Lag (2006:531) om sär­skild till­syn över finan­si­ella konglo­me­rat

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2006:531
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet FMA B
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2025:177
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2006:531
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet FMA B
Utfär­dad: 2006-​06-01
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:177
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

Lagens tillämp­nings­om­råde

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om sär­skild till­syn över finan­si­ella konglo­me­rat. Vad som avses med finan­si­ella konglo­me­rat fram­går av 2 kap.

Bestäm­mel­ser i denna lag ska enligt 3 kap. 3 § i vissa fall också tilläm­pas på insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag.

För ett beslut om tillämp­ning av vissa bestäm­mel­ser i 2 och 3 kap. krävs att Finan­sin­spek­tio­nen enligt 6 kap. 2 § första styc­ket har kom­mit över­ens med utländska rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter om beslu­tets inne­håll. Lag (2019:760).

Sär­skilda bestäm­mel­ser för euro­pa­bo­lag och euro­pa­koo­pe­ra­tiv

2 §   I fråga om euro­pa­bo­lag och euro­pa­koo­pe­ra­tiv med ett sådant för­valt­nings­sy­stem som avses i artik­larna 39-42 i rådets för­ord­ning (EG) nr 2157/2001 av den 8 okto­ber 2001 om stadga för euro­pa­bo­lag eller artik­larna 37-41 i rådets för­ord­ning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för euro­pe­iska koo­pe­ra­tiva för­e­ningar (SCE-​för­e­ningar) tilläm­pas bestäm­mel­serna i 6 kap. 7 och 9 §§ om sty­rel­se­le­da­mö­ter på leda­mö­ter i till­syns­or­ga­net.

Av 16 § andra styc­ket och 22 § lagen (2004:575) om euro­pa­bo­lag samt 21 § andra styc­ket och 26 § lagen (2006:595) om euro­pa­koo­pe­ra­tiv fram­går att bestäm­mel­serna om sty­rel­se­le­da­mö­ter i första styc­ket skall tilläm­pas också på leda­mö­ter i ett euro­pa­bo­lags eller ett euro­pa­koo­pe­ra­tivs lednings-​​ eller för­valt­nings­or­gan. Lag (2006:613).

Defi­ni­tio­ner

3 §   I denna lag bety­der
   1. AIF-​för­val­tare: en svensk för­val­tare av alter­na­tiva inve­ste­rings­fon­der enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om för­val­tare av alter­na­tiva inve­ste­rings­fon­der,
   2. anknu­tet före­tag: ett svenskt eller utländskt före­tag vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att äga eller för­valta fast egen­dom, till­han­da­hålla datatjäns­ter eller driva annan lik­nande verk­sam­het som har sam­band med den huvud­sak­liga verk­sam­he­ten i ett eller flera kre­di­tin­sti­tut, vär­de­pap­pers­bo­lag eller mot­sva­rande utländska före­tag,
   3. behö­rig myn­dig­het: Finan­sin­spek­tio­nen eller någon annan myn­dig­het inom EES som utö­var till­syn, indi­vi­du­ellt eller på grupp­nivå, över ett regle­rat före­tag med huvud­kon­tor inom EES,
   4. blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag: ett moder­fö­re­tag som inte är ett regle­rat före­tag och som till­sam­mans med sina dot­ter­fö­re­tag, varav minst ett är ett regle­rat före­tag med huvud­kon­tor inom EES, och andra före­tag utgör ett finan­si­ellt konglo­me­rat,
   5. EES: Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det,
   6. finan­si­ellt insti­tut: ett före­tag som inte är ett kre­di­tin­sti­tut, vär­de­pap­pers­bo­lag, fond­bo­lag, eller AIF- för­val­tare eller mot­sva­rande utländskt före­tag och vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att
      a) för­värva aktier eller ande­lar,
      b) driva en eller flera av de verk­sam­he­ter som anges i 7 kap. 1 § andra styc­ket 2-10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finan­sie­rings­rö­relse utan att vara till­stånds­plik­tigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller
      c) driva vär­de­pap­pers­rö­relse utan att vara till­stånds­plik­tigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om vär­de­pap­pers­mark­na­den,
   7. finan­si­ell sek­tor: ett eller flera av föl­jande före­tag
      a) kre­di­tin­sti­tut, vär­de­pap­pers­bo­lag, fond­bo­lag, AIF- för­val­tare eller mot­sva­rande utländska före­tag samt finan­si­ella insti­tut och anknutna före­tag (bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn),
      b) för­säk­rings­fö­re­tag eller mot­sva­rande utländska före­tag, för­säk­rings­hol­ding­fö­re­tag, spe­ci­al­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag (för­säk­rings­sek­torn), och
      c) blan­dade finan­si­ella hol­ding­fö­re­tag,
   8. fond­bo­lag: ett svenskt aktie­bo­lag som har fått till­stånd att driva fond­verk­sam­het enligt lagen (2004:46) om vär­de­pap­pers­fon­der,
   9. för­säk­rings­fö­re­tag: ett för­säk­rings­ak­tie­bo­lag, ömse­si­digt för­säk­rings­bo­lag eller en för­säk­rings­för­e­ning enligt för­säk­rings­rö­rel­se­la­gen (2010:2043),
   10. för­säk­rings­hol­ding­fö­re­tag: ett moder­fö­re­tag som inte är ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett mot­sva­rande utländskt före­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag och vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att för­värva och för­valta ande­lar i dot­ter­fö­re­tag som ute­slu­tande eller huvud­sak­li­gen är för­säk­rings­fö­re­tag eller mot­sva­rande utländska före­tag eller spe­ci­al­fö­re­tag,
   11. insti­tut: kre­di­tin­sti­tut, vär­de­pap­pers­bo­lag, fond­bo­lag och AIF-​för­val­tare,
   12. konglo­me­rat­di­rek­ti­vet: Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2002/87/EG av den 16 decem­ber 2002 om extra till­syn över kre­di­tin­sti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och vär­de­pap­pers­fö­re­tag i ett finan­si­ellt konglo­me­rat och om änd­ring av rådets direk­tiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i lydel­sen enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv (EU) 2019/2034,
   13. kre­di­tin­sti­tut: en bank eller ett kre­dit­mark­nads­fö­re­tag enligt lagen om bank- och finan­sie­rings­rö­relse,
   14. regle­rat före­tag:
      a) ett insti­tut eller ett mot­sva­rande utländskt före­tag, eller
      b) ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett mot­sva­rande utländskt före­tag, ett spe­ci­al­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag,
   15. rele­vant behö­rig myn­dig­het:
      a) en behö­rig myn­dig­het som ansva­rar för till­sy­nen över en finan­si­ell före­tags­grupp, för­säk­rings­grupp eller en mot­sva­rande utländsk grupp som ingår i ett finan­si­ellt konglo­me­rat, sär­skilt över det före­tag som är det över­ord­nade moder­fö­re­ta­get i bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn respek­tive för­säk­rings­sek­torn,
      b) någon annan behö­rig myn­dig­het än som avses i a som utsetts till sam­ord­nare för ett finan­si­ellt konglo­me­rat, eller
      c) någon annan behö­rig myn­dig­het som de myn­dig­he­ter som avses i a och b kom­mer över­ens om är rele­vant,
   16. sam­ord­nare: den behö­riga myn­dig­het som enligt 4 kap. ansva­rar för till­sy­nen över ett finan­si­ellt konglo­me­rat,
   17. sek­tors­be­stäm­mel­ser: de bestäm­mel­ser i lag och andra för­fatt­ningar som gäl­ler för den rörelse som drivs av insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag,
   18. tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag: ett tjäns­te­pen­sions­ak­tie­bo­lag, ett ömse­si­digt tjäns­te­pen­sions­bo­lag eller en tjäns­te­pen­sions­för­e­ning enligt lagen (2019:742) om tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag, och
   19. vär­de­pap­pers­bo­lag: ett svenskt aktie­bo­lag som har fått till­stånd att driva vär­de­pap­pers­rö­relse enligt lagen om vär­de­pap­pers­mark­na­den. Lag (2021:493).

Kon­cern och ägar­in­tresse

4 §   Ett före­tag är moder­fö­re­tag och en annan juri­disk per­son är dot­ter­fö­re­tag, om moder­fö­re­ta­get
   1. inne­har mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen,
   2. äger aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen och på grund av avtal med andra delä­gare i denna för­fo­gar över mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga aktier eller ande­lar,
   3. äger aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälf­ten av leda­mö­terna i dess sty­relse eller mot­sva­rande led­nings­or­gan, eller
   4. äger aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen och har rätt att ensamt utöva ett bestäm­mande infly­tande över denna på grund av avtal med den juri­diska per­so­nen eller på grund av bestäm­melse i dess bolags­ord­ning, bolags­av­tal eller där­med jäm­för­bara stad­gar.

Vidare är en juri­disk per­son dot­ter­fö­re­tag till moder­fö­re­ta­get, om ett annat dot­ter­fö­re­tag till moder­fö­re­ta­get eller moder­fö­re­ta­get till­sam­mans med ett eller flera andra dot­ter­fö­re­tag eller flera andra dot­ter­fö­re­tag till­sam­mans
   1. inne­har mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen,
   2. äger aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen och på grund av avtal med andra delä­gare i denna för­fo­gar över mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga aktier eller ande­lar, eller
   3. äger aktier eller ande­lar i den juri­diska per­so­nen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälf­ten av leda­mö­terna i dess sty­relse eller mot­sva­rande led­nings­or­gan.

Om ett dot­ter­fö­re­tag äger aktier eller ande­lar i en juri­disk per­son och på grund av avtal med den juri­diska per­so­nen eller på grund av bestäm­melse i dess bolags­ord­ning, bolags­av­tal eller där­med jäm­för­bara stad­gar har rätt att ensamt utöva ett bestäm­mande infly­tande över den juri­diska per­so­nen, är även denna dot­ter­fö­re­tag till moder­fö­re­ta­get.

5 §   Det finns ett ägar­in­tresse om
   1. en juri­disk per­son är ett intres­se­fö­re­tag eller ett gemen­samt styrt före­tag enligt 1 kap. 5 respek­tive 5 a § års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554), eller
   2. ett före­tag direkt eller indi­rekt äger minst 20 pro­cent av kapi­ta­let eller av samt­liga rös­ter i ett annat före­tag.
Lag (2015:825).

6 §   I de fall som avses i 4 § första styc­ket 1-3 och andra styc­ket samt 5 § skall sådana rät­tig­he­ter som till­kom­mer någon som hand­lar i eget namn men för en annan fysisk eller juri­disk per­sons räk­ning anses till­komma den per­so­nen.

När anta­let rös­ter i ett dot­ter­fö­re­tag eller ett före­tag enligt 5 § bestäms, skall inte de aktier eller ande­lar i respek­tive före­tag som inne­has av före­ta­get självt eller av dess dot­ter­fö­re­tag beak­tas. Det­samma gäl­ler aktier eller ande­lar som inne­has av den som hand­lar i eget namn men för något av före­ta­gens eller deras dot­ter­fö­re­tags räk­ning.

Grupp

7 §   I en grupp av före­tag ingår ett moder­fö­re­tag, dess dot­ter­fö­re­tag, före­tag som moder­fö­re­ta­get eller ett dot­ter­fö­re­tag har ägar­in­tresse i och före­tag som har en gemen­sam eller i huvud­sak gemen­sam led­ning.

Före­tag har gemen­sam eller i huvud­sak gemen­sam led­ning om de
   1. står under samma led­ning på grund av avtal mel­lan före­ta­gen eller bestäm­melse i före­ta­gens bolags­ord­ning, bolags­av­tal eller där­med jäm­för­bara stad­gar, eller
   2. har förvaltnings-​​, lednings-​​ eller till­syns­or­gan som till större delen består av samma per­so­ner och som har full­gjort sitt upp­drag under räken­skaps­å­ret och fram till dess att den sam­man­ställda redo­vis­ningen upp­rät­tats.

Nära för­bin­del­ser

8 §   Två före­tag har nära för­bin­del­ser, om
   1. det ena före­ta­get direkt eller indi­rekt genom dot­ter­fö­re­tag äger minst 20 pro­cent av kapi­ta­let eller dis­po­ne­rar över minst 20 pro­cent av samt­liga rös­ter i det andra före­ta­get,
   2. det ena före­ta­get direkt eller indi­rekt utgör moder­fö­re­tag till det andra eller det finns någon annan likar­tad för­bin­delse mel­lan före­ta­gen, eller
   3. båda före­ta­gen är dot­ter­fö­re­tag till eller har någon likar­tad för­bin­delse med en och samma juri­diska per­son eller står i ett mot­sva­rande för­hål­lande till en och samma fysiska per­son.

Nära för­bin­del­ser har även en fysisk per­son och ett före­tag, om
   1. den fysiska per­so­nen
      a) äger minst 20 pro­cent av kapi­ta­let i före­ta­get,
      b) dis­po­ne­rar över minst 20 pro­cent av samt­liga rös­ter i före­ta­get, eller
      c) på annat sätt har sådant infly­tande över före­ta­get att per­so­nens ställ­ning mot­sva­rar den som ett moder­fö­re­tag har i för­hål­lande till ett dot­ter­fö­re­tag, eller
   2. det finns någon annan likar­tad för­bin­delse mel­lan denna per­son och före­ta­get.


2 kap. Finan­si­ella konglo­me­rat

Huvud­re­gel

1 §   Ett finan­si­ellt konglo­me­rat enligt denna lag består av en grupp som upp­fyl­ler samt­liga föl­jande vill­kor:
   1. minst ett insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag eller tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag ingår i grup­pen,
   2. ett regle­rat före­tag som är auk­to­ri­se­rat inom EES
      a) är moder­fö­re­tag till ett före­tag inom den finan­si­ella sek­torn,
      b) har ägar­in­tresse i ett före­tag inom den finan­si­ella sek­torn,
      c) har en gemen­sam eller i huvud­sak gemen­sam led­ning med ett före­tag inom den finan­si­ella sek­torn, eller
      d) är dot­ter­fö­re­tag till ett annat före­tag och grup­pens verk­sam­het drivs huvud­sak­li­gen inom den finan­si­ella sek­torn enligt 2 §,
   3. minst ett av före­ta­gen i grup­pen till­hör för­säk­rings­sek­torn,
   4. minst ett av före­ta­gen i grup­pen till­hör bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn, och
   5. grup­pens verk­sam­het i såväl för­säk­rings­sek­torn som bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn är bety­dande enligt 3 eller 4 §.
Lag (2019:760).

Verk­sam­het huvud­sak­li­gen inom den finan­si­ella sek­torn

2 §   En grupp dri­ver verk­sam­het huvud­sak­li­gen inom den finan­si­ella sek­torn om balansom­slut­ningen för de före­tag som till­hör den finan­si­ella sek­torn över­sti­ger 40 pro­cent av den totala balansom­slut­ningen för grup­pen.

Bety­dande verk­sam­het

3 §   En grupps verk­sam­het i för­säk­rings­sek­torn eller bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn är bety­dande om resul­ta­tet av föl­jande beräk­ning för sek­torn i fråga över­sti­ger 10 pro­cent.
Genom­snit­tet av
   1. kvo­ten av balansom­slut­ningen för sek­torn och den totala balansom­slut­ningen för samt­liga före­tag i grup­pen som till­hör den finan­si­ella sek­torn, plus
   2. kvo­ten av kapi­tal­kra­vet för sek­torn och det totala kapi­tal­kra­vet för samt­liga före­tag i grup­pen som till­hör den finan­si­ella sek­torn.

Den av för­säk­rings­sek­torn och bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn som har det lägsta genom­snit­tet vid tillämp­ningen av beräk­nings­me­to­den i första styc­ket är den minsta sek­torn. Den största sek­torn är den som har det högsta genom­snit­tet.

4 §   En grupps verk­sam­het i för­säk­rings­sek­torn eller bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn är även bety­dande om balansom­slut­ningen för den minsta sek­torn över­sti­ger ett belopp mot­sva­rande sex mil­jar­der euro.

Sär­skilda beräk­nings­grun­der

5 §   Vid beräk­ningar enligt 2-4 §§ ska före­tag som avses i 5 kap. 6 § första styc­ket undan­tas, om inte före­ta­get har flyt­tat från ett land inom EES till ett tred­je­land för att und­vika regle­ring.

Vid beräk­ning­arna ska också sådana ägar­in­tres­sen undan­tas som ingår i den minsta av bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn eller för­säk­rings­sek­torn och är av avgö­rande bety­delse för om det är ett finan­si­ellt konglo­me­rat, men som till­sam­mans är av för­sum­bar bety­delse med hän­syn till syf­tet med den sär­skilda till­sy­nen över ett finan­si­ellt konglo­me­rat. Lag (2013:670).

6 §   Vid tillämp­ning av 2 och 3 §§ ska intäkts­struk­tu­ren, pos­terna utan­för balans­räk­ningen eller för­val­tade till­gångar använ­das som enda beräk­nings­grund eller i kom­bi­na­tion för att ersätta balansom­slut­ningen eller använ­das till­sam­mans med den, om det finns sär­skilda skäl och de nämnda fak­to­rerna bedöms vara av vikt för den sär­skilda till­sy­nen över ett finan­si­ellt konglo­me­rat. Lag (2013:670).

När ett finan­si­ellt konglo­me­rat upp­hör att exi­stera

7 §   Om ett finan­si­ellt konglo­me­rat inte längre upp­fyl­ler för­ut­sätt­ning­arna i 1-6 §§, upp­hör det att vara ett finan­si­ellt konglo­me­rat. Detta gäl­ler dock inte i de fall som avses i 8 och 9 §§.

8 §   Om något av de gräns­vär­den som anges i 2-4 §§ under­skrids för ett finan­si­ellt konglo­me­rat, skall i stäl­let ett lägre gräns­värde tilläm­pas för de tre år som föl­jer när­mast efter det år då gräns­vär­det underskreds. Föl­jande lägre gräns­vär­den skall i så fall gälla:
   1. 35 pro­cent i stäl­let för 40 pro­cent vid tillämp­ning av 2 §,
   2. 8 pro­cent i stäl­let för 10 pro­cent vid tillämp­ning av 3 §, och
   3. fem mil­jar­der euro i stäl­let för sex mil­jar­der euro vid tillämp­ning av 4 §.

Om det finan­si­ella konglo­me­ra­tet innan de tre åren har gått når upp till gräns­vär­dena enligt 2-4 §§, skall något lägre gräns­värde enligt första styc­ket inte längre tilläm­pas. Om det finan­si­ella konglo­me­ra­tet efter de tre åren fort­fa­rande inte upp­fyl­ler kra­ven i 2-4 §§, upp­hör det att vara ett finan­si­ellt konglo­me­rat.

Även om ett finan­si­ellt konglo­me­rat upp­fyl­ler gräns­vär­dena i första styc­ket, skall det upp­höra att vara ett konglo­me­rat innan tre år har gått om det inte längre är nöd­vän­digt att det står under sär­skild till­syn.

9 §   I andra fall än som avses i 8 § skall bestäm­mel­serna i denna lag tilläm­pas på ett finan­si­ellt konglo­me­rat under en period av tre år, trots att konglo­me­ra­tet inte längre når upp till något av gräns­vär­dena i 2 och 3 §§, om det
   1. har skett väsent­liga för­änd­ringar i grup­pens struk­tur, och
   2. bedöms sär­skilt vik­tigt för den sär­skilda till­sy­nen över ett finan­si­ellt konglo­me­rat.


3 kap. Räck­vid­den av vissa bestäm­mel­ser

1 §   Bestäm­mel­serna i 4-7 kap. tilläm­pas för ett finan­si­ellt konglo­me­rat om ett regle­rat före­tag som är auk­to­ri­se­rat inom EES
   1. finns i top­pen av det finan­si­ella konglo­me­ra­tet,
   2. har ett moder­fö­re­tag som är ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor inom EES, eller
   3. står under gemen­sam eller i huvud­sak gemen­sam led­ning med ett annat före­tag inom den finan­si­ella sek­torn.

För ett finan­si­ellt konglo­me­rat som inte omfat­tas av första styc­ket och vars moder­fö­re­tag är ett regle­rat före­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor utan­för EES tilläm­pas bestäm­mel­serna i 8 kap.

2 §   Om ett finan­si­ellt konglo­me­rat orga­ni­sa­to­riskt hör under ett annat finan­si­ellt konglo­me­rat, gäl­ler bestäm­mel­serna i 4-8 kap. bara för det sist­nämnda konglo­me­ra­tet.

3 §   Bestäm­mel­serna i denna lag, eller vissa av dem enligt vad som fram­går av beslut enligt 4 kap. 4 § 2, ska tilläm­pas på ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag om
   1. en fysisk eller juri­disk per­son har ägar­in­tresse i, kapi­tal­bind­ningar med eller annars utö­var ett väsent­ligt infly­tande över insti­tu­tet, för­säk­rings­fö­re­ta­get eller tjäns­te­pen­sions­fö­re­ta­get,
   2. vill­ko­ren i 2 kap. 1 § 3-5 är upp­fyllda för de före­tag som den fysiska eller juri­diska per­so­nen har sådana för­bin­del­ser med som anges i 1, och
   3. det bedöms sär­skilt vik­tigt att insti­tu­tet, för­säk­rings­fö­re­ta­get eller tjäns­te­pen­sions­fö­re­ta­get står under sådan sär­skild till­syn som utövas över finan­si­ella konglo­me­rat.

När första styc­ket är tillämp­ligt ska hän­vis­ning­arna i denna lag till finan­si­ella konglo­me­rat i stäl­let avse de för­bin­del­ser mel­lan en fysisk eller juri­disk per­son och ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag som avses i första styc­ket 1.
Lag (2019:760).

4 §   Under de för­ut­sätt­ningar som anges i andra styc­ket får en grupp som har verk­sam­het i för­säk­rings­sek­torn eller bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn undan­tas
   1. helt från denna lags tillämp­ning, eller
   2. från tillämp­ning av en eller flera av bestäm­mel­serna i 5 kap. 7-9 och 11-14 §§.

En sådan grupp får undan­tas, om
   1. grup­pen når upp till de gräns­vär­den som anges i 2 kap. 3 § men har en verk­sam­het som inte är bety­dande enligt 2 kap. 4 §, eller har en verk­sam­het som är bety­dande enligt 2 kap. 4 § men grup­pen inte når upp till de gräns­vär­den som anges i 2 kap. 3 §, och
   2. det inte är nöd­vän­digt eller lämp­ligt att grup­pen omfat­tas av bestäm­mel­ser om sär­skild till­syn över finan­si­ella konglo­me­rat. Lag (2013:670).


4 kap. Sam­ord­nare av den sär­skilda till­sy­nen över ett finan­si­ellt konglo­me­rat

1 §   För varje finan­si­ellt konglo­me­rat som avses i 3 kap. 1 § första styc­ket skall det fin­nas en sam­ord­nare. Om det finns flera berörda behö­riga myn­dig­he­ter, skall sam­ord­na­ren utses bland dem. Sam­ord­na­ren ansva­rar för den sär­skilda till­sy­nen över det finan­si­ella konglo­me­ra­tet.

2 §   Finan­sin­spek­tio­nen ska vara sam­ord­nare av den sär­skilda till­sy­nen över ett finan­si­ellt konglo­me­rat, om det i top­pen av konglo­me­ra­tet finns
   1. ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag,
   2. ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor i Sve­rige som är moder­fö­re­tag till ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag,
   3. två eller flera blan­dade finan­si­ella hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor i olika sta­ter inom EES, där­ibland Sve­rige, och det dess­utom i konglo­me­ra­tet finns regle­rade före­tag i samma sta­ter under för­ut­sätt­ning att
      a) det av de regle­rade före­ta­gen som, om de till­hör samma sek­tor, har den största balansom­slut­ningen är ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag, eller
      b) det av de regle­rade före­ta­gen som, om de till­hör olika sek­to­rer, ver­kar inom den största sek­torn är ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag, eller
   4. ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag som är moder­fö­re­tag till flera regle­rade före­tag som inte är auk­to­ri­se­rade i den med­lems­stat där hol­ding­fö­re­ta­get har sitt huvud­kon­tor, och det dot­ter­fö­re­tag som har den största balansom­slut­ningen inom den största sek­torn är ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag.

Finan­sin­spek­tio­nen ska även vara sam­ord­nare om
   1. det inte föl­jer av arti­kel 10.2 a och b i-iii i konglo­me­rat­di­rek­ti­vet att någon behö­rig myn­dig­het är sam­ord­nare och om ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag har den största balansom­slut­ningen inom den största sek­torn, eller
   2. inspek­tio­nen till­sam­mans med övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter kom­mer över­ens om det i enlig­het med bestäm­mel­serna i 3 §.

När Finan­sin­spek­tio­nen enligt första styc­ket eller andra styc­ket 1 ska vara sam­ord­nare, får inspek­tio­nen till­sam­mans med övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter komma över­ens om att en annan behö­rig myn­dig­het inom EES än inspek­tio­nen ska utses till sam­ord­nare. Finan­sin­spek­tio­nen får ingå en sådan över­ens­kom­melse, om det är olämp­ligt att inspek­tio­nen utses till sam­ord­nare med hän­syn till det finan­si­ella konglo­me­ra­tets struk­tur och den rela­tiva bety­del­sen av konglo­me­ra­tets verk- sam­het i olika län­der. Lag (2019:760).

3 §   Om det skulle vara olämp­ligt med hän­syn till det finan­si­ella konglo­me­ra­tets struk­tur och den rela­tiva bety­del­sen av dess verk­sam­het i olika län­der att sam­ord­nare för det finan­si­ella konglo­me­ra­tet utses enligt de grun­der som anges i arti­kel 10.2 i konglo­me­rat­di­rek­ti­vet, får Finan­sin­spek­tio­nen komma över­ens med övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter om att inspek­tio­nen eller någon annan behö­rig myn­dig­het skall vara sam­ord­nare för det finan­si­ella konglo­me­ra­tet.

I ett sådant fall skall det finan­si­ella konglo­me­ra­tet ges till­fälle att yttra sig innan Finan­sin­spek­tio­nen och de övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­terna ingår över­ens­kom­mel­sen.

4 §   När Finan­sin­spek­tio­nen är sam­ord­nare ska inspek­tio­nen fatta beslut i frå­gor som gäl­ler om
   1. det finns ett finan­si­ellt konglo­me­rat enligt 2 kap. 1-6 §§,
   2. bestäm­mel­serna i denna lag ska tilläm­pas på ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag enligt 3 kap. 3 §,
   3. ett finan­si­ellt konglo­me­rat ska upp­höra att vara ett finan­si­ellt konglo­me­rat, och
   4. bestäm­mel­serna i 3 kap. 3 § inte längre ska tilläm­pas på ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag. Lag (2019:760).

5 §   När Finan­sin­spek­tio­nen har fat­tat ett beslut enligt 4 § 1 eller 2, ska inspek­tio­nen lämna en under­rät­telse om beslu­tet och om att inspek­tio­nen är sam­ord­nare. En sådan under­rät­telse ska läm­nas till det moder­fö­re­tag som finns i top­pen av ett konglo­me­rat eller, om det inte finns något moder­fö­re­tag, det regle­rade före­tag som har den största balansom­slut­ningen inom den största sek­torn.

Den infor­ma­tion som anges i första styc­ket ska också läm­nas till
   1. behö­riga myn­dig­he­ter som auk­to­ri­se­rat regle­rade före­tag i konglo­me­ra­tet och behö­riga myn­dig­he­ter i det land inom EES där det blan­dade finan­si­ella hol­ding­fö­re­ta­get har sitt huvud­kon­tor, och
   2. den gemen­samma kom­mit­tén för de euro­pe­iska till­syns­myn­dig­he­terna. Lag (2012:195).


5 kap. Finan­si­ell ställ­ning

Kapi­tal­bas och kapi­tal­krav

1 §   Bestäm­mel­serna i 3-6, 8 och 10-12 §§ samt 14 § första styc­ket gäl­ler bara när Finan­sin­spek­tio­nen är sam­ord­nare för ett finan­si­ellt konglo­me­rat.

2 §   För ett finan­si­ellt konglo­me­rat ska det fin­nas en kapi­tal­bas som upp­fyl­ler ett för finan­si­ella konglo­me­rat sär­skilt kapi­tal­krav.

Insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag som ingår i ett finan­si­ellt konglo­me­rat ska ha en kapi­tal­bas som är till­räck­ligt stor med hän­syn till kapi­tal­kra­vet för det finan­si­ella konglo­me­ra­tet. Lag (2019:760).

3 §   Kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­vet för ett finan­si­ellt konglo­me­rat skall beräk­nas på grund­val av sek­tors­be­stäm­mel­serna om hur kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­vet bestäms.

4 §   Om det i top­pen av ett finan­si­ellt konglo­me­rat finns ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag, ska kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­vet för det finan­si­ella konglo­me­ra­tet beräk­nas enligt sammanläggnings-​​ och avräk­nings­me­to­den (metod 2 enligt bilaga I till konglo­me­rat­di­rek­ti­vet). Om det finns skäl, får kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­vet i stäl­let beräk­nas enligt kon­so­li­de­rings­me­to­den (metod 1 enligt bilaga I till konglo-​​ merat­di­rek­ti­vet) eller enligt en kom­bi­na­tion av de angivna meto­derna.

Första styc­ket ska tilläm­pas även i fråga om andra finan­si­ella konglo­me­rat än sådana som har ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag i top­pen om Finan­sin­spek­tio­nen är den enda rele­vanta behö­riga myndig-​​ heten. Lag (2019:760).

5 §   I andra fall än som avses i 4 § ska Finan­sin­spek­tio­nen, efter att ha hört övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter och det finan­si­ella konglo­me­ra­tet, besluta vil­ken av föl­jande meto­der som ska använ­das för beräk­ning av kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­vet för det finan­si­ella konglo­me­ra­tet:
   1. sammanläggnings-​​ och avräk­nings­me­to­den,
   2. kon­so­li­de­rings­me­to­den, eller
   3. en kom­bi­na­tion av dessa meto­der.
Lag (2013:670).

6 §   Finan­sin­spek­tio­nen ska besluta om undan­tag för ett före­tag som ingår i ett finan­si­ellt konglo­me­rat från beräk­ningen av kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­vet för konglo­me­ra­tet om
   1. före­ta­get är belä­get i ett land utan­för EES där det finns rätts­liga hin­der för att över­föra nöd­vän­dig infor­ma­tion om före­ta­get,
   2. före­ta­get har för­sum­bar bety­delse med hän­syn till syf­tet med den sär­skilda till­sy­nen över finan­si­ella konglo­me­rat, eller
   3. det skulle vara olämp­ligt eller miss­vi­sande att låta före­ta­get omfat­tas av beräk­ningen med hän­syn till syf­tet med den sär­skilda till­sy­nen över finan­si­ella konglo­me­rat.

När bestäm­mel­sen i första styc­ket 2 är tillämp­lig på flera före­tag, får undan­tag inte beslu­tas, om de till­sam­mans inte har för­sum­bar bety­delse med hän­syn till syf­tet med den sär­skilda till­sy­nen över finan­si­ella konglo­me­rat.

Innan Finan­sin­spek­tio­nen beslu­tar att med stöd av första styc­ket 3 undanta ett före­tag från beräk­ningen, ska inspek­tio­nen höra de andra rele­vanta behö­riga myn­dig­he­terna. Detta krävs inte i bråds­kande fall.

Om Finan­sin­spek­tio­nen med stöd av första styc­ket 2 eller 3 undan­tar ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag från beräk­ningen, ska det före­tag som finns i top­pen av konglo­me­ra­tet, på begä­ran av Finan­sin­spek­tio­nen, lämna upp­lys­ningar som inspek­tio­nen behö­ver för sin till­syn över insti­tu­tet, för­säk­rings­fö­re­ta­get eller tjäns­te­pen­sions­fö­re­ta­get. Lag (2019:760).

Risk­kon­cent­ra­tio­ner

7 §   Ett före­tag i ett finan­si­ellt konglo­me­rat får inte vara expo­ne­rat för så stora finan­si­ella eller andra ris­ker att sol­ven­sen eller den finan­si­ella ställ­ningen hos ett regle­rat före­tag som ingår i det finan­si­ella konglo­me­ra­tet hotas (risk­kon­cent­ra­tion).

8 §   Om ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag finns i top­pen av ett finan­si­ellt konglo­me­rat, vars största sek­tor är bank- och vär­de­pap­pers­sek­torn, gäl­ler bestäm­mel­serna om stora expo­ne­ringar i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om till­synskrav för kre­di­tin­sti­tut och om änd­ring av för­ord­ning (EU) nr 648/2012 för samt­liga före­tag som till­hör den sek­torn och för det blan­dade finan­si­ella hol­ding­fö­re­ta­get. Lag (2021:493).

Interna trans­ak­tio­ner

9 §   Interna trans­ak­tio­ner får inte hota sol­ven­sen eller den finan­si­ella ställ­ningen hos ett regle­rat före­tag inom ett finan­si­ellt konglo­me­rat.

Med en intern trans­ak­tion avses en trans­ak­tion genom vil­ken ett regle­rat före­tag inom ett finan­si­ellt konglo­me­rat direkt eller indi­rekt anli­tar ett annat före­tag inom samma konglo­me­rat eller en fysisk eller juri­disk per­son som har nära för­bin­del­ser med före­tag i konglo­me­ra­tet för att upp­fylla en skyl­dig­het, oav­sett om den föl­jer av avtal eller inte och oav­sett om den för­ut­sät­ter betal­ning eller inte.

Rap­por­te­ring

10 §   Den kapi­tal­bas och det kapi­tal­krav som enligt denna lag gäl­ler för ett finan­si­ellt konglo­me­rat skall beräk­nas fort­lö­pande. Resul­ta­tet av beräk­ning­arna och väsent­liga upp­gif­ter som lig­ger till grund för dem skall regel­bun­det rap­por­te­ras till Finan­sin­spek­tio­nen.

11 §   Risk­kon­cent­ra­tio­ner och interna trans­ak­tio­ner som är bety­dande och av visst slag, skall regel­bun­det rap­por­te­ras till Finan­sin­spek­tio­nen. Vilka dessa är skall beslu­tas av Finan­sin­spek­tio­nen för varje enskilt konglo­me­rat. Inspek­tio­nen skall dess­förin­nan, i fråga om vilka trans­ak­tio­ner och risk­kon­cent­ra­tio­ner som är bety­dande, ha hört övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter och det finan­si­ella konglo­me­ra­tet, samt, i fråga om vilka slag av risk­kon­cent­ra­tio­ner och interna trans­ak­tio­ner som skall rap­por­te­ras, ha hört övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter.

11 a §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om att vissa upp­gif­ter som enligt 10 och 11 §§ ska läm­nas till Finan­sin­spek­tio­nen i stäl­let ska läm­nas till Sta­tis­tiska cen­tral­by­rån.
Lag (2014:489).

12 §   När ett regle­rat före­tag hem­ma­hö­rande inom EES finns i top­pen av det finan­si­ella konglo­me­ra­tet, ska rap­por­te­ringen enligt 10 och 11 §§ göras av det före­ta­get.

I andra fall ska rap­por­ten läm­nas av det blan­dade finan­si­ella hol­ding­fö­re­ta­get i det finan­si­ella konglo­me­ra­tet eller det insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag eller tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag i konglo­me­ra­tet som Finan­sin­spek­tio­nen i ett enskilt fall beslu­tar efter att ha hört de övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­terna och konglo­me­ra­tet. Lag (2019:760).

System för risk­han­te­ring och ruti­ner för intern kon­troll

13 §   Insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag som ingår i ett finan­si­ellt konglo­me­rat ska ha system för risk­han­te­ring och ruti­ner för intern kon­troll som är betrygg-​​ ande med hän­syn till konglo­me­ra­tets sam­lade risk­si­tu­a­tion.
Lag (2019:760).

14 §   Insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag, tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag och blan­dade finan­si­ella hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor i Sve­rige som enligt 12 § ansva­rar för rap­por­te­ringen till Finansinspek-​​ tio­nen ska ha nöd­vän­diga ruti­ner för intern kon­troll för att kunna ta fram upp­gif­ter som kan vara av bety­delse för till­sy­nen över det finan­si­ella konglo­me­ra­tet.

Om ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag, ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor i Sve­rige ansva­rar för ett finan­si­ellt konglo­me­rats rap­por­te­ring till en utländsk behö­rig myn­dig­het som är sam­ord­nare av till­sy­nen över konglo­me­ra­tet, ska före­ta­get ha sådana ruti­ner för intern kon­troll som anges i första styc­ket. Lag (2019:760).

15 §   Ett före­tag som ingår i ett finan­si­ellt konglo­me­rat skall till det före­tag som enligt 12 § ansva­rar för rap­por­te­ringen till Finan­sin­spek­tio­nen eller till det före­tag som enligt 14 § andra styc­ket ansva­rar för rap­por­te­ringen till en utländsk behö­rig myn­dig­het som är sam­ord­nare lämna de upp­gif­ter som detta före­tag behö­ver för att full­göra rap­por­te­rings­skyl­dig­he­ten.

Första styc­ket gäl­ler även ett svenskt före­tag i för­hål­lande till ett sådant före­tag inom EES som skall upp­rätta och lämna en rap­port enligt en offent­lig regle­ring som byg­ger på konglo­me­rat­di­rek­ti­vet.

Led­ningen i ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag

16 §   Den som ingår i led­ningen i ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag skall ha till­räck­lig insikt och erfa­ren­het för att delta i led­ningen av före­ta­get och även i övrigt vara lämp­lig för en sådan upp­gift.


6 kap. Till­syn

Tillämp­liga till­syns­reg­ler

1 §   Finan­sin­spek­tio­nen över­va­kar att denna lag följs.

I fråga om till­sy­nen över insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag gäl­ler det som är före­skri­vet i sek­tors­be­stäm­mel­serna, om inte annat föl­jer av denna lag.
Lag (2019:760).

Vissa över­ens­kom­mel­ser med utländska rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter

2 §   Innan Finan­sin­spek­tio­nen fat­tar ett beslut med stöd av någon av bestäm­mel­serna i 2 kap. 5 och 6 §§, 8 § tredje styc­ket och 9 § samt 3 kap. 3 och 4 §§, skall inspek­tio­nen ha kom­mit över­ens med övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter om inne­hål­let i beslu­tet.

Finan­sin­spek­tio­nen skall på begä­ran av ett före­tag som ingår i konglo­me­ra­tet besluta om för­ut­sätt­ning­arna i de nämnda bestäm­mel­serna är upp­fyllda.

Om ett beslut enligt första styc­ket inte fram­går av en under­rät­telse enligt 4 kap. 5 §, skall Finan­sin­spek­tio­nen under­rätta övriga berörda behö­riga myn­dig­he­ter om beslu­tet.

Upp­lys­nings­skyl­dig­het

3 §   Ett före­tag som ingår i ett finan­si­ellt konglo­me­rat skall lämna Finan­sin­spek­tio­nen de upp­lys­ningar om sin verk­sam­het och där­med sam­man­häng­ande omstän­dig­he­ter som inspek­tio­nen begär för till­sy­nen över konglo­me­ra­tet.

Om före­ta­get inte läm­nar upp­lys­ning­arna till Finan­sin­spek­tio­nen, får inspek­tio­nen före­lägga före­ta­get att göra det. Ett sådant före­läg­gande får dock inte rik­tas mot ett regle­rat före­tag som hör hemma i ett annat land inom EES. I fråga om ett sådant före­tag gäl­ler i stäl­let 7 kap. 3 §.

Under­sök­ning hos ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag

4 §   Finan­sin­spek­tio­nen får genom­föra en under­sök­ning hos ett svenskt blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag som enligt 5 kap. 12 § skall rap­por­tera till inspek­tio­nen, om det behövs för till­sy­nen av det finan­si­ella konglo­me­rat som hol­ding­fö­re­ta­get ingår i.

Sam­ar­bete och utbyte av infor­ma­tion

5 §   Finan­sin­spek­tio­nen ska i sin till­syns­verk­sam­het sam­ar­beta och utbyta infor­ma­tion med utländska behö­riga myn­dig­he­ter, Euro­pe­iska bank­myn­dig­he­ten, Euro­pe­iska värdepappers-​​ och mark­nads­myn­dig­he­ten, Euro­pe­iska försäkrings-​​ och tjäns­te­pen­sions­myn­dig­he­ten samt Euro­pe­iska system­risk­nämn­den i den utsträck­ning som föl­jer av konglo­me­rat­di­rek­ti­vet.
Lag (2012:195).

5 a §   Finan­sin­spek­tio­nen får hän­skjuta frå­gor som rör ett för­fa­rande av en annan behö­rig myn­dig­het inom EES till Euro­pe­iska bank­myn­dig­he­ten, Euro­pe­iska värdepappers-​​ och mark­nads­myn­dig­he­ten eller Euro­pe­iska försäkrings-​​ och tjäns­te­pen­sions­myn­dig­he­ten för tvist­lös­ning i de fall som fram­går av arti­kel 18.1a i konglo­me­rat­di­rek­ti­vet.
Lag (2012:195).

6 §   Finan­sin­spek­tio­nen skall, inom ramen för sin befo­gen­het, efter begä­ran från en behö­rig myn­dig­het i ett annat land inom EES lämna eller kon­trol­lera infor­ma­tion som behövs för att den utländska myn­dig­he­ten skall kunna utöva sin till­syn enligt en offent­lig regle­ring som byg­ger på konglo­me­rat­di­rek­ti­vet. Den utländska myn­dig­he­ten får när­vara vid en kon­troll som utförs av Finan­sin­spek­tio­nen.

Tyst­nads­plikt

7 §   En sty­rel­se­le­da­mot eller annan befatt­nings­ha­vare hos ett för­säk­rings­fö­re­tag, ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag, som vid full­gö­ran­det av skyl­dig­he­ter enligt denna lag får kun­skap om affärs-​​ för­hål­lan­den hos ett annat före­tag inom samma finan­si­ella konglo­me­rat, får inte obe­hö­ri­gen röja vad han eller hon har fått veta och inte hel­ler utnyttja kun­ska­pen i strid med det före­ta­gets intresse. Lag (2019:760).

Upp­gifts­skyl­dig­het

7 a §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Ett för­säk­rings­fö­re­tag, ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag och ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag ska på begä­ran av Polis­myn­dig­he­ten, Skat­te­ver­ket, Säker­hetspo­li­sen eller Tull­ver­ket lämna upp­gif­ter om enskil­das för­hål­lan­den till före­ta­get, om upp­gif­terna behövs i ett enskilt fall i myn­dig­he­tens verk­sam­het för att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het som inne­fat­tar brott för vil­ket det i straff­ska­lan ingår fäng­else i ett år eller mer. Upp­gif­terna ska läm­nas utan dröjs­mål och i elektro­nisk form.

Ett för­säk­rings­fö­re­tag, ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag eller den som är verk­sam i någon av de verk­sam­he­terna får inte obe­hö­ri­gen röja för kun­den eller för någon utom­stå­ende att en myn­dig­het har gjort en begä­ran eller att upp­gif­ter har läm­nats enligt första styc­ket.

Bestäm­mel­ser om ansvar för den som bry­ter mot tyst­nads­plik­ten enligt andra styc­ket finns i 20 kap. 3 § brotts­bal­ken.
Lag (2025:177).

8 §   Ett för­säk­rings­fö­re­tag, ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag och ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag är skyl­digt att lämna ut upp­gif­ter om enskil­das för­hål­lan­den till före­ta­get om det
   1. under en utred­ning enligt bestäm­mel­serna om för­un­der­sök­ning i brott­mål begärs av under­sök­nings­le­da­ren,
   2. under en utred­ning om själv­stän­digt för­ver­kande begärs av åkla­ga­ren,
   3. i ett ärende om rätts­lig hjälp i brott­mål begärs av åkla­ga­ren på fram­ställ­ning av en annan stat eller en mel­lan­folk­lig dom­stol, eller
   4. i ett ärende om erkän­nande och verk­stäl­lig­het av en euro­pe­isk utred­nings­or­der begärs av åkla­ga­ren.

Upp­gif­terna ska läm­nas ut utan dröjs­mål och i elektro­nisk form. Lag (2024:851).

Med­de­lan­de­för­bud

9 §   Den under­sök­nings­le­dare eller åkla­gare som begär upp­gif­ter enligt 8 § får besluta att före­ta­get samt dess sty­rel­se­le­da­mö­ter och anställda inte får röja för kun­den eller någon utom­stå­ende att upp­gif­ter har läm­nats enligt 8 § eller att det pågår en för­un­der­sök­ning, en utred­ning om själv­stän­digt för­ver­kande, ett ärende om rätts­lig hjälp i brott­mål eller ett ärende om erkän­nande och verk­stäl­lig­het av en euro­pe­isk utred­nings­or­der.

Ett sådant för­bud får med­de­las om det krävs för att en utred­ning om brott eller själv­stän­digt för­ver­kande inte ska även­ty­ras eller för att upp­fylla en inter­na­tio­nell över­ens­kom­melse som är bin­dande för Sve­rige.

För­bu­det ska vara tids­be­grän­sat, med möj­lig­het till för­läng­ning, och får inte avse längre tid än vad som är moti­ve­rat med hän­syn till syf­tet med för­bu­det. I ett ärende om rätts­lig hjälp i brott­mål eller om erkän­nande och verk­stäl­lig­het av en euro­pe­isk utred­nings­or­der får dock för­bu­det tids­be­grän­sas endast om den stat eller mel­lan­folk­liga dom­stol som ansökt om rätts­lig hjälp eller den utländska myn­dig­het som har utfär­dat utred­nings­or­dern sam­tyc­ker till detta.

Om ett för­bud inte längre är moti­ve­rat med hän­syn till syf­tet med för­bu­det, ska under­sök­nings­le­da­ren eller åkla­ga­ren besluta att för­bu­det ska upp­höra. Lag (2024:851).

Avgif­ter

10 §   Ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag som står under till­syn enligt denna lag ska med årliga avgif­ter bekosta Finan­sin­spek­tio­nens verk­sam­het samt Sta­tis­tiska cen­tral­by­råns verk­sam­het enligt lagen (2014:484) om en data­bas för över­vak­ning av och till­syn över finans­mark­na­derna.

Om Finan­sin­spek­tio­nen vid till­sy­nen enligt denna lag behö­ver anlita någon med sär­skild fack­kun­skap för bedöm­ning av en viss fråga, ska kost­na­den för detta beta­las av det insti­tut, det för­säk­rings­fö­re­tag eller det tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag som till­sy­nen avser. Lag (2019:760).


7 kap. Ingri­pan­den

Över­trä­del­ser av denna lag

1 §   Om ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjänste-​​ pen­sions­fö­re­tag inom ett finan­si­ellt konglo­me­rat inte upp­fyl­ler de krav som anges i 5 kap. eller om kra­ven är upp­fyllda men sol­ven­sen eller den finan­si­ella ställ­ningen hos ett regle­rat före­tag inom konglo­me­ra­tet ändå är hotad, ska Finan­sin­spek­tio­nen före­lägga det före­tag som ska rap­por­tera enligt 5 kap. 12 § att vidta åtgär­der för att rätta till för­hål­lan­det.

Om ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjänstepen-​​ sions­fö­re­tag bry­ter mot denna lag, gäl­ler dess­utom det som före­skrivs i sek­tors­be­stäm­mel­serna. Lag (2019:760).

2 §   Finan­sin­spek­tio­nen skall, i egen­skap av sam­ord­nare, före­lägga ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag att vidta åtgär­der för att göra rät­telse om hol­ding­fö­re­ta­get eller dess led­ning inte upp­fyl­ler de krav som ställs på det enligt denna lag.

3 §   Om Finan­sin­spek­tio­nen, i egen­skap av sam­ord­nare, bedö­mer att ett regle­rat före­tag som hör hemma i ett annat land inom EES inte upp­fyl­ler de krav som ställs på det enligt denna lag eller om kra­ven är upp­fyllda men det regle­rade före­ta­gets sol­vens eller finan­si­ella ställ­ning ändå är hotad, skall inspek­tio­nen under­rätta den behö­riga myn­dig­he­ten i det lan­det.

För­se­nings­av­gift

4 §   Om ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag, ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor i Sve­rige inte i tid läm­nar de upp­lys­ningar som före­skri­vits med stöd av 9 kap. 1 § 6 och 7, får Finan­sin­spek­tio­nen besluta att före­ta­get ska betala en för­se­nings­av­gift med högst 100 000 kro­nor.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten. Lag (2019:760).

5 §   För­se­nings­av­gif­ten skall beta­las till Finan­sin­spek­tio­nen inom tret­tio dagar efter det att beslu­tet vun­nit laga kraft eller den längre tid som anges i beslu­tet.

6 §   Finan­sin­spek­tio­nens beslut att ta ut för­se­nings­av­gift får verk­stäl­las utan före­gå­ende dom eller utslag, om avgif­ten inte har beta­lats inom den tid som anges i 5 §.

7 §   Om för­se­nings­av­gif­ten inte beta­las inom den tid som anges i 5 §, skall Finan­sin­spek­tio­nen lämna den obe­talda avgif­ten för indriv­ning. Bestäm­mel­ser om indriv­ning av stat­liga ford­ringar finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m.

8 §   En för­se­nings­av­gift fal­ler bort i den utsträck­ning verk­stäl­lig­het inte har skett inom fem år från det att beslu­tet vann laga kraft.

Vite

9 §   Om Finan­sin­spek­tio­nen med­de­lar före­läg­gande enligt denna lag, får inspek­tio­nen före­lägga vite.


8 kap. Moder­fö­re­tag utan­för EES

1 §   När moder­fö­re­ta­get till ett insti­tut, ett för­säk­rings­fö­re­tag eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag är ett regle­rat före­tag eller ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag som har sitt huvud­kon­tor utan­för EES gäl­ler 2-4 §§, om Finan­sin­spek­tio­nen enligt bestäm­mel­serna i 4 kap. 2 § första styc­ket eller andra styc­ket 1 skulle ha varit sam­ord­nare. Vid bedöm­ningen av om inspek­tio­nen skulle ha varit sam­ord­nare ska det bort­ses från den del av top­pen av grup­pen som lig­ger utan­för EES. Lag (2019:760).

2 §   Finan­sin­spek­tio­nen ska kon­trol­lera om den till­syn som utövas av till­syns­myn­dig­he­ten i tredje land är lik­vär­dig med den sär­skilda till­syn över finan­si­ella konglo­me­rat som före­skrivs i konglo­me­rat­di­rek­ti­vet.

Finan­sin­spek­tio­nen är skyl­dig att utföra en sådan kon­troll på begä­ran av moder­fö­re­ta­get eller av något av de regle­rade före­tag i konglo­me­ra­tet som auk­to­ri­se­rats inom EES.

Innan Finan­sin­spek­tio­nen tar ställ­ning till om till­sy­nen är lik­vär­dig, ska inspek­tio­nen höra övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter. Lag (2012:195).

3 §   När en till­syns­myn­dig­het utan­för EES utö­var till­syn över ett finan­si­ellt konglo­me­rat som bedömts lik­vär­dig, gäl­ler 5 kap. 2 § andra styc­ket samt 5 kap. 7 och 9 §§ för insti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag och tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag som ingår i konglo­me­ra­tet. Lag (2019:760).

4 §   Om till­sy­nen inte bedöms vara lik­vär­dig, ska Finan­sin­spek­tio­nen besluta att bestäm­mel­serna i denna lag ska tilläm­pas på konglo­me­ra­tet på samma sätt som om före­ta­get i top­pen av konglo­me­ra­tet hade haft sitt huvud­kon­tor inom EES.

Efter att ha hört övriga rele­vanta behö­riga myn­dig­he­ter får Finan­sin­spek­tio­nen i stäl­let besluta att använda sig av andra till­syns­me­to­der som säker­stäl­ler att till­sy­nen över de regle­rade före­ta­gen i det finan­si­ella konglo­me­ra­tet är till­räck­lig. Inspek­tio­nen får i ett sådant fall före­lägga en ägare som har ett bestäm­mande infly­tande över insti­tu­tet, för­säk­rings­fö­re­ta­get eller tjäns­te­pen­sions­fö­re­ta­get att inrätta ett blan­dat finan­si­ellt hol­ding­fö­re­tag med huvud­kon­tor inom EES. Inspek­tio­nen får då besluta att bestäm­mel­serna i denna lag ska tilläm­pas på de regle­rade före­ta­gen i det finan­si­ella konglo­me­rat som leds av detta hol­ding­fö­re­tag.

Finan­sin­spek­tio­nen ska under­rätta det finan­si­ella konglo­me­ra­tet, berörda behö­riga myn­dig­he­ter och Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen när sådana till­syns­me­to­der som anges i andra styc­ket används. Lag (2019:760).


9 kap. Bemyn­di­gan­den

1 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. hur balansom­slut­ningen och kapi­tal­kra­ven ska beräk­nas enligt 2 kap. 2-4 §§,
   2. de när­mare för­ut­sätt­ning­arna för att tillämpa bestäm­mel­sen i 3 kap. 4 §,
   3. hur kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­ven ska beräk­nas enligt 5 kap. 3-5 §§,
   4. hur risk­kon­cent­ra­tio­ner enligt 5 kap. 7 § ska vär­de­ras,
   5. hur interna trans­ak­tio­ner enligt 5 kap. 9 § ska vär­de­ras,
   6. inne­hål­let, omfatt­ningen och full­gö­ran­det av rap­por­te­ringen enligt 5 kap. 10 §,
   7. sådana risk­kon­cent­ra­tio­ner och interna trans­ak­tio­ner som ska rap­por­te­ras enligt 5 kap. 11 § och full­gö­ran­det av denna rap­por­te­ring,
   8. kra­ven på system för risk­han­te­ring och ruti­ner för intern kon­troll enligt 5 kap. 13 och 14 §§, och
   9. hur upp­gif­ter enligt 6 kap. 8 § ska läm­nas.
Lag (2018:1792).

1 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. hur balansom­slut­ningen och kapi­tal­kra­ven ska beräk­nas enligt 2 kap. 2-4 §§,
   2. de när­mare för­ut­sätt­ning­arna för att tillämpa bestäm­mel­sen i 3 kap. 4 §,
   3. hur kapi­tal­ba­sen och kapi­tal­kra­ven ska beräk­nas enligt 5 kap. 3-5 §§,
   4. hur risk­kon­cent­ra­tio­ner enligt 5 kap. 7 § ska vär­de­ras,
   5. hur interna trans­ak­tio­ner enligt 5 kap. 9 § ska vär­de­ras,
   6. inne­hål­let, omfatt­ningen och full­gö­ran­det av rap­por­te­ringen enligt 5 kap. 10 §,
   7. sådana risk­kon­cent­ra­tio­ner och interna trans­ak­tio­ner som ska rap­por­te­ras enligt 5 kap. 11 § och full­gö­ran­det av denna rap­por­te­ring,
   8. kra­ven på system för risk­han­te­ring och ruti­ner för intern kon­troll enligt 5 kap. 13 och 14 §§, och
   9. hur upp­gif­ter enligt 6 kap. 7 a § första styc­ket och 8 § ska läm­nas. Lag (2025:177).

2 §   Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om sådana avgif­ter för till­syn som avses i 6 kap. 10 § första styc­ket.


10 kap. Över­kla­gande och ansvars­be­stäm­melse

Över­kla­gande

1 §   Finan­sin­spek­tio­nens beslut enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Finan­sin­spek­tio­nen får bestämma att ett beslut enligt denna lag ska gälla ome­del­bart. Lag (2018:826).

Ansvars­be­stäm­melse

2 §   Till böter döms den som upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het bry­ter mot ett med­de­lan­de­för­bud enligt 6 kap. 9 §.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2013:670
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2013.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för den rap­por­te­rings­skyl­dig­het som avser tiden före den 1 janu­ari 2014.

2015:825
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2016.
   2. Lagen tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 2015.