SFS 2010:1846 Konsumentkreditlag

1

Svensk författningssamling

Konsumentkreditlag;

utfärdad den 9 december 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag gäller kredit som en näringsidkare lämnar eller erbjuder en

konsument. Lagen gäller också kredit som lämnas eller erbjuds en konsu-
ment av någon annan än en näringsidkare, om krediten förmedlas av en nä-
ringsidkare som ombud för kreditgivaren.

Lagen innehåller också bestämmelser om vissa skyldigheter för kredit-

förmedlare (48 §).

2 §

I lagen avses med

konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som

faller utanför näringsverksamhet,

näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål

som har samband med den egna näringsverksamheten,

kreditgivare: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga

kreditgivarens fordran,

kreditavtal: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller lik-

nande,

kontokredit: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett

kreditutrymme,

kreditköp: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit

som lämnas av

– säljaren, eller
– annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mel-

lan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet,

kontantpris: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds konsu-

menter mot kontant betalning,

kreditkostnad: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra

kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, dock
med undantag för notariatsavgifter,

kreditfordran: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden,
kreditränta: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen av

skulden angiven som en ränta,

1 Prop. 2009/10:242, bet. 2010/11:CU5, rskr. 2010/11:80.

SFS 2010:1846

Utkom från trycket
den 17 december 2010

2

SFS 2010:1846

effektiv ränta: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på

kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar
ska göras under den löpande kredittiden.

3 §

Lagen gäller inte författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel

och inte heller lån som lämnas i pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen
(1995:1000).

4 §

För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med

mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader
gäller inte bestämmelserna om information i 7–10 §§, om kreditprövning i
12 och 13 §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i 21–
25 §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om upp-
sägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.

För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig

avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmel-
serna om information i 7–10 §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ång-
errätt i 21–25 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i
37 §.

För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre

månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i
7 § andra stycket 4–6 och tredje stycket, om information i kreditavtalet i
14 § andra stycket, om ångerrätt i 21–25 §§, om betalning av skulden i förtid
i 32–36 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.

För en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller

bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i
byggnad som inte hör till fastighet gäller inte bestämmelserna om betal-
ningsplan i 16 §, om ångerrätt i 21–25 §§ eller om uppsägning av kreditavtal
med obestämd löptid i 37 §.

För en kredit som lämnas av ett kreditinstitut eller värdepappersbolag för

finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om köp av finansiella in-
strument gäller inte bestämmelserna om information i 8–10 §§ och 14 § an-
dra och tredje styckena eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd
löptid i 37 §.

5 §

Ett avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är

till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges
i lagen.

God kreditgivningssed

6 §

Näringsidkaren ska i sitt förhållande till konsumenten iaktta god

kreditgivningssed. Näringsidkaren ska därvid ta till vara konsumentens in-
tressen med tillbörlig omsorg och ge de förklaringar som konsumenten be-
höver.

Information vid marknadsföring

7 §

Näringsidkaren ska vid marknadsföring av kreditavtal, med angivande

av ett representativt exempel, lämna information om den effektiva räntan för
krediten.

3

SFS 2010:1846

Om någon annan räntesats eller sifferuppgift än den effektiva räntan anges

i marknadsföringen, ska näringsidkaren dessutom, med angivande av ett re-
presentativt exempel, lämna information om

1. krediträntan, med angivande av om den är bunden eller rörlig,
2. avgifter och andra kostnader som utgör en del av kreditkostnaden,
3. kreditbeloppet,
4. kreditavtalets löptid,
5. det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten och stor-

leken på avbetalningar, och

6. kontantpriset och den kontantinsats som krävs vid kreditköp.
Om konsumenten är skyldig att ingå ett avtal om en kompletterande tjänst

till kreditavtalet, och kostnaderna för tjänsten inte kan fastställas i förväg,
ska skyldigheten anges i marknadsföringen i anslutning till informationen
om den effektiva räntan.

Informationen ska lämnas på ett klart, kortfattat och framträdande sätt.

Information innan ett kreditavtal ingås

8 §

Näringsidkaren ska i rimlig tid innan ett kreditavtal ingås ge konsu-

menten information om

1. vilket slags kredit det rör sig om,
2. kreditgivarens och kreditförmedlarens namn, organisationsnummer och

adress,

3. kreditbeloppet och villkoren för utnyttjandet av krediten,
4. kreditavtalets löptid,
5. varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kreditköp,
6. krediträntan, villkoren för krediträntan med angivande av referensindex

eller referensräntor samt tidpunkter, förfaranden och andra villkor för änd-
ring av krediträntan,

7. den effektiva räntan, med angivande av ett representativt exempel, och

det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten,

8. avbetalningarnas storlek, antal och förfallotidpunkter samt den ordning

enligt vilken betalningarna ska fördelas på krediter med olika krediträntor;
om en betalning inte avräknas utan sparas eller investeras för konsumentens
räkning, ska det anges,

9. avgifter med anledning av kreditavtalet och villkoren för ändring av av-

gifterna,

10. notariatsavgifter,
11. skyldighet att ingå ett avtal om en kompletterande tjänst till kredit-

avtalet,

12. dröjsmålsräntan och villkoren för ändring av den samt avgifter som

ska betalas när avtalsförpliktelser inte fullgörs,

13. påföljder vid dröjsmål med betalning,
14. begärda säkerheter,
15. förekomst eller avsaknad av ångerrätt,
16. konsumentens rätt till förtidsbetalning samt kreditgivarens rätt till

ränteskillnadsersättning och hur denna ersättning ska beräknas,

17. konsumentens rätt att få information om att en kredit inte beviljats,
18. konsumentens rätt att få ett utkast till ett kreditavtal, och
19. den tid under vilken erbjudandet gäller.

4

SFS 2010:1846

Informationen ska ges i formuläret ”Standardiserad europeisk konsument-

kreditinformation”. Formuläret ska tillhandahållas konsumenten i en hand-
ling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för kon-
sumenten. Om avtalet på konsumentens begäran ska ingås genom ett medel
för distanskommunikation som inte tillåter att informationen ges i sådan
form före avtalsslutet, ska näringsidkaren ge konsumenten informationen i
denna form snarast efter det att avtalet har ingåtts. Informationen i formulä-
ret ska begränsas till det som anges i första stycket.

Om konsumenten begär det, ska näringsidkaren utan kostnad ge honom

eller henne ett utkast till ett kreditavtal.

Om det är fråga om kredit som är förenad med panträtt i fast egendom,

tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med mot-
svarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, behöver näringsidkaren
bara ge den information som anges i 7 § första stycket och andra stycket 1–4.
Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varak-
tig form som är tillgänglig för konsumenten.

9 §

I fråga om en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller

inom tre månader behöver näringsidkaren bara lämna den information som
anges i 8 § första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 12, 17 och 19. Näringsidkaren ska där-
utöver lämna information om kreditbeloppet, den effektiva räntan med angi-
vande av ett representativt exempel samt villkor och förfarandet för att säga
upp kreditavtalet. Om avtalet innebär att konsumenten kan uppmanas att be-
tala tillbaka hela den utestående krediten, ska information lämnas även om
det.

Alla uppgifter ska vara lika framträdande men de behöver inte lämnas i ett

särskilt formulär.

10 §

Vid telefonförsäljning av en kredit tillämpas i stället för 8 § första

stycket och 9 § första stycket det som föreskrivs i 3 kap. 4 § första stycket
distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Den beskrivning av den finan-
siella tjänstens huvudsakliga egenskaper som ska ges enligt det stycket ska
innehålla information om

1. kreditbeloppet och villkoren för utnyttjande av krediten,
2. kreditavtalets löptid,
3. varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kreditköp,
4. krediträntan, villkoren för krediträntan med angivande av referensindex

eller referensräntor samt tidpunkter, förfaranden och andra villkor för änd-
ring av krediträntan,

5. den effektiva räntan, med angivande av ett representativt exempel, och

det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, och

6. avbetalningarnas storlek, antal och förfallotidpunkter samt den ordning

enligt vilken betalningarna ska fördelas på krediter med olika krediträntor.

Om det är fråga om en kredit som avses i 9 §, ska beskrivningen innehålla

information om kreditbeloppet, krediträntan med villkor för den och an-
givande av referensindex eller referensräntor samt den effektiva räntan med
angivande av ett representativt exempel. Om avtalet innebär att konsumen-
ten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestående krediten, ska också
det anges.

5

SFS 2010:1846

Påföljd vid utebliven information

11 §

Om information som anges i 7–10 §§ inte lämnas, ska marknads-

föringslagen (2008:486) tillämpas med undantag av bestämmelserna i 29–
36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara
väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

Kreditprövning

12 §

Näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förut-

sättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kredit-
prövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekono-
miska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har
ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande.

Vid en ökning av krediten som är väsentlig ska en ny kreditprövning gö-

ras.

13 §

Beviljas inte krediten, ska näringsidkaren underrätta konsumenten om

orsaken till det. Beror det på uppgifter som härrör från en extern databas, ska
konsumenten snarast och utan kostnad underrättas om uppgifterna och vil-
ken databas som använts.

Dokumentation av kreditavtalet

14 §

Näringsidkaren ska dokumentera kreditavtalet genom att nedteckna

avtalet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är till-
gänglig för konsumenten.

Dokumentet ska, förutom avtalsvillkoren, innehålla de uppgifter som

anges i 8 § första stycket 1–6, 8–10, 12–14 och 16. Dokumentet ska där-
utöver innehålla uppgifter om

1. konsumentens namn, personnummer och adress,
2. den effektiva räntan med de antaganden som ligger till grund för beräk-

ningen av räntan samt det sammanlagda belopp som ska betalas av konsu-
menten,

3. konsumentens rätt att få en betalningsplan,
4. begärda försäkringar,
5. förekomst eller avsaknad av ångerrätt, ångerfristens längd och andra

villkor för utövande av ångerrätten, inbegripet skyldigheten att betala kapital
och ränta, samt räntebeloppet per dag,

6. konsumentens rätt att framställa invändningar enligt 29 § vid kreditköp,
7. förfarandet för att säga upp kreditavtalet,
8. vilka möjligheter som finns att få en tvist med näringsidkaren prövad

utanför domstol och hur konsumenten i så fall ska gå till väga, och

9. tillsynsmyndigheten med angivande av adress.
Uppgifterna ska lämnas på ett klart och kortfattat sätt. Konsumenten ska

utan kostnad få en kopia av dokumentet.

15 §

I fråga om en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller

inom tre månader ska det i 14 § avsedda dokumentet, förutom avtals-
villkoren, innehålla de uppgifter som anges i 8 § första stycket 1–4 och 6.

6

SFS 2010:1846

Dokumentet ska därutöver innehålla uppgifter om konsumentens namn, per-
sonnummer och adress, den effektiva räntan med de antaganden som ligger
till grund för beräkningen av räntan och det sammanlagda belopp som ska
betalas av konsumenten, förfarandet för att säga upp kreditavtalet samt av-
gifter och villkoren för ändring av avgifterna. Om avtalet innebär att konsu-
menten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestående krediten, ska
också det anges.

Betalningsplan

16 §

Konsumenten har rätt att utan kostnad få en sammanställning som vi-

sar när kapital, ränta och avgifter ska betalas. Om räntan inte är bunden eller
om avgifter kan ändras, ska sammanställningen innehålla en upplysning om
att den gäller till dess att räntan eller avgifterna ändras.

Ränta och avgifter

17 §

Räntesatsen får ändras endast om det har avtalats.

Räntesatsen får ändras till konsumentens nackdel endast i den utsträck-

ning som det motiveras av kreditpolitiska beslut, ökade upplåningskostnader
för kreditgivaren eller andra kostnadsökningar som kreditgivaren inte skäli-
gen kunde förutse när avtalet ingicks. Vid kredit som är förenad med panträtt
i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är för-
enad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet med en sam-
manlagd löptid om minst 30 år och med en ränta som är bunden under viss
del av avtalstiden, minst tre månader, har dock kreditgivaren, om det finns
förbehåll om det i avtalet, rätt att vid utgången av en sådan del av avtalstiden
ändra räntan så att den motsvarar den ränta som kreditgivaren vid den tid-
punkten allmänt tillämpar för nya krediter av motsvarande slag.

Utan hinder av andra stycket får räntesatsen ändras på visst sätt i anslut-

ning till ändringar i en referensränta som kreditgivaren inte har något bety-
dande inflytande över. Ett avtalsvillkor om detta får förenas med ett undan-
tag om att räntesatsen under särskilda förutsättningar ska ändras mer eller
mindre än som följer av anknytningen till referensräntan. Undantaget ska be-
stämmas så att det inte blir mindre förmånligt för konsumenten än för kredit-
givaren. Det ska uppfylla kraven i andra stycket.

Kreditgivaren är skyldig att tillämpa ett avtalsvillkor om ränteändringar

på samma sätt till konsumentens förmån som till hans eller hennes nackdel.

18 §

Kredittagaren är skyldig att, utöver eller i stället för ränta, betala sär-

skild ersättning för krediten (avgift) endast om det har avtalats och om sådan
ersättning avser kostnader som kreditgivaren har för krediten. Om kostnader
kan särskiljas, får avgift tas ut särskilt för varje sådan kostnad.

Avgifter för krediten får ändras till konsumentens nackdel endast om det

har avtalats och i den utsträckning som det motiveras av ökningar av de kost-
nader som ska täckas av avgifterna.

19 §

Kreditgivaren ska underrätta konsumenten om en ränteändring innan

den börjar gälla. Underrättelsen ska lämnas i en handling eller i någon annan
läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. I fråga om

7

SFS 2010:1846

kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt
eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som
inte hör till fastighet, får kreditgivaren i stället underrätta konsumenten om
en ränteändring genom annonsering i dagspress. Sker underrättelsen genom
annonsering, ska konsumenten underrättas personligen senast i samband
med nästa avisering eller kontoutdrag.

Beror en ränteändring enbart på en ändring i en referensränta som

kreditgivaren inte har något bestämmande inflytande över, får konsumenten
i stället underrättas periodvis, under förutsättning att parterna har avtalat om
det och den nya referensräntan har offentliggjorts och är tillgänglig hos
kreditgivaren.

Kontoutdrag och underrättelser vid kontokrediter

20 §

Vid kontokrediter ska kreditgivaren regelbundet tillhandahålla kon-

sumenten kontoutdrag. Ett kontoutdrag ska innehålla uppgift om

1. vilken period det avser,
2. föregående kontoutdrags utgående datum och saldo,
3. uttag och datum för uttagen,
4. betalningar och datum för betalningarna,
5. det nya saldot,
6. den kreditränta och de avgifter som tillämpats för perioden, och
7. det belopp som konsumenten är skyldig att betala.
Kreditgivaren ska underrätta konsumenten om en avgiftshöjning innan

den börjar gälla.

Om det enligt avtalet är möjligt för konsumenten att överskrida en kredit-

gräns, ska kreditgivaren regelbundet underrätta konsumenten om kredit-
räntan och villkoren för krediträntan med angivande av referensindex eller
referensräntor samt avgifter och villkoren för ändring av avgifterna. Har
överskridandet varat i en månad, ska kreditgivaren snarast underrätta konsu-
menten om den överskjutande skulden och krediträntan på den skulden samt
om avgift eller dröjsmålsränta på grund av överskridandet.

Kontoutdrag enligt första stycket och underrättelser enligt andra och

tredje styckena ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och var-
aktig form som är tillgänglig för konsumenten.

Konsumentens ångerrätt

21 §

Konsumenten har rätt att frånträda kreditavtalet (ångerrätt) genom att

till kreditgivaren lämna eller sända ett meddelande om detta inom 14 dagar
från den dag som anges i 22 § (ångerfrist).

22 §

Ångerfristen börjar löpa den dag då kreditavtalet ingås, dock tidigast

den dag då dokumentationen enligt 14 § kommer konsumenten till handa.

23 §

Har konsumenten i rätt tid och på ett ändamålsenligt sätt lämnat eller

sänt ett meddelande om att han eller hon frånträder kreditavtalet, får med-
delandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram.

8

SFS 2010:1846

24 §

Om konsumenten utövar sin ångerrätt, ska han eller hon snarast och

senast inom 30 dagar från den dag då konsumenten lämnade eller sände sitt
meddelande betala tillbaka det belopp som erhållits från kreditgivaren, med
tillägg för upplupen ränta på beloppet. Räntan ska utgå från och med den dag
då konsumenten fick tillgång till krediten till och med den dag då den åter-
betalas. Om kreditgivaren med anledning av kreditavtalet har betalat en av-
gift till det allmänna som inte återbetalas, är konsumenten skyldig att ersätta
kreditgivaren för denna.

Kreditgivaren ska snarast och senast inom 30 dagar från den dag då

kreditgivaren tog emot konsumentens meddelande om att kreditavtalet från-
träds betala tillbaka de avgifter som konsumenten har betalat med anledning
av krediten.

25 §

Om konsumenten utövar sin ångerrätt och det med anledning av

kreditavtalet har ingåtts ett anknytande avtal om tjänster som tillhandahålls
av kreditgivaren eller av någon annan på grund av en överenskommelse mel-
lan denne och kreditgivaren, ska det anknytande avtalet upphöra att gälla
utan att konsumenten får åläggas någon påföljd för detta.

Kontantinsats vid kreditköp

26 §

Vid kreditköp av en vara ska säljaren ta ut en kontantinsats av köpa-

ren i enlighet med god kreditgivningssed. Kontantinsatsen ska motsvara
minst 20 procent av varans kontantpris, om inte särskilda förhållanden föran-
leder annat.

Som kontantinsats anses inte betalning med medel som köparen får låna

av säljaren eller av någon annan kreditgivare på grund av en överenskom-
melse mellan denne och säljaren.

27 §

Om en näringsidkare för sin egen eller någon annans räkning säljer en

vara utan att iaktta 26 §, ska det anses utgöra en åtgärd i strid mot 5 § mark-
nadsföringslagen (2008:486).

Konsumentens rättigheter vid överlåtelse av fordran

28 §

Om kreditgivaren har överlåtit sina rättigheter enligt kreditavtalet, får

konsumenten mot den nye kreditgivaren göra samma invändningar som han
eller hon vid överlåtelsen kunde göra mot överlåtaren. Detsamma gäller när
kreditgivaren har pantsatt sina rättigheter enligt kreditavtalet.

Överlåtaren ska underrätta konsumenten om överlåtelsen, om inte över-

låtaren har åtagit sig att även fortsättningsvis fullgöra de skyldigheter som
följer av kreditavtalet.

Köparens rätt att framställa invändningar vid kreditköp

29 §

Vid kreditköp får köparen mot kreditgivarens krav på betalning fram-

ställa samma invändningar på grund av köpet som han eller hon kan göra
mot säljaren. Köparen får också invända att han eller hon har betalat till säl-
jaren eller har en överenskommelse med denne. Detta gäller dock inte om
köparen visste att säljaren saknade rätt att ta emot betalningen eller ingå

9

SFS 2010:1846

överenskommelsen och inte heller om köparen uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet underlät att skaffa sig kunskap om detta.

Om köparen på grund av köpet har anspråk på återbetalning, skadestånd

eller annan penningprestation, svarar kreditgivaren lika med säljaren för att
anspråket fullgörs. Kreditgivaren är dock inte skyldig att betala mer än vad
som har mottagits av köparen med anledning av krediten.

Förbud mot löpande fordringshandlingar vid kreditköp

30 §

Vid kreditköp får kreditgivaren inte ta emot en av köparen ingången

växelförbindelse som avser en fordran på grund av kreditköpet. Kreditgiva-
ren får inte heller till bevis för sin fordran ta emot ett av köparen utfärdat lö-
pande skuldebrev eller någon annan av denne ingången skuldförbindelse
som är av ett sådant slag att köparens rätt att framställa invändningar på
grund av köpet inskränks om skuldförbindelsen överlåts eller pantsätts till en
borgenär som är i god tro.

Första stycket första meningen gäller inte egna växlar som är utställda av

banker.

Den som uppsåtligen bryter mot förbud enligt denna paragraf döms till

böter.

Förbud mot viss avräkning

31 §

Belopp som konsumenten erlägger för avräkning på viss fordran på

grund av krediten får kreditgivaren inte först avräkna på annan fordran.

Betalning av skulden i förtid

32 §

Konsumenten har rätt att betala sin skuld till kreditgivaren före den

avtalade förfallotiden. Om skulden betalas i förtid, har kreditgivaren rätt till
ersättning i den omfattning som anges i 36 §.

33 §

Kreditgivaren har rätt att få betalning i förtid endast om det har gjorts

förbehåll om detta i avtalet och

1. konsumenten sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett

belopp som överstiger tio procent av kreditfordran,

2. konsumenten sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett

belopp som överstiger fem procent av kreditfordran och dröjsmålet avser två
eller flera poster som förfallit vid olika tidpunkter,

3. konsumenten på något annat sätt är i väsentligt dröjsmål med betalning,
4. säkerhet som ställts för krediten har avsevärt försämrats, eller
5. det står klart att konsumenten genom att avvika, skaffa undan egendom

eller förfara på något annat sätt undandrar sig att betala sin skuld.

Om säkerhet som ställts för krediten utgörs av förbehåll om återtagande-

rätt, har kreditgivaren rätt till betalning i förtid på grund av försämrad säker-
het endast om konsumenten uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har or-
sakat att säkerheten avsevärt försämrats.

I fråga om kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt el-

ler bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i
byggnad som inte hör till fastighet och räntan för krediten är bunden för hela

10

SFS 2010:1846

eller en del av avtalstiden, dock minst tre månader, har kreditgivaren rätt att
utan hinder av första och andra styckena få betalning i förtid på den dag då
den tid för vilken räntan är bunden löper ut. Detta gäller dock endast om det
har gjorts förbehåll om det i avtalet och det finns synnerliga skäl.

34 §

Vill kreditgivaren få betalt i förtid enligt 33 § första stycket 1–3 eller

tredje stycket, gäller en uppsägningstid av minst fyra veckor räknat från den
tidpunkt då kreditgivaren sänder ett meddelande om uppsägningen i rekom-
menderat brev till konsumenten under dennes vanliga adress eller uppsäg-
ningen utan en sådan åtgärd kommer konsumenten till handa.

Har kreditgivaren krävt betalning i förtid enligt 33 § första stycket 1–3, är

konsumenten ändå inte skyldig att betala i förtid, om han eller hon före ut-
gången av uppsägningstiden betalar det belopp som förfallit jämte dröjs-
målsränta. Detsamma gäller om konsumenten vid uppsägning enligt 33 §
första stycket 4 eller 5 eller andra stycket genast efter uppsägningen eller
inom medgiven uppsägningstid ställer godtagbar säkerhet för fordran.

Har konsumenten tidigare med stöd av andra stycket befriats från skyldig-

heten att betala skulden i förtid, gäller inte bestämmelserna i det stycket.

35 §

Utan hinder av 33 § första stycket 4 får kreditgivaren åberopa före-

skrifter i annan lag om rätt till betalning i förtid på grund av att en säkerhet
som ställts för krediten har försämrats.

36 §

Vid förtidsbetalning enligt 32–35 §§ ska konsumenten betala ränta

och andra kostnader för krediten för tiden fram till förtidsbetalningen men
inte för tiden därefter. När kreditgivarens fordran beräknas ska de grunder
som står i överensstämmelse med god kreditgivningssed tillämpas.

Kreditgivaren får inte tillgodoräkna sig någon ersättning för att skulden

betalas i förtid. Är krediträntan bunden när förtidsbetalningen sker, har kre-
ditgivaren dock rätt att ta ut ränteskillnadsersättning av kredittagaren för den
tid som återstår, om förbehåll har gjorts om detta.

Ränteskillnadsersättningen får
1. för kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller

bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i
byggnad som inte hör till fastighet

a) högst motsvara skillnaden mellan räntan på krediten och räntan på

statsskuldväxlar med en löptid som motsvarar återstående räntebindningstid
ökad med en procentenhet, om den tid för vilken ersättningen ska betalas är
kortare än ett år, eller

b) högst motsvara skillnaden mellan räntan på krediten och räntan på

statsobligationer med en förfallotid som motsvarar återstående räntebind-
ningstid ökad med en procentenhet, om betalningstiden överstiger den som
anges i a, och

2. för annan kredit högst motsvara en procent av det förtidsbetalade belop-

pet eller, om det vid tidpunkten för förtidsbetalningen är kortare tid än ett år
kvar av kreditavtalets löptid, en halv procent av det förtidsbetalade beloppet.
Ersättningen får dock inte överstiga det belopp som konsumenten skulle ha
betalat i ränta under den återstående löptiden enligt kreditavtalet.

Ränteskillnadsersättning får inte tas ut för den del av räntan som mot-

svaras av en kreditgarantiavgift, när statlig kreditgaranti har lämnats och

11

SFS 2010:1846

avgift tas ut för garantin. Ersättning får inte heller tas ut vid en betalning av
en kontokredit eller vid en betalning från en försäkring som garanterar åter-
betalning av krediten.

Om kreditgivaren utnyttjar en rätt att återta varan enligt 38 §, tillämpas 40

och 41 §§ vid den uppgörelse som då ska ske mellan parterna.

Uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid

37 §

Konsumenten får när som helst säga upp ett kreditavtal med obestämd

löptid. Om någon uppsägningstid inte har avtalats, upphör avtalet att gälla
omedelbart. Om en uppsägningstid har avtalats, upphör avtalet att gälla den
dag då uppsägningstiden löper ut. Uppsägningstiden får inte vara längre än
en månad.

Kreditgivaren får säga upp ett kreditavtal med obestämd löptid endast om

det har avtalats. Uppsägningstiden ska vara minst två månader. Har kon-
sumenten inte utnyttjat krediten, får kreditgivaren säga upp kreditavtalet att
upphöra omedelbart, om det har avtalats och är skäligt. Konsumenten ska
innan han eller hon förlorar rätten till krediten underrättas om uppsägningen
och om skälen för den. Om det finns särskilda skäl, får underrättelse i stället
lämnas omedelbart därefter.

En uppsägning eller en underrättelse enligt andra stycket ska lämnas i en

handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för
konsumenten.

Återtaganderätt vid kreditköp av vara

38 §

Med förbehåll om återtaganderätt avses ett avtalsvillkor som ger

kreditgivaren möjlighet att återta en vara, om köparen inte fullgör sin del av
kreditköpsavtalet.

Ett förbehåll om återtaganderätt får göras gällande endast under förut-

sättning

1. att säljaren har gjort förbehållet i samband med köpet för att trygga sin

rätt till betalning, samt

2. att den tidpunkt har inträtt då konsumenten enligt 33 och 34 §§ ska full-

göra sin skyldighet att betala i förtid.

Om köparen, innan varan återtas, betalar vad som förfallit till betalning

jämte dröjsmålsränta och kostnader enligt de grunder som anges i 40 §
tredje–femte styckena, får kreditgivaren inte återta varan på grund av dröjs-
mål med betalningen. Grundas återtaganderätten på att säkerhet för krediten
har försämrats eller att köparen undandrar sig att betala sin skuld, får kredit-
givaren inte återta varan om köparen innan varan återtas ställer godtagbar sä-
kerhet för fordran.

39 §

Använder näringsidkare förbehåll om återtagande vid försäljning av

en vara som med hänsyn till sin beskaffenhet eller sitt värde eller på grund
av förhållandena på marknaden inte är lämpad som kreditsäkerhet, kan
näringsidkaren förbjudas att i framtiden i liknande fall använda sådana för-
behåll. I fråga om förbud gäller i övrigt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i
konsumentförhållanden.

12

SFS 2010:1846

Uppgörelse när en vara återtas

40 §

Om kreditgivaren vill utnyttja en rätt att återta varan, ska avräkning

göras mellan kreditgivaren och köparen.

Vid avräkningen ska köparen tillgodoräknas varans värde vid återtagan-

det. Värdet beräknas efter vad kreditgivaren kan antas få ut genom att på
lämpligt sätt sälja varan.

Kreditgivaren får tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordran ef-

ter avräkning enligt 36 § samt i förekommande fall dröjsmålsränta, dock inte
enligt högre räntesats än som anges i 6 § räntelagen (1975:635).

Kreditgivaren får dessutom tillgodoräkna sig ersättning för utsöknings-

avgift, skälig kostnad för transport av varan samt utgift för inställelse vid
förrättning för återtagande, om kreditgivaren har behövt inställa sig för att
tillvarata sin rätt. När ersättning bestäms för utgift för inställelse tillämpas
bestämmelserna om beräknande av ersättning av allmänna medel till vittne.

I mål om handräckning för återtagande får kreditgivaren tillgodoräkna sig

även skälig ersättning för eget arbete med anledning av målet samt arvode
till ombud eller biträde.

41 §

Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än

kreditgivaren, får varan återtas endast om kreditgivaren betalar mellan-
skillnaden till köparen eller, när varan värderats av Kronofogdemyndig-
heten, nedsätter mellanskillnaden hos myndigheten.

Har kreditgivaren för att kunna återta varan varit tvungen att betala en

skuld som köparen har, får kreditgivaren när första stycket tillämpas avräkna
sådan betalning mot mellanskillnad till köparens förmån. Detsamma gäller
om kreditgivaren för att varan efter återtagande ska kunna användas på av-
sett sätt har varit tvungen att betala en sådan skuld.

Tillgodoräknas kreditgivaren ett större belopp än köparen, får kredit-

givaren inte kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall än då varan
har minskat väsentligt i värde genom att köparen vanvårdat varan.

Återlösande av en vara som återtagits

42 §

Köparen får inom fjorton dagar återlösa en vara som har återtagits.

Vill köparen återlösa varan, ska han eller hon betala kreditgivaren varans
värde vid återtagandet samt den restskuld som kan finnas enligt avräkningen.

Handräckning för återtagande av vara, m.m.

43 §

Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning

för att återta varan under förutsättning att parterna har upprättat och skrivit
under en handling om kreditköpet. Handlingen ska innehålla ett förbehåll om
återtaganderätt samt uppgifter om kontantpriset, kreditbeloppet, kredit-
kostnaden, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkter för betalning.

En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansö-

kan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör an-
språk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren
fordrar i den delen. En styrkt kopia av den handling som anges i första
stycket ska fogas till ansökan.

13

SFS 2010:1846

44 §

Handräckning får beviljas endast om det är uppenbart att de förut-

sättningar för återtagande som anges i 38 § andra och tredje styckena före-
ligger.

Om ett förbehåll om återtaganderätt har använts i strid mot förbud enligt

39 §, får handräckning inte beviljas.

Handräckning eller verkställighet av dom, varigenom köparen har förplik-

tats att lämna tillbaka en vara som har sålts med förbehåll om åter-
taganderätt, får inte beviljas i fråga om sådana varor som enligt 5 kap. 1–
3 §§ utsökningsbalken ska undantas från utmätning.

45 §

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 44 §

tredje stycket, tillämpas i övrigt 12 § andra och tredje styckena samt 15–
18 §§ lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., var-
vid hänvisningen i 16 § tredje stycket till 10 § första stycket ska avse 41 §
första stycket denna lag.

Förbud mot utmätning

46 §

En vara som har sålts med förbehåll om återtaganderätt får inte utmä-

tas för en fordran som grundar sig på kreditköpet.

Lagval

47 §

Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanför Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet ska tillämpas på kreditavtalet gäller inte i frå-
ga om regler om kreditavtal, om den lag som gäller med bortseende från vill-
koret är lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och
den lagen ger konsumenten ett bättre skydd.

Vissa skyldigheter för kreditförmedlare

48 §

En näringsidkare som, utan att vara kreditgivare och mot ersättning,

erbjuder ett kreditavtal, bistår en konsument innan ett kreditavtal ingås eller
ingår ett kreditavtal som ombud för kreditgivaren (kreditförmedlare) ska vid
marknadsföring som riktas mot konsumenter lämna information om huru-
vida förmedlingen sker i samarbete med viss kreditgivare eller är oberoende.

Kreditförmedlaren ska informera konsumenten om avgifter som konsu-

menten ska betala till kreditförmedlaren för dennes tjänster. Sådana avgifter
får tas ut endast om informationen har getts samt kreditförmedlaren och kon-
sumenten innan kreditavtalet ingås har avtalat om det i en handling eller i nå-
gon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Kre-
ditförmedlaren ska också informera kreditgivaren om avgifterna.

Om informationen inte lämnas, ska marknadsföringslagen (2008:486)

tillämpas med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstör-
ningsavgift. Den information som ska lämnas till konsumenten ska anses
vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

14

SFS 2010:1846

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

Tillsyn

49 §

Konsumentverket utövar tillsyn över att denna lag följs. Verkets till-

syn omfattar dock inte Sveriges riksbank, verksamhet som står under tillsyn
av Finansinspektionen eller verksamhet hos Kronofogdemyndigheten.

Tillsynen ska utövas så att den inte vållar större kostnad eller olägenhet än

som är nödvändigt.

50 §

För tillsynen har Konsumentverket eller den som verket förordnar rätt

att företa inspektion hos näringsidkare som bedriver varuförsäljning eller
som i sin yrkesmässiga verksamhet lämnar, förmedlar eller övertar kredit
som avses i denna lag och att ta del av samtliga handlingar som behövs för
tillsynen. Näringsidkaren ska lämna de upplysningar om verksamheten som
begärs för tillsynen.

Om en näringsidkare inte tillhandahåller handlingar eller lämnar upplys-

ningar i ett sådant fall som avses i första stycket, får Konsumentverket före-
lägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om föreläggande
får förenas med vite.

51 §

Om näringsidkaren inte följer 12 §, får Konsumentverket förelägga

näringsidkaren att upphöra med att lämna krediter. Ett beslut om föreläggan-
de får förenas med vite.

Om det är tillräckligt, får Konsumentverket i stället meddela varning.

Överklagande

52 §

Konsumentverkets beslut enligt 50 § andra stycket och 51 § får över-

klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Konsumentverket
enligt 50 § får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011, då konsumentkreditlagen

(1992:830) ska upphöra att gälla.

2. I fråga om kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller den

upphävda lagen. För kreditavtal med obestämd löptid gäller dock 19, 20, 28
och 37 §§ från ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)