SFS 2001:27 Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291);

utfärdad den 1 februari 2001.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 14, 25 och 32 §§ förvaltningspro-

cesslagen (1971:291) skall ha följande lydelse.

14 §

2

Till muntlig förhandling skall kallas sökande eller klagande och den

som har att svara i målet. Enskild får föreläggas att inställa sig personligen
vid vite eller vid påföljd av att hans utevaro inte utgör hinder för målets vi-
dare handläggning och avgörande. Förvaltningsmyndighet eller annan part,
som enligt föreskrift i lag företräder det allmänna, får föreläggas att inställa
sig vid påföljd att partens utevaro inte utgör hinder för målets vidare hand-
läggning och avgörande.

Sökande eller klagande och den som har att svara i målet får medverka per

telefon i muntlig förhandling under samma förutsättningar som gäller enligt
42 kap. 10 § rättegångsbalken. Bestämmelserna i denna lag om kallelser och
förelägganden och om påföljder vid utevaro gäller inte i fråga om sökande
eller klagande och den som har att svara i målet, som kallas att medverka per
telefon i muntlig förhandling.

25 §

3

Rätten får förordna om förhör med vittne eller sakkunnig. Sådant

förhör äger rum vid muntlig förhandling. Förhöret får hållas under ed. Om
förhör gäller 36 kap. 1–18 och 20–23 §§ samt 40 kap. 9–11, 14, 16 och
20 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Vittne och sakkunnig får medverka per telefon i muntlig förhandling un-

der samma förutsättningar som gäller enligt 43 kap. 8 § fjärde stycket rätte-
gångsbalken. Bestämmelserna i denna lag om kallelser och förelägganden
och om påföljder vid utevaro gäller inte i fråga om vittne och sakkunnig,
som kallas att medverka per telefon i muntlig förhandling.

32 §

4

Om domstolen finner att en dom eller ett beslut innehåller någon up-

penbar oriktighet till följd av domstolens eller någon annans skrivfel, räkne-
fel eller liknande förbiseende, får domstolen besluta om rättelse.

Har domstolen av förbiseende underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha

meddelats i samband med ett avgörande, får domstolen komplettera sitt av-
görande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. En kom-

1

Prop. 1999/2000:142, bet. 2000/01:JuU5, rskr. 2000/01:132.

2

Senaste lydelse 1995:1692.

3

Senaste lydelse 1987:748.

4

Senaste lydelse 1990:452.

SFS 2001:27

Utkom från trycket
den 20 februari 2001

2

SFS 2001:27

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2001

plettering senare än två veckor efter det att avgörandet meddelades får dock
ske endast om en part begär det och ingen annan part motsätter sig komplet-
teringen.

Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall parterna även i

annat fall än som avses i andra stycket andra meningen ha fått tillfälle att
yttra sig, om det inte är obehövligt. Beslutet skall om möjligt antecknas på
varje exemplar av den dom eller det beslut som rättas eller kompletteras.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2001.

På regeringens vägnar

THOMAS BODSTRÖM

Thomas Rolén
(Justitiedepartementet)