SFS 1992:1511

921511.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1992:1511

om ändring i rättegångsbalken;

utkom från trycket

den 30 december 1992

utfärdad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 33 kap. 7 § skall upphöra att gälla,
dels att 8 kap. 2 och 7 §§, 12 kap. 2 och 3 §§, 21 kap. 3 § samt 33 kap. 8 §

skall ha följande lydelse,

dels att det i 8 kap. ska ll införas en ny paragraf , 9 §, av följande lydelse.

' Prop. 1992/93:64, bet. 19 92/93:JuU 13, rsk r. 19 92/93:73. Jfr EE S-avtalet bilaga

VII avsnitt I och rådets direktiv 89/48/EEG (EGT nr L19, 24.1. 1989, s. 16)m.n.

JDZI

¬

background image

SFS 1992:1511

8 kap.

2

Till ledamot av advokatsamfundet för endast den antas som

1. är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europe­

iska ekonomiska samarbetsområdet,

2. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomis­

ka samarbetsområdet,

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till

domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teore­

tisk utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från

antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2. Detsamma gäller
antagningskraven enligt första stycket 3 och 4 beträffande den som är

auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande

bestämmelser.

Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en

stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige
genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den
svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3
och 4.

Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland,

Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som

därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som
biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven

enligt första stycket 3-6.

Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken för inte antas till ledamot. Inte heller för den antas till

ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig

rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksam­

het.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän

åklagare eller kronofogde för inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag.
Vad som nu sagts gäller dock inte den som är anställd vid allmän advokat­
byrå.

7

En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som

annars förfar oredligt, skall uteslutas ur advokatsamfundet. Är omständig­

heterna mildrande, för i stället varning tilldelas honom.

Åsidosätter en advokat annars sina plikter som advokat, får varning

eller erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvå­

rande, för han uteslutas ur samfundet.

Tilldelas en advokat varning, får han, om det finns särskilda skäl, även

åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst
femtontusen kronor.

3622

' Senaste lydelse 1991:364.

' Senaste lydelse 1991:364.

¬

background image

Frågor om uteslutning som nu sagts, varning, straflFavgift eller erinran

SFS 1992:1511

prövas av samfundets styrelse eller, i den mån så bestämts i stadgarna, av

annat samfundets organ. Har prövningen av sådana frågor överlämnats till
ett sådant organ, är en advokat skyldig att lämna detta organ de uppgifter

som behövs för prövningen.

Inträder beträffande en advokat sådan omständighet att han enligt 2 §

femte eller sjätte stycket inte f år antas till ledamot av samfundet, är han
skyldig att genast träda ur samfundet. Om han inte gör det, skall styrelsen

förordna om hans uteslutning. Detsamma gäller, om en advokat inte

längre uppfyller medborgarskapskravet enligt 2 § första stycket 1 eller
hemvistkravet enligt 2 § första stycket 2 och styrelsen inte medger att han

får stå kvar som ledamot av samfundet,

I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att

beslutet genast skall verkställas.

Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket tredje meningen får inte

åtalas av annan än Justitiekanslem, Åtal får väckas endast om det är

påkallat från allmän synpunkt.

9 § Vad i rättegångsbalken eller i någon annan lag föreskrivs om advoka­

ter skall i tillämpliga delar gälla även den som är auktoriserad som advokat

1 något a nnat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet när

denne är verksam i Sverige . Därvid skall han använda den yrkesbetec k­
ning som använ ds i den stat där han är auktoriserad, uttryckt på denna

stats språk och med hänvisning til l den yrkesorganisation som han tillhör
eller till den domstol vid vilken han enligt den statens lag får tjänstgöra.
Om rätten kräver det, skall den som uppger sig uppfyl la kraven i första

meningen förete bevis härför.

Första stycket första meningen omfattar inte bestämmelsen i 4 § andra

stycket och inte heller bestämmelsen i 17 kap, 15 § tredje stycket brottsbal­

ken.

Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet eller

organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om beslut i vilket det

har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som advokat.

12 kap.

2 §'' Såsom ombud får inte brukas annan än den som rätten med hänsyn
till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara
ombud i målet. Ombudet skall behärska svenska språket.

Ombud skall ha hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet; dock får även annan brukas såsom om­
bud, om rätten med hänsyn till omständigheterna finner det lämpligen
kunna ske.

Ej må den vara ombud, som är underårig eller i konkurstillstånd eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

3

Lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid domstol

eller allmän åklagare eller kronofogde får ej vara ombud, med mindre

^ Senaste lydelse 1991:364.

_ _

' Senaste lydelse 1981:828.

¬

background image

SFS 1992:1511

regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer giver lov därtill.
Vad nu sagts ska ll dock ej avse den som, under tjänstledighet, i utbild­
ningssyfte tjänstgör såsom biträde åt advokat.

Ej må nämndeman vid den domstol han tillhör föra annans talan.

21 kap.

3

Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträ­

das av försvarare.

Försvarare utses av den misstänkte. Är den misstänkte under aderton år

eller lider han av en allvarlig psykisk störning, utses försvarare av den som
har vårdnaden om honom. Har den misstänkte för sig ställt rättegångsom­
bud, anses ombudet som försvarare.

En person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag åt

den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omständig­
heterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta vad

som åligger en försvarare e nligt 7 § första stycket. Utländsk medbo rgare
eller den som har hemvist utom rike t får inte vara försvarare om det med

hänsyn till rikets säke rhet är olämpligt. Om försvarare gäller i övrig t 12
kap. 2—5 §§ samt 6 § andra stycket.

33 kap.

8 §' Har part, som saknar hemvist inom riket, inte hos rätten uppgivit

ombud, som har hemvist i riket eller i en annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och som äger att för parten ta emot delgiv­

ning i målet, får rätten förelägga honom, då han första gången för talan, att
för sig ställa sådant ombud och göra anmälan därom hos rätten. Und erlå­

ter han det, får delgivning med honom ske genom att handlingen med
posten sänds till honom under hans senaste kända adress.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Är ombud enligt 33 kap. 7 § anmält vid ikraftträdandet, skall anmälan

anses avse tre månader efter ikraftträdandet. Den som gjort anmälan och
ombudet skall av Högsta doms tolen på lämpligt sätt underrättas därom
snarast efter ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

GUN HELLSVIK

Lena Moore

(Justitiedepartementet)

^ Senaste lydelse 1991; 1549.

' Senaste lydelse 1970:429.

3624

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalk (1942:740)
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.