SFS 1975:197
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1975:197 Oljekrislag;
Utkom frän trycket
utfärdad den 22 maj 1975.
den 27 maj 1 975
Enligt riksdagens beslu t^ föreskrives följande.
Inledande bestämmelse
1 § Denna lag tillämpas för att säkerställa fullföljandet av Sveriges
åtaganden i det avtal om ett internationellt energiprogram (lEP) som
undertecknades i Paris den 18 november 1974.
Ransonering
2 § Skall Sverige fullgöra slcyldighet att begränsa oljekonsumtionen
enligt artiklarna 13 och 14 i det avtal som anges i 1 §, får regeringen
föreskriva, att bestämmelserna i 2—5 §§ allmänna ransoneringslagen
(1954: 280), helt eller delvis, skall äga tillämpning under viss tid, högst
ett år varje gång.
Föreskrift som avses i första stycket skall inom en månad eller, om
riksmöte ej pågår, inom en månad från början av nästkommande riks
möte underställas riksdagen för dess prövning huruvida föreskriften skall
bestå. Underlåtes detta eller godkänner riksdagen ej föreskriften inom
två månader från det underställningen har skett, är föreskriften förfal
len.
Under tid då bestämmelse i 2—5 §§ allmänna ransoneringslagen äger
tillämpning skall även motsvarande föreskrifter i 6—46 §§ samma lag
tillämpas. Ersättning vid inlösen skall dock bestämmas av den nämnd
som anges i 8 § denna lag och ej av värderingsnämnd som avses i 10
och 11 §§ allmänna ransoneringslagen.
Förfogande
3 § Skall Sverige fullgöra tilldelningsskyldighet enligt artiklarna 13—15
och 17 i det avtal som anges i 1 §, får regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer besluta, att ägare eller innehavare av råolja eller
oljeprodukter skall avstå förnödenheten tUl staten eller annan. Sådant
beslut får också innebära att ägare eller innehavare av förnödenhet som
har sagts nu eller av fastighet, anläggning, transportmedel eller annan
egendom ålägges att utöva den verksamhet som har samband med pro
duktion, iståndsättande eller användning av egendomen inom ramen
för hans vanliga verksamhet eller med transport av egendomen.
4 § Kan beslut enligt 3 § antagas bli behövligt f ör viss egendom, får
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer i avvaktan på
beslutet förbjuda egendomens ägare eller innehavare att överlåta, för
bruka, skada eller förflytta egendomen. Meddelas ej beslut enligt 3 §
inom 30 dagar därefter, upphör förbudet att gälla. Om särskilda skäl
föreligger, kan tiden förlängas med högst 30 dagar.
1 Prop. 1975: 42 och 78; NU 29; rskr 180.
¬
5 § Ägare eller innehavare av egendom som avses med beslut enligt
SFS 1975: 197
3 eller 4 § är skyldig att upplägga, förvara och vårda egendomen samt
att avlämna den på tid och plats som föreskrives av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.
6 § Vid beslut enligt 3 eller 4 § skall tillses a tt den vars rätt beröres
av beslutet icke lider större förfång än som är nödvändigt.
Ersättning
7 § I fråga om ersättning för egendom som tages i anspråk enligt
denna lag äger 18, 20—22 §§, 24 § andra stycket och 25 § allmänna
förfogandelagen (1954: 279) motsvarande tillämpning.
8 § Ersättning bestämmes av en nämnd, som består av ordförande och
fyra andra ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara
lagkunniga och erfarna i domarvärv.
För varje ledamot finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna om
ledamot gäller även ersättare.
Mot nämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.
9 § Regeringen utser ordförande, övriga ledamöter och ersättare i
nämnden. Ledamot och ersättare utses för viss tid.
10 § Ledamot och ersättare i nämnden skall vara myndig svensk med
borgare.
Innan ledamot eller ersättare börjar tjänstgöra i nämnden skall han
ha avlagt domared.
11 § Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare
äger motsvarande tillämpning på ledamot i nämnden.
12 § Nämnden är beslutför när ordföranden och två andra ledamöter
är närvarande.
Som nämndens beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter
förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Yppas vid omröstning flera än två meningar, äger bestämmelserna i
16 kap. rättegångsbalken om omröstning i överrätt motsvarande tillämp
ning.
13 § Uppkommer fråga om skyldighet för staten att utge ersättning,
bevakas statens rätt inför nämnden av ombud som regeringen utser.
Uppgiftsskyldighet
14 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar
de föreskrifter om uppgiftsskyldighet som behövs för uppfyllandet av
Sveriges åligganden beträffande det informationssystem rörande den in
ternationella oljemarknaden som anges i kapitel V i det i 1 § angivna
207
avtalet.
¬
SFS 1975:197
15 § Myndighet som regeringen bestämmer får förelägga uppgiftsskyl
dig att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla avtal, handelsböc
ker, korrespondens och andra handlingar. Uppgiftsskyldig får även
kallas att inställa sig inför myndighet.
16 § Efterkommes ej anmaning att lämna föreskriven uppgift får den
försumlige föreläggas vid vite att fullgöra sin skyldighet. Vite får också
utsättas vid meddelande av föreläggande eller kallelse enligt 15 §.
17 § Den som efter kallelse enligt 15 § inställer sig inför myndighet
har rätt till ersättning för inställelsen enligt grunder som faststälics av
regeringen.
18 § Vad som har inhämtats med stöd av 14 och 15 §§ får ej obehö-
rigen yppas.
Ansvarsbestämmelser m. m.
19 § Till b öter eller fängelse i högst sex månader dömes den som upp-
såtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa,
1. underlåter att efterkomma beslut enligt 3 eller 4 §, om ej gär
ningen är belagd med straff i brottsbalken,
2. underlåter att fullgöra skyldighet som åligger honom enligt 5 §,
3. underlåter att följa föreskrift som har meddelats enligt 14 §,
4. lämnar osann uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, om åt
gärden innebär fara i bevishänseende.
Företagare ansvarar för gärning som begås i hans rörelse, om han haft
eller bort ha vetskap om gärningen.
20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikt
enligt 18 § dömes till böt er eller fängelse i högst ett år, om ej gärningen
är belagd med straff i brottsbalken. Allmänt åtal får väckas endast om
målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän syn
punkt.
21 § Vägrar eller försummar någon att på föreskrivet sätt eller i rätt
tid tillhandahålla egendom, som omfattas av beslut enligt 3—5 §§, får
polismyndighet lämna det biträde som behövs.
22 § Förekommer vid domstol mål om utdömande av vite, som har
utsatts enligt denna lag, eller om brott enligt lagen, och kan målets of
fentliga handläggning medföra skada för någon genom yppande av
affärs- eller driftförhållande, får domstolen förordna att målet skall
handläggas inom stängda dörrar.
23 § Mot beslut a v myndighet enligt 3—5 och 14—16 §§ föres talan
hos regeringen genom besvär. Beslut skall dock lända till efterrättelse
utan hinder av anförda besvär, om ej annat föreskrives.
308
¬
Talan mot beslut av myndighet om ersättning enligt 17 § föres hos
SFS 1975: 197
kammarrätt genom besvär.
Denna lag tr äder i kra ft den 1 juni 1975.
Lagens 20 § u pphör att gälla vid utgången av år 1975.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
ANNA-GRETA LEIJON
(Handelsdepartementet)
¬