SFS 1982:1123
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
![background image](/Static/i/lagboken/hidden.png)
^
SFS 1982:1123
; ändring i rättegångsbalken;
utkom från trycket
den 27 december 1982
-rdad den 16 december 1982.
1
aligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
1 kap. 3 §, 2 kap. 4 §, 6 kap. 1 §, 9 kap. 9 §, 18 kap. 14 §, 30 kap.
:och 48 kap. 4 och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Is att i 48 kap. skall införas en ny para graf, 12 a §, av nedan angivna
se.
Tingsrätt är i tviste mål domför med tre lagfa rna domare. Flera än
igfarna domare må ej sitta i rätten.
"Ot mål s kall tingsrätt bestå av en lagfaren domare och näm nd. Kan
iförhandling i m ålet beräknas kräva min st fyra veckor, må dock två
na domare och nämnd sitta i rätten.
?srätt är domför med en lagfaren domare
mål avgörs utan huvudförhandling,
annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller vid syn
let,
1982/83:41, JuU ll .rskrSB.
Ielydeiscl975;1288.
2821
¬
![background image](/Static/i/lagboken/hidden.png)
SFS 1982:1123
2822
vid sådan huvudförhandling i tvistemål som hålls i förenkl ad form
vid huvudförhandling och syn på stället i mål om br ott för vilket'
stadgat svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader,
förutsättning att det inte finns anledning att döma till annan påfö
böter.
2 kap.
4
Hovrätt är domför med fyra lagfarna domare. Flera än fem
domare må ej sitta i rätt en.
I brottmål är hovrätten dock domför med tre lagfarna domare oc
nämndemän. Flera än fyra lagfarna domare och tre nämndemän må ej
i rä tten. Förekommer ej anledning att döma till svårare straff än böt(
hovrätten domför även med den sammansättning som sägs i första sty
Detsamma gäller vid handläggning, som ej sker vid huvudförhandling
Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är hovrätten dc
med en lagfaren domare.
Regeringen bestämmer, i vilken omfattning åtgärd, som avser aili
måls beredande, må vidtagas av en lagfaren domare i hovrätte n elli
tjänsteman vid denna.
6 kap.
1 §" Protokoll skall föras för vaije mål särskilt.
Protokoll behöver inte föras över handläggning som ej sker vid sami
träde för förhandling, om
1. handläggningen företas av en lagfaren domare ensam eller av tjäi
man vid dom stolen,
2. de avgöranden som träffas vid handläggningen sätts upp särskill
har tillkommit utan skiljaktig mening inom rätten, eller
3. målet avskrivs vid handläggningen.
När dom i brottmål vid underrätt utfärdas i förenklad form enligt 30
6 § far i stället för protokoll föras anteckningar enligt de närmare före
ter, som meddelas av regeringen.
9 kap.
9 §' Är i de nna balk straiT utsatt i bö ter, dock ej dagsböter, skall
bötesstraffet vara femtio kronor och högsta ettusen kronor.
18 kap.
14
Part, som vill erhålla ersättning för rättegångskostnad, skall,
handläggningen avslutas, framställa yrkande därom och uppgivc
kostnaden består. Gör han det ej, äge han ej därefter tala å den ko
som uppkommit vid samma rätt; dock må part, även om yr ko
' Senaste lydelse 1976:560.
" Senaste lydelse 1981:1093.
' Senaste lydelse 1964:166.
Senaste lydelse 197 ,
¬
![background image](/Static/i/lagboken/hidden.png)
framställts, erhålla ränta som avses i 8 § andra stycket samt ersättning för
i utslcrift av rättens dom eller slutliga beslut.
Då rätten avgör målet, meddele rätten samtidigt beslut angående rätte
gångskostnaden så ock i fråga, som avses i 13 § f örsta stycket. Ingår i
ersättning för rättegångskostnad arvode till ombud eller biträde, skall
arvodets belopp angivas.
30 kap.
10 §' Vad i 2 och 7 §§ är stadgat om dom äge motsvarande tillämpning i
fråga om slutligt b eslut. I den mån ej annat föreskrivits, skola ock bestäm
melserna i 5 och 8 §§ tillämpas å sådant beslut, om frågans beskaffenhet
fordrar det. Meddelas slutligt beslut i samband med dom, skall det uppta
gas i domen .
Äger part fullfölja talan mot slutligt beslut eller göra ansökan om åter
upptagande, skall i beslutet givas till k änna, vad han därvid har att iakt
taga. Om u nderrättelse, som tillika skall meddelas i ho vrätts beslut, stad
gas i 54 kap. 14 §.
48 kap.
4
Strafföreläggande far utfärdas beträffande brott för vilket ej stadgas
svårare straff än böter, dock ej normerade böter, och beträffande brott, för
vilket stadgas dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Om dagsböter
skall användas som påföljd för brottet, får dock strafföreläggande utfärdas
endast när brottet ensamt eller tillsammans med annat sådant brott som nu
har nämnts förskyller högst etthundra dagsböter.
12 a § Finner åklagaren att ett strafföreläggande, som har godkänts, till
följd av skrivfel, felräkning eller annat liknande förbiseende innehåller en
uppenbar oriktighet, skall han, sedan den som har godkänt föreläggandet
har beretts tillfälle att yttra sig, besluta om rättelse av föreläggandet.
Rättelse får inte göras, om den som har godkänt föreläggandet motsätter
sig det.
En rättelse får inte innebära att straffet höjs.
17
Bestämmelserna i 6 § a ndra stycket 1, 2 och 4 samt i 7, 9, 11 och
12 a §§ gäller även i fråga om föreläggande av ordningsbot. Vad som sägs
om åklagare i 12 a § skall därvid i stället a vse polisman.
SFS 1982:11
Denna lag träder i kra ft den 1 januari 1983. Den äl dre lydelsen av 1 kap.
3 § gäller dock alltjämt vid huvudförhandlingar som har påbörjats före
lagens ikraftträdande.
På regeringens vägnar
OVE RAINER
^ Senaste lydelse 1969:101.
« Senaste lydelse 1976:1137.
® Senaste lydelse 1968:193.
Peter Löfmarck
(Justitiedepartementet)
¬