Lag (1973:188) om arren­de­nämn­der och hyres­nämn­der

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1973:188
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet DÅ
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:314
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1973:188
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet DÅ
Utfär­dad: 1973-​04-27
Omtryck: SFS 1985:660
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:314
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Arren­de­nämnds upp­gif­ter och sam­man­sätt­ning m. m.

1 §   En arren­de­nämnd som avses i 8 kap. 29 § jor­da­bal­ken har till upp­gift att
   1. medla i arren­detvist,
   2. pröva tvist om för­läng­ning av arren­de­av­tal vid jord­bruks­ar­rende, bostads­ar­rende eller fis­ke­ar­rende eller om vill­kor för sådan för­läng­ning samt tvist i fråga som avses i 9 kap. 14 § jor­da­bal­ken eller vars pröv­ning enligt 9 kap. 12 b, 17 a, 18, 21, 21 a, 31 eller 31 b §, 10 kap. 6 b § eller 11 kap. 6 b § samma balk ankom­mer på en arren­de­nämnd,
   3. pröva fråga om god­kän­nande av för­be­håll eller annat avtals­vill­kor som avses i 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § jor­da­bal­ken eller 3-6 § lagen (1957:390) om fis­ke­ar­ren­den,
   4. vara skil­je­nämnd i arren­detvist,
   5. pröva frå­gor enligt lagen (1985:658) om arren­da­to­rers rätt att för­värva arren­de­stäl­let.

Ett ärende ska tas upp av den arren­de­nämnd inom vars område fas­tig­he­ten lig­ger. Lag (2020:366).

2 §   Arren­de­nämn­den ska bestå av en lag­fa­ren ord­fö­rande och två andra leda­mö­ter, om inte något annat föl­jer av andra eller tredje styc­ket. Av de senare leda­mö­terna ska den ena ha för­vär­vat erfa­ren­het av arren­de­för­hål­lan­den, såsom ägare av en jord­bruks­fas­tig­het eller på lik­nande sätt. Den andra ska vara jord­bruks­ar­ren­da­tor eller, när ären­det gäl­ler bostads­ar­rende, bostads­ar­ren­da­tor.

Arren­de­nämn­den kan bestå av ord­fö­ran­den ensam vid
   1. för­be­re­dande åtgär­der,
   2. pröv­ning av en fråga om avvis­ning av en ansö­kan eller avskriv­ning av ett ärende,
   3. hand­lägg­ning av ett över­kla­gande,
   4. med­ling när sådan lämp­li­gen kan ske utan övriga leda­mö­ters när­varo,
   5. pröv­ning av en fråga som inte avgörs genom skil­je­dom, om det är till­räck­ligt med hän­syn till vad ären­det gäl­ler, och
   6. pröv­ning av en fråga som avgörs genom skil­je­dom, om par­terna begär det.

En för­be­re­dande åtgärd som kan utfö­ras av ord­fö­ran­den enligt andra styc­ket, och som inte är av sådant slag att den bör för­be­hål­las ord­fö­ran­den, får utfö­ras av någon annan som har till­räck­lig kun­skap och erfa­ren­het och som är anställd vid en hyres­nämnd, en all­män dom­stol eller en all­män för­valt­nings­dom­stol. Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om detta.

En leda­mot i nämn­den ska vara svensk med­bor­gare och får inte vara underå­rig, i kon­kurs eller ha för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken. Lag (2020:275).

3 §   Hyres­råd är ord­fö­rande i arren­de­nämnd. Ett av hyres­rå­den i arren­de­nämn­den i Stock­holm, Göte­borg respek­tive Malmö ska vara chef för nämn­den. I annan arren­de­nämnd är lag­man­nen i tings­rät­ten på samma ort som arren­de­nämn­den chef för nämn­den.

Rege­ringen utnäm­ner hyres­råd tillika chef för arren­de­nämn­den i Stock­holm, Göte­borg respek­tive Malmö samt övriga hyres­råd. Vid utnäm­ning av dessa ska lagen (2010:1390) om utnäm­ning av ordi­na­rie domare tilläm­pas. För varje arren­de­nämnd för­ord­nar rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer lämp­ligt antal andra leda­mö­ter.

Innan annan leda­mot än ord­fö­rande för­ord­nas, ska sådan riks­or­ga­ni­sa­tion av jord­ä­gare eller arren­da­to­rer som med hän­syn till med­lem­san­tal, verk­sam­het och övriga omstän­dig­he­ter kan anses väl före­träda den intres­se­grupp som det är fråga om ges till­fälle att avge för­slag.

Till tjänst­gö­ring i nämn­den ska, med iakt­ta­gande av vad som sägs i 2 § första styc­ket, de leda­mö­ter kal­las som med hän­syn till ären­dets beskaf­fen­het och övriga för­hål­lan­den bedöms lämp­li­gast. Lag (2010:1402).

Hyres­nämnds upp­gif­ter och sam­man­sätt­ning m. m.

4 §   Hyres­nämnd som avses i 12 kap. 68 § jor­da­bal­ken har till upp­gift att
   1. medla i hyres-​ eller bostads­rätts­tvist,
   2. pröva tvist om åtgärds­före­läg­gande enligt 12 kap. 11 § första styc­ket 5 och 16 § andra styc­ket, änd­rad använd­ning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra styc­ket, ska­de­stånd enligt 12 kap. 24 a §, över­lå­telse av hyres­rätt enligt 12 kap. 34-37 §§, upp­lå­telse av lägen­het i andra hand enligt 12 kap. 40 §, före­läg­gande om nytt hyres­av­tal enligt 12 kap. 46 b §, för­läng­ning av hyres­av­tal enligt 12 kap. 49 §, vill­kor enligt 12 kap. 54 §, åter­be­tal­ning av hyra och fast­stäl­lande av hyra enligt 12 kap. 55 f §, upp­skov med avflytt­ning enligt 12 kap. 59 § eller före­läg­gande enligt 12 kap. 64 §, allt jor­da­bal­ken,
2 a. pröva tvist om hyres­vill­kor enligt 22, 23 och 24 §§ hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304) eller om åter­be­tal­nings­skyl­dig­het enligt 23 § samma lag,
2 b. pröva tvist om hyres­vill­kor enligt 3 kap. 14 § lagen (2002:93) om koo­pe­ra­tiv hyres­rätt eller tvist om upp­lå­telse med koo­pe­ra­tiv hyres­rätt enligt 4 kap. 6 § samma lag,

2 c. pröva tvist om hyres­vill­kor enligt 4 § lagen (2012:978) om uthyr­ning av egen bostad,
   3. pröva tvist om med­lem­skap enligt 2 kap. 10 §, skyl­dig­het att upp­låta bostads­rätt enligt 4 kap. 6 § eller vill­kor för upp­lå­telse av bostads­rätt enligt samma para­graf, hyres­vill­kor enligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägen­het enligt 7 kap. 7 §, upp­lå­telse av lägen­het i andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdö­mande av vite enligt 11 kap. 2 §, allt bostads­rättsla­gen (1991:614),
   4. pröva fråga om god­kän­nande av över­ens­kom­melse som avses i 12 kap. 1 § sjätte styc­ket, 45 a eller 56 § jor­da­bal­ken eller av beslut som avses i 9 kap. 16 § första styc­ket 1, 1 a eller 2 bostads­rättsla­gen,
   5. vara skil­je­nämnd i hyres-​ eller bostads­rätts­tvist,

5 a. pröva tvist mel­lan hyresvärd och hyres­gäst­or­ga­ni­sa­tion enligt hyres­för­hand­lings­la­gen,
   6. pröva frå­gor enligt bostads­för­valt­nings­la­gen (1977:792), tvist om upp­rust­nings­före­läg­gande enligt 12 kap. 18 a-18 c §§ jor­da­bal­ken eller förbättrings-​ och änd­ringsåt­gär­der enligt 12 kap. 18 d-18 f och 18 h §§ samma balk,
   7. pröva frå­gor enligt lagen (1982:352) om rätt till fas­tig­hets­för­värv för ombild­ning till bostads­rätt eller koo­pe­ra­tiv hyres­rätt,
   8. pröva frå­gor om att utse en sär­skild skil­je­man enligt 23 a § hyres­för­hand­lings­la­gen eller ent­le­diga en skil­je­man enligt 23 b § samma lag samt att medla i ett ärende om att utse en skil­je­man.

Ett ärende tas upp av den hyres­nämnd inom vars område fas­tig­he­ten är belä­gen. Lag (2022:1659).

5 §   Hyres­nämn­den ska bestå av en lag­fa­ren ord­fö­rande och två andra leda­mö­ter, om inte något annat föl­jer av tredje styc­ket eller av 5 a §. Av de senare leda­mö­terna ska den ena vara väl för­tro­gen med för­valt­ning av hyres­fas­tig­he­ter. Den andra ska vara väl för­tro­gen med bostads­hy­res­gäs­ters för­hål­lan­den eller, när ären­det rör en annan lägen­het än en bostads­lä­gen­het, med näringsid­kande hyres­gäs­ters för­hål­lan­den. I ären­den enligt 2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 § första styc­ket 1, 1 a och 2 eller 11 kap. 2 § bostads­rättsla­gen (1991:614) ska det som sägs om hyres­fas­tig­he­ter och hyres­gäs­ters för­hål­lan­den i stäl­let avse bostads­rätts­fas­tig­he­ter och bostads­rätts­ha­vares för­hål­lan­den.

Hyres­nämn­den får anlita en expert att biträda nämn­den, om det behövs med hän­syn till ären­dets beskaf­fen­het eller om det finns något annat sär­skilt skäl för det.

Bestäm­mel­serna i 2 § andra-​fjärde styc­kena tilläm­pas också i fråga om hyres­nämn­den.

Rege­ringen kan för­ordna att det i en hyres­nämnd ska fin­nas flera avdel­ningar.

Bestäm­mel­serna om hyres­nämn­den gäl­ler i tillämp­liga delar även en avdel­ning. Lag (2024:314).

5 a §   Bestäm­mel­serna i 5 § första styc­ket tilläm­pas inte i ett ärende som gäl­ler
   1. fråga om en för­hand­lings­klau­sul ska föras in eller tas bort i ett hyres­av­tal enligt 2 a § hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304),
   2. ersätt­ning enligt 20 § hyres­för­hand­lings­la­gen till en hyres­gäst­or­ga­ni­sa­tion för dess för­hand­lings­ar­bete,
   3. pröv­ning av hyres­vill­kor med tillämp­ning av 21 § hyres­för­hand­lings­la­gen,
   4. tvist om för­hand­lings­ord­ning enligt 9 eller 13 § hyresförhandlings-​lagen, eller
   5. ska­de­stånd enligt 26 eller 27 § hyres­för­hand­lings­la­gen.

Bestäm­mel­serna i 5 § första styc­ket ska inte hel­ler tilläm­pas i andra ären­den, om de intres­se­le­da­mö­ter som ska delta enligt dessa bestäm­mel­ser har anknyt­ning till orga­ni­sa­tio­ner som kan antas ha ett gemen­samt intresse som står i strid med den ena par­tens intresse i tvis­ten.

I ären­den som avses i första och andra styc­kena ska hyres­nämn­den bestå av två lag­farna leda­mö­ter. Lag (2024:314).

5 b §   Utö­ver vad som föl­jer av 2 § tredje styc­ket får en anställd i hyres­nämn­den som har till­räck­lig kun­skap och erfa­ren­het
   1. besluta om avskriv­ning av ett ärende när ansö­kan har åter­kal­lats,
   2. besluta om avskriv­ning av ett ärende om med­ling enligt 12 kap. 58 eller 58 a § jor­da­bal­ken, sedan avtals­ti­den har löpt ut,
   3. stad­fästa en för­lik­ning som träf­fats mel­lan par­terna i ett ärende om för­läng­ning av hyres­av­tal för en bostads­lä­gen­het, och
   4. pröva en fråga om god­kän­nande av en över­ens­kom­melse som avses i 12 kap. 45 a och 56 §§ jor­da­bal­ken.

Första styc­ket gäl­ler endast om pröv­ningen kan utfö­ras av ord­fö­ran­den ensam enligt 2 § andra styc­ket 5 och pröv­ningen inte är av sådant slag att den bör för­be­hål­las ord­fö­ran­den.

Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om detta. Lag (2024:314).

6 §   Hyres­råd är ord­fö­rande i hyres­nämnd. Ett av hyres­rå­den i hyres­nämn­den i Stock­holm, Göte­borg respek­tive Malmö ska vara chef för nämn­den. I annan hyres­nämnd är lag­man­nen i tings­rät­ten på samma ort som hyres­nämn­den chef för nämn­den.

Rege­ringen utnäm­ner hyres­råd tillika chef för hyres­nämn­den i Stock­holm, Göte­borg respek­tive Malmö samt övriga hyres­råd. Vid utnäm­ning av dessa ska lagen (2010:1390) om utnäm­ning av ordi­na­rie domare tilläm­pas. För varje hyres­nämnd för­ord­nar rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer lämp­ligt antal andra leda­mö­ter.

Innan annan leda­mot än ord­fö­rande för­ord­nas, ska sådan riks­or­ga­ni­sa­tion av fas­tig­hets­ä­gare, hyres­gäs­ter, bostads­rätts­ha­vare eller näringsid­kare som med hän­syn till med­lem­san­tal, verk­sam­het och övriga omstän­dig­he­ter kan anses väl före­träda den intres­se­grupp som det är fråga om ges till­fälle att avge för­slag.

Till tjänst­gö­ring i nämn­den ska, med iakt­ta­gande av vad som sägs i 5 § första styc­ket, de leda­mö­ter kal­las som med hän­syn till ären­dets beskaf­fen­het och övriga för­hål­lan­den bedöms lämp­li­gast. Lag (2010:1402).

Ärende angå­ende arrende-​, hyres-​ eller bostads­rätts­tvist

7 §   Arrende-​, hyres-​ eller bostads­rätts­tvist får för ända­mål som avses i 1 § första styc­ket 1 eller 2 eller 4 § första styc­ket 1--3 av part hän­skju­tas till nämnd, om tvis­ten ej är anhängig vid dom­stol eller hos skil­je­män.

I tvist, som är anhängig vid dom­stol, kan dom­sto­len för­ordna att tvis­ten före målets avgö­rande skall i sin hel­het eller i viss del hän­skju­tas till nämnd för med­ling. Lag (1981:785).

8 §   En tvist som avses i 1 § första styc­ket 1 eller 2 eller 4 § första styc­ket 1-3 hän­skjuts av part till nämnd genom ansö­kan som skall vara skrift­lig. Nämn­den får medge att en ansö­kan görs munt­li­gen, om ansö­kan görs vid ett sam­man­träde inför nämn­den och avser en fråga som har sam­band med det ärende som behand­las vid sam­man­trä­det.

Ansö­kan skall inne­hålla upp­gift om par­ter­nas namn och hem­vist samt den berörda fas­tig­he­tens adress eller fas­tig­hets­be­teck­ning. Ansö­kan skall också inne­hålla upp­gift om det som yrkas och de omstän­dig­he­ter som åbe­ro­pas till stöd för yrkan­det eller, om ansö­kan endast avser med­ling, tvis­tens beskaf­fen­het.

Upp­fyl­ler ansö­kan inte vad som sägs i andra styc­ket, skall nämn­den före­lägga sökan­den att avhjälpa bris­ten inom viss tid.
Om före­läg­gan­det inte följs, får ansök­ningen avvi­sas.

En parts första inlaga till nämn­den skall inne­hålla upp­gift om par­tens person-​ eller orga­ni­sa­tions­num­mer samt post­a­dress.
Vidare bör anges par­tens yrke och tele­fon­num­mer samt de övriga omstän­dig­he­ter som är av bety­delse för del­giv­ning med par­ten.
Före­träds par­ten av ett ombud, skall ombu­dets namn, post­a­dress och tele­fon­num­mer anges. Änd­ras något av dessa för­hål­lan­den, skall par­ten utan dröjs­mål anmäla det till nämn­den.

En ansö­kan genom vil­ken tvis­ten hän­skjuts till nämn­den bör vidare inne­hålla upp­gift om mot­part i de hän­se­en­den som sägs i fjärde styc­ket.

Åter­kal­las ansö­kan, skall ären­det avskri­vas.
Lag (2005:1061).

8 a §   Har en tvist hän­skju­tits till nämn­den enligt 11 kap. 6 a § jor­da­bal­ken och har sökan­dens mot­part inte följt ett sådant före­läg­gande som avses i tredje styc­ket i samma para­graf, skall ären­det avskri­vas, om avta­let inte är upp­sagt enligt 11 kap. 5 § första styc­ket samma balk. Lag (2005:1061).

9 §   När en tvist har hän­skju­tits till nämn­den, skall nämn­den kalla par­terna att inställa sig till ett sam­man­träde. Skall en part inställa sig per­son­li­gen, får nämn­den före­lägga vite.

Hand­läg­ger hyres­nämn­den sam­ti­digt ett stort antal tvis­ter av likar­tad beskaf­fen­het mel­lan en hyresvärd och den­nes hyres­gäs­ter om vill­ko­ren för hyra av bostads­lä­gen­he­ter, får dock nämn­den, sedan ett lämp­ligt antal typ­fall av tvis­ter prö­vats, med led­ning därav avgöra övriga tvis­ter utan sam­man­träde, om det är uppen­bart att sådant inte behövs.

Sam­man­träde behö­ver inte hel­ler i annat fall hål­las, om
   1. ären­det inte skall prö­vas i sak och med­ling inte hel­ler skall ske, eller
   2. ett sam­man­träde på grund av någon sär­skild omstän­dig­het inte behövs. Lag (2005:1061).

10 §   Ute­blir sökan­den från ett sam­man­träde, ska ären­det avskri­vas. Om mot­par­ten ute­blir, får nämn­den före­lägga honom eller henne att inställa sig vid vite. Om par­ten ändå ute­blir och det inte kan antas att för­lik­ning kan komma till stånd, ska ären­det avskri­vas. I fråga om en tvist som avses i 1 § första styc­ket 2 eller 4 § första styc­ket 2, 2 a, 2 b, 2 c eller 3, ska dock ären­det avgö­ras trots att par­ten inte har inställt sig.

Ute­blir båda par­terna i en tvist som en dom­stol hän­skju­tit till nämn­den, ska ären­det avskri­vas. Ute­blir endast den ena par­ten, gäl­ler första styc­ket andra och tredje mening­arna.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte, om det finns anled­ning att anta att en part har laga för­fall för sin ute­varo.
Lag (2012:980).

11 §   Om ett ärende som har avskri­vits enligt 10 § första styc­ket första meningen rör en tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. 6 b § eller 12 kap. 49 eller 54 § jor­da­bal­ken, 22 eller 24 § hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304), 5 § lagen (1957:390) om fis­ke­ar­ren­den, 2 kap. 10 § och 4 kap. 6 § bostads­rättsla­gen (1991:614) eller 4 kap. 6 § lagen (2002:93) om koo­pe­ra­tiv hyres­rätt, ska nämn­den åter­uppta ären­det på ansö­kan av sökan­den. Ansö­kan görs skrift­li­gen inom tre vec­kor från den dag beslu­tet om avskriv­ning med­de­la­des.

Om sökan­den ute­blir ännu en gång får ären­det inte tas upp på nytt. Lag (2020:366).

11 a §   Gäl­ler för lägen­het för­hand­lings­ord­ning enligt hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304), får hyres­nämnd i hyres­tvist enligt 12 kap. jor­da­bal­ken inte pröva hyresvärds yrkande om högre hyra, om ej för­hand­ling som skall påkal­las enligt för­hand­lings­ord­ningen ägt rum rörande tvis­te­frå­gan. Det­samma gäl­ler yrkande om änd­ring av grun­derna för beräk­ning av sådan sär­skild ersätt­ning som avses i 12 kap. 19 § jor­da­bal­ken eller änd­ring av en hyres­gästs rätt att använda utrym­men som är avsedda att använ­das gemen­samt av hyres­gäs­terna. Har för­hand­ling ej ägt rum, får yrkande ändå tas upp till pröv­ning, om hyres­vär­den påkal­lat för­hand­ling men mot denna mött hin­der som inte har berott av hyres­vär­den eller av fas­tig­hets­ä­gar­or­ga­ni­sa­tion som är part enligt för­hand­lings­ord­ningen. Lag (1984:679).

12 §   Nämn­den ska klar­lägga tvis­te­frå­gorna och, även om med­ling inte har begärts, för­söka för­lika par­terna.

Kan par­terna inte för­li­kas efter för­slag av någon­dera par­ten, ska nämn­den lägga fram för­slag till för­lik­ning, om det inte är uppen­bart att för­ut­sätt­ningar för för­lik­ning sak­nas.

Om det inte träf­fas någon för­lik­ning, ska tvis­ten avgö­ras av nämn­den, om tvis­ten rör en fråga som avses i 1 § första styc­ket 2 eller 4 § första styc­ket 2, 2 a, 2 b, 2 c eller 3. I annat fall ska ären­det avskri­vas. Lag (2012:980).

12 a §   Vid sådan med­ling som avses i 12 kap. 58 eller 58 a § jor­da­bal­ken skall hyres­nämn­den, om hyres­vär­den eller hyres­gäs­ten begär det, yttra sig om mark­nads­hy­ran för loka­len eller om huruvida en lokal som har anvi­sats av hyres­vär­den är god­tag­bar enligt 12 kap. 57 § första styc­ket 2 eller 3 jor­da­bal­ken.

Vid sådan med­ling som avses i 11 kap. 6 eller 6 a § jor­da­bal­ken skall arren­de­nämn­den, om jord­ä­ga­ren eller arren­da­torn begär det, yttra sig om den arren­de­av­gift som arren­de­stäl­let vid tillämp­ning av 11 kap. 5 a § första styc­ket jor­da­bal­ken kan antas betinga på öppna mark­na­den. Lag (1988:928).

12 b §   Ett med­lings­sam­man­träde är inte offent­ligt.
Lag (2011:863).

13 §   Rör ärende hos nämnd såväl fråga om för­läng­ning av avtal som vill­ko­ren för sådan för­läng­ning, får sär­skilt beslut ges beträf­fande för­läng­nings­frå­gan.

Då sär­skilt beslut enligt första styc­ket med­de­lats, får nämn­den för­ordna att tvis­ten i övrigt skall vila till dess att beslu­tet har vun­nit laga kraft. Lag (1984:679).

13 a §   Bifalls hyres­vär­dens talan om att hyres­av­ta­let skall upp­höra att gälla, får hyres­nämn­den efter yrkande av hyres­vär­den i beslu­tet ålägga hyres­gäs­ten att flytta vid den tid­punkt då lägen­he­ten skall läm­nas.

Upp­hör hyres­av­ta­let att gälla på den grun­den att hyres­rät­ten är för­ver­kad, får hyres­nämn­den, om hyres­vär­den yrkar det och det finns skäl till det, bestämma att beslu­tet om åläg­gande för hyres­gäs­ten att flytta får verk­stäl­las även om det inte har vun­nit laga kraft. Om det finns anled­ning, skall hyres­nämn­den då före­skriva att hyres­vär­den skall ställa säker­het för ska­de­stånd som han kan bli skyl­dig att betala om beslu­tet änd­ras. Lag (2002:31).

13 b §   Om hyres­vär­den i ett ärende gör gäl­lande att rätt till för­läng­ning av hyres­av­ta­let enligt 12 kap. 46 § första styc­ket 2 jor­da­bal­ken sak­nas på grund av dröjs­mål med betal­ning av hyran, bris­tande sköt­sam­het eller stör­ningar i boen­det, ska hyres­nämn­den lämna en under­rät­telse om detta till soci­al­nämn­den i den kom­mun där lägen­he­ten är belä­gen.

Under­rät­tel­sen till soci­al­nämn­den ska läm­nas så snart som möj­ligt. Om det fram­går att soci­al­nämn­den redan är infor­me­rad, behö­ver någon under­rät­telse inte läm­nas. Lag (2024:314).

Ärende angå­ende god­kän­nande av för­be­håll m. m.

14 §   En fråga som avses i 1 § första styc­ket 3 eller 4 § första styc­ket 4 prö­vas efter ansö­kan som skall vara skrift­lig och som bör inne­hålla de omstän­dig­he­ter som åbe­ro­pas till stöd för ansök­ningen.

Sökan­den och annan som ären­det angår skall kal­las att inställa sig till sam­man­träde, om det inte kan anses obe­höv­ligt. Skall en part inställa sig, får nämn­den före­lägga vite. Att någon som kal­lats att inställa sig ute­blir hind­rar inte att ären­det prö­vas. Lag (2005:1061).

Skil­je­manna­för­fa­rande

15 §   Har par­terna avta­lat att en tvist ska avgö­ras av skil­je­män utan för­be­håll om rätt för par­terna att angripa skil­je­do­men i sak och har, vid arren­detvist, arren­de­nämn­den eller, vid hyres-​ eller bostads­rätts­tvist, hyres­nämn­den utsetts till skil­je­nämnd, ska nämn­den på ansö­kan avgöra tvis­ten genom skil­je­dom. I fråga om ansö­kan och en parts första inlaga till nämn­den gäl­ler 8 §.
Har tvis­ten redan hän­skju­tits till nämn­den, kan skil­je­dom dock all­tid begä­ras munt­li­gen inför nämn­den.

I ett ärende som nämn­den ska avgöra genom skil­je­dom gäl­ler lagen (1999:116) om skil­je­för­fa­rande, i den mån annat inte föl­jer av denna lag. Var­dera par­ten sva­rar för sin kost­nad i tvist som avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller 54 § jor­da­bal­ken, 5 § lagen (1957:390) om fis­ke­ar­ren­den, 4 kap. 9 § bostads­rättsla­gen (1991:614) eller 4 § lagen (2012:978) om uthyr­ning av egen bostad.
Lag (2012:980).

Ärende angå­ende för­hand­lings­ord­ning m. m.

15 a §   En tvist som avses i 4 § första styc­ket 5 a hän­skjuts till hyres­nämn­den genom ansö­kan som skall vara skrift­lig.

I fråga om ansö­kan, en parts första inlaga till nämn­den och sam­man­träde gäl­ler i övrigt 8 § andra-​sjätte styc­kena och 9 § första och tredje styc­kena.

Ute­blir sökan­den från ett sam­man­träde, skall ären­det avskri­vas.
Om mot­par­ten ute­blir, får nämn­den före­lägga honom eller henne att inställa sig vid vite. Om par­ten ändå ute­blir, hind­rar inte det att ären­det prö­vas.

Vad som sägs i tredje styc­ket gäl­ler inte, om det finns anled­ning att anta att en part har laga för­fall för sin ute­varo. Lag (2005:1061).

Ärende om sär­skild skil­je­man

15 b §   Ansö­kan i en fråga som avses i 4 § första styc­ket 8 om att utse en skil­je­man ska vara skrift­lig och inne­hålla de upp­gif­ter som anges i 8 § andra styc­ket. Till­sam­mans med ansö­kan ska det ges in en för­hand­lings­ord­ning som inne­hål­ler en bestäm­melse om att tvis­ten får prö­vas av en skil­je­man. Om en ansö­kan inte upp­fyl­ler dessa krav, ska hyres­nämn­den före­lägga sökan­den att avhjälpa bris­ten inom viss tid. Om före­läg­gan­det inte följs får ansö­kan avvi­sas. I övrigt tilläm­pas det som anges i 8 § fjärde och femte styc­kena för ansö­kan och en parts första inlaga till nämn­den.

Mot­par­ten ska ges till­fälle att yttra sig över ansö­kan. Ären­det får avgö­ras trots att mot­par­ten inte har ytt­rat sig.

Om ansö­kan åter­kal­las ska ären­det skri­vas av. Lag (2022:1659).

15 c §   Ett ärende om att utse en skil­je­man ska hand­läg­gas sär­skilt skynd­samt.

Om par­terna begär det ska hyres­nämn­den innan en skil­je­man utses medla i hyres­tvis­ten mel­lan dem. Hyres­nämn­den ska i så fall kalla par­terna till ett med­lings­sam­man­träde, om det inte är obe­höv­ligt. Lag (2022:1659).

15 d §   Ansö­kan i en fråga som avses i 4 § första styc­ket 8 om att ent­le­diga en skil­je­man ska vara skrift­lig. Ansö­kan ska inne­hålla de skäl som anförs för ent­le­di­gande.

Övriga par­ter i ären­det ska ges till­fälle att yttra sig över ansö­kan. Ären­det får avgö­ras trots att de inte har ytt­rat sig.

Om ansö­kan åter­kal­las ska ären­det skri­vas av. Lag (2022:1659).

Ärende angå­ende upp­rust­nings­före­läg­gande m.m.

16 §   Ansö­kan i en fråga som avses i 4 § första styc­ket 6 skall vara skrift­lig samt inne­hålla upp­gift om den berörda fas­tig­he­ten och dess ägare, det som yrkas och de omstän­dig­he­ter som åbe­ro­pas till stöd för yrkan­det samt, när det gäl­ler ansö­kan enligt 12 kap. 18 e eller 18 h § jor­da­bal­ken, upp­gift om berörda hyres­gäs­ters namn. En ansö­kan enligt 12 kap. 18 a-c, 18 e eller 18 h § jor­da­bal­ken skall dess­utom vara åtföljd av den utred­ning i tek­niskt, eko­no­miskt eller annat hän­se­ende som behövs för ären­dets pröv­ning.

Upp­fyl­ler ansö­kan inte vad som sägs i första styc­ket, skall nämn­den före­lägga sökan­den att avhjälpa bris­ten inom viss tid.
Om före­läg­gan­det inte följs, får ansök­ningen avvi­sas.

I fråga om ansö­kan och en parts första inlaga till nämn­den gäl­ler i övrigt 8 § fjärde-​sjätte styc­kena.

I fråga om sam­man­träde gäl­ler 9 § första styc­ket första meningen och tredje styc­ket. Om fas­tig­hets­ä­ga­ren har kal­lats till ett sam­man­träde i ett ärende enligt 12 kap. 18 e § jor­da­bal­ken men ute­blir, skall ären­det avskri­vas. Om en hyres­gäst ute­blir i ett sådant ärende, hind­rar det inte att ären­det prö­vas. I övriga ären­den får nämn­den före­lägga fas­tig­hets­ä­ga­ren vid vite att inställa sig. Om fas­tig­hets­ä­ga­ren ute­blir i ett sådant ärende, hind­rar det dock inte att ären­det prö­vas.

Innan nämn­den beslu­tar om tvångs­för­valt­ning, skall nämn­den ge kom­mun, där fas­tig­he­ten är belä­gen, till­fälle att lämna för­slag på för­val­tare.

Kom­mu­nen skall också ges till­fälle att yttra sig innan nämn­den beslu­tar att för­val­tarar­vode enligt bostads­för­valt­nings­la­gen (1977:792) skall beta­las av fas­tig­hets­ä­ga­ren per­son­li­gen.
Lag (2005:1061).

16 a §   Har upp­hävts genom lag (2010:27).

16 b §   Har upp­hävts genom lag (2010:27).

16 c §   Har upp­hävts genom lag (2010:27).

16 d §   har upp­hävts genom lag (1993:409).

Ärende angå­ende för­värv av arren­de­ställe samt ombild­ning till bostads­rätt m. m.

16 e §   Ansö­kan i en fråga som avses i 6 § tredje styc­ket eller 12 § tredje styc­ket lagen (1982:352) om rätt till fas­tig­hets­för­värv för ombild­ning till bostads­rätt eller koo­pe­ra­tiv hyres­rätt eller i 6 eller 7 § eller 12 § tredje styc­ket lagen (1985:658) om arren­da­to­rers rätt att för­värva arren­de­stäl­let skall vara skrift­lig. Ansö­kan skall inne­hålla upp­gift om det berörda huset och dess ägare eller det berörda arren­de­stäl­let och dess ägare, det som yrkas och de omstän­dig­he­ter som åbe­ro­pas till stöd för yrkan­det.

Upp­fyl­ler ansö­kan inte vad som sägs i första styc­ket, skall nämn­den före­lägga sökan­den att avhjälpa bris­ten inom viss tid.
Om före­läg­gan­det inte följs, får ansök­ningen avvi­sas.

I fråga om ansö­kan och en parts första inlaga till nämn­den gäl­ler i övrigt 8 § fjärde-​sjätte styc­kena.

I fråga om sam­man­träde gäl­ler 9 § första och tredje styc­kena.
Ute­blir sökan­den från sam­man­trä­det, skall ären­det avskri­vas. Om mot­par­ten ute­blir, hind­rar det inte att ären­det prö­vas.
Lag (2005:1061).

Vissa bevis­me­del m. m.

16 f §   Nämnd skall verka för att utred­ningen i ärende får den inrikt­ning och omfatt­ning som är lämp­lig med hän­syn till ären­dets beskaf­fen­het.
Där­vid skall nämn­den såvitt möj­ligt se till att onö­dig utred­ning ej före­bringas. Lag (1974:1090).

17 §   Om det finns anled­ning, skall nämn­den eller den nämn­den för­ord­nar besik­tiga den fas­tig­het som ären­det rör. Par­terna skall ges till­fälle att när­vara vid en sådan besikt­ning.
Nämn­den får också inhämta annan nöd­vän­dig utred­ning.

I ett ärende som avses i 9 kap. 17 a, 18, 21, 21 a eller 31 § jor­da­bal­ken skall arren­de­nämn­den inhämta ytt­rande från läns­sty­rel­sen. Sådant ytt­rande skall också inhäm­tas om det beträf­fande jord­bruks­ar­rende upp­kom­mer fråga om tillämp­ning av 6 § första styc­ket 3 eller 4 eller 7 § andra styc­ket lagen (1985:658) om arren­da­to­rers rätt att för­värva arren­de­stäl­let. I ett ärende som avses i 9 kap. 9 § jor­da­bal­ken får arren­de­nämn­den, om utred­ningen ger anled­ning till det, inhämta ytt­rande från läns­sty­rel­sen om arren­de­stäl­lets avkast­nings­för­måga. Ytt­ran­dena skall inhäm­tas från den läns­sty­relse inom vars område fas­tig­he­ten är belä­gen.

I ett ärende angå­ende tvist om hyres­vill­kor enligt 22 § hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304) skall hyres­nämn­den, om den fin­ner det behöv­ligt, ge den hyres­gäst­or­ga­ni­sa­tion som har ingått den ifrå­ga­satta över­ens­kom­mel­sen till­fälle att yttra sig. Lag (2005:1061).

18 §   Läm­nar part ej fri­vil­ligt till­fälle till besikt­ning eller till gransk­ning av kon­trakt eller annan hand­ling som rör arrende-​, hyres-​ eller bostads­rätts­för­hål­lan­det och är av bety­delse för ären­det, får nämn­den före­lägga honom vite. Vad som sagts nu gäl­ler ej, om nämn­den är skil­je­nämnd.

19 §   Den som efter för­ord­nande av nämn­den har besik­ti­gat en fas­tig­het eller verk­ställt en annan utred­ning har rätt till skä­lig ersätt­ning av all­männa medel. Ersätt­ningen fast­ställs av nämn­den. Lag (2019:246).

19 a §   En nämnd får hålla för­hör med vittne eller sak­kun­nig under ed och för­hör med part under san­nings­för­säk­ran, om någon part begär det och för­hö­ret är erfor­der­ligt för utred­ningen. Sådant för­hör får dock inte hål­las, om nämn­den fin­ner att bevis­ningen kan föras på annat sätt med avse­värt mindre besvär eller kost­nad. Om sådant för­hör gäl­ler 36 kap. 1--18 och 20-​-22 §§, 37 kap. 1--3 §§ samt 40 kap. 1--10, 12, 14 och 19 §§ rät­te­gångs­bal­ken i tillämp­liga delar. Lag (1987:756).

19 b §   Den som hörs i nämn­den och som inte är part har rätt till ersätt­ning för att inställa sig.

Om för­hö­ret har begärts av en part tilläm­pas 36 kap. 24 § rät­te­gångs­bal­ken.

Om för­hö­ret inte har begärts av en part ska ersätt­ningen beta­las av all­männa medel. Ersätt­ningen fast­ställs av nämn­den. Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om ersätt­ning.

I fråga om för­skott på ersätt­ning tilläm­pas 36 kap. 25 § rät­te­gångs­bal­ken. Lag (2019:246).

Kost­na­der

19 c §   Var­dera par­ten ska svara för sina kost­na­der i nämn­den.

Om en part har hand­lat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rät­te­gångs­bal­ken, får nämn­den bestämma att den par­ten ska ersätta de kost­na­der som denne har orsa­kat mot­par­ten. Om par­tens ställ­fö­re­trä­dare, ombud eller biträde har hand­lat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rät­te­gångs­bal­ken, får nämn­den bestämma att han eller hon till­sam­mans med par­ten ska ersätta sådana kost­na­der.

I fråga om hur kost­na­der ska för­de­las i ett ärende som nämn­den ska avgöra genom skil­je­dom gäl­ler i stäl­let 15 § andra styc­ket. Lag (2024:314).

Beslut m. m.

20 §   Bestäm­mel­serna i 16 kap. rät­te­gångs­bal­ken om omröst­ning äger mot­sva­rande tillämp­ning på avgö­rande av nämnd. Ord­fö­ran­den skall dock säga sin mening först. Lag (1974:1090).

21 §   När nämn­den avgör ett ärende ska det av beslu­tet framgå vilka skäl som lig­ger till grund för beslu­tet, om detta går någon part emot. Det­samma gäl­ler andra beslut, om det behövs.
I beslut om avskriv­ning enligt 8 a § ska även de nya vill­kor anges på vilka avta­let enligt 11 kap. 6 a § tredje styc­ket jor­da­bal­ken ska anses för­längt.

Om en part kan över­klaga beslu­tet eller ansöka om åter­upp­ta­gande, ska det i beslu­tet anges vad par­ten ska iaktta.

Hål­ler nämn­den sam­man­träde i ären­det och kan på grund av ären­dets beskaf­fen­het eller annan sär­skild omstän­dig­het beslut inte med­de­las samma dag som sam­man­trä­det avslu­tats, ska beslu­tet med­de­las inom två vec­kor där­ef­ter, om inte syn­ner­ligt hin­der möter. Under­rät­telse om när beslu­tet med­de­las ska läm­nas vid sam­man­trä­det.

Ett slut­ligt beslut ska läm­nas till part genom nämn­dens försorg. Detta gäl­ler dock inte ett beslut om avskriv­ning enligt 8 eller 12 §, om beslu­tet med­de­las vid ett sam­man­träde i par­tens när­varo.

Har en skilj­ak­tig mening före­kom­mit, ska denna med­de­las par­terna på samma sätt som beslu­tet. Lag (2010:27).

21 a §   Vad som i 21 § sägs om nämnds beslut gäl­ler i tillämp­liga delar nämnds ytt­rande enligt 12 a §.

Angår ytt­ran­det lägen­hets mark­nads­hyra eller arren­de­av­gift, skall nämn­den i ytt­ran­det utsätta viss tid inom vil­ken part har att hos nämn­den skrift­li­gen eller munt­li­gen vid sam­man­träde anmäla om han antar den hyra eller den arren­de­av­gift som har angi­vits i ytt­ran­det. Iakt­tar part inte nämn­dens före­läg­gande, anses hans slut­liga stånd­punkt i tvis­ten vara den som han angi­vit innan ytt­ran­det avgavs. Lag (1984:679).

21 b §   Ingår par­terna en för­lik­ning i ett ärende ska nämn­den på begä­ran av par­terna stad­fästa för­lik­ningen genom beslut.
Lag (2011:863).

22 §   Nämn­dens beslut har rätts­kraft när tiden för över­kla­gande har gått ut, om beslu­tet inne­bär att en fråga som avses i 1 § första styc­ket 2 eller 5 eller 4 § första styc­ket 2, 2 a, 2 b, 2 c, 3, 5 a, 6 eller 7 har avgjorts. Detta gäl­ler dock inte beslut som inne­bär att nämn­den har avsla­git en ansö­kan om
   1. åtgärds­före­läg­gande enligt 12 kap. 11 § första styc­ket 5 eller 16 § andra styc­ket jor­da­bal­ken,
   2. upp­rust­nings­före­läg­gande enligt 12 kap. 18 a-18 c §§ jor­da­bal­ken,
   3. till­stånd enligt 12 kap. 18 d-18 f §§, 23 § andra styc­ket, 34-37 eller 40 § jor­da­bal­ken,
   4. till­stånd enligt 7 kap. 11 § bostads­rättsla­gen (1991:614),
   5. upp­skov enligt 12 kap. 59 § jor­da­bal­ken,
   6. för­bud eller hävande av för­bud enligt 12 kap. 18 h § jor­da­bal­ken, eller
   7. rätt till för­hand­lings­ord­ning enligt 9 § hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304).

Bestäm­mel­serna i 37-39 §§ för­valt­nings­la­gen (2017:900) om änd­ring av beslut tilläm­pas inte i nämn­der­nas verk­sam­het.
Lag (2018:785).

Över­kla­gande

23 §   Det finns bestäm­mel­ser om över­kla­gande av hyres­nämn­dens beslut i
   - 12 kap. 70 § jor­da­bal­ken,
   - 6 § lagen (2012:978) om uthyr­ning av egen bostad,
   - 31 § hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304),
   - 6 kap. 4 § lagen (2002:93) om koo­pe­ra­tiv hyres­rätt,
   - 11 kap. 3 § bostads­rättsla­gen (1991:614),
   - 34 § bostads­för­valt­nings­la­gen (1977:792), och
   - 15 § lagen (1982:352) om rätt till fas­tig­hets­för­värv för ombild­ning till bostads­rätt eller koo­pe­ra­tiv hyres­rätt.

Hyres­nämn­dens ytt­rande enligt 12 a § första styc­ket får inte över­kla­gas.

Hyres­nämn­dens beslut får över­kla­gas hos Svea hov­rätt, om nämn­den
   1. avvi­sat en ansö­kan som avses i 8, 11, 14, 15, 15 a, 16 eller 16 e §, eller avvi­sat ett över­kla­gande,
   2. avskri­vit ett ärende enligt 8, 9, 10, 15 a, 16 eller 16 e §, dock inte när ären­det kan åter­upp­tas,
   3. ogil­lat en invänd­ning om jäv mot leda­mot av nämn­den eller en invänd­ning om att det finns ett hin­der för ären­dets pröv­ning,
   4. avvi­sat ett ombud eller ett biträde,
   5. beslu­tat om ersätt­ning för någons med­ver­kan i ären­det,
   6. utdömt vite eller någon annan påföljd för under­lå­ten­het att följa före­läg­gande eller straff för för­se­else i för­fa­ran­det,
   7. beslu­tat i annat fall än som avses i 5 i fråga som gäl­ler rätts­hjälp enligt rätts­hjälpsla­gen (1996:1619),
   8. beslu­tat i fråga om kost­na­der enligt 19 c § andra styc­ket,
   9. stad­fäst en för­lik­ning, eller
   10. beslu­tat om rät­telse eller kom­plet­te­ring av ett beslut som får över­kla­gas.

Ett över­kla­gande som avses i tredje styc­ket ska ges in till hyres­nämn­den inom tre vec­kor från den dag beslu­tet med­de­la­des.

I fråga om hand­lägg­ningen hos hyres­nämn­den av ett över­kla­gande som avses i första eller tredje styc­ket tilläm­pas 52 kap. 2 och 4 §§ rät­te­gångs­bal­ken. Lag (2024:314).

23 a §   Det finns bestäm­mel­ser om över­kla­gande av arren­de­nämn­dens beslut i 8 kap. 31 § jor­da­bal­ken och 16 § lagen (1957:390) om fis­ke­ar­ren­den.

Arren­de­nämn­dens ytt­rande enligt 12 a § andra styc­ket får inte över­kla­gas. Nämn­dens beslut i sådana frå­gor som avses i 23 § tredje styc­ket får över­kla­gas till den hov­rätt inom vars dom­krets arren­de­nämn­den är belä­gen. Det­samma gäl­ler nämn­dens beslut enligt lagen (1985:658) om arren­da­to­rers rätt att för­värva arren­de­stäl­let.

Vid över­kla­gande av arren­de­nämn­dens beslut gäl­ler 8 kap. 31 a-31 c §§ jor­da­bal­ken. Hov­rät­tens beslut med anled­ning av över­kla­gande i frå­gor som avses i andra styc­ket tredje meningen eller i 23 § tredje styc­ket får inte över­kla­gas. Lag (2005:1061).

23 b §   Mot annat beslut av nämnd än som avses i 23 och 23 a §§ får talan föras endast i sam­band med sådan talan som avses i 23 § första styc­ket och 23 a § första styc­ket.

Undan­rö­jes nämnds beslut om avskriv­ning eller avvis­ning, åter­upp­ta­ges ären­det av nämn­den. Lag (1974:1090).

Vite m. m.

24 §   Vite enligt denna lag får ej bestäm­mas till högre belopp än fem­tu­sen kro­nor. Har vite utdömts och före­läg­ger nämnd nytt vite, får vitet bestäm­mas till högst tio­tu­sen kro­nor.

Har ända­må­let med vite för­fal­lit, får vitet ej utdö­mas.

25 §   Nämnd skall själv­mant upp­taga fråga om utdö­mande av vite som före­lagts med stöd av denna lag och om ansvar för vittne som ute­bli­vit.

Övriga bestäm­mel­ser

26 §   Nämnd skall hand­lägga ärende skynd­samt.

27 §   Vid nämn­derna tilläm­pas bestäm­mel­serna i 5 kap.
rät­te­gångs­bal­ken. Expert som avses i 5 § andra styc­ket denna lag får när­vara vid hyres­nämn­dens över­lägg­ning till beslut.

Bestäm­mel­serna i lagen (1981:1064) om säker­hets­kon­troll i dom­stol får tilläm­pas vid nämn­derna. Lag (2005:1061).

28 §   Bestäm­mel­serna i 4 kap. rät­te­gångs­bal­ken om jäv mot domare skall tilläm­pas på leda­mö­terna i nämn­derna. Bestäm­mel­serna i 4 kap. 13 § rät­te­gångs­bal­ken skall tilläm­pas även på andra tjäns­te­män än ord­fö­rande när de utför åtgär­der enligt 2 § tredje styc­ket denna lag.

I fråga om de icke lag­farna leda­mö­terna i nämn­derna tilläm­pas 12 kap. 3 § andra styc­ket rät­te­gångs­bal­ken. Lag (2005:1061).

29 §   Vid sam­man­träde och besikt­ning skall det föras anteck­ningar. Rege­ringen med­de­lar när­mare före­skrif­ter om detta. Lag (2005:1061).

29 a §   I fråga om doku­men­ta­tion av berät­tel­ser som läm­nas i bevis­syfte tilläm­pas 6 kap. 6 § rät­te­gångs­bal­ken.
Lag (2019:246).

30 §   Ska en inlaga, en kal­lelse, ett före­läg­gande eller en annan hand­ling till­stäl­las en part, görs det genom del­giv­ning, om inte något annat föl­jer av andra styc­ket. Om hyres­nämn­den sam­ti­digt hand­läg­ger ett stort antal tvis­ter av likar­tad beskaf­fen­het mel­lan en hyresvärd och den­nes hyres­gäs­ter om vill­ko­ren för hyra av bostads­lä­gen­he­ter, får kun­gö­rel­se­del­giv­ning enligt 49 § första och andra styc­kena del­giv­nings­la­gen (2010:1932) använ­das i de ären­den som enligt 9 § andra styc­ket avgörs utan sam­man­träde.

Ett beslut som ska till­stäl­las en part behö­ver inte del­ges.
Lag (2020:923).

31 §   Nämnd har rätt att för sina sam­man­trä­den för­foga över behöv­liga loka­ler i dom­stols­bygg­nad eller annan all­män bygg­nad som ej är för till­fäl­let upp­ta­gen för sitt huvud­sak­liga ända­mål eller utgö­res av guds­tjänst­lo­kal. Upp­kom­mer sär­skilda kost­na­der, skall de ersät­tas.

32 §   Om en nämnds beslut enligt föl­jande bestäm­mel­ser inte över­kla­gas, får beslu­tet verk­stäl­las som en dom som har fått laga kraft:
   - 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a §, 55 e § åttonde styc­ket eller 55 f § jor­da­bal­ken,
   - 22, 23, 26 eller 27 § hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304),
   - 13 a § första styc­ket denna lag, eller
   - 13 eller 15 § eller 25 § första styc­ket bostads­för­valt­nings­la­gen (1977:792).

Beslut av hyres­nämn­den enligt 13 a § andra styc­ket denna lag om verk­stäl­lig­het av ett enligt första styc­ket i samma para­graf med­de­lat beslut får verk­stäl­las som en dom som har fått laga kraft, om hov­rät­ten inte bestäm­mer något annat. Det­samma gäl­ler om hyres­nämn­den med stöd av 31 § första styc­ket bostads­för­valt­nings­la­gen har bestämt att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första styc­ket i den lagen ska gälla genast.

För­lik­ning som är stad­fäst av nämn­den enligt 21 b § får verk­stäl­las som en dom som har fått laga kraft, om hov­rät­ten inte bestäm­mer något annat. Lag (2019:534).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1984:679

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1985. De nya bestäm­mel­serna gäl­ler även i fråga om arren­de­av­tal och hyres­av­tal som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det. Har avta­let sagts upp dess­förin­nan tilläm­pas dock fort­fa­rande 8, 12 a och 21 a §§ i deras äldre lydelse.

1985:660

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1986. De nya bestäm­mel­serna gäl­ler även i fråga om arren­de­av­tal som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det.

1986:1165

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1987. I fråga om beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler dock äldre före­skrif­ter.

1988:928

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1989.

De nya bestäm­mel­serna i 9, 12 a och 21 §§ gäl­ler även i fråga om hyres­av­tal som har ingåtts före den 1 janu­ari 1989. Om ett hyres­av­tal har sagts upp dess­förin­nan, tilläm­pas dock fort­fa­rande äldre bestäm­mel­ser.

1989:663

Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 1989. Äldre före­skrif­ter gäl­ler alltjämt i ären­den där den slut­liga hand­lägg­ningen påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

1991:635

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler alltjämt om ett ärende i vil­ket intres­se­le­da­mö­ter har del­ta­git har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

1991:637

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler alltjämt om ett ärende i vil­ket intres­se­le­da­mö­ter har del­ta­git har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

1994:820
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1994.
   2. Äldre före­skrif­ter om för­fa­ran­det tilläm­pas fort­fa­rande i ären­den som enligt lagen (1994:834) om upp­hä­vande av bostads­sa­ne­rings­la­gen (1973:531) fort­fa­rande skall kunna prö­vas enligt den upp­hävda lagen.

1997:63
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1997.
   2. Äldre före­skrif­ter tilläm­pas fort­fa­rande i ären­den som enligt över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1997:62) om änd­ring i jor­da­bal­ken skall prö­vas enligt äldre bestäm­mel­ser.

2000:594
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2001.
   2. Äldre före­skrif­ter tilläm­pas fort­fa­rande i ären­den som enligt över­gångs­be­stäm­mel­serna i lagen (2000:593) om änd­ring i jakt­la­gen (1987:259) skall prö­vas enligt äldre bestäm­mel­ser.

2002:31
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2002.
   2. I fråga om hyres­av­tal som har sagts upp före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 13 a och 32 §§ i sina äldre lydel­ser.
   3. I fråga om en tvist enligt 2 § andra styc­ket hyres­för­hand­lings­la­gen som har hän­skju­tits till hyres­nämnd före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 17 § i sin äldre lydelse.

2005:948
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2006.
   2. För sådana över­ens­kom­mel­ser som avses i 12 kap. 45 § tredje styc­ket jor­da­bal­ken i dess lydelse före den 1 janu­ari 2006 och som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det, gäl­ler 4 § i sin äldre lydelse.

2005:1061
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2006.
   2. I fråga om ären­den som en arren­de­nämnd avgjort före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.

2006:410
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2006.
   2. I fråga om hyres­av­tal som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det, skall 4 och 32 §§ tilläm­pas i sina äldre lydel­ser.

2010:27
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 mars 2010.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i ären­den som enligt lagen (2010:24) om upp­hä­vande av lagen (1975:1132) om för­värv av hyres­fas­tig­het m.m. ska prö­vas enligt den upp­hävda lagen.

2010:1942
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om ett beslut om del­giv­ning enligt 15-17 §§ del­giv­nings­la­gen (1970:428) har fat­tats före den 1 april 2011 eller om en hand­ling har skic­kats eller läm­nats före denna tid­punkt.

2022:1659

Denna lag trä­der i kraft den 2 janu­ari 2023 i fråga om 4 § och i övrigt den 1 janu­ari 2023.
Vik­tiga lagar inom pro­cess­rät­ten

Vik­tiga lagar inom pro­cess­rät­ten

Rät­te­gångs­balk (1942:740)
JP Info­nets pro­cess­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets pro­cess­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med pro­cess­rätt? I JP Info­nets tjäns­ter hit­tar du det juri­diska grund­ma­te­rial du behö­ver som besluts­un­der­lag samt den senaste prax­isut­veck­lingen snabbt ana­ly­se­rad och kom­men­te­rad. Se allt inom pro­cess­rätt.