SFS 2017:543 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar;
utfärdad den 1 juni 2017.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs att 3, 12 och 18 §§ lagen (1971:289)
om allmänna förvaltningsdomstolar
2 ska ha följande lydelse.
3 §
3
I Högsta förvaltningsdomstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller
det högre antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha
eller utöva något annat ämbete.
Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.
När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständig-
het inte kan tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen, får den som har avgått
med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas att tillfälligt
tjänstgöra som ersättare. Det som i lag eller annan författning föreskrivs om
justitieråd ska även tillämpas på ersättare.
Högsta förvaltningsdomstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta
domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen.
12 §
4
En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lag-
farna ledamöter får inte ingå i rätten.
När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten, är en kam-
marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra
lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.
Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder
sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
En kammarrätt är domför utan nämndemän
1. vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet av-
görs,
2. vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid annan
åtgärd som endast avser målets beredande, och
3. vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har
prövats i sak.
Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat
mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.
1 Prop. 2016/17:174, bet. 2016/17:JuU26, rskr. 2016/17:287.
2 Lagen omtryckt 1981:1323.
3 Senaste lydelse 2010:1398.
4 Senaste lydelse 2013:85.
SFS 2017:543
Utkom från trycket
den 14 juni 2017
2
SFS 2017:543
Bestämmelser om domförhet vid behandling av vissa mål finns i fastig-
hetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk kommuni-
kation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offent-
ligt. Bestämmelser om domförhet vid behandling av mål om laglig-
hetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns i 13 a §.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför
med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid
behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning av
ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan om
prövningstillstånd. Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överkla-
gande på grund av att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med
två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet.
Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten dom-
för med en lagfaren ledamot.
Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren
ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehål-
las lagfarna ledamöter, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfa-
renhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän dom-
stol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsfor-
men meddela närmare föreskrifter om detta.
18 §
5
En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. vid åtgärder som endast avser måls beredande,
2. vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvalt-
ningsrätt,
3. vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende, och
4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut
som inte innefattar prövning av målet i sak.
Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant
slag att de bör förbehållas lagfarna domare, får utföras av någon annan som
har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän för-
valtningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
detta.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av
1. mål av enkel beskaffenhet,
2. mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen
(2011:1244), om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om
en uppgifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteför-
farandelagen eller någon annan skatteförfattning,
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt
15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfäl-
ligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhänder-
tagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål
om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i
5 Senaste lydelse 2016:1148.
3
SFS 2017:543
enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdoms-
vård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering
enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket
och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första
stycket 3–5 och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med sär-
skild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt
lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen
(2010:610) och mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål om preliminär skatt eller
om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,
5.
mål enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen
(2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147)
om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på
försvars- och säkerhetsområdet,
6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock
endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften
av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,
7. mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, och
8. mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (2013:311)
om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
På regeringens vägnar
MORGAN JOHANSSON
Jenny Kvarnholt
(Justitiedepartementet)
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2017
