
av bärgarlönen enligt 16 kap. 11 § andra stycket (nettobärgarlönen) tillfaller en tredjedel tidsbefraktaren.
sfs 1995:1314
16 kap. om bärgning inledande bestämmelser
definitioner 1 § i detta kapitel avses med 1. bärgning: varje åtgärd som vidtas för att i farvatten bistå ett fartyg eller någon annan egendom som har förolyckats eller är i fara, 2. egendom: all egendom som inte är stadigvarande fastgjord vid strandlinjen, och 3. miljöskada: väsentlig fysisk skada på mänsklig hälsa eller marint liv eller på tillgångar i kustfarvatten, i inre farvatten eller i områden i omedelbar närhet till sådana farvatten, orsakad av förorening, kontaminering, brand, explosion eller liknande allvarliga händelser.
tillämpningsområde 2 § bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga när frågor om bärgning skall avgöras i sverige. bestämmelserna tillämpas även om det bärgade fartyget och det fartyg som utförde bärgningen hade samma ägare. bestämmelserna tillämpas inte på fast förankrade eller flytande plattformar eller på flyttbara havsborrningsenheter, när plattformarna eller enheterna finns på en plats där de används för undersökning, utvinning eller produktion som avser havsbottens mineraltillgångar.
avtalsfrihet, särskild rätt att ingå bärgningsavtal, jämkning 3 § bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den mån någonting annat följer av avtal. ett avtal är dock ogiltigt i den mån det inskränker bärgarens, befälhavarens, redarens eller ägarnas skyldigheter enligt 4 § första stycket 2 eller andra stycket 2. i 11 § fjärde stycket föreskrivs inskränkningar i giltigheten hos vissa avtal om fördelning av bärgarlön. befälhavaren är behörig att ingå avtal om bärgning på fartygsägarens vägnar. fartygets ägare, redare och befälhavare är var för sig behöriga att ingå sådana avtal på dens vägnar som äger egendom ombord. ett avtal om bärgning eller ett villkor i ett sådant avtal får jämkas eller lämnas utan avseende, om 1. avtalet ingicks under otillbörlig påverkan eller under inflytande av fara och avtalet eller villkoret är oskäligt, eller
2397
sfs 1995:1314
2. ersättningen enligt avtalet står i missförhållande till värdet av utförda tjänster. ersättningen enligt avtalet kan sättas ned eller falla bort, om bärgningen föranleddes eller försvårades av bärgarens fel eller försummelse eller om bärgaren vid bärgningen gjorde sig skyldig till bedrägeri eller någon annan ohederlig handling.
skyldigheter vid bärgningens utförande 4 § i förhållande till redaren och till ägaren av fartyget eller av någon annan egendom som bärgningen avser är bärgaren skyldig att 1. utföra bärgningen med tillbörlig omsorg, 2. därvid visa tillbörlig omsorg för att hindra eller begränsa miljöskada, 3. söka bistånd av andra bärgare när omständigheterna skäligen kräver det, och 4. tillåta att andra bärgare ingriper, om ingripandet av skälig anledning begärs av befälhavaren eller redaren eller av ägaren till fartyget eller till någon annan egendom som är i fara; om det visar sig att det inte fanns skälig anledning för begäran, skall ingripandet inte påverka storleken av den bärgarlön som bärgaren har rätt till. i förhållande till bärgaren är befälhavaren, redaren och ägaren till fartyget eller till någon annan egendom som omfattas av bärgningen skyldiga att 1. helt samarbeta med bärgaren under bärgningen, 2. därvid visa tillbörlig omsorg för att hindra eller begränsa miljöskada, och 3. ta tillbaka egendomen när den har förts i säkerhet och bärgaren med fog begär att så skall ske. i 6 kap. 6 § andra stycket finns det bestämmelser om varje befälhavares skyldighet att lämna hjälp åt den som är i sjönöd.
bärgarlön och särskild ersättning rätt till bärgarlön 5 § bärgaren har rätt till bärgarlön, om bärgningen har lett till ett nyttigt resultat. bärgarlönen får inte bestämmas till högre belopp än värdet av det som bärgades. vid den beräkningen skall ränta och rättegångskostnader inte räknas in i bärgarlönen. den som under bärgningen medverkade till att rädda någon till livet har rätt till en skälig andel av den bärgarlön eller av den särskilda ersättning som bärgaren har rätt till. i fråga om ränta på bärgarlön gäller räntelagen (1975:635).
2398
bärgarlönens bestämmande 6 §3 bärgarlönen skall bestämmas med sikte på att uppmuntra till bärgning och med beaktande av 1. det bärgades värde, 2. bärgarnas skicklighet och ansträngningar i fråga om att hindra eller begränsa miljöskada, 3. bärgarens framgång, 4. farans art och grad, 5. bärgarnas skicklighet och ansträngningar i fråga om att rädda liv samt att bärga fartyget och annan egendom, 6. den tid som bärgarna använde och de kostnader och förluster som bärgarna ådrog sig, 7. den risk att bli ersättningsskyldig och de andra risker som bärgarna och deras utrustning utsattes för, 8. den snabbhet med vilken tjänsterna utfördes, 9. tillgängligheten och användbarheten hos fartyg eller annan utrustning avsedd för bärgning, och 10. graden av beredskap och effektivitet i fråga om bärgarens utrustning samt utrustningens värde.
sfs 1995:1314
betalningsskyldighet för bärgarlönen 7 § bärgarlönen skall betalas av ägaren till fartyget och ägaren till annan egendom i förhållande till värdet av det som bärgades för var och en av dem.
bärgarlönens fördelning mellan flera bär gare 8 §4 fördelningen av bärgarlön mellan flera bärgare bestäms på grundval av de omständigheter som anges i 6 §.
särskild ersättning 9 § om bärgaren har utfört bärgningsarbete avseende ett fartyg som självt eller genom sin last hotade att orsaka miljöskada, har han rätt till särskild ersättning för sina kostnader av redaren och ägaren till fartyget. särskild ersättning skall betalas bara i den mån ersättningen är högre än den bärgarlön som bärgaren har rätt till enligt 5 och 6 §§. om bärgaren hindrade eller begränsade miljöskada, kan den särskilda ersättningen höjas med högst 30 procent av bärgarens kostnader. ersättningen kan dock höjas med högst 100 procent, om detta är skäligt särskilt med hänsyn till de omständigheter som anges i 6 §.
3 4
senaste lydelse 1995:1312. senaste lydelse 1995:1312.
2399
sfs 1995:1314
med bärgarens kostnader i första och andra styckena avses de skäliga utlägg som bärgaren gjorde för bärgningen samt ett skäligt belopp för den utrustning och personal som med fog användes under bärgningen. när ersättningen bestäms skall hänsyn tas till de omständigheter som anges i 6 § 8-10. om bärgaren av oaktsamhet lät bli att hindra eller begränsa miljöskada, kan den särskilda ersättningen sättas ned eller falla bort. i fråga om ränta på den särskilda ersättningen gäller räntelagen (1975:635).
undantag från rätten till bärgarlön eller särskild ersättning 10 §5 bestämmelserna i 5-9 §§ ger inte rätt till bärgarlön eller särskild ersättning, om det utförda arbetet skäligen kan anses ingå i fullgörelsen av ett avtal som träffades innan faran uppstod. det finns inte någon rätt till bärgarlön eller särskild ersättning för arbete som utfördes trots uttryckligt och befogat förbud av befälhavaren, redaren eller ägaren till fartyget eller av ägaren till sådan annan egendom i fara som inte var eller hade varit ombord på fartyget. bärgarlönen eller den särskilda ersättningen kan sättas ned eller falla bort på grund av sådana omständigheter som anges i 3 § fjärde stycket. i 19 kap. 1 § första stycket 1 och 2 finns bestämmelser om att fordringar på bärgarlön och särskild ersättning kan upphöra på grund av preskription.
bärgarlönens fördelning hos en bärgare 11 §6 om ett fartyg som är registrerat i sverige har bärgat något under en resa skall av bärgarlönen först betalas 1. ersättning för skada som bärgningen orsakade på fartyget, lasten eller någon annan egendom ombord, 2. ersättning för sådana kostnader för bränsle samt löner och kost åt befälhavaren och besättningen som uppkom på grund av bärgningen, och 3. ersättning till sjöman som under bärgningen gjorde en synnerligen värdefull insats eller utsatte sig för synnerlig fara; sjömannen har dock rätt till ersättning bara om han har framställt krav till redaren eller befälhavaren inom tre månader efter det att bärgningen avslutades. av det som återstår efter betalning enligt första stycket (nettobärgarlönen) skall redaren få tre femtedelar. resten skall med en tredjedel tillfalla befälhavaren och med två tredjedelar den egentliga besättningen, att fördelas i förhållande till besättningsmedlemmarnas löner. befälhavarens andel skall dock alltid vara minst dubbelt så stor som den högst avlönade besättningsmedlemmens andel. en lots på
5
2400
6
senaste lydelse 1995:1312. senaste lydelse 1995:1312.
fartyget har rätt att ta del i bärgarlönen som om han tillhörde besättningen och, om han inte var anställd hos redaren, hade lön som främste styrman. i 19 kap. 1 § första stycket 2 finns en bestämmelse om att fordringar enligt detta stycke kan upphöra på grund av preskription. bärgarlönen får fördelas på något annat sätt än som sägs i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl för detta med hänsyn till ändamålet med fartygets resa, sättet att beräkna ersättning åt dem som arbetar i fartygets tjänst eller av någon annan anledning. om ett avtal säger att en mindre andel skall tillfalla befälhavaren eller besättningen av den bärgarlön som kan förtjänas med ett fartyg än det anges i första och andra styckena, är avtalet giltigt bara om 1. fartyget driver bärgningsverksamhet och är särskilt utrustat för detta, eller 2. avtalet ingicks i samband med påmönstring och avser en viss bärgning. om bärgningen utfördes av ett svenskt statsfartyg som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, kan staten utan ansvarighet mot de ombordvarande avstå från bärgarlön. om bärgningen utfördes från ett fartyg som inte är registrerat i sverige skall bärgarlönen fördelas mellan redaren, befälhavaren och andra som tjänstgjorde på det fartyg som utförde bärgningen enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat. om bärgningen inte utfördes från ett fartyg, skall bärgarlönen fördelas enligt den lag som är tillämplig på avtalet mellan bärgaren och hans anställda. säkerhet 12 §7 på begäran av bärgaren skall den som är betalningsskyldig enligt bestämmelserna i detta kapitel ställa säkerhet för fordringen. därvid skall ränta och kostnader räknas in i fordringen. om säkerhet har ställts, får bärgaren inte driva igenom sjöpanträtt som avser bärgarlön. det bärgade fartygets ägare och redare skall medverka till att lastägarna ställer säkerhet för fordringarna mot dem innan lasten lämnas tillbaka. det bärgade fartyget eller annan bärgad egendom får inte utan bärgarens samtycke flyttas från den hamn eller plats dit egendomen först fördes efter bärgningen, om inte säkerhet har ställts för bärgarens fordran mot fartyget eller den andra egendomen. förskott 13 §8 på talan av bärgaren får rätten förplikta den som är betalningsskyldig enligt detta kapitel att till bärgaren utge förskott på ersättningen för tiden till dess ersättningsfrågan har avgjorts genom dom
7 8
sfs 1995:1314
senaste lydelse 1995:1312. senaste lydelse 1995:1312.
2401
76-sfs 1995
sfs 1995:1314
eller beslut som har vunnit laga kraft. ett sådant avgörande får också meddelas genom beslut under rättegång i mål om en bärgares fordran enligt detta kapitel. förskottet skall fastställas till ett skäligt belopp och får förenas med en skyldighet för bärgaren att ställa säkerhet eller med andra villkor som är skäliga med hänsyn till omständigheterna. ett yrkande om förskott får inte bifallas utan att motparten har fått tillfälle att yttra sig i frågan. ett avgörande i fråga om förskott får verkställas på samma sätt som en dom som vunnit laga kraft. rätten får dock när förhållandena föranleder det ändra vad som bestämts i en sådan fråga, om någon av parterna väcker talan om detta eller avgörandet har meddelats som beslut under rättegång. ett beslut om förskott som tingsrätten har meddelat under rättegången skall överklagas särskilt. hovrättens beslut i ett sådant fall får inte överklagas. ett beslut om förskott som hovrätten har meddelat under rättegången får inte heller överklagas.
last för humanitära ändamål 14 §9 bestämmelserna i detta kapitel kan inte åberopas som grund för kvarstad eller någon annan säkerhetsåtgärd avseende en last som har skänkts av en stat för humanitära ändamål, om den staten har åtagit sig att betala för bärgning av lasten.
17 kap. 1 § om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen på fartyg, frakt och last gäller york-antwerpenreglerna 1994 i den mån något annat inte är avtalat. regeringen tillkännager reglernas lydelse i engelsk text och svensk översättning.
19 kap. 1 §10 följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om 1. fordran på bärgarlön eller på sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes, 2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra stycket: inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek; fordran upphör dock tidigast två år efter det bärgningsföretaget slutfördes, 3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade,
9
2402
10
senaste lydelse 1995:1312. senaste lydelse 1995:1313.
4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades, 5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut, 6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen, 7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land, 8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga kraft, 9. fordran på ersättning för en oljeskada enligt bestämmelserna i 10 kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom, dock att talan inte i något fall får väckas senare än sex år från dagen för den olycka som orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den första av dessa. svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet. har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt. den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. en sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det. ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1-8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. om avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för avtalet. en sådan preskriptionstid får inte i något fall genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. i 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. i 15 kap. 29 § andra stycket finns
sfs 1995:1314
2403
sfs 1995:1314
föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7. frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.
denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. i fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser. på regeringens vägnar
laila freivalds göran karlstedt (justitiedepartementet)
2404
Viktiga lagar inom transport och trafik
Lag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)
Viktiga lagar inom transport och trafik
Lag (2010:1065) om kollektivtrafikLag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)
JP Infonets tjänster inom transport och trafik
JP Infonets tjänster inom transport och trafik
Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.
