SFS 1973:834

SFS 1973; 834 Lag

Utkom frän t rycket O™ ändring i arbetarskyddslagen (1949:1);
den 4 dec. 1973

utfärdad den 16 november 1973.

Kungl. Maj:t förordnar med riksdagen^ i fråga om arbetarskydds­

lagen (1949: 1),

dels att 60 och 69 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 55, 61 och 72 §§ ordet "yrkesinspektör" i olika böjningsfor­

mer skall bytas ut mot "yrkesinspektionen" i motsvarande form,

dels att 6, 39^2, 47—53, 59, 62—68, 70 och 73 §§ skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att i la gen skall införas nya paragrafer, 7 a, 8 a, 40 a, 40 b, 41 a

och 53 a §§, av nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med

den dag då denna lag träder i kraft.

1 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag äger, med de inskränkningar nedan angivas, tillämpning

å varje verksamhet, vari arbetstagare användes till arbete för arbetsgiva­

res räkning.

I denna lag förstås med arbetstagare envar, som utför arbete för an­

nans räkning utan att i förhållande till denne vara att anse såsom själv­

ständig företagare, och med arbetsgivare envar, för vilkens räkning ar­

bete utföres av sådan arbetstagare utan att mellan dem står någon tredje
person, vilken såsom självständig företagare åtagit sig att ombesörja ar­
betets utförande.

2 § Utöver vad i 1 § sägs skall denna lag, där ej nedan annorlunda

stadgas, äga tillämpning å

1) arbete, som två eller flera personer för gemensam räkning utföra

under sådana förhållanden, att om arbetstagare funnits anställd lagen
enligt 1 § skulle ägt tillämpning därå;

2) arbete, som elev utför vid sådan undervisnings- eller utbildnings­

anstalt eller avdelning därav, beträffande vilken Konungen förordnat att

1650

lagen skall gälla;

» Prop. 1973: 130, SoU 25, rskr 290.

¬

3) arbete, som värnpliktig i denna sin egenskap utför under sådana

SFS 1973: 834

förhållanden, att lagen enligt 1 § skulle ägt tillämpning därå, om arbetet
utförts av arbetstagare för arbetsgivares räkning; samt •

4) arbete, som på fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt, arbetshem som

avses i lagen om socialhjälp, allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare

eller sinnessjukhus eller annan anstalt för vård av sinnessjuka intagen

person efter anvisning av anstaltsledningen utför på anstalten.

I fall som här avses skall vad i lagen sägs om arbetstagare äga mot­

svarande tillämpning å den, som utför arbetet, och vad i lagen ä r före­
skrivet om arbetsgivare gälla den eller dem, som driva den verksamhet,

vari arbetet utföres.

3 § Från lagens tillämpning undantagas

a) arbete, som utföres i arbetstagarens hem eller eljest under sådana

förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över

arbetets anordnande;

b) arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens familj, såframt

arbetet Hr förlagt till arbetsgivarens hem eller är att hänföra till jord­
bruk eller någon dess binäring, vilken icke bedrives såsom självständigt
företag, eller till byggnadsarbete för jordbruk eller sådan dess binäring,

som nyss nämnts;

c) arbete, som utföres i arbetsgivarens hushåll; samt

d) arbete, som är att hänföra till skeppstjänst.

Från lagens tillämpning undantages vidare övning inom krigsmakten

eller civilförsvaret elle r eljest för totalförsvarets ändamål, så ock annat

arbete inom krigsmakten eller civilförsvaret än sådant som utföres un­
der väsentligen samma förhållanden som motsvarande arbete i annan
verksamhet.

4 § I avseende å arbete varom sägs i 2 § 1), 2) och 4) skola 17—21,
23—25 och 27—44 §§ ej äga tillämpning. Bestämmelserna i 17—21,
23—25, 27—31 och 33—38 §§ skola icke gälla beträffande arbete, som

utföres av medlem av arbetsgiv arens familj.

Vad i 2—5 s amt 7—10 kap. stadgas skall i fråga om arbete, som är

underkastat tillsyn enligt strålskyddslagen, äga tillämpning allenast i vad
angår skydd mot annan skada än sådan, som orsakas av joniserande

strålning.

5 § Bedrives i visst fall arbete, som enligt vad ovan stadgats icke är

underkastat denna lag och ej är att hänföra till skeppstjänst, under så­
dana förhållanden, att därmed sysselsatta personer utsättas för allvarlig

fara för ohälsa eller olycksfall, må Konungen förordna, att lagen skall

i erforderlig omfattning tillämpas å arbetet, ävensom meddela de före­

skrifter, som därvid kunna erfordras.

6 § Såvitt angår de särskilda skyldigheter, som avses i 7 a § beträf­

fande gemensamma arbetsställen samt i 45 och 46 §§ beträffande tek­

niska anordninga r och arbetsställen, skall denna lag äga tillämpning, än­
då att fråga ej är om verksamhet, som enligt vad förut sagts omfattas

av lagen.

1651

¬

SFS 1973:834

2 kap. Allmänna föreskrifter om åtgärder till förebyggande

av ohälsa och olycksfall

7 § Arbetsgivare är pliktig a tt, under särskilt beaktande av vad nedan
sägs eller med stöd av de nna lag föreskrives, iakttaga allt som med hän­
syn till arbetets natur och de förhållanden, under vilka arbetet bedrives,

samt arbetstagares ålder, yrkesvana och övriga förutsättningar för arbe­

tet skäligen kan erfordras för att förebygga att hos honom sysselsatt ar­

betstagare ådrager sig ohälsa i följd av arbetet eller drabbas av olycks­

fall däri.

Arbetstagare är pliktig att använda förefintliga skyddsanordningar,

noga följa i denna lag eller med stöd av densamma meddelade föreskrif­
ter samt i övrigt i akttaga tillbörlig försiktighet och, i vad på honom an­
kommer, medverka till förekommande av ohälsa och olycksfall.

7 a § När två eller flera arbetsgivare samtidigt bedriva ar bete på sam­

ma arbetsställe, skola de samråda och gemensamt verka för att åstad­
komma sunda och säkra förhållanden på arbetsstället.

Den som låter uppföra byggnad eller anläggning (byggherre) är an­

svarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall

på gemensamt arbetsställe för byggnadsverksamhet. Byggherren kan
överlåta ansvaret för samordningen till arbetsgivare på arbetsstället.

På annat gemensamt arbetsställe än som avses i andra stycket kunna

arbetsgivarna överenskomma att en av dem skall ha ansvaret för sam­
ordningen. Finnes ej överenskommelse äger yrkesinspektionen föreskri­
va vem so m skall ha sådant ansvar.

Den som har ansvar enligt andra eller tredje stycket skall tillse att

samordning sker av sk yddsåtgärder på arbetsstället. Övriga arbetsgivare

och på arbetsstället sysselsatta arbetstagare äro skyldiga att följa de
anvisningar som han i detta syfte lämnar.

Vad i denna paragraf sägs om arbetsgivare äger motsvarande tillämp­

ning på den som driver verksamh et utan att ha arbetstagare anställd.

8 § Arbetslokal skall vara inrättad i enlighet med vad därom må vara
särskilt föreskrivet.

8 a § Arbetsgivare skall göra anmälan till yrkesinspektionen när ar­

betslokal, beträffande vilken byggnadslov eller anmälan enligt 66 § bygg ­
nadsstadgan (1959: 612) ej erfordras, skall tagas i bruk för stadigvaran­
de användning i verksamhet, på vilken denna lag är tillämplig. Anmä­
lan skall göras senast tre veckor innan lokalen tages i bruk.

Anmälan enligt första stycket skall även göras dels när erforderlig

prövning i arbetarskyddshänseende ej kunnat ske i ärende om bygg­

nadslov, dels när arbetslokal skall tagas i bruk för annan verksamhet än

den, vartill lokalen senast varit använd, dels ock när arbetstagare skall
anställas i verksamhet, i vilken arb etstagare förut icke använts till arbete
för arbetsgivares räkning.

Om det är påkallat med hänsyn till riskförhållandena i visst slag av

verksamhet, får Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer
föreskriva, att arbetslokal som är avsedd för sadan verksamhet icke far
tagas i bruk förrän den besiktigats av yrkesinspektionen.

1652

1.. •

'

i- • =

V

¬

9 § I erforderlig utsträckning skola arbetstagarna, på sätt som kan

SFS 1973: 834

anses tillfredsställande med hänsyn till deras antal och fördelning på kön
samt arbetets natur och varaktighet, å eller invid arbetsstället äga till­

gång till drick s- och tvättvatten, avträden, lämplig plats för ombyte, för­

varing och i förekommande fall torkning av kläder samt lämplig plats

för intagande av måltid.

Där så kan anses nödigt med hänsyn till de förhållanden, under vilka

arbetet bedrives, skall lämplig plats för vila eller utrymme, som erbju­
der tillfredsställande skydd mot köld och nederbörd, stå till arbetstaga­
res förfogande.

10 § I sluten arbetslokal skall finnas tillräckligt luftutrymme, i regel

uppgående till minst tio kubikmeter för varje där sysselsatt arbetstagare.

Tillfredsställande luftväxling skall vara anordnad i sådan lokal ävensom,

i den mån så ä r påkallat, på annan plats där arbete bedrives.

Arbete skall äga rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt så lämp­

lig värme- och fuktighetsgrad, som med hänsyn till arbetets beskaffen­
het och platsen för detsamma skäligen kan påfordras.

Lämpliga anordningar skola såvitt möjligt vidtagas för att hindra att

damm, rök, gas eller ånga sprides i en för arbetstagarna skadlig eller

besvärande mängd eller att arbetstagarna skadas genom att utsättas för

buller, skakningar eller annan liknande olägenhet.

På arbetsställe skall ordning och renlighet iakttagas.

Arbete skall anordnas så, att det kan utföras på sätt, som icke är

onödigt tröttande.

11 § Till förekommande av olycksfall i arbetet skola motorer, trans­

missioner, ar betsmaskiner och andra därmed jämförliga maskinella an­

ordningar, ångpannor och andra tryckkärl samt lyft- och transportan­

ordningar vara försedda med erforderliga skyddsanordningar samt även

i övrigt vara så utförda och anordnade, att de erbjuda betryggande

säkerhet.

För att förebygga att arbetstagare skadas genom fall, nedstörtande fö­

remål eller ras eller av splitter, stänk, vassa eller heta föremål eller heta
vätskor eller genom klämning eller slag eller genom eldfarliga, explo­

siva, frätande, giftiga eller eljest hälsofarliga ämnen eller genom elek­

trisk str öm, kyla eller värme eller genom bländande ljus, skola sådana
åtgärder vidtagas, att fara härför i möjligaste mån undgås.

12 § Där till vi nnande av nödigt skydd mot ohälsa eller olycksfall an­

nan åtgärd icke kan vidtagas eller skäligen påfordras, skall personlig

skyddsutrustning av lämplig beskaffenhet tillhandahållas arbetstagaren.

Denne är skyldig att använda utrustningen under arbetet samt väl vårda

den.

13 § För lämnande av den första hjälpen vid olycks- eller sjukdoms­

fall skola s ådana anordningar finnas, som kunna anses erforderliga med
hänsyn till arbetsställets storlek och belägenhet samt arbetets beskaffen­

het och de förhållanden, under vilka arbetet bedrives.

1653

¬

SFS 1973: 834

14 § Närmare föreskrifter i de avseenden varom förmäles i 8—13 §§

meddelas av Konungen.

15 § Innefattar föreskrift, som utfärdats med stöd av 14 §, förbud mot

användande av visst slag av maskin, redskap eller annat hjälpmedel eller

mot dess användande med eller utan viss anordning, äger Konungen

jämväl föreskriva, att föremål, vars användande sålunda är förbjudet,

icke må till an nan överlåtas eller upplåtas till begagnande, med mindre

sådan åtgärd vidtagits med föremålet, att det ej vidare är inbegripet

under förbudet, eller det kan antagas för visst, att föremålet uteslutande

skall komma till använd ning, som ej avses med f örbudet.

Vad i första stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning,

där med stöd av 14 § förbud meddelats mot användande av visst ämne

eller material.

16 § Konungen må föreskriva särskilda villkor fÖr arbetstagares an­

vändande till arbete, som finnes medföra särskild fara för ohälsa eller

olycksfall. Finnes arbete medföra synnerlig fara för ohälsa eller olycks­

fall, må Konungen förordna att arbetstagare ej må användas därtill.

3 kap. Särskilda bestäminelser om arbetstiden och dess förläggning

17 § Utför arbetstagare arbete under minst sex timmar av dygnet, skall

arbetet i den utsträckning, som kan anses erforderlig med hänsyn till

dess beskaffenhet och varaktighet samt arbetsförhållandena i övrigt,

avbrytas genom en eller flera lämpligt förlagda raster av tillräcklig var­

aktighet. Från vad sålunda stadgats må avvikelse tillfälligtvis göras, då

sjukdomsfall eller annan oförutsedd händelse det kräver.

Med rast förstås i denna lag sådant avbrott i arbetstiden, vars var­

aktighet är på för hand bestämd och under vilket arbetstag aren fritt för­
fogar över sin tid och icke är skyldig att kvarstanna på arbetsstället.

Då med hänsyn till a rbetets natur och arbetsförhållandena i övrigt så

finnes oundgängligen påkallat, må rast utbytas mot ledighet för inta­

gande av förtäring å arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet.

18 § Där arbete på grund av samband med mekaniskt driven arbets­

process eller till följd av annat förhållande kräver ihållande anspänning

eller eljest är särskilt påfrestande, skall under arbetstiden erforderligt an­
tal lämpligt avpassade och förlagda arbetspauser beredas arbetstagaren.

Med arb etspaus förstås i denna lag e tt på förhand bestämt kortvarigt

uppehåll i arbetet, som anordnas i syfte att bereda arbetstagare avkopp­
ling från detta och som icke är att hänföra till rast eller ledighet, varom
i 17 § sägs.

19 § Arbetstagare skall åtnjuta erforderlig ledighet fö r nattvila. I den­

na ledighet skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Från vad sålunda stadgats må avvikelse ske, där visst arbete med

hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omstän-

1654

¬

dighet måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före kloc-

SFS 1973: 834

kan 5 eller efter klockan 24. Har natur- eller olyckshändelse eller an­
nan omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i driften eller
ock medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada å liv,
hälsa eller egendom, må ock arbetstagare, i den mån det är nödigt med
hänsyn till berörda förhållande, användas till arbete å tid mellan klockan
24 och klockan 5 .

Arbetstagare i överordnad ställning må, där så finnes påkallat, använ­

das till arbe te å tid mellan klockan 24 och klockan 5 utan hinder av vad
i första stycket ä r stadgat.

20 § När särskilda skäl föranleda därtill, må arbetarskyddsstyrelsen

medgiva att arbetstagare användes till arbete å tid mellan klockan 24

och klockan 5 i vidare utsträckning än som följer av bestämmelserna

i 19 §.

Sådant undantag må ock av arbetarskyddsstyrelsen medgivas, då det

av uttalande av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar

eller annorledes framgår, att det stora flertalet av de arbetstagare, som

skulle beröras av undantaget, finner detsamma önskvärt, och ohälsa eller

överansträngning ej skäligen kan befaras uppkomma därigenom.

21 § För varje period om sju dagar skall arbetstagare, där ej särskilt

förhållande tillfälligtvis påkallar undantag, åtnjuta minst tjugofyra tim­

mars sammanhängande ledighet. Sådan veckovila skall såvitt möjligt
förläggas till söndag och till samma tider för alla vid ett arbetsställe

anställda.

Från vad sålunda stadgats må arbetarskyddsstyrelsen, efter hörande

av vederbörande sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare,
medgiva undantag för visst slag av arbete eller visst arbetsställe.

Göres inskränkning i den i första stycket avsedda veckovilan, skall

motsvarande frihet från arbete såvitt möjligt beredas.

4 kap. Särskilda bestämmelser om minderårigas användande i arbete

22 § Med minder årig förstås i denna lag den som icke fyllt a derton år.

23 § Minderårig må icke användas till arbete med mindre han fyllt

eller under kalenderåret fyller fjorton år samt — dar fråga ej är om
arbete under ferietid — fullgjort sin skolplikt eller ock erhållit behörigt

tillstånd att avsluta sin skolgång.

Arbetarskyddsstyrelsen må medgiva undantag härifrån i fråga om lätt

arbete, som kan antagas icke inverka menligt på den minderåriges hälsa
eller kroppsutveckling eller hans förmåga att tillgodogöra sig skolunder­

visningen.

24 § Minderårig, som ej fyllt eller under kalenderåret fyller femton

år, må icke användas till hantverks- eller industriellt arbete, byggnads­
arbete, arbete i gruva, stenbrott eller grustag eller å annat dylikt arbet s­
ställe, skogsavverknings- eller kolningsarbete eller arbete med transport

1655

¬

SFS 1973: 834

av personer eller gods eller arbete i hotell-, restaurang- eller kaférörelse.

Vad sålunda stad gats skall dock ej gälla uträttande av bud eller ärenden

eller lättare distributionsarbete.

Såvitt angår arbete under ferietid äger arbetarskyddsstyrelsen i fråga

om visst slag av arbete, vilket är att anse som synnerligen lätt meddela
undantag från förbudet i först a stycket. Styrelsen må ock i särskilda fall

medgiva att minderårig, som fyllt fjorton år eller under kalenderåret
uppnår fjorton års ålder, användes till arbete som omfattas av nämnda

förbud, där så finnes påkallat av hänsyn till den minderåriges yrkesut­
bildning eller det eljest kan anses vara till gagn för honom.

25 § Till arbete, som under jord bedrives i gruva, i stenbrott eller å
annan med gruva eller stenbrott jämförlig arbetsplats, må minderårig

icke användas.

När särskilda skäl äro därtill, må arbetarskyddsstyrelsen beträffande

yngling, som fyllt sexton år och som vid läkarbesiktning befunnits äga

god hälsa och kroppsutveckling, medgiva undantag från vad i första
stycket är stadgat. Undantag som här avses må även, under de särskilda

villkor, som föreskrivas av styrelsen, medgivas be träffande yngling, som
fyllt femton år eller under kalenderåret uppnår femton års ålder och
som vid läkarbesiktning befunnits äga god hälsa och kroppsutveckling,

där så finnes påkallat av hänsyn till hans yrkesutbildning.

26 § Det åligger arbetsgivare att särskilt tillse, att minderårigs använ­
dande till ar bete icke medför fara för olycksfall eller för överansträng­
ning eller annan menlig inverkan på den minderåriges hälsa eller kropps­

utveckling samt att den minderårige icke användes till arbe te, som inne­
bär våda i moraliskt avseende.

Finnes minderårigs användande till visst slag av arbete medföra syn­

nerlig fara i något avseende, varom förmäles i första stycket, må Ko­
nungen föreskriva särskilda villkor för minderårigs användande till så­

dant arbete eller förordna att minderårig ej må användas därtill.

27 § Minderårig må icke användas till arbete utan att till arbetsgiva­

ren avlämnats arbetsbok för den minderårige, innehållande, förutom
uppgifter angående den minderåriges ålder och skolförhåilanden, läkar­

intyg angående den minderårige. Sådant intyg får vid arbetsbokens av­

lämnande till arbetsgivaren ej vara äldre än ett år, försåvitt ej den
minderåriges anställning avser kortare tid än en månad eller fråga är om

arbete under ferietid. Intyget kan utgöras av anteckning, som vid läkar­

besiktning enligt 28 § införts i arbetsboken.

Vad sålunda stadgats skall ej gälla arbete, som fortgår under högst

tre dagar och medför ringa ansträngning.

28 § En gång varje kalenderår skall vid arbetsställe, där minderårig
användes till arbete, företagas läkarbesiktning å den eller de minder­
åriga till utrönande, huruvida sysselsättning, vartill minderårig använ­
des, är till men för dennes hälsa eller kroppsutveckling. Vad sålunda

stadgats äger dock icke tillämpning å skogsarbete och ej heller å flott-

ningsarbete utom såvitt angår arbete vid skiljcställe.

1656

¬

Besiktning som nu sagts förrättas av läkare, som länsstyrelsen förord-

SFS 1973; 834

nar därtill (besiktningsläkare). Kostnaden för besiktningen skall, utom

såvitt angår resekostnads- och traktamentsersättning till läkaren, bestri­
das av arbetsgivaren, som ock är skyldig att sörja för att lämplig lokal

för besiktningen finnes att tillgå.

Finnes vid arbetsstället icke tillgång till lämplig lokal för besiktningen,

må besiktningsläkaren i samråd med arbetsgivaren förlägga besikt­
ningen till annan plats.

29 § Då fråga är om arbete, som medför synnerligen ringa ansträng­

ning eller fortgår allenast under kortare tid av året, må arbetarskydds­

styrelsen medgiva befrielse från besiktning, varom i 28 § sägs. Har så­
dan befrielse medgivits, må utan hinder av vad i 27 § stadgats minder­

årig användas till arbete, som avses med befrielsen, ändå att det i den
minderåriges arbetsbok senast införda läkarintyget vid arbetsbokens av­

lämnande till arbetsgiva ren är äldre än ett år.

30 § Minderårig må icke användas till arbete i strid mot innehållet i

läkarintyg, som finnes infört i den minderåriges arbetsbok, med mindre

arbetarskyddsstyrelsen funnit skäl medgiva det.

31 § Angående minderårigs arbetstid skall, utöver vad eljest i lag eller

författning stadgas angående begränsning av arbetstiden, gälla, att min­
derårig med nedan angivna undantag icke i något fall må användas lill
arbete mer än tio timmar av dygnet eller femtiofyra timmar i veckan.

Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej

kunnat förutses, vållat avbrott i d riften eller ock medfört överhängande
fara för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom, må

minderårigs arbetstid i den mån så är nödigt överstiga tio timmar av

dygnet och femtiofyra timmar i veckan. Om arbete utöver nämnda

antal timmar samt dess anledning, omfattning och varaktighet åligger
det arbetsgivaren att senast inom två dygn från dess början göra anmä­
lan till arbetarskyddsstyrelsen. Arbetet må icke fortsättas utöver sist

angivna tid, utan aU tillstånd därtill sökts hos nämnda myndighet. An­

gående sådan ansökan skall beslut meddelas ofördröj ligen. Anmälan eller
ansökan anses gjord, nä r den i betalt brev avlämnats till posten.

Då så eljest i särskilt fall prövas nödigt, äger arbetarskyddsstyrelscn

medgiva a tt arbetstiden för minderårig under kortare tid utsträckes ut­

över vad i första stycket sägs.

32 § Arbetsgivare är skyldig lämna minderårig arbetstagare erforder­
lig ledighet för deltagande i kurs för religionsundervisning eller sådan

yrkes- eller fortsatt skolundervisning, för vilken kostnaden helt eller del­
vis bestrides av staten eller med kommunala medel.

33 § Minderårig arbetstagare skall för nattvila beredas oavbruten le­

dighet från arbetet under minst elva timmar varje dygn. I denna ledighet

skall ingå, om den minderårige ej fyllt sexton år, tiden mellan klockan
19 och klockan 6 samt eljest tiden mellan klockan 22 och klockan 5
eller, i den utsträckning arbetarskyddsstyrelsen så medgivit beträffande

1657

-v>

¬

SFS 1973: 834

viss ort, visst slag av arbete eller visst arbetsställe, annan tid om sju
timmar i följd mellan klockan 22 och klockan 7.

Från vad sålunda stadgats skola gälla följande undantag:

a) Föreligger omständighet, som nämnts i 31 § andra stycket, må

minderårig, som fyllt sexton år, i den mån så är nödigt användas till

arbete utan att stadgandet i f örsta stycket härovan iakttages. Om anmä­
lan beträffande sådant arbete och ansökan om tillstånd att fortsätta det

skall vad i förstn ämnda lagrum är stadgat äga motsvarande tillämpning.

b) Arbetarskyddsstyrelsen m å, då så finnes påkallat, medgiva att min­

derårig, som ej fyllt sexton år, användes till a rbete å tid mellan klockan
19 och klockan 22, dock att härigenom avvikelse e j må ske från före­

skriften att nattvilan skall o mfatta minst elva timmar.

c) När särskilda skäl föranleda därtill, må arbetarskyddsstyrelsen

medgiva att minderårig, som fyllt sexton år och enligt läkarintyg äger

god hälsa och kroppsutveckling, anvä ndes till arbete utan att stadgandet i
första stycket iakttages.

d) Minderårig, som fyllt femton år och enligt läkarintyg äger god

hälsa och kroppsutveckling, må efter arbetarskyddsstyrelsens medgivan­
de användas till flottningsarbete i den mån förhållandena föranleda där­

till.

5 kap. Särskilda bestämmelser om kvinno rs användande i arbete

34 § Kvinna må icke användas till arbete under jord i gruva eller sten­

brott.

Vad i första stycket stadgas avser icke arbetstagare i övero rdnad ställ­

ning, som ej utför kroppsarbete.

Arbetarskyddsstyrelsen äger medgiva, att kvinna utan hinder av be­

stämmelsen i första styck et må användas till arbete under jord.

35 § Företer kvinna intyg av läkare eller barnmorska av innehåll, att
hon sannolikt kan vänta sin nedkomst inom sex veckor, må ledighet från
arbetet ej förvägras henne.

Kvinna, som fött barn, må icke användas till arbete, som avses med

förbudet i 24 § första stycket, under de sex första veckorna efter barns­
börden, därest icke med läkarintyg styrkes, att hon utan men för sig

eller barnet kan börja arbetet tidigare.

Kvinna, som ammar sitt barn, må ej förvägras erforderlig ledighet

härför.

36—37 §§2

38 § Finnes visst slag av arbete medföra synnerlig fara för olycksfall,

när kvinna användes därtill, eller vara synnerligen ansträngande eller
hälsofarligt för kvinna, må Konungen föreskriva särskilda villkor för

kvinnas användande till sådant arbete eller förordna att kvinna ej må

användas därtill.

- Paragraferna upp hävda genom 1962: 248 (jfr 1 962: 249).

1658

- '

¬

6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

39 § Arbetsgivare och arbetstagare skola samverka för att åstadkom­
ma sunda och säkra arbetsförhållanden.

40 § På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet syssel­

sättas, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud.

Skyddsombud skall utses även på annat arbetsställe, om arbetsförhållan­

dena påkalla det. För skyddsombud bör ersättare utses.

Skyddsombud utses av lokal facklig organisation, som är bunden av

kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finnes ej sådan organi­

sation, utses skyddsombud av arbetstagarna.

För arbetsställe där skyddskommitté ej tillsatts äger yrkesinspektionen,

om fö rhållandena påkalla det, medgiva att lokal avdelning av sådan or­
ganisation, som är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:
506) om förenings- och förhandlingsrätt, utser skyddsombud utanför

kretsen av arbetstagare.

Finnes vid arbets ställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden

utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsom­

budens verksamhet.

40 a § Skyddsombud företräder arbetstagarna i skyddsfrågor och
skall verka för tillfredsställande skyddsförhållanden. I detta syfte skall
ombudet inom sitt skyddsområde vaka över sundhet och säkerhet i ar­

betet och deltaga vid planering av nya eller ändrade lokaler, anord­

ningar och arbetsmetoder.

Skyddsombud skall söka vinna övriga arbetstagares medverkan i

skyddsarbetet.

Arbetsgivare och arbetstagare svara gemensamt för att skydds­

ombud får erforderlig utbildning.

Skyddsombud skall beredas erforderlig ledighet med bibehållna an­

ställningsförmåner för att fullgöra sina uppgifter.

Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla de

upplysningar i övrigt som ä r av betydelse för ombudets verksamhet.

SFS 1973:834

40 b § Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetsta­

gares liv eller hälsa och kan rättelse icke genast uppnås genom hänvän­
delse till arbetsgivaren, kan skyddsombud bestämma att arbetet skall av­
brytas i avvaktan på ställningstagande av yrkesinspektionen.

Överträdes f örbud enligt 53 § som vunnit laga kraft eller som gäller

utan hinder av förd klagan äger skyddsombud avbryta arbete som avses

med förbudet.

För skada till följd av åtgärd som avses i första eller andra stycket är

skyddsombud fri från ersättningsskyldighet.

41 § Vid arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet syssel­

sättas, skall finnas skyddskommitté, sammansatt av företrädare för ar­

betsgivaren och arbetstagarna. Skyddskommitté skall tillsättas även vid

arbetsställe med mindre antal arbetstagare, om det begäres av arbets­

tagarna.

1659

¬

SFS 1973:834

Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna av lokal fack­

lig organisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbets­
givaren. Finnes ej sådan organisation, utses företrädare av arbetstagarna,

41 a § Skyddskommitté skall planera och övervaka skyddsarbetet

inom arbetsstället. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som röra

skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande
skyddsförhållanden på arbetsstället. I skyddskommitté skola behandlas

frågor om företagshälsovård, frågor om planering av nya eller ändrade

lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt frågor om upplysning och
utbildning rörande arbetarskydd.

42 § Skyddsombud må icke hindras att fullgöra sina uppgifter. Arbets­

tagare må ej på den grund att han utsetts till skyddsombud eller i anled­

ning av hans verksamhet som skyddsombud tillskyndas försämrade ar­
betsförhållanden, ej heller må arbetsgivare av sådan orsak skilja honom

från anställningen eller försämra hans anställningsvillkor.

Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot vad i första stycket stadgats,

är han skyldig ersätta därav uppkommen skada. Vid bedömande om och
i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheter av
annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till den ska-

devållandes ringa skuld, den skadelidandes förhållande i avseende å tvis­
ten, skadans storlek i jämförelse med den skadevållandes tillgångar eller

till omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må skadeståndets belopp
nedsättas; fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet må ock äga
rum. Äro flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten dem
emellan fördelas efter vad som prövas skäligt med hänsyn till den större
eller mindre skuld, som finnes ligga envar till last, samt till omständighe­
terna i övrigt.

Avtalsuppsägning eller annan dylik rättshandling, som sker i strid mot

vad i första stycket är stadgat, är ogill.

Skyddsombud, som gÖr gä llande att han uppsagts från sin anställning

eller tillskyndats försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor

med anledning av uppdraget att vara skyddsombud, har rätt att kvarstå i

anställningen under oförändrade arbetsförhållanden och anställnings­

villkor till dess frågan slutligt prövats. På yrkande av arbetsgivaren kan

domstol förordna att vad nu sagts ej skall äga tillämpning.

Har skyddsombud efter det att anställningen upphört väckt talan

om att anställningsförhållandet skall bestå med hänsyn till innehållet i
tredje stycket, kan domstol på yrkande förordna att skyddsombudet skall
äga återgå i arbetet för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller be­

slut föreligger. För den tid förordnande gäller har skyddsombudet rätt att

åtnjuta sina tidigare arbetsförhållanden och anställningsvillkor.

43 § Talan på grund av 42 § skall väckas inom sex månader från av­
slutandet av den åtgärd, varpå anspråket grundas. Försummas det, är

talan förlorad.

44 § Mål, som avse tillämpningen av 42 §, upptagas och avgöras av
arbetsdomstolen; dock skall talan mot arbetstagare väckas vid allmän
domstol.

1660

¬

Fackförening eller annan liknande förening av arbetstagare äger vid

SFS 1973: 834

arbetsdomstolen väcka och utföra talan för medlem i föreningen; och

må denne ej själv kära, med mindre han visar, att föreningen undandra­

ger sig att tala å hans vägnar. Vad som finnes stadgat om part med
hänsyn till jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sannings­

försäkran och andra frågor som röra bevisningen skall ock gälla den

för vilken förening kärar.

7 kap. Vissa skyldigheter för tillverkare och försäljare m. fl.

45 § Tillverkare eller försäljare av maskin, redskap eller annan tek­
nisk anordning ävensom den, vilken upplåter sådan anordning till be­
gagnande, skall tillse, att anordningen, då den avlämnas för att tagas i

bruk inom riket eller här utställes till försäljning eller i reklamsyfte, är

försedd med nödiga skyddsanordningar och även i övrigt erbjuder be­

tryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall, så ock tillhandahålla för

anordningens montering, användning och skötsel erforderliga föreskrif­

ter.

När särskilda skäl äro därtill, må arbetarskyddsslyrelsen föreskriva,

att anordningen därjämte skall vara försedd med skylt eller annan

märkning upptagande tillverkarens namn och annan uppgift som sty­

relsen finner erforderlig.

Arbetarskyddsstyrelsen må ock, när särskilda skäl äro därtill, beträf­

fande visst slag av anordning, som i första stycket sägs, föreskriva att
anordningen skall vara godkänd av styrelsen, innan den avlämnas för att

tagas i bruk inom riket eller här utställes till försäljning eller i reklam­

syfte.

Utför någon såsom självständig företagare installation av anordning,

som i första stycket sägs, skall han vid installationen tillse, att föreskriv­

na skyddsanordningar uppsättas samt att för installationen i övrigt gäl­

lande föreskrifter iakttagas.

46 § Ägare till mark, varå grustag eller liknande arbetsställe är be­

läget, åligger att, om han mot ersättning låter någon där hämta grus

eller annat dylikt, tillse att arbetsstället hålles i ett ur skyddssynpunkt
godtagbart skick, även om denna lag icke eljest äger tillämpning därå.
Har rätt till grustäkt eller annan nyttjanderätt upplåtits, skall vad nu

sagts om ägaren avse nyttjanderättshavaren.

8 kap. Tillsyn å lagens efterlevnad

47

Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som

meddelats med stöd av lagen utövas av arbetarskyddsstyrelsen samt,
under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen.

Närmare bestämmelser om tillsynens organisation meddelas av

Konungen.

® Ändringen innebär bl. a. a tt andra stycket upphävs.

1661

¬

SFS 1973:834

48 § Det åligger kommun att efter samråd med yrkesinspektionen ut­
se en eller flera kommunala tillsynsmän med erforderlig kompetens att

biträda yrkesinspektionen vid tillsyn enligt 47 §.

Kommun skall årligen till yrkesinspektionen lämna redogörelse för

den kommunala tillsynens utövande.

49 §'' Fullgör kommunal tillsynsman ej vad som åligger honom och

kommer det genom anmälan av yrkesinspektionen eller på annat sätt till
kommunens kännedom, skall kommunen vidtaga åtgärder för att åstad­
komma rättelse.

50 § Den som har att utöva tillsyn å efterlevnaden av denna lag eller

med stöd av densamma meddelad föreskrift skall, när helst han så på­

fordrar, äga tillträde till arbetsställe, som är underkastat hans tillsyn,
ävensom rätt att där företaga undersökning, vartill hans tjänsteåliggan­
den kunna giva anledning.

Arbetsgivare så ock den som å arbetsställe företräder honom är plik­

tig att på anfordran lämna tillsynsorgan de upplysningar, som erfordras

för tillsynens behöriga utövande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om tillsynsorgan skall jämväl

gälla läkare, som har att verkställa besiktning eller undersökning enligt
denna lag eller med stöd av densamma meddelad föreskrift.

Det åligger polismyndighet att lämna den handräckning som är er­

forderlig för utövande av tillsyn enligt denna lag.

51 §5 Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller ut­

setts till skyddsombud eller ledamot i s kyddskommitté får ej obehörigen

yppa eller nyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten erfarit om

yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga
förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ledamot

i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne

erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som utsetts av

organisationen,

52 § Läkare som i sin verksamhet får kännedom om sjukdom som

kan ha samband med arbete skall göra anmälan hos tillsynsorgan. Det

åligger läkare samt skolstyrelse, hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd
att lämna tillsynsorganen upplysningar och biträde.

53 § Uppfyller arbetsställe ej de krav som gälla enligt denna lag eller

föreskrifter eller anvisningar som meddelats med stöd av lagen, äger
yrkesinspektionen förelägga arbetsgivaren att avhjälpa missförhållandet.
Yrkesinspektionen kan också förbjuda honom att bedriva visst arbete

eller använda viss lokal, maskin, redskap eller annat hjälpmedel, visst
ämne eller material eller viss arbetsmetod utan att iakttaga villkor som
angivits när förbudet meddelades. Föreläggande eller förbud som nu

sagts gäller även beträffande verksamhet som den mot vilken påbudet

riktats bedriver på arbetsstället utan att använda arbetstagare.

* Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Senaste lydelse 1963; 245 ,

1662

¬

I beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen utsätta

vite. Underlåter arbetsgivare att vidtaga åtgärd som åligger honom en­
ligt föreläggande äger inspektionen förordna om rättelse på hans be­

kostnad.

Är i fall som avses i första stycket fråga om åtgärd beträffande lokal

som upplåtits till arbetsgivaren äger yrkesinspektionen meddela förbud

mot upplåtelse av lokalen till arbetslokal eller lokal för visst slag av

arbete eller ändamål till dess angiven åtgärd vidtagits med lokalen.

Arbetarskyddsstyrelsen äger utan föregående beslut av yrkesinspek­

tionen f örordna om åtgärd som avses i denna paragraf.

SFS 1973:834

53 a § Föreligger missförhållande i skyddshänseende och saknar ar­

betsgivare, som avses i 53 § första stycket, den rådighet över arbets­

stället som behövs för att avhjälpa missförhållandet, äger yrkesinspek­

tionen rikta föreläggande eller förbud enligt 53 § mot den som råder

över arbetsstället.

Yrkesinspektionen äger meddela de föreskrifter som behövas i fråga

om skyddsåtgärder på arbetsställe som avses i 7 a §.

54 § Åsidosätter arbetsgivare något av vad i 17—21 §§ och 26 §
första stycket stadgas, äger arbetarskyddsstyrelsen, efter det tillfälle

beretts arbetsgivaren att yttra sig i ä rendet, meddela honom nödiga före ­

skrifter till trygg ande av att det åsidosatta stadgandet iakttages.

55 § Använder arbetsgivare minderårig till arbete utan att denne un­

der senast förflutna kalenderår undergått i 28 § föreskriven läkarbesikt-

ning, ehuru så bort ske, äger yrkesinspektionen, om omständigheterna

föranleda därtill, skriftligen förbjuda arbetsgivaren att efter utsatt skälig

tid anvä nda den minderårige i arbetet, med mindre denne dessförinnan
undersökts av läkare och intyg rörande undersökningen införts i ar bets­
boken.

56 § Där så prövas nödigt till förebyggande av att tillverkare, för­

säljare eller upplåtare av maskin, redskap eller annan teknisk anordning,

utan att iakttaga vad som är stadgat i 45 § första stycket eller föreskri­

vits med stöd av andra eller tredje stycket nämnda paragraf, avlämnar
anordningen för att tagas i bruk inom riket eller här utställer densamma

till försäljning eller i reklamsyfte, äger arbetarskyddsstyrelsen, efter det
tillfälle beretts tillverkaren, försäljaren eller upplåtaren att yttra sig i

ärendet, förbjuda denne att avlämna eller utställa anordningen, med

mindre de åtgärder vidtagas, som styrelsen finner erforderliga.

Om synnerliga skäl äro därtill, må arbetarskyddsstyrelsen utan att av­

bida tillverkarens, försäljarens eller upplåtarens yttrande meddela för­
bud som i fö rsta stycket sägs att träda i kraft omedelbart och gälla tills
vidare, intill dess an norlunda förordnas, ävensom där så finnes påkallat

låta genom polismyndighetens försorg på bekostnad av tillverkaren, för­
säljaren eller upplåtaren vidtaga nödiga åtgärder för att säkerställa att
förbudet upprätthålles.

1663

¬

SFS 1973: 834

57 § Åsidosätter installatör, som avses i 45 § fjärde stycket, vad där
stadgas, äger arbetarskyddsstyrelsen, om så finnes påkallat, föreskriva

villkor att av honom iakttagas vid utförande av installationsarbete eller
förbjuda honom att vidare utföra visst slag av sådant arbete. Innan före­

skrift eller förbud meddelas, skall tillfälle beredas installatören att yttra
sig i ärendet.

58 § Underlåter ägare till mark, varå grustag eller liknande arbets­

ställe är beläget, eller den, till vilken rätt till grustäkt eller annan nytt­

janderätt upplåtits, att iakttaga vad enligt 46 § åligger honom, må äga­

ren eller nyttjanderättshavaren föreläggas att vidtaga viss skyddsåtgärd

eller ock förbud meddelas honom att utan iakttagande av visst angivet

villkor låta annan mot ersättning hämta grus eller annat dylikt i grus­

taget eller å arbetsstället. Därvid skall vad i 53 § är stadgat för där av­

sedda fall äga motsvarande tillämpning.

59 §" På anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen

är arbetsgivare skyldig att föranstalta om undersökning av ämne eller
material, som han använder eller framställer i sin verksamhet, eller till­
handahålla prov för sådan undersökning.

Den som tillverkar, försäljer eller upplåter anordning, som avses i

45 § första stycket, är skyldig att på anmodan av arbetarskyddsstyrelsen
eller yrkesinspektionen föranstalta om undersökning av sådan anord­
ning eller tillhandahålla prov för undersökning.

Underlåter någon att efterkomma anmodan enligt första eller andra

stycket, kan myndigheten förelägga honom att vid vite vidtaga åtgärden.

Undersökning enligt denna paragraf skall bekostas av arbetsgivaren

eller, i fall som avses i andra stycket, tillverkaren, försäljaren eller upp­
låtaren, om ej myndigheten beslutar att kostnaden helt eller delvis skall
ersättas av statsmedel.

60 §7

61 §® Talan mot föreläggande eller förbud som meddelats av yrkes­
inspektionen föres genom besvär hos arbetarskyddsstyrelsen. I yrkesin­
spektionens beslut skall givas till känna vad den som vill fullfölja talan

har att iakttaga.

Angående klagan över arbetarskyddsstyrelsens beslut stadgas i 73 §.

9 kap. Ansvarsbestämmelser

62 §" Arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder min­

derårig eller kvinna till arbete i strid mot 23—25, 27, 30—34 §§ eller

35 § andra stycket dömes till böter.

Har förseelsen bestått i eller eljest avsett minderårigs användande till

arbete, vare den som har vårdnaden om den minderårige, där användan-

0 Senaste lydelse 1963:245.

' Paragrafen upphävd genom denna lag. Senaste lydelse av 60 § 1966: 109.

B Senaste lydelse 1963: 245.

B Senaste lydelse 1962: 248 (jfr 1962: 249).

1664

¬

det skett med hans vetskap och vilja, förfallen till böter från och med
fem till och med femtio kronor.

SFS 1973: 834

63 § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande, förbud eller föreskrift som

meddelats honom med stöd av 53—58 §§. Till samma straff dömes den

som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som med­

delats med stöd av 8 a § tredje stycket.

Bryter någon mot föreläggande eller förbud, som förenats med vite,

dömes ej till ansvar enligt första stycket.

64

Arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter

att göra anmälan enligt 8 a, 31 eller 33 § dömes till böter. Detsamma

skall gälla om arbetsgivare eller annan för arbetsgivarens räkning upp­

såtligen lämn ar oriktig uppgift i sådan anmälan.

65 § Den som uppsåtligen lämnar tillsynsmyndighet oriktig uppgift
angående vidtagandet av åtgärd, varom anvisning lämnats honom av
sådan myndighet, dömes till böter.

Till böter dömes också tillverkare, försäljare eller upplåtare som upp­

såtligen lämnar tillsynsmyndighet oriktig uppgift beträffande anordning
som avses i 45 §.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning på den som

uppsåtligen läm nar oriktig uppgift för annans räkning.

66 § Arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att
enligt 28 § sörja för att lämplig lokal finnes att tillgå för läkarbesikt-

ning av minderåriga arbetstagare dömes till böter.

67 §11 Arbetstagare som utan giltigt skäl uppsåtligen eller av oaktsam­

het borttager eller försätter ur bruk skyddsanordning dömes till böter.

68 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 51 § dömes

till böter eller fängelse i högst ett år.

Gäller brottet annat än förhållande av betydelse för landets försvar,

får allmänt åtal väckas endast om målsägande angiver brottet till åtal

eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

69 §12

10 kap. Vissa särskilda bestämmelser

70 §is Myndighet äger förordna att dess beslut skall lända till efter­

rättelse utan hinder av förd klagan.

Senaste lydelse 1962: 248 (jfr 1962: 249).

" Ändringen inneb är bl. a. att andra s tycket upphävs.

" Paragrafen upphävd genom denna la g.

" Ändringen innebär bl. a. att andra st ycket upphävs.

105-SFS 1973

1665

f ryt-

J.'- '

.i'-

¬

SFS 1973: 834

71 § I den slutliga handläggningen hos arbetarskyddsstyrelsen av
ärende rörande tillämpningen av denna lag eller med stöd av densamma

meddelad föreskrift skola, i den omfattning och den ordning Konungen

bestämmer, deltaga särskilda ledamöter, utsedda efter förslag av riks­

sammanslutningar av arbetsgivare och av arbetstagare.

72 §1'' Arbetarskyddsstyrelsen äger i den utsträckning styrelsen finner

lämpligt överlämna åt yrkesinspektionen att enligt de närmare föreskrif­
ter styrelsen utfärdar medgiva undantag, varom stadgas i 23, 24 eller

29 §.

73 §12 Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut i ärende som avses i 23—

25, 29—31 eller 33 § eller 40 § tredje stycket får talan ej föras.

Talan mot annat beslut, som arbetarskyddsstyrelsen meddelat enligt

denna lag eller som myndighet meddelat med stöd av Konungens för­

ordnande enligt lagen, föres hos Konungen genom besvär.

74 § Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag med­

delas av Konungen.

Till ledning vid tillämpningen av lagen äger- arbetarskyddsstyrelsen

meddela råd och anvisningar.

75 § Vid meddelande av föreskrift med stöd av denna lag må Ko­

nungen tillika utsätta "Straff för förseelse mot föreskriften*, dock må så­
dant straff i intet fall sättas högre än till fängelse i sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Äldre bestämmelser i 73 § gäller fortfarande i fråga om talan mot

beslut som meddelats för e den 1 januari 1974.

Medgivande som arbetarskyddsstyrelsen lämnat med stÖd av 40 §

tredje stycket i ä ldre lydelse gäller intill utgången av år 1974.

CARL GUSTAF

SVEN ASPLING

(Socialdepartementet)

1666

Scnflstc lydelse 1963* 245»

" Senaste lydelse 197]; 599. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

¬