SFS 1998:814 Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

1

Svensk författningssamling

Lag
med särskilda bestämmelser om gaturenhållning
och skyltning;

utfärdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

Definition

1 §

Med fastighetsinnehavare avses i denna lag den som äger fastigheten

eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall
anses som fastighetsägare.

Gaturenhållning m.m.

2 §

På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i

detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) och för vilka kommunen är
huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning,
snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av
olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med
hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i
fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Kommunens skyldighe-
ter gäller inte, om åtgärderna skall utföras av staten som väghållare.

Fastighetsinnehavare är skyldig att utföra sådana åtgärder som avses i för-

sta stycket inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark och
som har iordningställts och begagnas för allmän trafik.

Utan hinder av vad som sägs i andra stycket ansvarar dock kommunen i

enlighet med vad som anges i första stycket för områden som skall användas
för allmän trafik och som har upplåtits till kommunen med nyttjanderätt eller
annan särskild rätt enligt 14 kap. 2 § plan- och bygglagen.

När särskilda skäl föreligger, får regeringen på framställning av kommu-

nen medge undantag från kommunens skyldighet enligt första stycket.

3 §

Kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare inom ett område med

detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser att utföra de åt-
gärder som avses i 2 § första stycket i fråga om gångbanor eller andra utrym-
men utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken.

1

Prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278.

SFS 1998:814

Utkom från trycket
den 7 juli 1998

2

SFS 1998:814

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande en kommun får meddela

närmare föreskrifter i fråga om de åtgärder som skall vidtas av fastighetsin-
nehavaren.

4 §

Om andra platser utomhus än som avses i 2 § där allmänheten får fär-

das fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att
återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, plat-
sens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk.

Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras

av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter.

Skyltar m.m.

5 §

Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av

betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal
myndighet. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att allmänheten
inte får färdas fritt inom området eller att skylten är behörig av något annat
skäl.

6 §

Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, pro-

paganda eller liknande ändamål får inte finnas varaktigt uppsatt utomhus
utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som re-
geringen bestämmer.

7 §

Vad som sägs i 6 § gäller inte anordning som informerar om affärsrö-

relse eller annan verksamhet på platsen eller anslagstavla för meddelanden
om kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller lik-
nande. Den som vill sätta upp en sådan anordning eller anslagstavla får dock
söka tillstånd till det hos den myndighet som avses i 6 §.

8 §

En sådan anordning eller anslagstavla som avses i 7 § får inte finnas

uppsatt om den är uppenbart vanprydande.

9 §

Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propa-

ganda eller liknande ändamål skall i andra fall än som avses i 7 § tas bort av
den som ansvarar för anordningen inom fyra veckor efter uppsättandet, om
inte den myndighet som avses i 6 § har medgett annat.

10 §

Bestämmelserna i 6–9 §§ gäller inte anordningar inom vägområde el-

ler för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestämmelserna gäller inte hel-
ler sådana åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar som inte kräver
bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 § första stycket plan- och bygglagen
(1987:10).

Tillsyn m.m.

11 §

Naturvårdsverket utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av

bestämmelserna i denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen.
Den omedelbara tillsynen utövas av kommunen.

3

SFS 1998:814

12 §

Kommunen får besluta om de förelägganden och förbud som behövs i

ett enskilt fall för att denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av la-
gen skall efterlevas. I ett beslut om föreläggande eller förbud får vite sättas
ut.

Blir ett föreläggande eller förbud inte åtlytt får kommunen låta vidta åt-

gärder på den ansvariges bekostnad.

Kommunen får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om

det överklagas.

13 §

Regeringen får meddela föreskrifter om avgift för en myndighets

prövning av fråga om tillstånd eller medgivande enligt 5–7 och 9 §§. Reger-
ingen får överlåta åt en myndighet eller kommuner att meddela sådana före-
skrifter.

Ansvarsbestämmelser m.m.

14 §

Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. inte fullgör sin skyldighet enligt 2 § andra stycket eller 3 § som fastig-

hetsinnehavare,

2. bryter mot 6 eller 9 § eller mot föreskrift som meddelats i samband med

medgivande enligt 9 §.

Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff i

brottsbalken eller miljöbalken.

Den som överträtt vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag

för gärning som omfattas av föreläggandet.

15 §

Den som gjort sig skyldig till en gärning som avses i 14 § får förplik-

tas att ersätta kommunen de kostnader som föranleds av gärningen.

Överklagande

16 §

En kommunal nämnds beslut enligt denna lag överklagas till länssty-

relsen.

Länsstyrelsens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Tavlor, skyltar, inskrifter eller därmed jämförliga anordningar som av-

ses i 6 § och som inte undantas i 7 § får bibehållas trots vad som sägs i de be-
stämmelserna, om de har satts upp lagligen före den 1 januari 1965.

Om en sådan anordning är uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får

länsstyrelsen förelägga den som ansvarar för anordningen att ta bort den el-
ler ändra den. Föreläggandet får förenas med vite. Om föreläggandet inte
följs skall kronofogdemyndigheten efter ansökan från länsstyrelsen verk-
ställa beslutet. Verkställighet enligt utsökningsbalken får då ske.

Om det finns särskilda skäl, skall länsstyrelsen tillerkänna den som har fö-

relagts att ta bort anordningen ersättning för förlust med ett belopp som
högst motsvarar kostnaderna för att skaffa, sätta upp eller ta bort anord-
ningen.

4

SFS 1998:814

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

3. Föreskrifter som gäller vid lagens ikraftträdande skall anses meddelade

med stöd av motsvarande bestämmelser i lagen, om de har meddelats med
stöd av naturvårdslagen (1964:822) eller renhållningslagen (1979:596).

Tillstånd eller villkor som har meddelats genom beslut enligt bestämmel-

ser i naturvårdslagen (1964:822) eller renhållningslagen (1979:596) eller en-
ligt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar skall fortsätta att
gälla.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

ANNA LINDH
(Miljödepartementet)